Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 27 april 2018 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018 : Sverigefinska matbokenDela
  1. Jag tycker att mat och musik
    är äkta språkbad.

  2. God eftermiddag.

  3. Boken som vi har skrivit
    är historisk för oss.

  4. Jag börjar med att berätta kort
    om SFRF:s långa resa-

  5. -och vår roll genom årtiondena.

  6. När finska föreningar grundades
    som mest på 50- och 60-talen-

  7. -blev de mötesplatser
    för folk med gemensamma hobbyer.

  8. Kulturen och språket
    förenade människorna.

  9. Många kom hit från Finland
    utan språkkunskaper.

  10. Vi vill också uppmärksamma-

  11. -att för 50 år sedan, år 1969 och 1970,
    skedde en stor flyttvåg.

  12. SFRF kommer att göra nånting
    för att uppmärksamma detta.

  13. Det blir inget jubileumsår,
    men en milstolpe-

  14. -som när det var 200 år
    sedan Finland och Sverige skildes åt.

  15. Det är inte festligt
    att lämna sitt fosterland.

  16. Med tiden behövde vi
    en intresseorganisation.

  17. Vi behövde hjälp i samhället.

  18. Intresseorganisationen uppkom-

  19. -då sverigefinländarna ansåg
    att man måste tala om minoritetspolitik.

  20. Så föddes ett nytt område
    inom politiken.

  21. Det medförde olika slags uppgifter.

  22. Man ville upprätthålla och återuppliva
    språket och kulturen i landet.

  23. Vi fick helt nya dimensioner.

  24. En av tankarna som då vaknade var-

  25. -att föra fram
    en sverigefinsk matkultur.

  26. Tanken om boken föddes
    för 5-6 år sedan.

  27. Redan då fanns minoritetspolitik.

  28. När vi främjade språket och kulturen
    kom vi att tänka på-

  29. -att matkulturen är en viktig del.

  30. Med boken kunde vi föra kulturen vidare
    till våra barn och barnbarn.

  31. Om vi kunde göra en tvåspråkig version-

  32. -skulle den även intressera
    den infödda befolkningen i Sverige.

  33. Vi kunde presentera det sverigefinska
    och det finska.

  34. De första försöken lyckades inte.

  35. Vi hade ingen finansiering.

  36. Vi försökte via Statens kulturråd-

  37. -men de hade inte sådana pengar.

  38. Vi sökte även andra lösningar,
    som KF:s provkök-

  39. -men de hade inte heller pengar.
    Jag var inte med på alla förhandlingar.

  40. Raija Kärkkäinen-Eriksson
    var funktionär på SFRF då.

  41. Hon lade ut många krokar,
    men fick inte napp.

  42. I något skede fick vi idén-

  43. -att sverigefinländare borde ha
    en egen bakelse.

  44. Vi tänkte på runebergstårtor
    och liknande.

  45. På tavlan kan ni se blåbärsdrömmen.

  46. Vi utlyste en tävling om-

  47. -vem som kunde baka
    den bästa sverigefinska bakelsen.

  48. Vi fick ett antal bidrag.

  49. Vi provbakade dem i ambassadens kök.

  50. Aulikki var med, och vi fick låna köket.

  51. Vinnaren var blåbärsdrömmen.

  52. Rubriken för tävlingen var-

  53. -"Muu maa mustikka".
    Nej, "Oma maa mustikka". Förlåt.

  54. Jag bara kollade att ni var vakna.

  55. Det blev också namnet för boken:

  56. "Oma maa mustikka",
    "Vårt blåbärsland".

  57. Det kommer från uttrycket "oma maa
    mansikka, muu maa mustikka".

  58. Vi tyckte att blåbäret är vårt bär.

  59. Vi hade redan tidigare prövat på-

  60. -att samla matrecept
    och hade rentav en arbetsgrupp-

  61. -men den fick aldrig vind i seglen.

  62. Största orsaken var säkert
    att tiden inte ville räcka till.

  63. Så hände ändå nånting-

  64. -när vi fattade det slutliga beslutet.

  65. Jag märkte att SFRF hade
    ett bättre bokslut ett år.

  66. Jag föreslog för styrelsen-

  67. -att vi skulle göra en reservering
    och börja skriva en kokbok.

  68. Vi talade om en kokbok då ännu.

  69. Reserveringen gjordes,
    och projektet startade så småningom.

  70. Så började det hela fortskrida.

  71. Vi tillsatte en arbetsgrupp
    som jag själv var medlem i.

  72. Aira Rajavuori-Ludvigsen jobbar
    fortfarande på förbundet-

  73. -på deltid fast hon är pensionerad.

