Titta

Tänk till - Valet 2018

Tänk till - Valet 2018

Om Tänk till - Valet 2018

UR har pratat med hundra förstagångsväljare om frågor som engagerar dem inför valet 2018. Bland annat tas frågor om psykisk ohälsa och stress upp. Representanter från de åtta riksdagspartierna berättar om sin politik i de olika frågorna.

Till första programmet

Tänk till - Valet 2018 : Ungas psykiska ohälsaDela
  1. Allt fler unga i Sverige mår dåligt.
    Det är depression, stress, ångest.

  2. Vi har intervjuat
    hundra förstagångsväljare.

  3. Ett av ämnena som engagerade mest
    var just psykisk ohälsa.

  4. Kan skolmiljön
    vara en orsak till detta?

  5. Med mig har jag vår grymma panel.
    Jag har också intervjuat politiker.

  6. De svarar på vad de vill göra
    för att Sveriges unga ska må bättre.

  7. Välkomna
    till "Tänk till - Valet 2018".

  8. Hur har skolan påverkat dig negativt?

  9. Först och främst stress.
    Att känna en press på sig.

  10. Prestationsångest för
    att man inte hinner göra klart saker.

  11. Vissa dagar kanske
    man inte orkar träffa människor.

  12. Jag fick depression när jag var 13.
    Då går man i högstadiet.

  13. Om de inte vet hur de ska hantera
    elever som mår dåligt, mår de sämre.

  14. Fatima, hur har skolan
    påverkat din psykiska hälsa?

  15. Jag kände att jag inte passade in
    i den klass jag gick i då.

  16. Lärare visade när de inte gillade
    elever. Att de hade svårt för vissa.

  17. Sen bar jag på slöja, att
    det skulle vara ett problem för mig.

  18. Att klara skolan eller
    få jobb senare, som en lärare sa.

  19. -Vad sa läraren?
    -Att liksom... Är det ens...

  20. "Är det ens nån idé att du går Natur?
    Får du jobb på grund av din slöja?"

  21. Det var aldrig nåt problem innan.
    Jag har haft den med egen vilja.

  22. Pressen finns överallt, på
    sociala medier. Man ska vara perfekt.

  23. Som alltid är trevlig, pigg
    och social när man är bland folk.

  24. Det perfekta livet.
    Det blir för mycket för många.

  25. För de som det inte har blivit för
    mycket, de riskerar bränna ut sig.

  26. Det finns risk för det
    i vår generation.

  27. Man har varit stressad,
    offrat nätter för att plugga.

  28. Jag har tänkt att jag gör mitt bästa,
    sen får det gå som det går.

  29. Det har hjälpt.

  30. Överdrivs det i debatten?
    Hur mycket skolan påverkar.

  31. Absolut inte. Det beror på skolan
    och hur man är som person.

  32. Det är inte lätt för alla
    att tänka "jag gör mitt bästa".

  33. Ebba, ska det inte vara stressigt i
    skolan? Är det inte nåt som ska ingå?

  34. Man måste ju kunna sätta krav.

  35. Men jag tror...
    Vi är alla i samma ålder här.

  36. Det nya skolsystemet som kom
    påverkade.

  37. Jag har alltid velat ha höga betyg.

  38. Känslan av
    att aldrig kunna tabba sig...

  39. Många
    missuppfattade betygssättningen.

  40. Att man alltid måste ligga på samma.

  41. Tabbar man sig nån gång...
    Det har bidragit till stress.

  42. Tar politiker upp det ofta nog,
    med tanke på att det är så vanligt?

  43. -Nej.
    -Det kan vara svårt för dem.

  44. De har inget förstahandsperspektiv.
    Ja, kanske sedan de gick i skolan-

  45. -men politiker
    går inte i skolan längre.

