Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat den 27 april 2018 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018 : Finskans utmaningar och framsteg i GävleDela
  1. I Sverige har man förutfattade meningar
    om finskan.

  2. Man måste inse det.
    Det är en av jobbets utmaningar.

  3. Jag heter Eeva Östberg.

  4. Jag jobbar som strateg
    i social hållbarhet i Gävle kommun.

  5. I dag har jag lovat att berätta-

  6. -om utmaningar och framsteg
    som vi har i vår kommun-

  7. -när det gäller
    det finska förvaltningsområdet.

  8. Jag tänkte börja med
    att säga ett par ord om Gävle.

  9. Vår internationellt kanske mest
    berömda kändis är halmbocken.

  10. Den är kul
    även ur ett finskt perspektiv.

  11. När vi kollar besökarsiffrorna
    på våra finska webbsidor-

  12. -stiger de mycket i december.

  13. Folk söker information på finska
    om halmbocken i Gävle.

  14. Det är en rolig anekdot. Ibland visar
    statistiken intressanta saker.

  15. Gävle är inte bara halmbockar.

  16. Staden är en
    av Sveriges äldsta handelsstäder.

  17. Den fick stadsprivilegier redan 1446.

  18. I höstas steg invånarantalet
    över gränsen på 100 000.

  19. Gränsen har varit nästan magisk.

  20. Man har väntat länge på att
    invånarantalet ska överstiga 100 000.

  21. Nu har det skett.

  22. För att ni ska få en uppfattning
    om kommunens organisation-

  23. -kan jag nämna att kommunen har
    cirka 7 000 anställda.

  24. Organisationen är alltså ganska stor.

  25. Om vi ser på det
    ur ett sverigefinskt perspektiv-

  26. -vet vi att man inte får registrera sitt
    modersmål eller sin etniska bakgrund.

  27. Siffrorna som vi har tillgång till
    när det gäller det finska i Gävle-

  28. -är tyvärr inte väldigt pålitliga.

  29. I statistiken som vi får
    från Statistiska centralbyrån-

  30. -kan vi läsa att cirka 8 % av invånarna
    i Gävle har en finsk bakgrund.

  31. Då räknas de som föddes i Finland,
    deras barn och barnbarn.

  32. Ingen kan säga hur stor andel
    av denna grupp som kan tala finska-

  33. -eller upplever sig som sverigefinnar.
    Sådan statistik finns inte.

  34. Siffrorna berättar ändå på något sätt-

  35. -att många av invånarna har
    en koppling till Finland.

  36. Det finska förvaltningsområdet-

  37. -har hört till vardagen
    i Gävle kommun sedan 2012.

  38. Gävle kommun anslöt sig
    till förvaltningsområdet 2012.

  39. Frågan togs upp
    genom ett medborgarinitiativ.

  40. Beslutet fattades av kommunfullmäktige.

  41. Jag vet inte om ni alla känner till
    förvaltningsområdet.

  42. I Sverige kan kommunerna frivilligt
    gå med i det finska förvaltningsområdet.

  43. Man kan stärka den sverigefinska
    minoritetens och det finska språkets-

  44. -situation eller de sverigefinska
    kulturella rättigheterna-

  45. -för invånarna i kommunen.

  46. När kommunen ansluter sig till
    förvaltningsområdet får den pengar.

  47. Tilläggskostnader som uppkommer
    i och med anslutningen-

  48. -kan man få statligt understöd för.

  49. Under de sex första åren-

  50. -var vår finansiering
    cirka 1,3 miljoner.

  51. När invånarantalet steg till
    över 100 000-

  52. -fick de sverigefinska invånarna
    en glad nyhet.

  53. Finansieringen
    för förvaltningsområdet steg.

  54. Finansieringen stiger progressivt
    enligt kommunens invånarantal.

  55. I år fick vi för första gången-

  56. -nästan två miljoner kronor
    till arbetet med förvaltningsområdet.

