Titta

UR Samtiden - Hållbar design 2018

UR Samtiden - Hållbar design 2018

Om UR Samtiden - Hållbar design 2018

En heldagskonferens om hur innovativ design och hållbara lösningar kan förändra samhället och bidra till nya affärsmöjligheter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA Konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar design 2018 : Framtidens hållbara kontorsmiljöerDela
  1. Vi som är där och skördar, för att
    få in material att sälja vidare-

  2. -är vana vid att bli uppringda
    dagen innan 400-500 dörrar ska bort.

  3. Det har vi slutat med.

  4. Vi har nu 40 minuter på oss,
    då vi ska titta på lösningar-

  5. -och diskutera
    de bästa vägarna framåt-

  6. -när det gäller hur kommersiella
    lokaler kan bli mer cirkulära.

  7. Vi öppnar nu mikrofonerna
    som ni har vid sidan om era stolar-

  8. -så det är bara att vifta
    om ni vill komma in på nåt sätt.

  9. Välkomna upp på scenen,
    Sara Bergman, kriteriechef på Svanen-

  10. -och Christina Lindbäck,
    hållbarhetschef på NCC!

  11. Vad har ni för reflektioner
    kring det vi pratade om före pausen?

  12. Spännande. Det sammanfattar läget.

  13. Vi behöver ändra vårt mindset.
    Avskrivningar kan vara intressant.

  14. Det är värdelöst i den ena änden,
    men har ett högt värde i den andra.

  15. Det kan ju ställa till det
    i huvudet på ekonomer.

  16. -Vad säger du, Sara?
    -Det handlar om beteendeförändring.

  17. Jag tror att jättemycket ligger i
    att ändra synen på konsumtion.

  18. Vi vet tillräckligt mycket för att
    plocka de lågt hängande frukterna.

  19. Christina, du jobbar på NCC. Säg att
    ni renoverar en kontorsfastighet.

  20. Vad är livslängden
    på det arbete som ni har utfört?

  21. Det finns en teknisk livslängd
    beroende på vad det är vi talar om.

  22. Själva stommarna och exteriören
    av huset kan stå i 50-100 år.

  23. Sen är det en fallande skala
    beroende på användningsintensitet.

  24. Tekniska lösningar kan ha
    kortare livslängd - 20-30 år.

  25. Andra komponenter har
    ännu kortare livslängd.

  26. Säg att ni har renoverat
    en fastighet-

  27. -där det har flyttat in ett företag.

  28. De är där i tre år,
    och sen ska de flytta, för de växer.

  29. En ny hyresgäst kommer, och ni
    får i uppdrag att renovera igen.

  30. Den nya hyresgästen vill ha köket
    i andra änden, täckta väggar-

  31. -och gröna mattor i stället för grå.
    Vad gör ni då?

  32. Det är en hypotetisk fråga.
    Vi vill uppfylla kundens krav-

  33. -men om vi skulle få den typen av
    jobb skulle vi diskutera med kunden-

  34. -utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
    Varför vill man förändra?

  35. Finns det skäl att tänka om-

  36. -för att just förlänga livslängden?

  37. Det som Katarina sa... Jag tror
    att det här är en värderingsfråga.

  38. Inom NCC har vi startat en plattform-

  39. -där vi byter grejer internt
    med varandra.

  40. Det är, om man får använda
    det uttrycket, en gräsrotsrörelse.

  41. De ute på våra sajter har reagerat.
    "Varför ska vi kasta?"

  42. Om vi ska byta vitvaror
    som är fullt funktionsdugliga-

  43. -ska de bli avfall, eller kan de
    användas på nåt annat sätt?

  44. Det är otroligt viktigt
    att vi får den rörelsen.

  45. -Slängs det inte längre?
    -Det slängs dessvärre ibland.

  46. Vi har inte äganderätten.

  47. Det är våra kunder
    som har äganderätten-

  48. -så det finns flera länkar i kedjan
    som måste ha samma inställning.

  49. Men det är oerhört positivt att våra
    sajter börjar resonera kring det här-

  50. -och ha diskussioner. Det är förut-
    sättningen för att ändra riktning.

  51. Men om det känns fel att riva ut,
    kan ni säga nej till ett uppdrag?

  52. Teoretiskt sett, ja-

  53. -men ibland kontrakteras vi
    utan att veta vad uppdraget innebär.

