Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Föräldrasamverkan - goda relationerDela
  1. Föräldrar beskrivs ibland som
    ett arbetsmiljöproblem för lärare.

  2. Men visst kan vårdnadshavare
    användas som en resurs.

  3. Hur får man till en bra samverkan med
    föräldrar? Det handlar programmet om.

  4. En bra relation till föräldrarna är
    viktig, för tonårstiden är komplex.

  5. En förälder sa: "Jag har aldrig
    varit med om maken till stojigt."

  6. Studier har visat att god samverkan
    mellan skola och vårdnadshavare-

  7. -leder till bättre resultat
    för eleven.

  8. De vill känna att här står
    en pedagog som jag kan lita på-

  9. -som gör det bästa för mitt barn
    och hör av sig om det händer nåt.

  10. På Freinetskolan Hugin i Norrtälje
    kämpade man med föräldrarelationerna.

  11. Man hade oklara maktförhållanden
    och akutstyrda föräldrakontakter.

  12. Nu har skolan former för att skapa
    en god relation och ömsesidig tillit.

  13. På högstadiet,
    där Majvår Waljus arbetar-

  14. -börjar det redan med ett
    uppstartssamtal inför skolstarten.

  15. -Hej.
    -Välkommen!

  16. Uppstartssamtalet är vårt
    första möte med föräldrarna.

  17. Då vill vi
    bygga upp relationen med dem.

  18. De ska veta
    vilka de kan vända sig till-

  19. -om de har frågor eller undringar.

  20. Hej. Majvår heter jag.

  21. -Melker.
    -Fredrik.

  22. Mötet är viktigt dels för att
    man avdramatiserar skolmiljön.

  23. Man vågar kliva in på högstadiet
    och vara där-

  24. -bland lärarna,
    sitt barn och de andra föräldrarna.

  25. Vet du vilka ämnen jag är lärare i?

  26. -Bild och slöjd.
    -Ja, det stämmer.

  27. Det är inget informationsmöte,
    utan mer ett förutsättningslöst möte-

  28. -där vi presenterar oss
    och våra ämnen.

  29. Helst ska föräldrarna veta vilken
    lärare eleven har i vilket ämne.

  30. Du hade skrivit nåt
    om bild och slöjd.

  31. Att det inte är
    mina starkaste sidor.

  32. Men vi har gjort mössor.

  33. Den kommer jag ihåg blev bra.

  34. Vad var den där första frågan
    som du inte hade sett?

  35. "Vilka mål har du
    med din högstadietid?"

  36. Går det att säga nåt om det redan nu?

  37. Jag vet inte.

  38. -Kanske få nya kompisar.
    -Det är ju ett bra mål.

  39. Att så här tidigt veta
    ett ansikte och ett namn-

  40. -på nån som man kan höra av sig till,
    tror jag är en viktig poäng.

  41. Det blir lugnare
    för alla när vi börjar-

  42. -för att vi har hälsat
    och pratat lite om ämnena.

  43. Och även uppstartsresan nästa vecka.

  44. När ni ska göra stadieövergångsresan.
    Den är bra också.

  45. Jag ifrågasätter inte din skrivstil,
    men vad står det? "Engelska, matte."

  46. Fast indirekt gjorde du det.

  47. En bra relation till föräldrarna är
    viktig, för tonårstiden är komplex.

  48. Du hade problem med att hinna klart
    uppgifterna. Du blev stressad.

  49. Det har vi pratat om.
    "Här är deadline."

  50. "I morgon ska jag lämna in det här."
    Det skulle du ha sagt innan.

  51. Man behöver vara många
    i nätverket runt eleven.

  52. Att sätta i gång ibland.
    Det kan vara lite trögt.

  53. När man är tonåring ingår det
    i den naturliga processen-

  54. -att man vill separera från de vuxna.

  55. Den processen är bra, men när
    det gäller lärande och skolan-

  56. -måste man ha en närhet till eleven.