  57. Jag ska snabbt gå igenom
    kommunens ansvar-

  58. -som är kopplat
    till förvaltningsområdet.

  59. Gävle kommun har förbundit sig-

  60. -att till exempel ge service på finska.

  61. Frågorna kan vara muntliga
    eller skriftliga-

  62. -men kommunen måste kunna
    ge ett svar på finska.

  63. Kommunen kan inte vänta passivt
    på att någon ska fråga.

  64. Man måste aktivt informera invånarna-

  65. -om de särskilda rättigheterna
    som gäller finskan-

  66. -och rättigheterna
    som sverigefinnarna har.

  67. Man måste också erbjuda äldreomsorg
    på finska.

  68. Gävle har en finskspråkig avdelning
    inom äldreomsorgen.

  69. Det finns hemtjänster som fungerar
    åtminstone delvis på finska.

  70. Vi funderar också på frågor-

  71. -som att finskspråkiga seniorer inte
    alltid väljer den finska avdelningen.

  72. Hur kan man erbjuda språk och kultur
    för seniorer som är på andra ställen?

  73. Vi jobbar mycket med utveckling.

  74. Kommunen är förpliktad att erbjuda
    förskoleverksamhet på finska.

  75. I Gävle har vi förskoleverksamhet
    som delvis sker på finska.

  76. Här gäller samma sak.

  77. Alla med finsk bakgrund väljer inte
    förskolan med finsk verksamhet.

  78. Det här är också en utmaning.

  79. Hur stödjer man en finsk verksamhet
    med metoder och material-

  80. -i övriga förskolor, när vi märker
    att alla målgruppens familjer-

  81. -inte väljer
    den delvis finska förskolan?

  82. En viktig del av arbetet
    med förvaltningsområdet är-

  83. -att främja det finska språket
    och den sverigefinska kulturen.

  84. Det här kan omfatta många olika saker.

  85. Grunden för arbetet
    med förvaltningsområdet är-

  86. -att man fungerar
    i samarbete med minoriteten.

  87. Samråd är grunden för-

  88. -utvecklingen av arbetet
    med språket och kulturen.

  89. Man diskuterar med invånarna
    om deras önskningar och behov-

  90. -och för saken vidare tillsammans.

  91. Strukturerna är väldigt viktiga
    när vi talar om något som är nytt.

  92. Därför berättar jag noggrannare om
    hur arbetet i kommunen organiseras-

  93. -hur strukturerna ser ut
    och hur arbetet utvecklas.

  94. Jag är som sagt strateg.

  95. Cirka hälften av mitt arbete
    är uppgifter-

  96. -inom det finska förvaltningsområdet.

  97. Jag jobbar på kommunledningskontoret-

  98. -i en liten enhet som jobbar
    med social hållbar utveckling.

  99. Jag nämnde redan samrådet.

  100. Samrådsgruppen är en viktig del
    av vår organisation.

  101. I gruppen sitter representanter
    för sverigefinska föreningar-

  102. -och de viktigaste förvaltningarna.

  103. Två gånger om året deltar ordförandena
    för de viktigaste nämnderna.

  104. Vi fungerar i samråd
    med föreningarna-

  105. -och vill utvidga det
    enligt olika teman-

  106. -så att vi når
    en större del av invånarna.

  107. Vid behov ordnar vi
    öppna samrådsmöten.

  108. Till exempel sa föreningarna
    för ett par år sedan-

  109. -att Finland 100 kommer att vara
    viktigt i vår kommun.

  110. Det ville man fira och utnyttja-

  111. -för att föra fram sverigefinnar
    och Gävles koppling till Finland.

  112. Då ordnade kultur- och fritidsnämnden
    ett öppet samrådsmöte.

  113. Alla kommunens invånare
    som var intresserade av Finland 100-

  114. -fick en möjlighet
    att delta i planeringen.

