Titta

UR Samtiden - Hållbar design 2018

UR Samtiden - Hållbar design 2018

Om UR Samtiden - Hållbar design 2018

En heldagskonferens om hur innovativ design och hållbara lösningar kan förändra samhället och bidra till nya affärsmöjligheter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA Konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Till första programmet

UR Samtiden - Hållbar design 2018 : Naturens smarta lösningarDela
  1. En stor uppfinnare, John Ericsson,
    som uppfann skeppspropellern...

  2. I hans anteckningar finns skisser på
    hur skäggdoppingens fötter fungerar.

  3. Kul att vara här.

  4. Jag jobbar för Region Jämtland
    Härjedalen, i offentlig verksamhet.

  5. Jag är
    ansvarig för vårt designcentrum.

  6. Jag använder designmetoder
    och "design thinking"-

  7. -för att se till
    att vi når våra politiska mål.

  8. Ett av de största områden
    jag jobbar med-

  9. -är vår innovationsstrategi. Där är
    det största området cirkulär ekonomi.

  10. Jag lägger 30 procent av min tid på
    att jobba med cirkulär omställning.

  11. Men jag är här
    för att dela med mig av-

  12. -det här nördområdet
    som jag har haft i elva år.

  13. Det kallas "biomimicry".

  14. Biomimicry är en idé om-

  15. -att när man står inför en utmaning,
    nåt man behöver nya lösningar på-

  16. -kan man fråga sig: "Hur hade
    lösningarna sett ut i naturen?"

  17. Man kan kolla på specifika organismer
    och anpassningar-

  18. -eller så kan man tänka
    i generella termer och principer.

  19. Så det är en innovationsmetod.

  20. Min ingång i cirkulär ekonomi är...

  21. Jag jobbade med biomimicry innan
    det begreppet presenterades för mig.

  22. Cirkulär ekonomi är
    biomimicrys svar på-

  23. -hur ett samhälle fungerar
    på systemnivå.

  24. "Hur kan vi härma ett ekosystem
    i vårt samhälle?"

  25. På ett av mina första jobb, som jag
    hade när jag pluggade på Chalmers-

  26. -hade jag den här kollegan.
    Det är en skäggdopping.

  27. Han hette Glufse.
    Han jobbade på Universeum i Göteborg.

  28. Några kanske känner till det.
    Jag jobbade där som guide.

  29. Glufse var egentligen pensionerad
    från ett tidigare jobb-

  30. -där han var forskningsfågel.
    Där hade han fått åka flakmoppe-

  31. -till zoologiska institutionen.
    Han bodde hemma hos en av forskarna.

  32. Man kollade hur han använde fötterna.

  33. Skäggdoppingen är
    vår snabbast simmande fågel.

  34. Man kollade varför han var så snabb.
    Om man kollar på fötterna-

  35. -är det flikar mellan tårna,
    och de roterar lite mer på fötterna.

  36. Det var inte första gången.

  37. En stor uppfinnare, John Ericsson,
    som uppfann skeppspropellern...

  38. I hans anteckningar finns skisser på
    hur skäggdoppingens fötter fungerar.

  39. Det är ett exempel på
    att det här området inte är nåt nytt.

  40. Man har i alla tider fascinerats av
    hur saker fungerar i naturen.

  41. Man har upptäckt starka material-

  42. -eller sett konstruktioner
    som är väldigt materialeffektiva.

  43. Sen har man försökt härma det.
    Långt tillbaka i naturen-

  44. -skilde man inte på det sociotekniska
    samhället och ekosystemet.

  45. Man inspirerades
    och lärde sig av det.

  46. Det stod i presentationen-

  47. -att biomimicry är
    ett område som vinner ny mark.

  48. Då är inte det nya
    att man inspireras av naturen-

  49. -utan att det har blivit
    ett område...

  50. När man står inför en designutmaning
    letar man aktivt lösningar i naturen.

  51. Man breddar lösningsmängden
    och får in fler olika lösningar.

  52. Varför blir man så fascinerad av det
    nu och varför fastnade jag för det?

  53. Det hänger ju ihop med
    anledningen till att vi är här i dag.

  54. De lösningar som vi behöver hitta nu-

  55. -behöver vara mer integrerade
    och välanpassade till ekosystemen.