  57. -Är det i alla ämnen?
    -Mest svenska och SO.

  58. Är det för att det är svårare
    eller tråkigare?

  59. Det är tråkigt.

  60. Det gäller
    att hålla lågan uppe och orka.

  61. Föräldrarna har kanske den viktigaste
    rollen i sina barns uppväxt.

  62. Vi behöver relationen
    till både eleven och föräldrarna.

  63. När du väl kommer i gång
    går det ju oftast väldigt bra.

  64. Det blir bättre
    när föräldrarna vågar-

  65. -kliva över tröskeln och in på
    sina barns arenor även i tonåren.

  66. Hej då!

  67. På Freinetskolan Hugin har man insett
    att man tidigt måste bygga tillit-

  68. -mellan skola och vårdnadshavare.

  69. Rektor Marita Sandin Larsson, lärare
    Lena Abbing och Majvår är kolleger.

  70. Det här med relationer
    till vårdnadshavare...

  71. Varför är det så viktigt för er?

  72. Det är så självklart att det blir
    en svår fråga att svara på.

  73. Den är lika viktig
    som relationen till barnen.

  74. Det känner jag också.
    Relationen till eleverna-

  75. -tvivlar ingen på att den är viktig-

  76. -men relationen till föräldrarna
    är minst lika viktig.

  77. Speciellt när det kör ihop sig och
    man behöver trygga upp runt eleven.

  78. Har man en relation
    till föräldrarna redan innan-

  79. -är det lättare att få fatt i den
    när man väl behöver.

  80. Om de vet vart de ska vända sig-

  81. -börjar de inte i några andra kanaler
    eller blir oroliga och undrar.

  82. De vågar komma
    och vet att det är så vi gör här.

  83. Vi är intresserade av
    vad som händer hemma-

  84. -för det hjälper oss i skolan.

  85. I början,
    när vi var ganska nystartade-

  86. -hade vi inte alla rutiner på plats.

  87. "Vad är det som gäller här?
    Hur ska vi göra nu?"

  88. Då blev det små grupper av föräldrar
    som var missnöjda.

  89. En hel klass var på gång att sluta.
    Då ringde vi runt till alla.

  90. Av 22 var fem oroliga, och de blev
    trygga när vi hade pratat med dem.

  91. Det är ett exempel
    som man tar med sig sen.

  92. Man ska ha ett ansikte på nån
    som man kan ta kontakt med.

  93. Jag tror att man blir vänligare
    i tonen då. Om jag har sett dig.

  94. -Än att du bara är...
    -En mejladress.

  95. -Hur skapar man en bra relation?
    -Man grundar det i inskolningsmötet.

  96. Då får vårdnadshavarna
    berätta om sitt barn.

  97. Där "bondar" man ganska mycket
    på en gång.

  98. "Finns det några rädslor?
    Vad gillar ditt barn att göra?"

  99. Då brukar föräldrarna berätta
    jättemycket. Det är ett härligt möte.

  100. Ni jobbar med flera olika plattformar
    för kommunikation med vårdnadshavare.

  101. När eleven börjar i förskoleklass
    har vi öppet hus.

  102. De hälsar på med sin vårdnadshavare.

  103. I början av höstterminen
    har vi ett föräldramöte.

  104. Där lär vi dem
    de olika plattformar vi använder.

  105. Vår lärplattform
    där vi skriver nyhetsbrev.

  106. Det finns även en klassblogg
    och deras egen lärlogg.

  107. Vi går igenom det, så att de känner
    sig trygga med var information finns.

  108. Jilda Sürüp
    är undervisningsråd på Skolverket-

  109. -där man har kartlagt skolans behov
    av föräldrasamverkan.

  110. En av de stora utmaningarna
    är att hjälpa vårdnadshavare-

  111. -att förstå skolsystemet
    och faktiskt komma till skolan.