  115. Det är viktigt att arbetet
    med förvaltningsområdet-

  116. -sträcker sig från äldreomsorgen
    till servicen, förskolan och kulturen.

  117. En person kan inte ensam arbeta
    med det. Det är förvaltningarnas ansvar.

  118. Det är viktigt
    att förvaltningarnas chefer deltar-

  119. -men det är klart
    att det praktiska arbetet görs-

  120. -av till exempel projektledare
    eller ansvariga tjänstemän.

  121. Jag berättar kort om vår process.

  122. I Gävle började arbetet med det finska
    förvaltningsområdet innan jag kom med.

  123. När ansökan hade lämnats in
    gjorde kommunen en utredning-

  124. -där man planerade hur arbetet
    skulle inledas i kommunen.

  125. Utredningen var en god grund
    för arbetet.

  126. Där fanns också förslag på
    hur samrådet skulle fungera.

  127. Man hade beslutat att politikerna
    skulle delta aktivt i arbetet.

  128. När den ansvariga tjänstemannen
    tog vid-

  129. -behövde man inte lobba
    för att få med politikerna.

  130. Det var klart från början
    att de skulle delta-

  131. -i planeringen och uppföljandet
    av arbetet med förvaltningsområdet.

  132. Samrådet med politikerna
    planeras varje år.

  133. Där deltar representanter
    för minoriteterna och förvaltningarna.

  134. Man fattar beslut
    om verksamhetsplanen.

  135. Man kollar vilka områden
    som måste utvecklas under året.

  136. Hur vill förvaltningarna utveckla
    sitt arbete?

  137. Sedan skriver man en verksamhetsplan
    utifrån det.

  138. Vi har också ett program på längre sikt.

  139. Det presenterar våra mål.

  140. Det är viktigt
    när man sysslar med nya frågor-

  141. -att arbetet utvärderas.

  142. Det fanns med i utredningen från början.

  143. Efter de första åren
    ska arbetet utvärderas.

  144. Man kollar vad som har lyckats
    och vad man har gjort bra-

  145. -samt vad som är bristfälligt
    och måste utvecklas.

  146. I utvecklingsarbete är det självklart-

  147. -att man stannar och utvärderar
    arbetet som har gjorts-

  148. -men jag har märkt att det inte är
    självklart i alla kommuner.

  149. Vi ska strax börja med nästa fas.

  150. Under de senaste åren-

  151. -har vi haft ett programarbete.

  152. Kommunen vill ha ett program som
    täcker all social hållbar utveckling.

  153. Det finska förvaltningsområdet är
    en liten del av den stora helheten.

  154. Det är nästa fas. Beslut om programmet
    har ännu inte fattats-

  155. -men processen är i gång.

  156. Som jag redan sa
    blev vi glatt överraskade-

  157. -när vi fick höra om utmärkelsen
    Årets sverigefinska kommun-

  158. -för arbetet som vi gjorde 2016.

  159. Alla känner kanske inte till priset.

  160. Jag berättar lite om motiveringen till
    varför Gävle fick priset.

  161. Sverigefinländarnas delegation
    delar varje år ut ett pris-

  162. -för att uppmärksamma det innovativa-

  163. -och fina arbetet med
    förvaltningsområdet i kommunerna.

  164. Sverigefinländarnas delegation
    delar ut ett pris varje år.

  165. När Gävle utsågs till
    Årets sverigefinska kommun-

  166. -baserat på arbetet år 2016-

  167. -var motivationen
    Gävles långsiktiga minoritetsarbete.

  168. Man framhöll speciellt arbetet
    med personalen och rekryteringen.

  169. Man sade så här:

  170. "Att skapa strukturer som tryggar
    tillgången till finskspråkig personal"-

  171. -"på kort och lång sikt, är en av
    minoritetspolitikens stora utmaningar."

  172. "Gävle kommun arbetar aktivt
    för att integrera rekryteringen"-

  173. -"av finskspråkig personal
    i sina HR-processer."