  46. Det bästa de kan göra är att
    lyssna på ungdomsförbund och unga.

  47. Kolla på program som det här,
    där unga pratar om det.

  48. Annars blir det
    att de får gissa sig fram.

  49. Till slut blir det att de inte vet
    vilka de faktiska personerna är-

  50. -som vi för politiken till.
    Vilka är de?

  51. Om man inte lyssnar
    eller träffar dem, då går det inte.

  52. Hur ska man veta?

  53. Ungdomsförbunden är bättre på att ta
    upp det. Det blir ju en folksjukdom.

  54. Att folk mår sämre och sämre.
    Då måste man ta upp det.

  55. Annars är det som elefanten i rummet,
    att man inte pratar om det.

  56. Vi har träffat alla riksdagspartier-

  57. -och frågat hur de ser på skolan
    och ungas psykiska hälsa.

  58. Här är deras svar.

  59. Mår allt fler elever psykiskt dåligt
    av skolmiljön?

  60. -Ja.
    -Ja, så är det.

  61. -Mycket tyder på det.
    -Tyvärr mår allt fler unga dåligt.

  62. -Jag håller med.
    -Ja.

  63. -Tyvärr verkar det vara så.
    -Framförallt bland unga tjejer.

  64. Ge tre konkreta förslag på hur skolan
    kan förändras så eleverna mår bättre?

  65. Elevhälsan, att få prata med vuxna.

  66. Mer speciallärare
    till de som behöver stöd.

  67. Att vi pratar om vad som är rätt och
    fel. Man kan inte säga vad som helst.

  68. Få hjälp snabbare, sommaröppet
    i barn- och ungdomspsykiatrin-

  69. -och tydligare krav från skolans sida
    när det gäller betygssystemet.

  70. Vad krävs för att få ett visst betyg?

  71. Bättre hjälp när man behöver hjälp.
    Mer feminism och sexualundervisning-

  72. -för att mota tillbaka sexismen.
    En skola inriktad på kunskap.

  73. Inte bara på prov, utan
    att man ska lära sig långsiktigt.

  74. Fler specialpedagoger, läxhjälp
    i skolan till alla som behöver det-

  75. -och att det är mobbaren
    som ska flytta på sig, om det krävs.

  76. Ändra betygssystemet så att man inte
    bedöms efter det man har svårast för.

  77. Stärk elevhälsan, att det finns
    tillgång till kurator och psykolog.

  78. Bekämpa mobbning, sexism
    och homofobi. Det skapar ohälsa.

  79. Tydligare betyg,
    så att man vet vad man ska göra.

  80. Jämlikare skola. Och till sist
    att ta psykisk ohälsa på allvar.

  81. Att de resurserna behövs
    för att hjälpa de som mår dåligt.

  82. Vi behöver färre nationella prov
    och mer undervisning.

  83. Vi behöver röra på oss mer.
    Och mer kringpersonal, som kuratorer-

  84. -som tidigare kan hjälpa till när man
    får problem. Att det inte går långt.

  85. Mer studiero, ordning och reda.

  86. Också ett delvis nytt betygssystem.

  87. Hur skulle ni vilja att det ser ut?

  88. Som i dag, men i stället
    för kursbetyg får man ämnesbetyg.

  89. Man får betyg varje termin,
    i stället för när en kurs avslutas.

  90. Tack så mycket, Jimmy. Grymt.
    - Fick vi med allt?

  91. -Har de koll på hur det är?
    -Det är mycket nya saker.

  92. Men inget om hur. Det är det som får
    unga att ha mindre psykisk ohälsa.

  93. Om du var utbildningsminister
    och hade makten-

  94. -vad skulle du ändra på
    för att unga ska må bättre?

  95. Jag hade lobbat mot resurser-

  96. -och att göra betygssystemet tydligt,
    så att alla lärare vet.