  112. Du ansvarar för att ta fram en insats
    för Skolverket om föräldrasamverkan.

  113. När vi träffar rektorer och lärare
    i olika kommuner-

  114. -har många identifierat
    just brister i föräldrasamverkan.

  115. Man vet inte hur man ska få till
    en fungerande föräldrasamverkan.

  116. Det har gjort
    att vi har kommit fram till-

  117. -att vi behöver
    stötta skolorna tydligare.

  118. Studier har visat att god samverkan
    mellan skola och vårdnadshavare-

  119. -leder till bättre resultat
    för eleven.

  120. Vad finns det för behov
    eller utmaningar?

  121. Skolor har identifierat
    just föräldrasamverkan-

  122. -som ett område
    som man vill ha mer stöd kring.

  123. Man tycker att det är svårt att få
    föräldrarna att komma till skolan.

  124. Man tycker att nyanlända föräldrar
    och föräldrar med migrationsbakgrund-

  125. -inte har så lätt
    att förstå skolsystemet.

  126. Man har sett att det är ett område
    som behöver utvecklas-

  127. -vad gäller föräldrar
    med mindre gynnsamma förutsättningar-

  128. -där föräldrarna kan ha
    en låg utbildningsbakgrund.

  129. Vad genomsyrar
    en god föräldrasamverkan?

  130. Identifiera vad som gör
    att föräldrasamverkan inte fungerar.

  131. När man har identifierat det
    sätter man till rätt åtgärder.

  132. Det är viktigt
    att man utgår ifrån att föräldrarna-

  133. -inte kan det man förutsätter, för
    att stötta föräldrarna på bästa sätt.

  134. När man kallar till möten på skolan-

  135. -är det jätteviktigt att inte se
    mötena som informationstillfällen-

  136. -utan som utbildningstillfällen.

  137. Jag tror också att goda relationer
    mellan lärare och föräldrar-

  138. -är viktiga. Dels ska man skapa
    relationerna, men också vårda dem.

  139. Det tror jag att man gör genom att ha
    en god tillit till varandra.

  140. Du har som lärare arbetat mycket med
    nyanlända. Vad har du sett för behov?

  141. Jag har mött en frustration
    hos föräldrarna.

  142. De tycker att det är svårt att förstå
    hur skolan är organiserad.

  143. Till exempel kan man möta frustration
    kring vilken skolplacering-

  144. -deras barn får.

  145. Jag har också erfarenhet av att man
    ibland har tagit ett steg tillbaka-

  146. -som nyanländ förälder,
    just för att man är otrygg-

  147. -i den nya situationen.

  148. Där man inte har förstått
    hur samhällets struktur fungerar.

  149. Man ser de som jobbar på skolan
    som experter-

  150. -vilket gör att man tar
    ett steg tillbaka.

  151. Då kan skolan uppleva
    att föräldrarna inte är engagerade-

  152. -eller delaktiga
    i sitt barns lärande.

  153. Vad bör man tänka på som lärare
    när man möter nyanlända?

  154. Jag tror att det är viktigt
    att stötta föräldrarna-

  155. -i hur de på bästa sätt
    kan stötta sina barn-

  156. -i att utveckla ett nytt språk
    och nya kunskaper.

  157. Ser man att föräldrarna behöver
    stöd i att utveckla förmågan-

  158. -att stötta sitt barn vid läsning,
    behöver man prata om lässtrategier.

  159. Det är viktigt att man sätter sig in
    i deras situation-

  160. -och tänker: "Vilket stöd skulle jag
    ha behövt av skolan?"

  161. Jag har föräldrar som inte har gått
    i skola och har svårt att förstå-

  162. -den svenska skolkontexten, men de
    har ändå velat att jag ska lyckas-

  163. -på bästa sätt.

  164. Som lärare måste man stötta
    för att barnet ska nå skolframgång.

  165. På Freinetskolan Hugin arbetar man
    med nya former av föräldramöten-

  166. -för att få vårdnadshavarna
    att komma.