  174. Man lyfte bland annat fram-

  175. -att vi har utbildat personal
    och ansvariga politiker.

  176. Kommunen har ett rekryteringsmaterial-

  177. -som är avsett
    för chefer som rekryterar.

  178. I materialet lyfts det finska
    förvaltningsområdet fram-

  179. -för att cheferna ska förstå
    att man i vissa situationer-

  180. -måste betrakta kunskaper i finska
    som en eventuell merit.

  181. Det nämns även
    i alla arbetsplatsannonser.

  182. Det påminner organisationerna
    och cheferna som rekryterar-

  183. -att det hör till
    vår kommuns ansvarsområden-

  184. -att vi har finskspråkig personal.

  185. Det är också en signal till dem
    som har kunskaper i finska-

  186. -att kommunen uppskattar
    den kompetensen.

  187. Vi erbjuder också vår personal
    möjligheten att delta i språkutbildning.

  188. Evenemang som handlar
    om finsk kultur-

  189. -kan de få delta gratis i.
    Det kan vara konserter eller teater.

  190. De ska uppleva att arbetsgivaren
    stöder användningen av finska.

  191. Jag tar upp styrkorna i vårt arbete
    innan jag kommer till utmaningarna.

  192. Kommunen tog ett politiskt beslut
    att gå med i förvaltningsområdet.

  193. Det tycker jag är väldigt viktigt.

  194. Alla kommuner har inte gjort det.
    Arbetet är mer utmanande-

  195. -om ansvaret inte har kommit frivilligt
    till kommunen.

  196. Jag berättade om den systematiska
    utvecklingen av arbetet.

  197. Det är en av våra styrkor.

  198. Arbetet planeras,
    följs upp och utvärderas.

  199. Arbetssätt som inte fungerar
    kan man försöka ändra på-

  200. -och göra annorlunda.

  201. Det är viktigt att uppföljningen
    inte bara görs av mig.

  202. Den görs i samarbete
    med samrådsgruppen.

  203. I den sitter beslutsfattare-

  204. -och representanter
    för minoriteter och förvaltningar.

  205. När det är fråga om minoritetsarbete
    för det finska språket-

  206. -är också de lokala föreningarna
    väldigt viktiga.

  207. Vi har haft ett bra samarbete
    med sverigefinska föreningar-

  208. -och även andra föreningar
    inom ramen för till exempel Finland 100.

  209. Vi skickade en inbjudan
    till alla kommunens 500 föreningar-

  210. -och frågade om de ville delta
    i en temavecka.

  211. Många helt svenska föreningar
    kom med.

  212. Det är kul att märka
    att även andra föreningar-

  213. -är intresserade av Finland, finländare,
    historia och sverigefinländare.

  214. Ofta tror man att svenskar
    inte är intresserade-

  215. -men i Gävle har vi märkt
    att intresset finns.

  216. Det allra viktigaste i vårt arbete är-

  217. -att var och en ansvarar
    för sitt eget område.

  218. Omsorgsförvaltningen gör
    det som minoritetslagen kräver.

  219. De erbjuder finskspråkig äldreomsorg.

  220. Utbildningsförvaltningen erbjuder
    finskspråkig förskoleverksamhet.

  221. Jag vet att det är svårt
    i många kommuner.

  222. I synnerhet i små kommuner-

  223. -kan det finska förvaltningsområdet
    vara kopplat till bara en människa.

  224. Koordinatorn blir
    den som ansvarar för allt.

  225. Han borde organisera äldreomsorgen
    och förskolan, men det går inte.

  226. Man kan inte realistiskt tänka sig
    att en person klarar av det.

  227. Ansvaret läggs via lagstiftningen
    på förvaltningarna.

  228. Koordinatorn kan hjälpa till-

  229. -men arbetet måste göras
    av förvaltningarna.