  97. Ett parti sa att psykologer
    har öppet hela sommaren.

  98. Att de inte stänger,
    så man inte kan gå till psykolog.

  99. Man mår ju dåligt när som,
    det är inget man väljer.

  100. Det var jättebra förslag.

  101. Jag kommer inte håg vem, men de sa
    att många unga tjejer mår dåligt.

  102. De borde ha nämnt att många killar
    också gör det, den här machokulturen.

  103. Den gör att killar tror
    att de inte kan vara ledsna.

  104. De måste ha det här pokerfejset,
    att de är "män". Den här stereotypen.

  105. Jag har märkt
    bland mina killkompisar-

  106. -att de mår lika dåligt som tjejerna.
    Det är tjejer som pratar om det.

  107. När man pratar om psykisk ohälsa,
    ska man inte prata kille och tjej.

  108. Man pratar om människor. Det spelar
    ingen roll vad du har för kön.

  109. Killar mår inte bra hela tiden.

  110. Vad händer i samhället om det här
    fortsätter? Att unga mår allt sämre.

  111. Att det är många som inte klarar
    skolan. Att många inte utbildar sig.

  112. -Det kan bli ett stort problem.
    -Vad innebär det?

  113. Det blir ett utanförskap.
    Det är svårare att få jobb.

  114. Man hamnar redan i början av livet
    i utkanten.

  115. Man måste fånga upp de personerna.
    Det är ofta de som är i utkanten-

  116. -som begår brott. Då
    ökar kriminaliteten, en kedjeeffekt.

  117. Vi måste ha en lösning där den
    som hamnat i det kommer ut därifrån-

  118. -än att vi skapar en trend där
    fler och fler hamnar i det hålet.

  119. Den trenden ökar just nu.
    Om man inte gör nåt blir det värre.

  120. Det leder till mer psykisk ohälsa
    och press.

  121. Mer press på de som vill försöka
    klara det och tänker "oh shit"...

  122. Det blir en dålig stämning.
    Då kan många må dåligt.

  123. Vad har ni att säga till de som säger
    "ungdomarna är bortskämda"?

  124. "Det var värre förr. Sveriges
    ungdomar tycker synd om sig själva."

  125. Det märker man i media hur
    folk yttrar sig utan att tänka efter.

  126. Det är enkelt att säga "de
    överdriver". Då försummas problemet.

  127. I stället för att man tar upp
    problemet, så försummar många det.

  128. "Det var värre då." Ta tag i det
    i stället och snacka om det.

  129. Om många förminskar psykisk ohälsa,
    och vi fortsätter att läsa om det...

  130. Vi säger att jag inte sökt hjälp än.
    Jag har inte berättat för nån.

  131. Jag sitter på nätet och läser om hur
    folk tycker att de inte ska klaga.

  132. Automatiskt förminskar jag då mina
    känslor. Då söker man inte hjälp.

  133. Man tänker att man överdriver.

  134. Saknar ni nåt förslag? Nåt ni tänkte
    på som politikerna inte nämnde?

  135. Det hade underlättat för mig och
    många av mina kompisar i skolan...

  136. I dag är CSN närvarobaserat.
    Att göra det kunskapsbaserat.

  137. "Så här stor procent av dina kurser
    ska du klara för att få CSN."

  138. Framförallt för de som har svårt
    att ta sig till skolan.

  139. CSN kan vara en stress för många.
    Man måste ta sig till skolan.

  140. Då blir det ännu värre.

  141. Det borde finnas en lektion.
    Vi går i skolan fem dagar i veckan.

  142. Man borde prata om det
    en dag i veckan. Att folk vet:

  143. "Okej, det är inte bara jag
    utan många fler i klassrummet."

  144. "Jag kan prata med den."
    Vi lär oss om saker som hänt-

  145. -för hur många år sen,
    men inte om det som drabbar oss nu.