  167. Lena Abbing och Teresa Jörgensen har
    möte för en av mellanstadieklasserna.

  168. De vill skapa goda relationer
    och väcka tankar kring värdegrund.

  169. Ni hade mycket diskussioner om
    att ha roligt i skolan.

  170. Vi funderade på dels huruvida det
    är viktigt att vara koncentrerade-

  171. -och dels att ha roligt. Om de har
    roligt blir de koncentrerade.

  172. Men vi har inget krav på att skolan
    ska vara rolig. De ska lära sig-

  173. -och känna sig trygga och värdefulla,
    inte skoja och hoppa studsmatta.

  174. Föräldrar har skilda bilder
    av vad skolan är.

  175. Alla kommer med sina erfarenheter
    av sin skolgång.

  176. Det är olika vad föräldrar
    tycker om föräldramöten.

  177. Vi hade två stycken
    som vi tyckte gick i varandra-

  178. -och det var att känna sig trygg
    och att respektera varandra.

  179. -Det var där våra diskussioner kom.
    -Vad kommer först?

  180. Misstagen vi gjorde i början
    var att vi hade stora föräldramöten.

  181. Årskurs F-3.
    Vi hade mer informativa möten.

  182. Kunskapskraven måste vara högt upp
    för att gå vidare efter grundskolan.

  183. En av de viktigaste bitarna
    är att ha med sig behörighet.

  184. Men trygghet och respekt
    har vi högst upp.

  185. När vi gjorde det med eleverna
    var det som toppade flera grupper-

  186. -att "i vår klass har vi roligt".
    Den kom högst upp på flera stycken.

  187. Och "i vår klass
    är det okej att göra fel".

  188. Och "det är okej att vara olika".
    De tre toppade.

  189. När man har roligt i skolan
    får man det andra på köpet.

  190. Ni ska tänka på vad ni tror att man
    behöver för kompetenser och förmågor-

  191. -när man jobbar med
    den här typen av uppgifter.

  192. Information
    som vi kan skriva i nyhetsbrevet-

  193. -kan de lika gärna läsa sig till.

  194. -24 pärlor.
    -En fjärdedel är blå.

  195. Sex stycken blå.

  196. Men om de får interagera med varandra
    och prova på vad vi gör i skolan-

  197. -får de en djupare förståelse
    för hur vi arbetar.

  198. Sånt som man inte kan göra
    via ett nyhetsbrev.

  199. Vi försöker alltid få med nåt sånt
    på ett föräldramöte.

  200. -Nu känner jag att jag blev dum igen.
    -Fortfarande så har vi ju...

  201. Det är nu din intelligens
    ska hoppa in här.

  202. Funktionen är att de får
    en diskussion tillsammans-

  203. -och att de förstår mångfalden-

  204. -i alla bitar som finns i skolan.
    Hur omfattande det är.

  205. Man behöver språkförståelse
    för att fatta matteproblemet.

  206. -Från vilken årskurs är detta?
    -Trean.

  207. Man kan vara bra på matte,
    men ändå ha svårt att lösa uppgiften.

  208. Det är intressant att se hur de
    resonerar. Man lär känna varandra.

  209. Hur kändes det här? Vad behöver man
    vara bra på för att lösa talet?

  210. Läsförståelse, till exempel.

  211. Ibland läser de allt och säger:
    "Jag fattar inte."

  212. Då får man gå tillbaka
    en mening i taget.

  213. De vill känna att här står en pedagog
    som jag kan lita på-

  214. -som gör det bästa för mitt barn
    och hör av sig om det händer nåt.