  74. Mirja Huusko är en journalist.

  75. Hon är chefredaktör
    för vår tidning rskl.se.

  76. Hon ägde tidningen,
    men ville göra sig av med den.

  77. Hon jobbar ändå med tidningen
    som utkommer fyra gånger om året.

  78. Hon har en lång karriär som journalist-

  79. -bland annat på Stockholms
    finska församlings tidning.

  80. Aulikki Lundgren är
    specialist på maträtter.

  81. Hon är matskribent
    för Ruotsinsuomalainen-

  82. -och har sysslat med det i många år.

  83. Du kan själv berätta om det.

  84. Kai Kangassalo är fotograf
    och satt också i arbetsgruppen.

  85. Laura Santala är en ung journalist.

  86. Hon jobbar på Ruotsinsuomalainen.

  87. -Nej, på radion.
    -Förlåt.

  88. -En gammal man hänger inte med.
    -Bra att du har hjälp.

  89. Hon jobbar alltså nu på Sisuradio
    och är jätteduktig.

  90. Om jag går vidare-

  91. -kan jag säga
    att redaktör var Laura Santala-

  92. -men Mirja Huusko var med.

  93. Recepten är av Aulikki Lundgren
    och samlades även bland allmänheten.

  94. De räckte inte till en kokbok,
    men Aulikki har sverigefinska recept.

  95. Hon skötte den delen.

  96. Marjatta Hinkkala och Kai Kangassalo
    tog fotografierna.

  97. Laura Santala fotograferade också
    i samband med intervjuerna.

  98. Hannu Sarenström och Laura Talvitie
    fotograferade också.

  99. Pirjo Päivärinta skötte om
    designarbetet.

  100. Layouten är av Laura Talvitie.

  101. Översättare var Martin von Pfaler.

  102. Korrekturläsningen sköttes
    av Hanna Tapio.

  103. Vi hade professionell personal.

  104. De var till stor hjälp för mig.

  105. Jag hade inte klarat av detta själv.

  106. Tack vare proffsen fick vi en fin bok-

  107. -som jag är stolt över.

  108. Det är en kulturgärning
    för sverigefinländarna.

  109. Vi skulle gärna göra nånting liknande
    på en annan front.

  110. Boken heter alltså "Vårt blåbärsland
    - En sverigefinländsk matbok".

  111. Vi diskuterade
    det svenska namnet mycket.

  112. Jag ville att den skulle heta
    "En sverigefinsk matbok".

  113. Nu kan man tro
    att finlandssvenskarna är med.

  114. Levengood finns bland de intervjuade-

  115. -och så har vi recept från Åland.

  116. Jag har alltid rättat mig efter
    majoriteten, och namnet blev så här.

  117. Varför blev det en matbok
    och inte en kokbok som var tänkt?

  118. Boken innehåller, förutom recept,
    också intervjuer.

  119. Vi tyckte
    att boken skulle kallas matbok.

  120. Jag säger några ord om tidtabellen.

  121. Vi hade tänkt
    att boken skulle bli snabbare klar.

  122. Mitt eget mål var-

  123. -att den skulle finnas
    på bokmässan i Göteborg i höstas.

  124. Jag fick finna mig i
    att den kom ut senare.

  125. Vi fick ganska bråttom med den.

  126. I början av december var boken tryckt
    lagom till julförsäljningen.

  127. Boken har sålt bra.
    Vi tryckte en upplaga på 2 000 exemplar.

  128. Nu diskuterar vi om en ny upplaga.

  129. Böckerna minskar ganska snabbt.

  130. Det skulle vara bra
    om du kunde berätta om innehållet.

  131. -Du känner till det bäst.
    -Jag ska försöka.

  132. Fungerar nästa bild?

  133. Jag vet inte varför jag gör fel.

  134. Den syns här, men inte där.

  135. Förlåt min dumhet.

  136. Om det finns två knappar
    är det en för mycket.

  137. Jag är bara ingenjör.

  138. Min andel började här.

  139. Här ser ni två bilder på vår bakelse.

  140. Den vänstra är den första bakelsen-

  141. -som kom till redaktionen.

  142. Det var Anneli Wallins tävlingsbidrag.

  143. Jag vill visa
    hur bakelsen kan utvecklas.

  144. Den har fått
    en vacker Alvar Aalto-form.

  145. Bakelsen är mycket praktisk.

  146. Pia Lundström, Tapani Kekki och jag-

  147. -bestämde tillsammans
    att detta var det vinnande bidraget.

  148. Vi har varit väldigt nöjda.

  149. Jag vill berätta om arbetet med boken.

  150. Som röd tråd hade vi smakresan-

  151. -och de traditionella rätterna
    som har kommit från Finland.