  230. Det som har varit till stor hjälp är-

  231. -att vi har möjliggjort
    förvaltningarnas egna utredningar.

  232. Jag upplever att det har satt i gång
    en positiv process-

  233. -hos förvaltningarna
    som har gjort utredningen.

  234. Kultur- och fritidsförvaltningen
    och omsorgsförvaltningen har gjort det.

  235. De betraktar frågan
    ur sitt eget perspektiv.

  236. De beaktar lagstiftningen,
    det som de nu kan erbjuda-

  237. -vilka saker kunde utvecklas-

  238. -och vilken finansiering
    de kan tänkas behöva-

  239. -eller hur deras personal
    behöver utbildas.

  240. Det här tycker jag är mycket viktigt.

  241. Arbetet betraktas inte endast
    ur kommunledningens perspektiv.

  242. De ansvariga förvaltningarna
    betraktar det ur sitt eget perspektiv.

  243. Det är också viktigt
    att förvaltningarna har projektledare-

  244. -som har ägnat en liten del
    av sin arbetstid-

  245. -åt att leda ett projekt som hör
    till det finska förvaltningsområdet.

  246. När någon inom förvaltningen sysslar
    med det här-

  247. -upplever vi att det har blivit lyckat.

  248. Finskspråkiga anställda spelar
    en nyckelroll i detta arbete.

  249. Om kommunen inte har
    finskspråkig personal-

  250. -hur ska man då kunna erbjuda
    tjänster på finska?

  251. Det är självklart
    att finskspråkig personal behövs.

  252. När Gävle kommun
    anslöt sig till förvaltningsområdet-

  253. -märkte man att det fanns
    många som kunde finska.

  254. Alla vill inte alltid berätta det-

  255. -men vi har också många
    som har en positiv syn på-

  256. -sin språkliga kompetens.

  257. De finns överallt i organisationen,
    i olika uppgifter-

  258. -liksom i äldreomsorgen,
    förskolan och skolan.

  259. Jag kan inte nog understryka
    hur viktig en modersmålslärare är.

  260. Nu har vi en utbildad modersmålslärare.
    En sådan är svår att hitta-

  261. -om kommunen hamnar i den
    situationen att folk går i pension.

  262. En av minoritetspolitikens
    utmaningar är-

  263. -att det inte finns tillräckligt många
    modersmålslärare.

  264. Vi hade finskspråkiga anställda
    även på biblioteket.

  265. Ser vi då någon förändring-

  266. -om vi tänker på situationen nu?

  267. I kommunens kundtjänst, till exempel,
    har vi nu en anställd som kan finska.

  268. I omsorgsförvaltningen har vi
    handläggare som kan finska.

  269. Vi har konsumentrådgivning på finska.

  270. Tjänster som är viktiga
    ur ett sverigefinskt perspektiv-

  271. -kan vår kommun nu erbjuda på finska
    tack vare detta arbete-

  272. -eftersom vi har personal
    som kan finska.

  273. Det som jag tycker att är viktigt
    med det finska förvaltningsområdet är-

  274. -att vi förstår
    vilken kontext det handlar om.

  275. Det kräver att vi aktivt informerar-

  276. -om nationella minoriteter
    och minoritetspolitik.

  277. Information ska finnas för kommunens
    anställda, politikerna och invånarna.

  278. I minoritetsarbetet inverkar
    samhällets attityder på-

  279. -hur minoriteten själv upplever
    till exempel sitt språk.

  280. Tyvärr har inte alla information
    och förståelse från början.

  281. Vi jobbar hårt
    för att förbättra situationen.

  282. Jag tycker att det är viktigt-

  283. -att någon
    inom kommunens organisation-

  284. -kan berätta
    om minoriteten och dess situation.

  285. Hur betraktar man minoriteten
    ur ett lokalt perspektiv?

  286. Den måste göras synlig.

  287. I Gävle har vi haft finska klasser-

  288. -och det är säkert därför
    som vi har finskspråkiga anställda.