  56. I naturen finns redan
    jättemånga såna lösningar-

  57. -som använder material
    som är ogiftiga och finns i överflöd.

  58. Som använder energi som finns
    nära tillgänglig, som är i balans-

  59. -som använder
    optimerad mängd material och sånt.

  60. Nu mer än nånsin finns det en poäng
    att aktivt ta det här perspektivet.

  61. Jag är så nördig på det här
    området... Nu ska jag trycka...

  62. Nej, den gröna. Så där.

  63. När jag för ett tag sen köpte en gård
    tillsammans med familjen-

  64. -inredde jag ett av rummen till
    ett "biomimicry innovation habitat".

  65. Jag har ett helt biomimicry-rum,
    som jag fyller med...

  66. Jag har ormskinn, böcker om naturen-

  67. -och förstoringsglas och mikroskop.

  68. Jag sitter mest vid datorn,
    men det ger rätt miljö.

  69. John Ericsson föddes i Värmland
    och dog i USA-

  70. -men i sex år bodde han i Jämtland,
    och några av de åren i Persåsen.

  71. Det ligger en och en halv mil från
    mig, så det finns en koppling där.

  72. Det jag har gjort och testat...

  73. Jag har jobbat med andra som vill
    använda det här sättet att jobba på.

  74. Företag, organisationer och studenter
    som vill testa det i sina kurser.

  75. På Universeum har jag
    jobbat med en utställning.

  76. Jag har mest jobbat med
    kommunikation och metodutveckling-

  77. -och väldigt entusiastiskt
    hakat på andras projekt.

  78. Sen har jag även tillämpat det
    i mina egna projekt.

  79. På samma sätt som när man
    har lärt sig vissa designmetoder-

  80. -och har det med sig
    när man står inför utmaningar...

  81. På samma sätt använder jag biomimicry
    i alla mina utvecklingsprojekt.

  82. Om jag ska försöka vara
    så konkret som det går...

  83. Vi har ett cirkulär ekonomi-projekt
    som vi kallar SMICE.

  84. När vi riggade det
    hade jag sån tur...

  85. Min kollega, som är ansvarig för
    innovationsfrågor i vår region-

  86. -är biolog. Jag tycker
    väldigt mycket om biologer.

  87. Vi pratar väldigt mycket om
    såna här frågor.

  88. Nu när min uppgift inte är
    att skapa produkter eller tjänster...

  89. Jag jobbar med att nå
    systemförändringar i vår region.

  90. Då diskuterar vi mer...

  91. "Vad är det som bygger resiliens?
    Vad kännetecknar ett ekosystem"-

  92. -"som kan ta hand om förändringar?"

  93. Sen tar vi principer
    och bygger in i projekt-

  94. -som kan handla om decentralisering
    eller korsbefruktningar.

  95. Det är inte uppenbart
    att vi sysslar med biomimicry.

  96. Det syns inte,
    för det ligger på principnivå.

  97. Men jag har det som tänk och som
    ett sätt att öppna upp för nya saker.

  98. Man brukar säga att man
    kan använda naturen som förebild-

  99. -både på systemnivå
    och på processnivå.

  100. Materialproduktion eller såna saker.

  101. Eller på formnivå.

  102. Det här är en bild från Högskolan
    i Skövde när vi hade ett kursmoment.

  103. Här letade studenterna...
    Det var en mixad kurs.

  104. Det var studenter som läste ekologi
    och som läste till designingenjörer.

  105. Här letade de efter nya lösningar
    för detaljfunktioner på ryggsäckar.

  106. Så det funkar på funktionsnivå också.

  107. Jag tycker ganska mycket om
    att jobba på systemnivå-

  108. -och tänka mer på principer.
    Om ni vill ha en lätt väg in i det-

  109. -finns det ett forum
    eller en kunskapsdelningsplattform-

  110. -som heter Synaps.
    Där kan man lägga upp...