  152. Bakverken ligger oss varmt om hjärtat.

  153. Tanken är att man har kunnat
    modernisera dem i Sverige.

  154. Semlan är lite annorlunda
    än den finska fastlagsbullen.

  155. Många bakar dem på gammalt vis.

  156. I Finland använde vi förr sylt-

  157. -och inte mandelmassa.

  158. Här finns båda.

  159. Mandelmassan är som
    en vacker blomma som man kan ta bort.

  160. Därtill finns där grädde och sylt.

  161. Jag tycker att det är kul
    att göra variationer av gamla recept.

  162. Här har vi också granskott.

  163. Man ska minnas att vi har en natur
    som erbjuder hälsosamma godsaker.

  164. Nästa tema är valborg.

  165. I Sverige bakar man inte så ofta
    struvor-

  166. -men munkar är populära på valborg.

  167. Eller hur?

  168. Här har vi också en svensk munk.

  169. Det sista brödet är-

  170. -judarnas challah, sabbatsbullen.

  171. Vi har tagit med-

  172. -bakverk som är viktiga
    i olika religioner.

  173. Challah är ett mycket vackert bröd.

  174. Gissa vad det här ska bli.

  175. Karelska piroger! De är allra viktigast.

  176. Laura intervjuade folk
    på många platser.

  177. Karelska piroger gjorde hon
    med Stockholms Kalevalaförening.

  178. De är duktiga på karelska piroger.

  179. Karelska piroger kan också varieras.

  180. Man behöver inte alltid äggsmör,
    och man kan använda olika mjöl.

  181. Nu klickar jag här.

  182. Här har vi en av
    de allra trevligaste intervjuobjekten.

  183. Känner ni till Hannu Sarenström?
    Räck upp handen.

  184. Han är mera känd som trädgårdsguru.

  185. Jag fick åka med Laura
    för att träffa honom.

  186. Därför kan jag berätta om honom.

  187. Han är en äkta finne,
    men talar finska dåligt.

  188. När vi träffade honom
    hade hans mor nyligen gått bort.

  189. Han hade inte talat med sin far
    i Finland på flera år.

  190. Trots det ringde han sin far
    och kunde tala finska med honom.

  191. Språket finns någonstans,
    fast man inte skulle tro det.

  192. -Har du kollat klockan?
    -Vi har tid.

  193. Hannu är en av de bästa på
    att använda naturen i matlagning.

  194. Tyvärr har han flyttat till Danmark.

  195. Hans berättelser i boken
    är riktigt fina.

  196. Jag fick också åka med Laura-

  197. -till Kukkolankoski i Tornedalen.
    Det var minnesvärt.

  198. Vi har otroligt många
    historiska platser-

  199. -med tanke på det finska.

  200. I boken behandlas skogsfinnarna-

  201. -och nästan alla olika finska grupper.

  202. Siken är det finaste i matväg
    i Tornedalen.

  203. De tog så väl hand om oss där
    att det inte är sant!

  204. Har ni smakat?

  205. Underbart!

  206. Här har vi den sista bilden.

  207. Du kan kolla på bilden
    och säga några avslutande ord.

  208. Vi talade om hur boken skulle se ut.

  209. När vi tog offerter från tryckerierna-

  210. -var pappret ofta av sämre kvalitet-

  211. -och pärmarna var mjuka.

  212. Jag ville
    att boken skulle se värdefull ut.

  213. Vi beslöt att ha hårda pärmar
    och bra kvalitet på pappret.

  214. Jag tycker att boken ser bra ut.

  215. Om någon vill köpa boken i pausen
    ska det nog gå bra.

  216. Vi är i varje fall nöjda med boken.

  217. Hoppas andra också är det.
    Tack ska ni ha.

  218. Jag kan tillägga att mitt budskap är
    att vi inte får glömma traditionerna.

  219. De ger oss kraft.

  220. Traditionella maträtter är lika viktiga
    för språket som musiken är.

  221. Jag tycker att mat och musik
    är äkta språkbad.

  222. Tack.

  223. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sverigefinska matboken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Etnologi, Finland , Finska språket, Kosthåll, Matkultur, Socialantropologi, Språkvetenskap, Svenska språket, Sverigefinnar, Traditioner
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om det finska standardspråket

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskspråkiga utländska ortnamn

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Nya finska ord

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Sverigefinska matboken

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Svårigheter vid översättning av matrecept

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Vem är finskspråkig?

Heini Lehtonen, forskare i lingvistik, berättar om hur ungdomar positionerar sig i förhållande till varandra genom sitt språk. Ryska, estniska, arabiska och somaliska är de vanligaste språken bland invandrade elever i finska skolor idag, och olika nationaliteter får olika förhållanden till finskan. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Fråga oss