  54. Då kan det vara svårt att backa ur.

  55. Då har vi andra aspekter som kommer
    in - tillit till oss, och så vidare.

  56. Så drastiska skulle vi inte vara än.

  57. Det är viktigt att involveras tidigt,
    så att man får veta kundens önskemål.

  58. När kontraktet är skrivet
    är ändringsmöjligheterna mindre.

  59. Vår filosofi är att vara med
    så tidigt det bara går-

  60. -för vi har mycket större kunskap,
    i regel, än en hyresgäst.

  61. Den vill vi gärna förmedla, så att
    slutlösningen blir ännu bättre.

  62. Tack så länge! - Kontor är inte bara
    väggar, golv och glasytor.

  63. Det finns lös inredning,
    som bord, stolar, datorer och annat.

  64. Hej igen, Sara Bergman från Svanen.
    Vad gör du på dagarna?

  65. Jag jobbar som kriteriechef, så jag
    jobbar med alla våra kriterier-

  66. -från batterier
    till investeringsfonder-

  67. -så att de håller en hög nivå, och är
    i linje med Sveriges miljöpolitik.

  68. Ska all kontorsinredning
    vara Svanenmärkt?

  69. Det är en drömbild.

  70. Finns det Svanenmärkta produkter
    för ett helt kontor?

  71. Ja, det finns rätt mycket
    Svanenmärkta kontorsvaror.

  72. Vi har Svanenmärkta kontorsmöbler,
    köksinredning, badrumsinredning-

  73. -golv, byggskivor, färg-

  74. -datorer, kopiatorer,
    papper till skrivare och kopiator...

  75. Om ett företag har en ny miljöpolicy-

  76. -och bestämmer sig för att
    all inredning ska vara Svanenmärkt...

  77. De köper nytt och kastar ut
    allt de har. Rekommenderar du det?

  78. Nej, naturligtvis inte.
    Det är varken klokt eller genomtänkt.

  79. Vi brukar säga att icke-konsumtion är
    mer resurssparande än konsumtion.

  80. Men när du har tänkt efter och kommit
    fram till att du behöver konsumera-

  81. -då är Svanen guiden
    till det rätta valet.

  82. Om du köper en ny stol, så är risken
    att du kastar ut en som fungerar.

  83. Så kan det vara. Eller så lämnar man
    den till återbruksmarknaden.

  84. Fotavtrycket som vi då ser,
    är det en del i era kriterier?

  85. Räknar ni på det?

  86. Livscykelanalyser ger ett resultat
    beroende på vad man jämför med.

  87. Jag är helt säker på att fotavtrycket
    skulle bli betydligt lägre-

  88. -om arbetsgivaren hade behållit
    stolen, än om man hade köpt en ny.

  89. Att icke-konsumera är
    det mest resurssparande-

  90. -men man kanske behöver
    en ny kontorsstol av nåt annat skäl.

  91. Den gamla kanske inte uppfyller
    ergonomikraven.

  92. Det kan vara en anledning
    att köpa en ny.

  93. När det gäller produkter där
    innehållet av farliga ämnen är okänt-

  94. -kan vi rekommendera att köpa nytt.

  95. Skulle man kunna hitta en märkning
    som i stället märkte tjänsten kontor?

  96. Alltså att man tittade på hela
    inredningen, hela sättet att agera-

  97. -och sen Svanenmärkte det?

  98. Det finns Svanenmärkta tjänster.

  99. Lokalvård, kaffeservice,
    och så vidare.

  100. När vi jobbar med tjänster har vi
    en större möjlighet att ställa krav-

  101. -som driver mot en cirkulär ekonomi,
    även på verksamheten.

  102. Men även när vi jobbar med kriterier
    för Svanenmärkta varor-

  103. -så ställer vi ju krav som är
    cirkulära på återvunnet innehåll-

  104. -på att produkten ska vara möjlig
    att reparera, att tyg är slitstarkt-

  105. -för att livslängden ska vara lång.

  106. Är det nån i publiken som har
    nån fråga till dessa två damer?

  107. -Då så. Om ni sätter er där, så...
    -Vi är stolta, men inte nöjda.

  108. Tack så länge!

  109. Du...
    Bygger inte NCC ett nytt huvudkontor?

  110. -Vi bygger ett nytt huvudkontor.
    -Får du med dig dina möbler?

  111. Allt blir nytt och fräscht,
    men med återvunna komponenter-

  112. -som också blir härliga
    att vara tillsammans med.

