Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : ValkompetensDela
  1. Begreppet "valkompetens" används
    inom studie- och yrkesvägledning.

  2. Men vad innebär valkompetens? Och hur
    kan man jobba med det i skolan?

  3. Det känns viktigt för mig
    att jag gör som mina kompisar.

  4. Valkompetensen är viktig att träna,
    för ett val har konsekvenser.

  5. "Sara, kan inte du säga
    vad jag ska bli?"

  6. Om väldigt många elever går flera år
    på gymnasiet, så kostar det.

  7. Jag önskar att fler lärare pratade
    med eleverna. De söker bekräftelse.

  8. Det är ont om tid,
    men jag tror att det är möjligt.

  9. Elever på högstadiet som står inför
    sitt gymnasieval känner ofta stress.

  10. -I Timrå vill man ändra på det.
    -"Kan inte du säga vad jag ska bli?"

  11. Om jag säger nåt,
    så säger de: "Nej, inte det."

  12. Sara Nordström är
    studie- och yrkesvägledare.

  13. Hon hjälper lärare att stötta elever
    i att göra medvetna val.

  14. På Arenaskolan samarbetar hon
    bland annat med Mait Ingvarsson.

  15. Vi ska träna på att få en strategi
    för att göra väl underbyggda val.

  16. Valkompetens är förmågan
    att kunna göra väl underbyggda val.

  17. Då behöver man hjälp och en strategi
    för att kunna öva sig.

  18. Vi ska börja med strategin som ni
    ska få. Den ligger på era bord.

  19. Där är frågorna som ni måste svara på
    innan ni får ta ett beslut.

  20. "Vad vet jag?
    Hur utmanar jag mig själv?"

  21. Materialet gör att de inte
    behöver skapa strategin själva-

  22. -utan de får hjälp.
    Det blir ett mantra.

  23. Vad blir konsekvensen? Vad är bäst
    för mig? Var får jag mer information?

  24. Den kan också sättas upp på väggen-

  25. -så att eleverna kan titta på den.

  26. När man ska prova nåt nytt
    kan man tänka som Pippi.

  27. Men oftast går vi
    på det vi redan vet.

  28. Oftast är vi också luststyrda.

  29. Luststyrda är ni
    när ni plockar godis.

  30. Det vi ska öva på
    handlar inte om godis.

  31. Det handlar snarare om skolval.

  32. Då behöver man ha
    nåt som heter uthållighet - grit.

  33. Hur länge kan jag sitta och plugga
    fast jag är trött?

  34. Uthållighet är en viktig del,
    men det finns fler saker.

  35. På lektionen bygger vi upp vetskapen
    om att många saker påverkar.

  36. Uthållighet. Självkännedom. Man måste
    förstå hur man kan utveckla sig.

  37. Vill jag vara statisk eller dynamisk?

  38. Statiska har bestämt sig
    för att de inte kan förändra sig.

  39. Har man ett dynamiskt mindset
    tror man att man kan förändras.

  40. Jag kan bli bättre.

  41. Hur utmanar jag mig själv? När mår
    jag bäst? Det påverkar också ens val.

  42. Ni kommer till klassrummet, och ni
    ska få göra ett val av friluftsdag.

  43. Fotboll, ridning,
    långfärdsskridskor eller padel.

  44. Ni får inte ta beslut
    förrän ni har svarat på frågorna.

  45. Kom ihåg luststyrt kontra
    väl underbyggt val. Är ni med?

  46. Då kör vi. Bikupa.

  47. -Om ni skulle göra era val nu...
    -Ridning.

  48. -Ridning? Utmanar du dig då?
    -Nej.

  49. -Varför väljer du det?
    -Jag vet hur man gör.

  50. Du vill inte prova nåt nytt?
    Det var inte ett dynamiskt val.

  51. -Vad blir konsekvensen?
    -Det kanske visar sig att det är kul.

  52. Men man missar chansen
    att prova nåt nytt.

  53. Om vi alltid bara går på lust kan det
    bli mycket större konsekvenser.

  54. Om många elever går flera år på
    gymnasiet kostar det mycket pengar.

  55. För individen blir det en kostnad
    också, men kanske inte en ekonomisk.

  56. Jag ville att ni skulle tänka på
    hur man utmanar sig själv.

  57. Vad får jag om jag väljer nåt
    som jag inte vet nåt om?

  58. Studie- och yrkesvägledning måste man
    arbeta med genom hela skolsystemet.

  59. Vi studie- och yrkesvägledare behöver
    medvetandegöra vårt område.

  60. Att fatta beslut och genomföra beslut
    kräver lite grann av er.

  61. Jag brukar säga
    att jag är ett stöd till skolledaren-

  62. -för att göra studie-
    och yrkesvägledning viktigt.