  111. Det finns webbinarier och
    sammanställningar av olika områden.

  112. Där kan man dela med sig av
    sitt biomimicry-arbete.

  113. I går på tåget var jag av nyfikenhet
    inne och kollade på det här området.

  114. Det är Janine Benyus
    och en kollega...

  115. Janine Benyus var den
    som först myntade "biomimicry".

  116. De har satt ihop principiella
    lösningar för lättviktsmaterial.

  117. Då kan man tänka:

  118. "Kan vi använda sandwich-strukturer?"

  119. "Kan vi använda..."
    Nu ska vi se vad det står.

  120. Kompositer, till exempel.
    Jo, det måste jag säga!

  121. Biomimetriska material är ofta
    kompositer, på det biologiska sättet.

  122. Det måste jag säga när vi är
    i ett cirkulär ekonomi-sammanhang-

  123. -där man inte vill
    blanda ihop olika material i onödan.

  124. Kompositer i naturen är material-

  125. -som kombinerar organiska molekyler
    med icke-organiska.

  126. Det kan till exempel vara
    proteiner... Jag har en sak i fickan.

  127. Här är en snäcka. När snäckor växer-

  128. -utsöndrar de först ett protein, som
    knyter till sig kalk från vattnet.

  129. Då blir det ett lager kalk,
    och sen mer protein.

  130. Det är ett kompositmaterial
    på det sättet.

  131. Det blir ofta
    väldigt bra funktion av det.

  132. När den ska sluta växa
    skickar den ut ett stopprotein.

  133. Det stopproteinet har inspirerat till
    en produkt som finns på marknaden.

  134. Den är biologiskt nedbrytbar
    och används på insidan av rör-

  135. -för att de inte ska knyta till sig
    kalkavlagringar från vattnet.

  136. Så jag tog med den.

  137. Så...

  138. Det här är...
    Nu kommer det några case.

  139. Det här är en skiss från
    en workshop i förpackningsdesign.

  140. För er som jobbar med
    utveckling och designprocesser...

  141. Det man gör när man jobbar med
    det här är att lägga till...

  142. Från idéfasen lägger man till frågor.
    "Hur skulle naturen ha gjort det?"

  143. "Finns det organismer som gör
    det här? Finns det i ekosystem?"

  144. Sen brukar man ta ett varv
    och kolla på principiella lösningar.

  145. Man får fler lösningar,
    och ekologiskt hållbara lösningar.

  146. Spindelväv är ju en drömgrej.

  147. Nästan varje månad
    hör man om nån ny aspekt-

  148. -som har kommit fram i forskningen.

  149. Det kan handla om
    hur själva produktionen går till.

  150. Hur det är möjligt att producera det
    i vanlig temperatur och tryck.

  151. Hur de olika proteinfibrerna
    vävs ihop.

  152. Hur de kan vara antiseptiska
    och så starka.

  153. Det senaste jag hörde var
    ett kort inslag på Vetenskapsradion.

  154. Ny forskning hade kommit fram till-

  155. -att proteinet som gör
    att spindelväven är klibbig-

  156. -också gör den
    extremt hydrofob, vattenavstötande.

  157. Det kan vi nog ha användning för.

  158. På snäckan...
    Nu är vi inne på kemilösningar.

  159. Det sitter... Den var ju pytteliten.

  160. Där sitter det organismer, som man
    inte vill ha på sin skeppspropeller.

  161. Det är havstulpaner.
    Det var därför jag tog med den här.

  162. Havstulpanen har stimulerat
    biomimicry-forskning-

  163. -på minst två olika sätt.

  164. Dels är den en utmaning i sig,
    eftersom påväxten av havstulpaner-

  165. -gör båtar mindre effektiva.

  166. Då har man studerat andra ytor
    i naturen som inte får påväxt-

  167. -som hajskinn och slemmiga fiskar.

  168. Har ni testat att skrapa bort
    havstulpaner? Det är jättesvårt.

  169. Men det är en lösning på
    nåt som vi människor tycker är svårt:

  170. Att limma i vatten,
    och dessutom med nåt som är ogiftigt.

  171. Det är omöjligt att lösa,
    men det har de löst.

  172. Här är ett formexempel.
    Näbben på kungsfiskaren-

  173. -är förlagan till shinkansen,
    de japanska snabbtågen.