  113. -Catrin, plocka upp två gäster till.
    -Vi ska fylla på med tre gäster till.

  114. Jag säger välkommen till Ivana
    Kildsgaard, hållbarhetschef på LINK-

  115. -Johanna Ljunggren,
    hållbarhetschef på Kinnarps-

  116. -och sist men inte minst
    Per Håkansson, vd på Kompanjonen.

  117. Jag tänkte börja med dig, Johanna.

  118. Det måste vara bra för er omsättning
    att vi byter ut kontorsmöbler.

  119. Det är klart att om vi byter ut
    kontorsmöbler snabbare-

  120. -så kan vi sälja mer möbler-

  121. -men kopplat till det här
    får ofta kvaliteten stryka på foten.

  122. Det är mindre fokus på kvalitet.
    Det gynnar absolut inte Kinnarps.

  123. Vi har produktion i Sverige,
    och satsar på kvalitet.

  124. När vi ska konkurrera med produkter
    producerade till lägre kvalitet-

  125. -i låglöneland...
    Det är helt andra konkurrensvillkor.

  126. Ni slår ett slag för det långsiktiga,
    även om ni producerar nytt?

  127. Precis, och vi satsar väldigt mycket
    på kvalitet-

  128. -som är en förutsättning
    för cirkularitet.

  129. Att producera möbler som håller länge
    och som kan återanvändas-

  130. -fräschas upp och renoveras är
    en grundförutsättning.

  131. Tjänstefiering pratar man mycket om.
    Vi ska inte köpa prylar-

  132. -utan vi ska köpa tjänster.
    Är det en affärsmodell för er?

  133. Att ni säljer tjänsten kontorsmöbler?

  134. Absolut, och det gör vi till viss del
    redan. Vi har leasing-alternativ-

  135. -och vi kollar även
    på nån typ av hyra.

  136. Vi hjälper kunder med att fräscha upp
    våra egna produkter.

  137. Våra kontorsstolar lever länge.

  138. De har det högsta andrahandsvärdet
    för kontorsmöbler i dag.

  139. För några veckor sen hjälpte vi
    en kund i Göteborg-

  140. -att bygga om 200 arbetsbord.

  141. Tidigare hade man stora arbetsbord
    med mycket plats. Det går mot mindre.

  142. Hyrorna är högre, så vi har mindre
    kontorsyta, och mindre arbetsbord.

  143. I stället för att kasta dem,
    så kan vi bygga om dem.

  144. Vi kapar balken under bordet,
    och återanvänder underredet.

  145. Enligt livscykelanalysen
    sparar man mycket-

  146. -framför allt klimatpåverkan
    som är kopplad till metallen.

  147. Den typen av tjänster har vi,
    och vi ser också ett ökat intresse-

  148. -för att satsa på att renovera en sak
    i stället för att bara köpa nytt.

  149. Tack så länge! - Vi går vidare
    till Ivana Kildsgaard på LINK.

  150. Känner du igen det som Johanna säger,
    att intresset ökar för att återbruka?

  151. -Ja, absolut.
    -Det var ju roligt att höra!

  152. Ni får ett uppdrag av en kund
    som ska flytta till ett nytt kontor-

  153. -som är funktionellt.
    Vad är den största utmaningen-

  154. -för att få in dem på det här spåret,
    att använda det befintliga?

  155. Den största utmaningen
    i våra uppdrag är-

  156. -att få in hållbarhetskraven
    så tidigt som möjligt i projekten.

  157. Om man får kraven tidigt, så är det
    mycket lättare att genomföra dem.

  158. Jag tänker på sociala krav,
    miljökrav och ekonomiska krav.

  159. De går tillsammans. Om ett kontor är
    funktionellt och uppfyller behovet-

  160. -är det lättare att använda produkten
    länge, och inte kasta ut den.

  161. Om vi flyttar in i ett kontor
    som uppfyller alla krav för en kund-

  162. -rekommenderar vi
    att behålla det som finns.

  163. Utmaningen är att kunna stå för
    att vissa produkter uppfyller kraven-

  164. -t.ex. att innerväggar
    uppfyller ljudkraven.

  165. Det vet vi inte när vi går in i
    ett kontor som nån annan har använt.

  166. Det är den största utmaningen.
    Att uppfylla funktionella krav.

  167. Hållbarhetskrav är en utmaning,
    och att få in dem redan från början.

  168. Hjälper ni kunderna på traven?

  169. Ja, vi har jobbat de senaste åren-

  170. -för att få fram ett verktyg, som
    heter Kompass för hållbar inredning.

