Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : SYV - hela skolans ansvarDela
  1. Enligt läroplanen är studie- och
    yrkesvägledning hela skolans ansvar.

  2. Hur kan du som lärare jobba med syv
    i alla ämnen och stadier?

  3. Okej. Vad kan vi för yrken nu?

  4. Jag tänker att det är ett
    värdeskapande sätt att undervisa i.

  5. Min roll är att visa
    att det finns så mycket mer.

  6. -Doktor.
    -Absolut.

  7. Vi ser ganska tydligt
    att eleverna har ingen valkompetens.

  8. Vi måste börja jobba tidigare,
    inte börja på högstadiet.

  9. Alla vinner på
    att få in syv i undervisningen.

  10. För att lyckas med syv
    räcker det inte med-

  11. -att lämna över allt
    till studie- och yrkesvägledaren.

  12. Syv ska vara hela skolans ansvar.

  13. Det anser man på Frillesåsskolan.
    Maria Ek är lågstadielärare där.

  14. -Vad kan vi för yrken? - Linnea?
    -Polis.

  15. -Polis. - Kan vi fler? - Ebba?
    -Brandman.

  16. Brandman.

  17. Hela skolans ansvar innebär att alla
    är engagerade i att visa eleverna-

  18. -att det finns mycket
    bredare yrkesroller.

  19. Vaktmästare, bamba-personal
    och rektorer. Vad gör en rektor?

  20. Det är allas ansvar att bredda
    våra elevers möjligheter att välja.

  21. -Yumi?
    -Lärare.

  22. -Målare.
    -Känner du nån målare?

  23. -Min pappa.
    -Din pappa är målare.

  24. -Max?
    -Pizzabagare.

  25. På lågstadiet tar man ju vid
    det som har skett på förskolan.

  26. Där börjar man i det lilla.
    Här vidgar vi perspektivet lite mer.

  27. -Julia?
    -Hundfångare.

  28. -Fotbollsspelare.
    -Författare.

  29. Föräldrar kan få komma
    och berätta om sina yrken.

  30. Vi pratar om
    hur ett samhälle är uppbyggt.

  31. Vad är grundstrukturen?
    Vad måste finnas i ett samhälle?

  32. Utifrån det går vi in på vilka yrken
    man behöver för att det ska fungera.

  33. -Ellen?
    -Brevbärare.

  34. -Jonathan?
    -Doktor.

  35. Det som jag ser är att man ska
    få in det naturligt i undervisningen.

  36. Nu har vi ju många yrken. Eller hur?

  37. Då tänker jag att vi ska titta på
    vad man har för yrken i en affär.

  38. Just nu jobbar vi gentemot Konsum.

  39. I vår lilla affär här
    finns det många arbetsuppgifter.

  40. Vad har ni för frågor att ställa?

  41. "Vad gillar du mest att göra?
    Varför jobbar du på Coop?"

  42. Intervjuerna görs via skolsamverkan
    som fritids håller i.

  43. Alvin, är din mamma och pappa lärare?
    Men du ska bli youtuber?

  44. Fritidspersonal går med ner
    till Konsum och gör intervjuerna.

  45. Här inne får de försöka klura ut
    vad de tror att Konsum har för yrken.

  46. Låtsas att ni går in i affären.
    Vad ser ni innanför dörrarna?

  47. -Mat.
    -Hur har den kommit dit?

  48. -Med en lastbil.
    -Från lastbilen och in i affären, då?

  49. -Det måste vara nån som lämnar maten.
    -Kan vi inte skriva "matlämnare"?

  50. Du kanske ska ta stora meningar
    på varje bokstav.

  51. Ämneskunskaperna som vi tränar
    är ju i stort sett det mesta.

  52. SO-ämnen kommer in i
    det här med närsamhället.

  53. NO kommer in i hur en stad är
    uppbyggd och vad folk i stan behöver.

  54. Sen har vi svenskan.

  55. -Det där är ett litet, vet du, va?
    -Man gör ju så.

  56. -Nu ska man göra spetsar.
    -De blir väldigt snygga.

  57. Det är tidigt. De går i årskurs två.

  58. Men jag tänker
    att det är ett värdeskapande sätt-

  59. -att undervisa i-

  60. -att man från början fått en bredare
    insikt i vad det finns för val.

  61. -Sitter du i kassan nån gång?
    -Ibland. Jag jobbar med allt möjligt.

  62. Ibland är jag i charken, ibland
    plockar jag varor och är på kontoret.

  63. -Jag gör lite allt möjligt.
    -Känner man att man får ut elever...