  63. Det är inte bara gymnasievalet, utan
    friluftsdag, inlämningsuppgift...

  64. Det kan vi öva er i.
    "Om jag gör så här, vad händer då?"

  65. Hänger ni med? Bra.
    Vilka kloka funderingar ni har!

  66. Tack.

  67. Sa han det där?

  68. Vi satte oss ner för att prata mer
    om vinsterna med valkompetens-

  69. -och att förbereda sig
    för en föränderlig framtid.

  70. Att inneha valkompetens-

  71. -ser ni att det ger större möjlighet
    att välja genom hela livet?

  72. Om man är tränad
    att tänka på varför man gör ett val-

  73. -och om man har det kvar, då måste
    beredskapen öka för förändringar.

  74. Det händer ju saker i livet
    som gör att det går bättre och sämre.

  75. Man kan inte välja allt alltid,
    men beredskapen är bättre-

  76. -om det finns en systematisk träning
    bakom, som man har med sig.

  77. Pratar ni om, i och med att samhället
    och arbetsmarknaden förändras snabbt-

  78. -vikten av att välja
    utifrån sig själv?

  79. På lågstadiet ritar
    vi drömyrket varje år.

  80. Där pratar vi väldigt mycket om
    att det inte behöver vara samma.

  81. Man väljer utifrån nya tankar.

  82. Det tycker jag tränar valkompetensen.
    Att man kan ändra sig.

  83. I Sverige kan vi vidareutbilda oss
    hur mycket vi vill.

  84. Era elever väljer varje år. Det
    betyder att de har fått ny kunskap.

  85. De har sett att det händer saker,
    och det ger nya förutsättningar.

  86. -De är receptiva och kloka.
    -Ja, de har utvecklats.

  87. Att kunna ta ett beslut,
    att välja nåt-

  88. -att ha valkompetens, vad finns det
    för fler vinster med det?

  89. Att må bra,
    och då presterar man också bra.

  90. Vårt skolsystem har ganska rigida
    betygsgränser och kriterier-

  91. -som ibland är svåra att förstå.

  92. Eleverna som presterar bra i skolan-

  93. -för dem är det ofta svårt
    att tacka nej till nåt-

  94. -för de är rädda att inte behålla
    sitt A om de inte gör vissa saker.

  95. Fast egentligen skulle de vilja pausa
    eller välja nåt annat just då.

  96. Vi lärare måste bli mer uppmärksamma
    på det här.

  97. De duktiga eleverna presterar
    jättebra, så vi lägger ribban högre-

  98. -och ibland kvävs de
    och mår inte alls bra.

  99. Så en ökad valkompetens kan leda
    till minskad psykisk ohälsa?

  100. Man kan tänka på studie-
    och yrkesvägledning som friskvård.

  101. Jag kan göra val för att må bra.
    Drömmar och idéer-

  102. -i stället för att skapa nåt negativt
    av skolan. Vidga perspektivet.

  103. Så här kan man göra
    när man har drömmar och mål.

  104. Anders Lovén har tagit fram en
    forskningsöversikt kring vägledning.

  105. Han menar att lärares kunskap
    om dagens mer komplexa yrkesliv-

  106. -är centralt för att ge elever förut-
    sättningar att göra medvetna val.

  107. Studie- och yrkeslivet
    har förändrats-

  108. -men hur ser du
    på de förändringar som sker?

  109. Om vi ska titta på delarna arbetsliv,
    utbildning och val av framtid-

  110. -så har det hänt mycket
    som påverkar unga.

  111. Man får räkna med
    att byta yrkeskarriär.

  112. Vi har ett mer komplext arbetsliv.
    Det kommer nya yrken.

  113. Inträdesbiljetten till arbetslivet
    har blivit-

  114. -en avslutad gymnasieutbildning,
    och det är nytt.

  115. Det ställer ett antal ungdomar... Nu
    har vi ungefär 25 % av en generation-

  116. -som inte har avslutat gymnasiet.
    Inte ens efter fyra år.

  117. Den riskgruppen är ett problem,
    eller en utmaning-

  118. -för de riskerar att hamna i arbets-
    löshet, försörjningsunderhåll, o.s.v.

  119. Om man är lärare och jobbar med
    ungdomar, som har framtiden för sig-

  120. -vad kan man göra?