  215. Det vill jag att ni tar med er hem
    när barnen jobbar med såna uppgifter.

  216. Då kan ni stötta dem
    i hur de kan tänka.

  217. Om de känner det har man kommit
    ganska långt. Det är det viktigaste.

  218. Ni jobbar väldigt medvetet
    med föräldramöten på skolan.

  219. Föräldramötena förändras hela tiden,
    för det finns ingen given roll.

  220. Skolan är föränderlig.
    Det kommer nya saker utifrån.

  221. Vi väljer alltid nåt vi jobbar med
    nu, så får föräldrarna prova på det.

  222. "Hands-on."

  223. Ibland har man en uppslutning
    på tio föräldrar på ett föräldramöte-

  224. -när man hade velat ha 25, minst.

  225. Det är viktigt att utvärdera
    efteråt i arbetslaget.

  226. "Hur kom det sig att det bara kom
    tio? Hur gör vi för att locka fler?"

  227. Så att man inte fastnar vid
    att det var dåligt att bara tio kom.

  228. Ni har också utbildningar för
    vårdnadshavare i Freinetpedagogik.

  229. Berätta.

  230. Föräldrar ifrågasatte saker som vi
    inte tyckte att de borde-

  231. -för det var naturligt för oss
    att jobba så.

  232. Sen förstod vi att man har med
    sin egen skolbakgrund.

  233. Jag hade en förälder
    som kom upp till mig och sa:

  234. "Det är sånt liv. De har matte..."
    Det var årskurs två.

  235. "Jag har aldrig varit
    med om maken till stojigt."

  236. Jag tyckte att det var konstigt, för
    det var en duktig och erfaren lärare.

  237. Efteråt frågade jag henne
    vad de gjorde på matten i tvåan.

  238. "Det var den bästa lektionen
    på länge!"

  239. "Vi hade mjölkpaket som vi fyllde
    och vägde och jämförde."

  240. Det låter ju toppen. Praktisk matte.

  241. Mammans förväntning var att de skulle
    sitta och jobba i matteboken.

  242. Det skulle vara tyst.

  243. Vi vill ju inte
    att det ska hända så ofta.

  244. De får ifrågasätta vad vi gör,
    men det var en typisk sak.

  245. Hade man gått på utbildningen
    och funderat över vad vi gör olika-

  246. -så hade man inte reagerat på det.

  247. Jag tycker att det är viktigt att vi
    skapar möjlighet för föräldrarna-

  248. -att känna tillit till att vi gör
    det vi ska. Vi kan vårt jobb.

  249. Vi visar upp vad vi gör och försöker
    förklara så gott vi kan för dem.

  250. -Det skapar en trygghet.
    -Att vi vet vad vi gör.

  251. Jag heter Joyce Epstein-

  252. -och är chef för ett forskningscentrum
    vid Johns Hopkins University:

  253. The Center on School, Family
    and Community Partnerships.

  254. Vår forskning visar att lärande
    i hemmet är svårt för många lärare-

  255. -då det kräver att de för
    en kommunikation med föräldrarna-

  256. -om vad barnen lär sig i skolan.

  257. Vi fann att hemläxor är en naturlig länk
    mellan skolan och hemmet.

  258. Med det i åtanke, och i samarbete
    med lärare och läroplansexperter-

  259. -utformade vi ett program, TIPS.

  260. Det gör att lärare kan ha kontakt
    med föräldrar-

  261. -om vad barnen lär sig i skolan
    varje vecka-

  262. -genom att utforma bra hemläxor.

  263. Jag ska dela ut veckans läxa.

  264. TIPS är interaktiva läxor
    för de unga samspelar-

  265. -på något sätt med en förälder
    om något de har lärt sig i skolan.

  266. Det kan vara en intervju, förälderns
    minnen från när barnet var yngre-

  267. -eller när föräldern
    var i barnets ålder.

  268. Ibland undrar eleverna
    varför de ska lära sig det.

  269. Om de samspelar med en förälder som
    visar att han eller hon använder bråk-

  270. -eller om föräldern hjälper till
    med en vetenskaplig aktivitet-

  271. -och är intresserad
    av vad barnet lär sig-

  272. -motiveras eleven att anstränga sig.