  171. Det innehåller teman från sociala,
    miljömässiga och ekonomiska aspekter.

  172. Där skapar vi, tillsammans med
    kunden, gemensamma hållbarhetsmål.

  173. En av aspekterna är återbruk,
    men en annan gäller ekonomi.

  174. När man tar fram en inredningskalkyl
    utgår man ofta från tidigare projekt.

  175. "Vad kostar det att köpa nytt?" Men
    vi kan påverka kunden att tänka nytt.

  176. I stället för att köpa in produkter,
    kan man hyra produkter?

  177. Man kan tänka på
    att lägga extra tid på inventering.

  178. I slutänden blir det billigare.

  179. Alla tre aspekter är viktiga
    att ha med.

  180. Per Håkansson, vd för Kompanjonen.

  181. Berätta om er affärsidé. Vad gör ni?

  182. Vi säljer återbrukade byggprodukter
    till den svenska marknaden-

  183. -och främst till fastighetsägare och
    byggbolag som gör lokalanpassningar.

  184. Hur ser det ut i dag
    när vi tittar på cirkulära lösningar?

  185. Vad är din bild?

  186. Min bild är mycket en självbild,
    för vi är hyfsat ensamma.

  187. Det är nästan bara vi som jobbar med
    det här, och har ambitionen vi har.

  188. Det är en bransch i begynnelse
    på alla sätt och vis.

  189. Hela strukturen från ax till limpa-

  190. -där vi får in materialet,
    som vi förädlar och säljer vidare...

  191. Det finns inga färdiga modeller
    för det, utan det byggs upp löpande.

  192. Just det. Får du konkurrenter?
    Är det företag på gång?

  193. Nej...
    Jag ser verkligen fram emot det.

  194. Det är märkligt. Man beskriver oss
    som marknadsledande i Sverige-

  195. -och vi är helt ensamma på marknaden-

  196. -och så är jag frustrerad
    och känner mig ensam.

  197. Prova det nån gång. Det är inte så
    roligt att inte kunna ringa till nån.

  198. "Uppdraget är stort. Vi klarar det
    inte." Jag välkomnar fler aktörer.

  199. Vad krävs
    för att öka återanvändandet?

  200. Det finns en uppsjö olika åtgärder
    som måste göras-

  201. -men två saker...

  202. Den ena har vi berört tidigare.
    Det är "set of mind".

  203. Det mentala, att använda sig av åter-
    brukat som ett seriöst alternativ.

  204. Den andra biten handlar mer
    om tillgången.

  205. Jämfört med efterfrågan,
    som är hur stor som helst-

  206. -så har vi en begränsad tillgång
    på material.

  207. -Där sitter flaskhalsen.
    -Tack så mycket!

  208. Har vi några frågor så här långt?
    Nej, då släpper vi fram de två sista.

  209. Välkommen,
    Anna Denell och Maria Brogren!

  210. Så... Varsågoda.

  211. Anna Denell,
    du är hållbarhetschef på Vasakronan.

  212. Jag tänkte börja med att konstatera
    att kontorshyror är höga-

  213. -och då är det förstås krav på att
    det ska vara nytt när man flyttar in.

  214. Ja, det stämmer.

  215. Stockholm ligger trea i Europa, efter
    London och Paris, i kontorshyror.

  216. I Stockholms innerstad ligger
    topphyrorna på över 10 000 kr/kvm.

  217. Det är kanske
    den första utmaningen då.

  218. Ni hanterar
    hundratals stora flyttar per år.

  219. Ja, två stycken i veckan
    brukar vi prata om.

  220. Har ni räknat på miljö-
    och klimatavtrycket som det innebär?

  221. Det är ju inte bara byte av saker.
    Det är ju transporter och...

  222. 2006 började vi beräkna
    vår klimatpåverkan.

  223. I början var det fokus
    på energianvändning och transporter.

  224. Vi har minskat de utsläppen med 97 %-

  225. -men vi håller på med en massa andra
    saker också som orsakar utsläpp.

  226. Våra indirekta utsläpp.
    Sen 4 år gör vi överslagsberäkningar-

  227. -och då har vi sett att våra lokal-
    anpassningar och vår nyproduktion-

  228. -med avfall, byggmaterial, och
    transporter, genererar stora utsläpp.