  121. Man ska ha kunskapen
    att landskapet ser annorlunda ut.

  122. Det är inte riktigt som det var förr.

  123. Vi måste ge unga människor en kunskap
    om ett föränderligt samhälle-

  124. -och en beredskap att kunna företa de
    här valen. Nu är det mycket väljande.

  125. Det blir ett uppdrag för skolan,
    vare sig man vill eller ej.

  126. Vi måste arbeta i projekt, ämnesöver-
    gripande. Vi måste skapa en struktur.

  127. Man börjar med det enkla,
    och tar det svåra längre fram.

  128. Samtidigt måste man se till...
    Om vi nu talar om grundskolan-

  129. -så blir det ett utbildningsval, men
    också en förberedelse för framtiden.

  130. Strukturen har vi inte i dag,
    men den måste byggas upp.

  131. Jag vet inte hur det ska se ut,
    utan det måste man jobba med.

  132. Ni måste redan i 15-årsåldern tänka:
    "Om jag gör så här, vad händer då?"

  133. Det är inte ni så bra på, för er
    hjärna är inte färdigutvecklad.

  134. Hur gammal är man när den är färdig?
    Tjugofem. Så han kan behöva hjälp.

  135. Vissa pratar om "valkompetens".
    Du talar om "karriärkompetens".

  136. Jag använder tre begrepp:
    insikt, utsikt och framsikt.

  137. "Insikt" är vad man har med sig.
    Det vill säga intressen, värderingar-

  138. -hur man har växt upp, genus...
    Allt i min bild av mig själv.

  139. Den är inte alltid korrekt.

  140. "Utsikt" är vad det finns där ute.
    Utbildningar, arbetsliv, yrken.

  141. Där kan mycket information behövas.

  142. "Framsikt" är att försöka se
    hur man kan skaffa kompetens-

  143. -som gör att man är bättre rustad
    för framtida val.

  144. Och sen, på vägen - vilket är
    det underbara - händer det saker-

  145. -och man måste ompröva och tänka om.

  146. När jag har talat med ungdomar
    i fokusgrupper, så fattar de det här.

  147. De fattar direkt vad "insikt",
    "utsikt" och "framsikt" är.

  148. Jag frågar vilket som är viktigast.
    De säger ofta "insikt" först-

  149. -men sen säger alltid nån: "Framsikt.
    Man ska planera framåt också."

  150. Då har de greppat det.

  151. Hur kan lärare stärka
    de här kompetenserna?

  152. Man kan göra mer.

  153. Man ska inte underskatta lärares
    stora kontaktyta mot eleverna.

  154. Jag önskar att fler lärare pratade
    med eleverna. "Hur tänker du nu?"

  155. Det är ont om tid,
    men jag tror ändå att det är möjligt.

  156. En vanlig fråga till vägledare är:
    "Vad tycker du att jag ska välja?"

  157. De söker bekräftelse. Och just därför
    ska vi ge dem bättre kompetens.

  158. De ska våga lita på sig själva, men
    också på att de kan se alternativ.

  159. Det finns mer än en väg.
    Det händer spännande saker på vägen.

  160. Arbetet med valkompetens måste
    påbörjas redan när eleverna är små.

  161. Valkompetens...

  162. Är det nån som kan berätta för mig
    vad valkompetens är?

  163. -Ylva?
    -Det handlar om att man ska välja.

  164. Anki Erixon arbetar som lärare
    i årskurs 3 i Timrå.

  165. Hur lär man sig att göra rätt val?

  166. -Man stärker sin självbild.
    -Ja, alldeles rätt.

  167. Valkompetensen måste tränas,
    för när de blir äldre gör de val-

  168. -både inom det privata och i skolan.

  169. Val är viktiga,
    för de har konsekvenser.

  170. Anki tränar eleverna i att lära känna
    sig själva och våga stå för sina val.

  171. Hejsan, hejsan!

  172. Vi jobbar med övningar
    där vi ska försöka stärka jaget.

  173. Det kan vara fysisk kontakt. Det kan
    vara att titta varandra i ögonen-

  174. -att ta reda på hur man känner,
    och att man får tycka det man tycker.

  175. Hejsan, hejsan!

  176. Bra! Hur kändes det att ta nån
    i hand? - Erik, hur kände du?

  177. -Det var inte bra att kolla i ögonen.
    -Var det otäckt att titta i ögonen?

  178. -Tobias, såg du kompisarna i ögonen?
    -Bara Max, för vi känner varandra.

  179. Ni känner varandra ganska mycket.
    Känner man mer trygghet då?

  180. Nu tänkte jag
    att vi ska göra Fråga grannen.

  181. -Vad är din favoritfärg?
    -Blå.