  174. Jag har ingen bild på dem.

  175. Det är ett femton år gammalt exempel.

  176. När man hade byggt snabbtågen
    fick man ett problem i tunnlar.

  177. Det blev ny densitet på luften
    när det blev ny temperatur.

  178. Det blev som en smäll
    när man åkte in i tunneln.

  179. Då kollade man aktivt
    efter lösningar i naturen.

  180. Man kollade på kungsfiskarens näbb,
    som åker från luft ner i vatten.

  181. Näbbens form har under alla år
    optimerats för-

  182. -att det ska få så liten påverkan
    på fågeln som möjligt.

  183. Formen på nosen på tåget
    imiterar formen på näbben.

  184. Sen har också ytan på tågen-

  185. -en struktur som härmar
    ugglors vingar och fjädrar-

  186. -för att de ska bli tystare.

  187. Strukturen på vingarna hjälper till,
    så det har man härmat.

  188. Sen finns det mer kemiexempel.

  189. Det här är ett exempel på
    alternativ till tryckimpregnering.

  190. Man använder enzymer
    som imiterar fossileringsprocesser.

  191. Det finns många exempel
    inom massor av områden.

  192. Det blir som ett helt nytt område
    när man börjar fördjupa sig.

  193. Inom programmering kallar man det
    artificiell intelligens.

  194. När det handlar om mat
    kallar man det permakulturodling.

  195. Inom arkitektur finns det också
    jättemånga exempel.

  196. Det här är en av mina
    favoritarkitekter, Anders Nyquist.

  197. Jag var i Jämtland.

  198. Anders är hedersprofessor
    på Mittuniversitetet i Östersund.

  199. Det visste jag inte innan jag
    flyttade dit, men jag blev glad.

  200. Han var inblandad i ett exempel,
    som också är ganska gammalt nu.

  201. Det kallas för Termites.
    Man studerade termiters förmåga-

  202. -att hålla bra och jämn temperatur
    och luftkvalitet i sina stackar.

  203. Man kom fram till att det är
    ett avancerat system av skorstenar-

  204. -som de öppnar och stänger.
    Det varierar bara med nån liten grad-

  205. -men det kan ju variera med 40 grader
    i utomhustemperatur.

  206. Man skapade en modell för
    hur man kan applicera det på hus.

  207. Man byggde ett av de två första husen
    i Harare.

  208. Det är ett väldigt varmt klimat.
    Det andra blev en skola i Timrå.

  209. Min kompis Jonas,
    som gör mycket filmer och grejer-

  210. -om naturvetenskap
    i största allmänhet...

  211. Han gjorde en film om biomimicry.

  212. Då åkte han hela vägen dit för att
    ta den här bilden på skolan i Timrå.

  213. Jag har träffat folk som jobbar där.
    Det är en fantastiskt luftmiljö.

  214. Det man ser av tekniken är
    att det är massor av skorstenar.

  215. Om man vill ha mer exempel kan man
    gå in på Living Building Challenge.

  216. Några av er känner till det.
    Det är en biomimicry-utmaning.

  217. De uppmanar
    arkitekter och byggherrar-

  218. -att bygga hus
    som ska förbättra livsmiljön-

  219. -både för människor och andra arter.
    Man får bara använda resurser...

  220. Man får bara använda
    vatten och energi som finns på plats.

  221. Sen måste man bevisa att det funkar
    i minst ett år.

  222. Det börjar komma
    ganska många olika exempel.

  223. De är roliga att följa.

  224. Om man ska avsluta...

  225. Biomimicry och cirkulär ekonomi
    hänger ihop.

  226. Cirkulär ekonomi är biomimicry
    på systemnivå.

  227. Men biomimicry kan också
    hjälpa oss till en cirkulär ekonomi.

  228. Det som är fiffigt är
    att det är ganska lätt-

  229. -att i tanken nå höjd för...
    Det kan ju verka radikalt att tänka:

  230. "Vi kanske ska ha
    ett material som växer här."

  231. Eller: "Vi kanske ska ha
    en jätteavancerad form"-

  232. -"som använder minimalt av
    det dyra materialet."

  233. Men om man har en förebild
    som fungerar-

  234. -är det lättare att tänka
    att det kan fungera för en själv.