  229. Det är tre gånger så mycket utsläpp
    som när vi började beräkna, 2006.

  230. -Det är en jätteutmaning.
    -Säg att ni skulle halvera det här.

  231. Vad krävs?

  232. När det gäller materialkonsumtionen
    finns det mycket att göra.

  233. Vi kastar ut mycket
    som inte har nått sin livslängd.

  234. Där kan vi samarbeta
    med såna som Per-

  235. -och se till att det kan återbrukas
    av nån annan, eller av oss själva.

  236. Vi kan köpa mer återbrukat material.
    Det har mycket lägre klimatpåverkan.

  237. Man kan jobba
    med generell design från början-

  238. -och göra anpassningen...

  239. Man kanske inte behöver riva ut
    hela lokalen.

  240. Vad har du för pedagogiska knep
    för att få till det här?

  241. Du diskuterar ju med nya hyresgäster-

  242. -som kanske har andra preferenser.

  243. Det är intressant, för det händer nåt
    med kundernas efterfrågan.

  244. Inte många tycker
    att det här är spännande.

  245. Många kunder säger: "Vi vill bara ha
    en lokal. Kan inte ni fixa det?"

  246. "Jo, skriv på ett femårigt avtal."

  247. "Vi vet inte vad vi gör om fem år."

  248. Därför har vi ett nytt koncept nu
    som är "ground-breaking" i branschen.

  249. Vi gör lokalen färdig.
    Det finns till och med kaffeskedar.

  250. Hyresgästen kan flytta in
    dagen efter.

  251. Sen har de
    tre månaders uppsägningstid.

  252. Inte många andra vågar göra det här-

  253. -för vi är låsta vid affärsmodellen
    med fasta hyreskontrakt.

  254. Det är en stor möjlighet, för när man
    gör det blir inte det här en fråga.

  255. -"Perfekt! Vi flyttar in."
    -Där har vi lösningen. Tack!

  256. Maria Brogren,
    du är hållbarhetschef på WSP-

  257. -men du har lång erfarenhet
    från byggbranschen.

  258. Vad är din reflektion på den här
    snabba omsättningen av hyresgäster-

  259. -och resursslöseriet
    i kontorslokaler?

  260. Det har ju... Hörs jag?

  261. -Hallå? Nej.
    -Jo, du hörs.

  262. Jag fick personligen upp ögonen för
    den här frågan för fem, åtta år sen-

  263. -i en forskningsstudie som visade
    på bostäder och hur mycket...

  264. Bostadsrättsköpare flyttar in
    och river ut nya kök.

  265. Sen började vi prata
    om det här med kontorsinredning.

  266. Man har velat ha det nytt
    när man flyttar in. Det är inte okej.

  267. Enda sättet att nå klimatneutralitet
    i den här branschen är-

  268. -att vara mycket mer resurseffektiv
    vad gäller material.

  269. Vi har ingen plan för det i dag.

  270. Vi har en plan för energi-
    effektivisering och förnybar energi-

  271. -men ingen för material.

  272. Byggföretagen använder
    väldigt mycket cement i betongen.

  273. Den processen släpper ut koldioxid.

  274. Vi kan inte bygga hus av betong
    och smula sönder dem.

  275. Då når vi aldrig klimatmålen. Det är
    grunden att nå cirkulär ekonomi.

  276. Det är svårt, för vi är inte vana.
    Vi har den här linjära processen.

  277. Jag tror att vi kommer att ha mer
    cirkularitet än linjärt om tjugo år-

  278. -för det är svårt.
    Det är många utmaningar.

  279. -Får jag säga vad jag tror behövs?
    -Ja, det var min nästa fråga.

  280. Rubriken var om det behövs
    lagstiftning, eller vad som krävs...

  281. Det är roligt
    att det händer så mycket.

  282. Vi är så många
    som är engagerade i frågan.

  283. Marknaden är ju på gång, men staten
    ska kanske styra upp en del saker.

  284. Det är bra med konkurrerande
    initiativ och affärsmodeller och så-

  285. -men vissa saker blir effektivare
    om det finns mer struktur.

  286. För att göra det här
    behövs information på olika nivåer.

  287. Det behövs information om produkten,
    nån sorts id-beteckning.

  288. "Det här är bordet XYZ." Sen behövs
    information om dess innehåll-

  289. -som man kopplar
    till id-beteckningen.