  182. Vad är din favoritfilm?

  183. Utmaningen i skolans värld är att
    träna på att inte stressa fram valet-

  184. -utan att låta valet få ta tid, för
    att bli så genomtänkt som möjligt.

  185. -Jag har många favoritfilmer.
    -Han har många. - Bra svar, Max!

  186. Med det här tränar vi vår självbild-

  187. -vilket gör att vi stärks i att göra
    egna, genomtänkta val i framtiden.

  188. Jättebra jobbat!

  189. Nu ska vi göra övningen På linjen.

  190. När vi gör våra övningar brukar
    eleverna får motivera sina val.

  191. Vi har en linje där man får gradera
    valet. Är det närmare ja eller nej?

  192. Det känns viktigt för mig
    att jag gör som mina kompisar.

  193. Tänk noga efter var ert kryss hamnar.

  194. Det här leder till diskussioner
    om valen.

  195. Då går ni och ställer er på linjen
    där ni har ert svar.

  196. David, du ställde dig mitt på linjen?
    Hur tänkte du när du svarade?

  197. Kände du att kompisar är viktiga
    att lyssna på?

  198. -Inte hela tiden.
    -Men ibland? Precis.

  199. Om man har en bra självbild väljer
    man inte alltid som kompisen-

  200. -utan då vågar man tänka till själv.

  201. Ska elever få ha mobiler i skolan?
    Gå till det hörn som ni har valt.

  202. I början tittade en del vart kamraten
    gick, och så gick de dit.

  203. Nu är de mer medvetna. "Vad händer
    när jag gör det här valet?"

  204. "Är det jag som har valt?"

  205. Kände nån av er "Jag måste titta
    vart mina kompisar går"?

  206. Först tänkte jag det, fast sen tänkte
    jag att det kanske inte var så smart-

  207. -för vi har nyss haft en lektion
    om valkompetens, så jag valde själv.

  208. Du kände att du skulle känna efter
    själv. Vad bra! Vi har lärt oss nåt.

  209. Att systematiskt arbeta med det här
    på skolan gör ni. Berätta hur.

  210. I Timrå kommun ska studie- och
    yrkesvägledarna stötta skolledarna-

  211. -och tillsammans med pedagogerna
    utveckla undervisningsformer-

  212. -så att det blir så bra som möjligt
    för alla elever i årskurs 1-9.

  213. Studie- och yrkesvägledaren
    hjälper skolledaren.

  214. Det känns bra att vi har fått ett rum
    i vår kommunikationskanal i kommunen.

  215. Man kan gå in i det rummet, och där
    finns det övningar för alla ämnen-

  216. -där vi kan träna valkompetens
    och självkännedom-

  217. -så att man får in det i alla ämnen.
    Det är som en idébank.

  218. Vissa ämnen är mer tydligt kopplade
    till studie- och yrkesvägledning.

  219. De som inte är det, hur kan man göra
    för att göra det hela tiden?

  220. "Vilka inslag av studievägledning
    har du i din undervisning?"

  221. Om man ställer sig den frågan
    blir det tydligare vad man gör-

  222. -för att få in studie- och
    yrkesvägledning i undervisningen.

  223. När man gör de pedagogiska
    planeringarna kan man ju ha som mål-

  224. -att man ska lägga in
    nånting som har att göra med det.

  225. Skolledaren kan få stöd av mig.

  226. Vi har många skolor i kommunen,
    och jag träffar alla skolledare.

  227. Jag kan fråga: "Hur ser det ut här?"

  228. "Ni jobbar mycket
    med yrkespromenader"-

  229. -"men hur gör ni med självkännedom?"

  230. "Har ni skruvat lite på normkritik?
    Jag kanske ska träffa ämneslaget."

  231. Jag jobbar mycket med pedagogerna.

  232. Vi har haft Veckans yrke
    även på högstadiet.

  233. Det är jättekul för många att få veta
    om lokförare. "Va? Tjänar de så?"

  234. Det kan komma i andra sammanhang.
    Inte bara i ämnen eller undervisning.

  235. Jag heter Gideon Arulmani,
    och är psykolog.

  236. Jag bor i Bangalore, i södra Indien.

  237. Jiva är ett yrkesväglednings-
    och försörjningsplaneringsprojekt.

  238. Det startades
    för att möta de behov och krav-

  239. -som unga i länder som Indien har.

  240. Under de senaste tio åren-

  241. -har Indien gått från att vara
    en utvecklingsekonomi-

  242. -till att vara en tillväxtekonomi,
    så klimatet har förändrats i Indien-

  243. -när det gäller arbete, karriär
    och försörjning.