  64. ...som kan göra val
    som är baserade på-

  65. -just det här att man vågar välja
    för sin egen skull-

  66. -tror jag att man kan få den röda
    tråden genom hela verksamheten.

  67. Ni har skrivit: "Kassörska,
    bagare, städare och fisksäljare."

  68. Jättebra! Ni har ju kommit på många!
    Bra, bra!

  69. Att våga stå för sina val är viktigt
    när man ska välja till gymnasiet.

  70. Vi satte oss ner med Maria,
    Susanne Aspling och Annika Olsson-

  71. -för att höra mer om deras arbete
    med att involvera hela skolan i syv.

  72. Jag vill veta hur ni gör för att syv
    ska bli hela skolans ansvar.

  73. Vi var några lärare plus rektor
    som gick en utbildning.

  74. Det utmynnade i
    en handlingsplan kring detta.

  75. Då introducerade vi för all personal
    en studiedag förra våren.

  76. Vi tog fram styrdokumenten och visade
    att det här är hela skolans ansvar.

  77. Det står i kapitel två i läroplanen.
    Men på nåt sätt av tradition-

  78. -lägger vi över det
    på studie- och yrkesvägledaren.

  79. Precis. Vi på lågstadiet måste
    medvetandegöra alla i tidig ålder-

  80. -att det faktiskt är viktigt.
    Då tänker jag mer i det här valet.

  81. Att man gör olika val som ska grunda
    sig på att det mynnar ut i nåt bra.

  82. Även våra föräldrar är en jättestor
    tillgång till vägar in i olika yrken.

  83. Varför är det viktigt att syv är nåt
    för hela skolan att jobba med?

  84. Vi ser tydligt att eleverna
    i årskurs nio inte har valkompetens.

  85. De är jätteosäkra på vad de ska välja
    för gymnasieprogram och är oroliga.

  86. Vi måste börja jobba tidigare,
    inte börja på högstadiet.

  87. Vi behöver börja jobba från förskolan
    för att de ska känna sig trygga-

  88. -i det här valet ring framtiden.

  89. Ska vi öka deras självförtroende
    och få dem bli trygga i sina val-

  90. -är det ett långtsiktigt tänk
    som behövs.

  91. Och att vi hjälper och stöttar
    varandra hela vägen. Att vi träffas.

  92. Både med förskolepersonal
    och hela grundskolan.

  93. Att få möjlighet till att prata oss
    samman om hur vi kan stärka eleverna.

  94. Ta vara på vardagliga situationer
    så att det ingår i undervisningen.

  95. Just att påminna varandra också.
    "Tänk på det här. Så här gjorde jag."

  96. Det är lätt att glömma i hastigheten.

  97. Som lärare känner man lätt
    att adderingar riskerar att ta tid.

  98. Tid som man inte har när man
    redan har mycket på sitt bord.

  99. -Hur tänker ni där?
    -Det är en svår fråga.

  100. Många lärare i Sverige känner att de
    är överbelastade och inte har tid.

  101. Så man måste börja jobba i det lilla.

  102. Därför inventerade vi
    vad arbetslagen redan gör.

  103. Om man känner
    att man redan gör mycket-

  104. -och hela tiden poängterar
    att det är i det lilla...

  105. Precis. Och likadant
    om man till exempel åker på skolresa.

  106. Säg att vi åker till ett museum.
    Bara guiden kan man be berätta:

  107. "Vad har du för yrke?
    Vad krävs för det?"

  108. Sånt har inte jag tänkt på tidigare.
    Att man kan göra det enkelt.

  109. Som en naturlig del
    i själva resandet.

  110. Jag tror att vi har blivit bra på att
    sprida idéer vidare till varandra.

  111. Att man uppmuntras...
    Man tittar inte på varandra:

  112. "Åh, vad jobbiga de är som gör
    de här sakerna. Jag kan ingenting."

  113. Utan vi vänder på det.
    "Vad kul! Jag vill också testa."

  114. Det är så man vill ha det.

  115. Mikaela Zelmerlööw gör en utredning
    om hur syv kan utvecklas i Sverige.

  116. Alla vinner på att ha syv
    i undervisningen, menar hon.

  117. Du är med och gör en utredning för
    regeringen kring en utvecklad syv.

  118. Berätta lite om det.

  119. Vårt samhälle rör sig snabbt.
    Arbetslivet förändras jättesnabbt.

  120. Vi behöver ha kunskaper om att
    hantera de här återkommande valen-

  121. -och kunna överblicka vad ett väl
    avvägt utbildningsbeslut innebär.

  122. Vi ser från utvärderingar
    och studier som har gjorts-

  123. -att många ungdomar inte upplever sig
    särskilt väl förberedda för valen.