  290. Man kan också koppla till vad man
    har gjort med bordet. Är det ommålat?

  291. Sen behövs information
    om var bordet finns.

  292. Om man har all den informationen
    är det enklare att agera-

  293. -att veta kvaliteten, att köpa och
    sälja, att hålla koll på vad man har.

  294. Peder från Moelven visade
    Buildings as material banks.

  295. Om vi har all den här informationen-

  296. -då kommer vi att veta värdet i våra
    fastigheter, i vår kontorsinredning.

  297. Det kommer att vara nyckeln
    till att få det här mer mainstream.

  298. Klarar branschen av
    att fixa till det här-

  299. -eller behöver lagstiftning
    förändras?

  300. När det gäller id-beteckningar-

  301. -har de stora byggbolagen kommit
    överens vad gäller byggprodukter.

  302. De ska ställa krav på en viss typ
    av id-beteckning, vanlig streckkod.

  303. Jag har hört att det inte är så
    i inredningsbranschen.

  304. Leverantörer har olika benämningar.
    Det behöver styras upp.

  305. Helst genom frivillig standardisering
    där branschen själv kommer överens.

  306. Går inte det kan staten behöva gå in.
    Samma gäller innehållsdeklarationer.

  307. Vi ska veta vad produkter innehåller.

  308. I Sverige finns det
    byggvarudeklarationer.

  309. Där behövs det också ett krav
    på information om produkten.

  310. För att kunna få cirkularitet måste
    vi veta vad produkten innehåller.

  311. För att materialåtervinna ska du inte
    först behöva ta reda på innehållet-

  312. -utan den informationen
    ska redan finnas.

  313. Tack så länge! - Har vi några frågor
    till Anna och Maria? Ja.

  314. Hej! Jag heter Martin Pollak,
    och jobbar på Ogeborg.

  315. Vi pratar om styrmedel,
    politiska och statliga.

  316. Det finns morötter och begränsningar.
    Jag vänder mig till hela panelen.

  317. Vilka kan påskynda processen,
    så att vi når cirkularitet snabbare?

  318. Du tror att det sker om tjugo år.
    Själv tror jag om tio år.

  319. -Har ni några...?
    -Då börjar vi med Anna.

  320. Jag tror att det mest effektiva-

  321. -för en bransch som förbrukar
    så oerhört mycket naturresurser-

  322. -skulle vara nån form av
    paradigmskifte i skattesystemet-

  323. -där man har lägre skatt på arbete
    och högre på uttag av naturresurser.

  324. Då skulle vi tvingas tänka om snabbt.

  325. Nu hör man: "Det är för dyrt att måla
    om dörren. En ny är billigare."

  326. -Håller ni övriga med om det?
    -Ja.

  327. -Fler? - Maria?
    -Offentlig upphandlig.

  328. Offentliga aktörer kan göra otroligt
    mycket genom att ställa krav.

  329. Ytterligare en är att statsmakten
    måste sätta tydliga nationella mål.

  330. Det är en sak som jag vet
    att inte minst Cradlenet jobbar för.

  331. I dag gömmer vi oss bakom EU-målen.

  332. Vi måste ta ner det på vår plätt,
    och se vad vi kan göra.

  333. Vi behöver få en beskrivning av hur
    ett cirkulärt samhälle ska fungera.

  334. Vi har fått ganska starka signaler
    om klimatneutralitet-

  335. -och Fossilfritt Sverige har fått
    färdplaner för omöjliga branscher-

  336. -som byggbranschen. Det är viktigt
    att få kartlagt vad vi behöver göra-

  337. -så att det blir väldigt tydligt
    vilka åtgärder vi behöver vidta.

  338. Skattesystemen behöver reformeras.

  339. Skattesystemen är uppkomna
    i en linjär struktur.

  340. Om vi på NCC ska dela saker
    mellan våra juridiska personer-

  341. -alltså olika bolagskonstellationer,
    så blir vi momspliktiga.

  342. Det blir otroligt omständligt
    att hantera ett bra initiativ.

  343. Kan vi räkna värdet till noll?
    Ja, då kan vi byta med varandra.

  344. Vi skulle behöva många reformer
    för att få bättre skjuts.

  345. Förlåt, där är du!

  346. -Maria?
    -Jag hade några tillägg.

  347. Krav på loggbok för byggnader ska
    Boverket lämna förslag på i juni-

  348. -och krav på klimatdeklaration
    av byggnader.