  235. Jag ska med ett tåg,
    så jag hinner inte mingla med er.

  236. Men jag lämnar mina kontaktuppgifter
    och länkar till våra projekt.

  237. Jag vill gärna ha kontakt
    om det är nån som vill veta mer.

  238. Tack så mycket.

  239. Textning: Helena Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Naturens smarta lösningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Slöjd > Design och formgivning
Ämnesord:
Design och konstruktion, Miljöekonomi, Miljöfrågor, Mimikry, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hållbar design 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Hållbar design för en bättre värld

Dagens designer har möjlighet att hjälpa människor till en hållbar livsstil genom att få dem att känna delaktighet och veta att deras val verkligen gör skillnad. En föreläsning med Katarina Walter, vd på tjänstedesignbyrån Antrop. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttkarusellens enorma slöseri

Vi är långt ifrån cirkulärt byggande i dag. Ett aktuellt exempel visar att det krävdes ett ton material per kvadratmeter att bygga ett kontorshus och mindre än åtta procent av materialet var återvunnet. Bygg och rivning genererar i dag den näst största avfallsströmmen i Sverige, berättar Carina Loh Lindholm, projektledare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Flyttbara väggar i flexibla kontor

Peder Welander är ansvarig för cirkulär design på byggföretaget Moelven. Han berättar hur han arbetar för att integrera en cirkulär ekonomi i företaget. Det är viktigt att börja med hyresgästen och inte komma in för sent i processen. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Framtidens hållbara kontorsmiljöer

Ett samtal om både hinder och möjligheter att skapa kontor som bygger på återbruk, reparationer och lång livslängd. Företrädare för byggbolag, fastighetsbolag, arkitekter och möbeltillverkare diskuterar utmaningarna i att tillgodose kundernas behov samtidigt som man inte förbrukar resurser i onödan. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Finskt perspektiv på cirkulär ekonomi

I Finland har man arbetat med att skapa en nationell plan för cirkulär ekonomi. Kari Herlevi från den finska innovationsfonden Sitra berättar om hur de arbetar med cirkulär ekonomi inom flera områden, bland annat utbildning, industri, livsmedel och transporter. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Globalt perspektiv på cirkulär ekonomi

Vi måste beskatta bruket av naturen, det tycker Anders Wijkman som är ordförande för EU:s klimatinitiativ Climate-Kic. I dag stiger efterfrågan på råmaterial snabbare än tillväxten inom ekonomin, vilket innebär att vi befinner oss långt ifrån en cirkulär ekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Tänk cirkulärt och hållbart

Sex experter inom design och återvinning visar upp sina värsta exempel på design som leder till avfall och resursslöseri. De bjuder också på sina bästa exempel på design som bygger på ett resurssnålt cirkulärt tänkande. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Cirkulära lösningar i Nederländerna

Här presenteras två exempel på hur nederländska företag arbetar för att minimera resursanvändning, prioritera återvinning och minska svinn. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Design som förändrar vårt beteende

Vi fattar åttio procent av våra beslut automatiskt och utifrån känslor. Det kan vara ett effektivt och snabbt sätt men leder ibland till att vi går in i tankefällor. Det berättar Kajsa Lindström, tjänstedesigner. Hon arbetar med att underlätta val som är bra för individen och planeten. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Naturens smarta lösningar

När designer söker svar på hur saker bör konstrueras för att vara så effektiva och resurssnåla som möjligt kanske svaren redan finns i naturen. Designern Karolina Nätterlund ger en inblick i det som kallas biomimicry - att härma naturens mest smidiga och eleganta lösningar. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hållbar design 2018

Materialutveckling i framkant

Allt vi kan göra av olja kan vi också göra av skog. Fredric B Rosén, chef vid forskningsinstitutet Rise, talar om möjligheten att ställa om till en cirkulär bioekonomi. Inspelat den 31 maj 2018 på IVA konferenscenter i Stockholm. Arrangör: Aktuell hållbarhet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vårdgalan

Sinnesorganen i nytt perspektiv

Jörgen Thaung, forskare vid sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin, talar om ett nytt forskningsområde - att simulera sinnesupplevelser som syn och känsel. En föreläsning från Vårdgalan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Darwin eller Gud

Hur mottogs Darwins utvecklingslära i Sverige?

Fråga oss