  124. Och det här ska vi lämna förslag om.

  125. Hur kan syv i skolan utvecklas?

  126. Vad menar man med att säga
    att syv är hela skolans ansvar?

  127. Det är viktigt
    att ta till vara alla möjligheter-

  128. -för att eleverna ska kunna göra
    det här väl avvägda valet.

  129. Är det här ditt drömyrke?

  130. När jag var liten
    ville jag bli polis eller veterinär.

  131. Vi kan se från studier och forskning
    att det finns en koppling-

  132. -mellan en större motivation och hur
    ämnet hänger ihop med arbetslivet.

  133. Det är en del av
    att det är hela skolans ansvar.

  134. Och ta till vara på alla möjligheter.

  135. Går man till badhuset, som man
    i alla fall gör, kan man förbereda-

  136. -vad det finns för yrkesområden på
    ett badhus och vad som är roligt där-

  137. -så att eleverna får bygga en kunskap
    om sig själva och om alternativen.

  138. För det behöver alla hjälpas åt.

  139. Man brukar prata om snäv
    och bred vägledning.

  140. -Vad är det som skiljer de här åt?
    -Det är svårt.

  141. Men man kan säga att syv i snäv
    bemärkelse är personlig vägledning-

  142. -som studie- och yrkesvägledaren
    har enskilt eller i grupp med elever.

  143. Syv i vid bemärkelse är studie- och
    yrkesvägledning i undervisningen-

  144. -prao eller studiebesök.

  145. Allt sammantaget som bidrar till att
    eleverna kan göra underbyggda val.

  146. Hur kan man integrera syv
    i undervisningen?

  147. Ett exempel som jag
    kommer ihåg från årskurs åtta-

  148. -var när läraren i undervisningen...
    Jag minns inte vilket ämne det var.

  149. Men man fick göra intressetester
    på nätet.

  150. Man fyller i uppgifter om sig själv.
    Ut trillar ett yrke som man ska bli.

  151. Var och en skrev ner yrkena och satte
    dem på en post-it-lapp på väggen.

  152. Alla lärare som undervisade den här
    klassen fick titta på den här väggen.

  153. Där stod det en massa yrken.

  154. De fick fundera kring vilka av yrkena
    som ens ämne hade en koppling till.

  155. Alla lärare
    såg kopplingar till sitt ämne.

  156. Bildlärare kunde se kopplingar
    till sitt ämne i alla yrken.

  157. Vad är vinsten med
    att få in syv i undervisningen?

  158. Alla vinner på att få in syv
    i undervisningen.

  159. -Charken, städare, bagare...
    -Fiskförsäljare.

  160. Fiskförsäljare.

  161. Man ökar motivationen hos eleverna,
    man lär sig nånting om sig själv-

  162. -och kan koppla det till yrkeslivet.

  163. Man får elever som är mer motiverade.

  164. Och arbetslivet får studerande och
    sökande som har valt att vara här-

  165. -därför att de har kännedom om det.
    Alla ska vara med.

  166. Det ska inte vara avhängigt av
    social bakgrund eller kön.

  167. Det är en likvärdighetsfråga.

  168. Alla ska ges förutsättningar
    att göra väl underbyggda val.

  169. Blir det inte en sak till
    som lärare ska göra?

  170. Hur får man det här till att inte bli
    en sak till som ska läggas till?

  171. Jag har all respekt för
    att lärare har mycket att göra.

  172. Vi kan se från jobb med kompetens-
    utvecklingsinsatser för lärare...

  173. Vi kan se från utvärderingar
    som lärare gör efter det-

  174. -att de inte tycker
    att det blir nåt merarbete.

  175. När de ser kopplingen
    mellan sitt ämne och arbetslivet-

  176. -ser de att det går att koppla ihop
    det utifrån det centrala innehållet.

  177. Det ska vara en synvända eller att få
    syn på hur man kan kroka tag i det.

  178. Det finns många olika möjligheter
    att presentera yrken för eleverna.

  179. Man kan ta eleverna
    på en resa i världen.

  180. Okej! Då så.
    I dag ska vi jobba med...

  181. Vårt Ocean Race-projekt
    som vi håller på med startade med-

  182. -att jag såg det som en chans
    att göra en jorden runt-resa.

  183. Även om vi är kvar i klassrummet
    är vi ute jorden runt.