  349. Det är informativa styrmedel
    som kommer att underlätta det här.

  350. Klimatpåverkan från byggnader kommer
    mycket från materialproduktionen.

  351. Förhoppningsvis kan man identifiera
    sätt att använda återvunnet material-

  352. -för att sänka klimatavtrycket
    från byggnader.

  353. Fler frågor till panelen?
    - Ja, varsågod.

  354. Magnus Hedenmark, Re:profit.

  355. Finns det inte
    flera intressanta incitament?

  356. Vi har sett hur det fungerar
    i byggbranschen.

  357. Behöver man inte ändra i incitamenten
    för dem som arbetar med det här?

  358. Toyota pratar om att... "Ska vi få
    bilar att sluta läcka olja"-

  359. -"måste inköpschefen köpa oljepluggen
    som får bilen att sluta läcka."

  360. Måste inte projektledaren bli mer
    intresserad av att få in återbrukat-

  361. -i stället för att bara köpa in
    det billigaste?

  362. Det finns olika typer
    av entreprenadformer.

  363. Jag är en stor upphandlare av det.

  364. I vissa former har entreprenören rätt
    till ett materialpåslag-

  365. -på x procent.

  366. Vad säger du, Christina? 20 %?

  367. Det innebär att ju mer material
    entreprenören gör av med-

  368. -desto mer pengar tjänar de. Hur kan
    vi gå med på en sån affärsmodell?

  369. Där försöker vi hitta incitament.

  370. Hur ska vi se till
    att de tycker att det blir lika bra?

  371. Sen finns det system med bonusar
    från materialleverantörer.

  372. Ibland har dessutom byggbolagen
    intressen i materialleverantörer-

  373. -vilket gör
    att det kan finnas visst motstånd-

  374. -från hela byggkollektivet mot
    att jobba med återbrukat material.

  375. Om det påverkar dem att vi säger
    att de måste använda återbrukat-

  376. -då kommer det inte att hända.

  377. De ska fortfarande tjäna pengar,
    men inte på bekostnad av miljön.

  378. Jag håller med.

  379. Vi som skördar, för att få in
    material som vi sen kan sälja vidare-

  380. -är vana vid att alltid bli uppringda
    dagen innan 400-500 dörrar ska bort.

  381. Det har vi slutat med, för vi hinner
    inte. Vi jobbar genom olika kanaler-

  382. -för att få upp återbruket
    på första mötets agenda.

  383. I dag har vi en totalbudget
    och en tidplan på den agendan-

  384. -men återbruket...
    Hur högt ska vi hoppa?

  385. Då blir det inte en lika obehaglig
    överraskning för nån annan senare.

  386. Det är den ena biten. Den andra är
    nyckeltalen man jobbar med.

  387. Klassikern är kronor och ören,
    och det är ett effektfullt styrmedel.

  388. Återbruket genererar inte alltid
    en billigare slutprodukt-

  389. -eller kan inte hjälpa till
    så mycket-

  390. -för det finns en del kringkostnader
    kring återbruk.

  391. Jag tror att man ska etablera-

  392. -och förankra andra nyckeltal,
    som mer bygger på miljövärden.

  393. Det finns koldioxidekvivalenter
    och sånt.

  394. Man kan säga: "Att flytta det rummet
    från det hörnet till det"-

  395. -"kostar så här mycket i kronor, men
    avsevärda mängder i nyckeltalet x."

  396. Då kanske man funderar
    på ett annat sätt.

  397. Det är fantastiskt!
    Vi har en hel bransch i panelen!

  398. Hur kan ni tillsammans hjälpas åt
    för att vi ska nå de här målen-

  399. -med cirkularitet och hållbar design?

  400. Ivana?

  401. -Det är en fråga för mig.
    -Härligt!

  402. Jag tänker att det framför allt är
    samarbete. Det är det första.

  403. Vissa frågor är större än oss själva,
    och större än ett enskilt företag.

  404. Det gäller för hela branschen.
    Det kommer att hända mycket fortare-

  405. -när vi börjar prata med varandra,
    identifiera våra utmaningar-

  406. -och arbeta tillsammans
    för att få fram nya lösningar.

  407. Framför allt att våga testa
    nya saker, och att påverka andra.

  408. Då tänker jag även på tjänster. Hitta
    nya incitament för att få skjuts.

  409. Företagen som är producenter
    kan gå ut och hitta nya tjänster-

  410. -och marknaden måste öppnas
    för nya aktörer-

  411. -som kan erbjuda de här tjänsterna,
    och vara en länk mellan oss.

  412. -Christina?
    -Ja.