  146. Att eleverna har nån
    att vända sig till i skolan.

  147. Om jag mår dåligt och vill prata
    med nån, vet jag vart jag vänder mig.

  148. Inte att jag ska gå till en lärare
    som skickar mig dit och dit.

  149. Det är inte alla som vill prata
    om hur de mår. Jag har svårt för det.

  150. Att gå runt och berätta att det är
    jobbigt att vara i skolan i dag...

  151. Att behöva berätta det
    för fem personer.

  152. Vad tycker du
    är det viktigaste att ändra på?

  153. Att man inte ska känna
    att det är tabu.

  154. Om man känner det en gång, kanske
    man
    inte kommer till skolan nästa gång.

  155. -Man vill inte känna att de dömer en.
    -Att det bara blir värre?

  156. De som inte mår dåligt: "Konstig
    han är, varför kommer han inte?"

  157. Så pratar folk.
    Det är därför man måste prata om det.

  158. Det är viktigt att man kanske
    inkluderar det på lärarprogrammet.

  159. Hur man ska tackla det, och nå ut
    till ungdomar som drar sig tillbaka.

  160. Som kanske
    inte ens kommer till skolan.

  161. De faller genom sprickorna i dag.

  162. Det tror jag är viktigt.
    Utbildning för lärarna också.

  163. Att skolorna själva satsar på
    utbildningar, för elever och lärare.

  164. Grymt! Det är jättebra tips
    till både politiker och lärare.

  165. Från vår panel till er därhemma,
    om ni tittar på det här.

  166. Tack för att ni ville vara med.
    Jättekul och fett intressant.

  167. Nästa vecka
    kör vi på en ny fråga inför valet.

  168. Häng med oss då. Hej då!

  169. My God...

  170. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ungas psykiska ohälsa

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Flera undersökningar visar att unga i Sverige mår allt sämre. Psykisk ohälsa och stress är ämnen som engagerar. I detta avsnitt pratar programledaren Liban Abshir Mohamed med förstagångsväljare om vad skolan kan göra för att unga ska må bättre. Liban har även träffat partiledarna och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Politik, Politiker, Politiska åskådningar, Psykiatri, Psykisk hälsa, Riksdagsval, Samhällsvetenskap, Skolan, Statskunskap, Sverige, Ungdomar, Ungdomspolitik
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Tänk till - Valet 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Är integration viktigt?

Avsnitt 1 av 4

Vad är integration och är integrationen en viktig fråga? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar med förstagångsväljare om vad de tycker. Han har även träffat partiledare och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Ungas psykiska ohälsa

Avsnitt 2 av 4

Flera undersökningar visar att unga i Sverige mår allt sämre. Psykisk ohälsa och stress är ämnen som engagerar. I detta avsnitt pratar programledaren Liban Abshir Mohamed med förstagångsväljare om vad skolan kan göra för att unga ska må bättre. Liban har även träffat partiledarna och andra representanter från de åtta riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Varför rösta?

Avsnitt 3 av 4

Att känna att man kan påverka och har inflytande är viktigt för de allra flesta. Men hur är det med att rösta, är det en plikt eller ett privilegium? Programledaren Liban Abshir Mohamed samtalar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare. Han har även träffat partiledare och andra representanter från riksdagspartierna.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Valet 2018

Yttrandefrihet till varje pris?

Avsnitt 4 av 4

Yttrandefrihet och demokrati är en fråga som engagerar många inför riksdagsvalet 2018. Vad händer när demokratin används för odemokratiska syften? Ska nazister förbjudas att demonstrera eller ska yttrandefriheten försvaras till varje pris? Programledaren Liban Abshir Mohamed pratar om detta med sin panel bestående av förstagångsväljare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

Which species survive?

Forskare beräknar att 99,99 procent av alla djur och växter som någonsin funnits på jorden är utdöda. Vilka arter och djur är i störst behov av skydd när klimatet förändras? Det är en av frågorna som biologen Alex Antonelli och hans team vid Göteborgs universitet försöker få svar på. De försöker återskapa evolutionshistorien av så många organismer som möjligt för att förstå varför vissa arter dog ut medan andra levde vidare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.