  184. Vi följer båtarna
    som är ute och seglar varje dag.

  185. Vi tittar på var de är och vart de är
    på väg. Vilka hav de seglar i.

  186. Vi tittar på yrken som man har.

  187. Varje besättningsmedlem
    har olika roller på båtarna.

  188. Vad krävs för att bli det?
    Vi tittar mycket på genus.

  189. Många utav våra elever tror att
    den som jobbar med motorn är en man.

  190. På en av båtarna gör en kvinna det.

  191. Det är mycket såna saker
    som man får in i projektet också.

  192. Vi försöker att få yrkena att bli
    en del av den värld som de kan välja.

  193. Om man jobbar hårt, kan man nå dit.

  194. Sen tittar vi på
    hur en stad är uppbyggd.

  195. Var lägger man en hamn smartast?
    Varför har man en hamn där?

  196. De tycker att det är roligt.
    De är väldigt engagerade.

  197. Och de lär sig mängder.

  198. Man kan ibland ha en tendens att vara
    lite snäv i sina val i årskurs åtta-

  199. -när man ska välja mot gymnasiet.

  200. Då väljer man ofta som bästa kompisen
    eller det som mamma eller pappa gör.

  201. Då är min roll att verkligen visa
    att det finns så mycket, mycket mer.

  202. Får man bara det lilla fröet,
    kanske det nånstans nån gång-

  203. -kan mynna ut i att nån tänker:
    "Det var det vi jobbade med där."

  204. Att man vågar ta steget utanför
    de här ramarna som är ganska fasta.

  205. Syftet är att visa
    att det finns en hel värld.

  206. Arbetet här på skolan utgår ifrån
    en modell. Berätta mer om modellen.

  207. Modellen bygger på
    att vi har två ben.

  208. Ena handlar om
    samverkan skola-arbetsliv.

  209. Det bygger i fyra moduler.
    Förskola, F-3, 4-6 och 7-9.

  210. Det andra benet är modellens boxar.
    Förskola, F-3, 4-6 och 7-9.

  211. Och stoppa in aktiviteten som vi gör.

  212. Då blir det så tydligt. Olika skolor
    kan utifrån sina förutsättningar-

  213. -stoppa in aktiviteter som blir
    konkreta. Hur de kan jobba på skolan.

  214. Ja. Jag tänker på våra nior just nu.

  215. De har fått ganska mycket i benet
    med samverkan skola-arbetsliv.

  216. Vi har varit på studiebesök och
    jobbat i skarpa projekt med företag.

  217. Ändå var de så himla osäkra i valet.
    Vi behöver det andra benet också.

  218. När man tittar på de benen
    utifrån hur vi i F-3 jobbar-

  219. -har vi nästan gjort tvärtemot.

  220. Vi har jobbat med att våga göra
    valen, men inte med den andra delen.

  221. Så när man fick de två benen blev
    det: "Vänta, jag har ju glömt..."

  222. "Det är den biten
    som vi behöver få in."

  223. Ger det en möjlighet till tydlig
    progression när man jobbar med syv?

  224. -Det blir ju det.
    -Det känner jag. På nåt sätt...

  225. Med modellen vet vi vad de gör
    på förskolan.

  226. Då kan vi ha en progression till F-3.

  227. Och så vet man i 4-6 att de har gjort
    det där. Då går vi vidare med detta.

  228. Det blir automatiska överlämningar
    för att vi jobbar aktivt.

  229. Att man får in syv
    i samhällskunskapen är ganska givet.

  230. -Men är det svårt i de andra ämnena?
    -Nej, det är inte det.

  231. Det är så naturligt
    i våra naturvetenskapliga ämnen.

  232. För vad man än ska arbeta med
    - ett litet arbetsområde - så...

  233. Ta biologisk mångfald och vi ska lära
    oss om pollinerarnas betydelse.

  234. Och att vår hemkunskapslärare
    är biodlare.

  235. Då måste vi få reda på mer
    om vad en biodlare gör.

  236. Varför är de och pollinering viktig?
    För att vi ska få mat på bordet.

  237. Så vad man än hittar
    blir det en direkt koppling.

  238. Jag heter Raimo Vuorinen
    och arbetar som projektledare–

  239. –på finska institutet för pedagogisk
    forskning vid Jyväskyläs universitet.

  240. Finland införde syv som eget ämne
    redan på 1970-talet–

  241. –som en del av den tidens skolreform.

  242. Syv är obligatoriskt på elevens schema.
    Så å ena sidan är det ett eget ämne.

  243. Å andra sidan är det avsatt tid
    för diskussion om det här för eleverna.

  244. Innehållet på de här syv-lektionerna
    fokuserar på självmedvetenhet–

  245. –ens värden
    och informationen om en själv.

  246. Man för också diskussioner
    om framtidens arbetsmarknad–

  247. –lärmöjligheter och utbildningsväsendet.