  244. Anledningen till att vi startade Jiva var-

  245. -att många av modellerna
    för yrkesvägledning-

  246. -hade kommit från väst.

  247. När man tar en teori som har
    utvecklats för en viss typ av kultur-

  248. -och för över den till en annan kultur-

  249. -så blir resultatet ofta väldigt dåligt.

  250. Kulturen är en stark kraft
    som formar en människas beteende.

  251. Man måste komma ihåg
    att det är svårt att definiera kultur.

  252. Min kultur definierar syftet
    med att arbeta, till exempel.

  253. Utifrån den indiska kulturens synsätt-

  254. -så arbetar man inte bara
    för att försörja sig.

  255. Det anses vara ens plikt.

  256. I utvecklingsländer
    som har influerats av väst-

  257. -kan man se att många
    kulturella övertygelser försvinner.

  258. Om 19 kulturer finns i ett klassrum,
    vilken ska vara tongivande?

  259. Den svenska, den indiska, eller vilken?
    Det är väldigt komplicerat.

  260. I vissa kulturer är det accepterat
    och normalt-

  261. -att föräldrarna bestämmer åt barnet.

  262. När en familj med den kulturen
    kommer till Sverige...

  263. I er kultur får barn bestämma
    helt själva.

  264. Föräldrarna säger till barnet:
    "Du ska bli läkare."

  265. Samtidigt säger kulturen:
    "Det är ditt liv."

  266. "Gör det vackert
    på det sätt som du vill."

  267. De två kulturerna har förberett
    människorna för livet på olika sätt.

  268. För att nå en punkt
    där föräldrarnas ingripande passar in-

  269. -och där barnet
    samtidigt har frihet att välja-

  270. -bör yrkesvägledning
    som tar kulturen i beaktande användas.

  271. Hur är det med utmaningar?
    Finns det nåt som ni brottas med?

  272. Vi bor i en kommun med låg
    utbildningsbakgrund. Det kan göra-

  273. -att det kan vara svårt att se högre
    studier som en självklar väg att gå-

  274. -men det kan också vara svårt att se
    ens föräldrars yrken som självklara.

  275. Att kunna vidga perspektivet
    åt båda de hållen är en utmaning.

  276. Det är en utmaning för pedagoger och
    för mig, för utbildning går i arv.

  277. Där kan vi se ett mönster
    som vi behöver rucka på.

  278. Ett samtal med studie- och yrkes-
    vägledaren i nian gör ingen skillnad.

  279. Vi behöver jobba
    med ett vidgat perspektiv tidigt.

  280. Samverkan på den här skolan
    fungerar bra-

  281. -men det finns skolor
    där det är svårt.

  282. -Vad har ni för råd och tankar där?
    -Börja med att samverka i ämnet.

  283. I svenskämnet kanske man bestämmer
    att man i sjuan gör jobbintervjuer-

  284. -i åttan jobbar man med självbilden-

  285. -och i nian skriver man cv,
    och gör utvidgade jobbintervjuer.

  286. I sjuan kanske de är i närområdet,
    i nian kanske man måste åka längre.

  287. Det har vi systematiserat
    på vår skola.

  288. Börja i ämnet. Det är mitt råd.

  289. Jag som studievägledare kan vara
    ett stöd till pedagogerna-

  290. -genom att jag kommer ut varje termin
    och har information om-

  291. -t.ex. hur kommunens elever har valt,
    sitt gymnasieval. Pedagoger kan säga:

  292. "Har det gått så här för dem?
    Hur många är behöriga?"

  293. Det är ett stöd
    till arbetslag, ämneslag-

  294. -eller team som behöver extra stöd.

  295. För många lärare är det
    inte helt lätt-

  296. -när man får en ny bit i knät
    som man ska ha in i verksamheten.

  297. En bra förutsättning är att man har
    en SYV att vända sig till-

  298. -som är beredd att bjuda till,
    vara med och komma med tips och råd.

  299. Att vi möts är en bra förutsättning.

  300. Det är underbart
    att ha en studie- och yrkesvägledare-

  301. -som kan komma med verktygslådan!

  302. Vill ni se mer, så följ oss på
    Facebook eller gå in på urskola.se.

  303. Där kan du se fler program om hur du
    kan jobba med SYV i skolan. Hej då!

  304. Översättning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Studie- och yrkesorientering, Studiemotivation, Undervisning, Utbildningsval, Yrkesorientering, Yrkesval
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad ska du göra med ditt liv?

Robin och Joaquín är i 20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?

Fråga oss