  413. För att åstadkomma det här,
    så måste vi aktörer samverka.

  414. Vi kan inte ha ett linjärt flöde, som
    tidigare. Vi behöver ett cirkulärt.

  415. Vi som bygger måste vara med tidigt-

  416. -för då kan vi bidra med vår
    kompetens. Det glömmer man ibland-

  417. -och gör allting klart.
    Arkitekten gör allting färdigt.

  418. Då blir påverkansmöjligheten...

  419. Ju mer låsta vi är,
    desto lägre är påverkansmöjligheten.

  420. Vi behöver ha cirkulär samverkan.

  421. Flera aktörer måste komma in väldigt
    tidigt och tillföra sina kompetenser.

  422. Vi behöver också titta på kontrakts-
    former. Även partnering är viktigt.

  423. Strategisk partnering.

  424. Man tar in de kompetenser som behövs
    tidigt i planeringsfasen.

  425. Det kan vara ett framgångskoncept,
    för vi behöver se över våra kontrakt.

  426. De kom nog till för att lösa problem,
    men i en annan tid-

  427. -när linjära flöden skulle belönas.
    Nu vill vi hitta andra incitament.

  428. Vi behöver hitta strukturer i olika
    former, för att skjutsa på arbetet.

  429. -Sista ordet går till Svanen.
    -Ja, samverkan är jätteviktigt.

  430. Miljömärkning Sverige är också medlem
    i 100Gruppen.

  431. Vi har tillsammans med andra aktörer-

  432. -som Sunda hus, BASTA,
    Byggvarubedömningen och Möbelfakta-

  433. -tagit fram en skrift kring hur man
    minimerar farliga ämnen i byggvaror.

  434. Det har pratats om att det är dyrare
    att jobba med cirkularitet-

  435. -men jag tycker att Peders
    presentation innan fikat visar-

  436. -att åtminstone alla som jobbar med
    att ta fram inredningsprodukter...

  437. Att vara resurssnål är
    att kapa kostnader.

  438. -Det ska man inte glömma.
    -Stort tack för att ni kom!

  439. En del av er är kvar på lunchen,
    så då kan ni ställa fler frågor.

  440. -Tack!
    -Tack!

  441. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar design, Kontorsinredning, Teknik, Teknisk hygien, Återanvändning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar design 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttkarusellens enorma slöseri

Vi är långt ifrån cirkulärt byggande i dag. Ett aktuellt exempel visar att det krävdes ett ton material per kvadratmeter att bygga ett kontorshus och mindre än åtta procent av materialet var återvunnet. Bygg och rivning genererar i dag den näst största avfallsströmmen i Sverige, berättar Carina Loh Lindholm, projektledare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttbara väggar i flexibla kontor

Peder Welander är ansvarig för cirkulär design på byggföretaget Moelven. Han berättar hur han arbetar för att integrera en cirkulär ekonomi i företaget. Det är viktigt att börja med hyresgästen och inte komma in för sent i processen. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Finskt perspektiv på cirkulär ekonomi

I Finland har man arbetat med att skapa en nationell plan för cirkulär ekonomi. Kari Herlevi från den finska innovationsfonden Sitra berättar om hur de arbetar med cirkulär ekonomi inom flera områden, bland annat utbildning, industri, livsmedel och transporter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Tänk cirkulärt och hållbart

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Design som förändrar vårt beteende

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Naturens smarta lösningar

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Materialutveckling i framkant

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

En liberals syn på klimatet

Den liberala debattören och författaren Mattias Svensson har bland annat skrivit boken "Miljöpolitik för moderater". Han blev ganska sent i sin karriär intresserad av miljöfrågor. Här talar han om sitt klimatengagemang ur ett liberalt perspektiv. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Klimatforum 2016

Konkreta lösningar för lokalt klimatarbete

Statssekreterare Yvonne Ruwaida (MP) berättar vilka investeringar regeringen gjort för klimatet och vilka miljöskatter som införts. Dessutom diskuteras allt från köttmoms och cirkulär ekonomi till styrmedel för kollektivtrafik. Medverkande: Yvonne Ruwaida (MP), Lena Erixon, generaldirektör Trafikverket, Karin Thomasson, ordförande Klimatkommunerna, och Hans Wrådhe, samordnare Naturvårdsverket. Inspelat på Münchenbryggeriet i Stockholm den 10 februari 2016. Arrangör: Naturvårdsverket.