  248. Eleverna möter också yrkesinforma-
    tionssystem och yrkesverktyg på nätet.

  249. Syv har mervärde för eleverna,
    föräldrarna, arbetsgivarna–

  250. –och utbildningsväsendet.

  251. Vi har evidens för
    att om eleverna har yrkesplaner–

  252. –är de mer motiverade,
    mindre benägna att hoppa av–

  253. –och kan utforma sin yrkesbana för en
    smidig övergång till arbetsmarknaden.

  254. Den enskilda eleven får möjlighet
    att utforska sina egna värderingar–

  255. –sina egna färdigheter och hur väl
    de kan passa in på arbetsmarknaden.

  256. Vi har evidens för att de elever som
    har yrkesplaner troligare tar examen.

  257. Det är en möjlighet.
    Vi har särskilt avsatt tid–

  258. –för studie- och yrkesvägledare och syv.

  259. Men alla lärare
    måste också kunna identifiera–

  260. –hur ens eget ämne bidrar till
    att eleverna blir anställningsbara.

  261. Så ansvaret ligger både hos de
    specifika studie- och yrkesvägledarna–

  262. –och hos hela skolan.

  263. De flesta av de nordiska länderna
    har liknande vägledningsmål.

  264. Ur det perspektivet
    är skillnaderna inte så stora.

  265. Den största skillnaden är mandatet.

  266. I Finland är syv
    en juridiskt definierad elevrättighet.

  267. Det ingår i schemat. Vi har erkänt det
    som nåt som alla ska få ta del av.

  268. I internationella utvärderingar
    av yrkesvägledning–

  269. –har Finland
    ett erkänt välfungerande system.

  270. Jag är kanske partisk–

  271. –men vi har evidens för
    att Finlands system är framgångsrikt.

  272. Ni har modellen
    som ni arbetar utifrån.

  273. Hur ser man att man når målen
    med de här två delarna i modellen?

  274. Det måste bli ett långsiktigt arbete.

  275. Osäkerheten som vi mötte hos våra
    elever som är på väg till gymnasiet-

  276. -kände vi att vi måste jobba med.
    Det kan vi inte förändra på kort tid.

  277. Vi måste tänka långsiktigt så att
    eleverna blir tryggare i sina val.

  278. Vi börjar redan i förskolan
    att jobba med progression.

  279. Vi kommer att göra en utvärdering
    med våra nior där vi ställer frågor.

  280. Det kan vi göra varje år och se om
    modellen ger resultatet vi vill ha.

  281. Det ska in i
    det systematiska kvalitetsarbetet.

  282. Så det blir aktionsforskning
    kring det här-

  283. -för att se
    vad som fungerar bra och mindre bra-

  284. -och hur eleverna kan hjälpa oss
    att gå vidare.

  285. De yngre... Rätta mig om jag har fel,
    men det syns i överlämningen-

  286. -att om man har jobbat med det här
    från början...

  287. Precis, vi hoppas att det blir
    en progression som man kan följa.

  288. Vi är ju väldigt i lindan på detta.
    Vi har precis satt i gång arbetet-

  289. -just från förskolan och våra åldrar.
    F-3 och så.

  290. Så vi hoppas att vi kan se den.

  291. Vad ger det eleverna, skulle ni säga?
    Det här arbetet.

  292. Det är ett mervärde att man känner-

  293. -att eleverna samlar på sig erfaren-
    heter så att vi kan stärka dem.

  294. Att de ska känna sig trygga och lugna
    i sina val.

  295. Vi vet att de är väldigt begränsade
    när det gäller vilka yrken som finns.

  296. Det är väl ett tjugotal yrken
    som de skulle kunna räkna upp.

  297. Och det är beroende av föräldrar
    och nätverket runt omkring.

  298. Skolan har en viktig del i
    att bredda det.

  299. Jag tror också att framtidens
    arbetare, om man nu får säga så-

  300. -inte kommer att ha tjugo år
    på ett och samma yrke.

  301. -Man kommer nog att hoppa runt mer.
    -För att arbetsmarknaden kräver det.

  302. Då är det viktigare att kunna göra de
    rätta valen som är just där och då.

  303. Vill du diskutera våra program
    eller se mer, följ oss på Facebook-

  304. -eller gå in på urskola.se.

  305. Där finns fler program om hur lärare
    kan jobba med syv i undervisningen.

  306. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Skolan, Studie- och yrkesorientering, Studievägledning, Undervisning, Yrkesval, Ämnesintegrerad undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. På S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna har lärare skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Skolan som skyddsfaktor

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Fråga oss