  273. Som vi ser heter läxan
    "en resa genom jordens lager".

  274. Genom läxorna kan lärarna
    ha kontakt med föräldrarna-

  275. -utan att föräldrarna kommer
    på ett möte i skolan-

  276. -vilket de flesta föräldrar inte kan.

  277. Lärare ber föräldrarna
    att hjälpa till med läxorna-

  278. -men de flesta föräldrar i USA,
    och i Sverige, antar jag, vet inte hur.

  279. Så genom att utforma läxor
    som låter barnen visa vad de lär sig-

  280. -kan föräldrarna motivera barnen
    och fira deras framsteg-

  281. -utan att tänka att de ska lära barnen,
    vilket de flesta inte kan.

  282. Den här metoden är egentligen ett sätt
    att låta eleverna-

  283. -ta ansvar för inlärningsprocessen-

  284. -och visa dem att de är ansvariga
    för att de lyckas i skolan-

  285. -men att föräldrarna är intresserade
    och kan prata positivt om det.

  286. Ingen gråt och inget skrikande
    om läxorna de ska göra på kvällen.

  287. Många lärare kanske ser
    vårdnadshavarna som en belastning.

  288. Det är mycket administrativt
    och kan bli dålig stämning.

  289. Men ni har kommit långt i
    att se föräldrar som en resurs.

  290. Vi har bestämt på ledningsnivå-

  291. -att vi tycker att föräldrakontakten
    är viktig och att vi vill ha den.

  292. Att hela tiden ifrågasätta
    hur vi kan förändra.

  293. Inte att vi tänker
    att det är fel på vårdnadshavarna.

  294. Det finns säkert anledningar till
    att man inte kommer.

  295. Vi försöker hitta dem.

  296. På lågstadiet bjuder vi in dem.

  297. De får komma och äta lunch
    en gång per termin.

  298. De får en biljett hem,
    en lunchkupong.

  299. Vi bjuder in på olika sätt. Vi säger
    att de får vara med i klassen en dag.

  300. Vi är öppna
    för alla former av samarbete.

  301. När vi har tema med barnen kollar vi
    om nån förälder jobbar inom det.

  302. Det säger oftast barnen själva.
    Då bjuder vi in den föräldern.

  303. Det är också ett sätt
    att få dem delaktiga.

  304. Föräldrakontakten
    är ett svårt område i vårt yrke.

  305. Hamnar man fel, eller att det blir
    svårt, så tär det väldigt mycket.

  306. Därför är det viktigt att ha ett
    kollegium med sig. Vi hjälps åt.

  307. Vi kanske behöver byta, så att du tar
    mötet i stället. Det är helt okej.

  308. Man kanske vill ha med sig
    en person till på mötet.

  309. Man stöttar varandra.
    Det är jätteviktigt.

  310. De första åren som lärare kan
    föräldrabiten vara tuffast av allt.

  311. Hur når man dit, att föräldrarna blir
    en resurs för skolan och er lärare?

  312. Vi ser till att föräldrarna
    känner att de får vara med-

  313. -och att vi lärare
    har ledningen med oss.

  314. Att vi kan förändra och är öppna
    för alla olika samarbetsformer-

  315. -som vi har möjlighet att erbjuda.

  316. Och att träffas.

  317. Ofta är det enklare för föräldrarna
    att komma till skolan än man tror.

  318. Mötet behöver inte vara i två timmar.
    Det kan räcka med en halvtimme.

  319. Vill du se mer eller diskutera våra
    program, så följ oss på Facebook-

  320. -eller gå in på UR Skola. Där hittar
    du fler program om föräldrasamverkan.

  321. Hej då!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Kvalitetsarbete och skolutveckling, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Kommunikation, Lärare och elever, Lärare och föräldrar, Pedagogik, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Behöver lärare kunna mer om NPF?

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.

Fråga oss