  289. För tillfället är de relativt många-

  290. -men många chefer hade inte tänkt på-

  291. -att det inte alltid kommer att finnas
    sådana som kan finska.

  292. Situationen är mycket utmanande.

  293. Om vi inte agerar nu, kommer vi inte
    att ha personal som kan finska.

  294. Det är viktigt att vi lyfter fram
    nationella minoriteter-

  295. -och deras kulturella betydelse.

  296. Sverigefinländarna har uppnått
    sin status-

  297. -eftersom finskan är en del
    av Sveriges historia och kulturarv.

  298. Exempelvis kulturevenemang
    kan öka medvetenheten-

  299. -om Finlands och Sveriges
    gemensamma historia.

  300. Jag nämnde vårt nya program.

  301. Jag tycker att det är viktigt
    att man från kommunens sida förstår-

  302. -att det finska förvaltningsområdet
    inte är en liten, obekväm fråga.

  303. Det är en del av en kontext.

  304. Det är kopplat
    till social hållbar utveckling-

  305. -och kommunens arbete
    gällande mänskliga rättigheter.

  306. Vi ska hitta en kontext där det passar-

  307. -för att inte alltid tvingas påminna
    om finnarna och det finska språket.

  308. Man ska minnas att man har plikter
    gällande mänskliga rättigheter.

  309. Nu när kommunen hör till
    förvaltningsområdet-

  310. -har sverigefinländarna
    vissa språkliga rättigheter.

  311. Arbetet har också många utmaningar.

  312. En av de största är
    sverigefinländarnas språkbytesprocess.

  313. I Gävle har vi
    många finskspråkiga seniorer.

  314. Vi har ganska många finspråkiga
    i arbetsför ålder.

  315. Vi har få barn och unga
    som kan finska.

  316. Situationen påverkar allting.

  317. Hur kan vi planera kommunens arbete
    på lång sikt-

  318. -och beakta den finskspråkiga servicen-

  319. -om vi redan nu märker
    att det i kommunen finns få unga-

  320. -som kan tala språket?

  321. Hur ska vi lösa de här problemen-

  322. -och vilka lösningar hittar vi?

  323. En utmaning är att engagera
    sverigefinländare i olika åldrar.

  324. Vi ser att det finns intresse-

  325. -men det är inte precis kö
    till finsk förskoleverksamhet.

  326. Vi måste också väcka intresset
    på något sätt.

  327. I Sverige har man förutfattade meningar
    om finskan.

  328. Man måste inse det.
    Det är en av jobbets utmaningar.

  329. Hur ska vi då väcka intresset
    för det finska språket?

  330. Den saken är inte nödvändigtvis
    lätt att lösa.

  331. Jag har talat mycket om strukturer.

  332. Det finska förvaltningsområdets
    strukturer är känsliga.

  333. Fast vi medvetet har arbetat med dem-

  334. -är de fortfarande känsliga
    när det gäller personalbyte.

  335. Om en chef som kan tala finska slutar-

  336. -eller om det sker stora förändringar,
    såsom att vi får nya webbsidor-

  337. -är det inte alltid självklart
    att språkaspekterna beaktas.

  338. Man måste börja om från början igen.

  339. Tyvärr finns det fortfarande brister i-

  340. -hur väl man kan minoritetslagen
    och minoriteternas rättigheter-

  341. -i kommunens organisation
    och i kommunen överlag.

  342. Vår kanske viktigaste utmaning...

  343. Jag tog med mig en bild
    som mitt barn har tagit.

  344. Jag hittade den på datorn
    och undrade vad den kan föreställa.

  345. Bilden är tagen av en femåring.

  346. Den föreställer vårt kök.

  347. Bilden beskriver ett
    av vårt arbetes största utmaningar.

  348. Jag hade inte själv tagit en sådan bild
    av vårt kök.

  349. Världen ser ganska annorlunda ut
    från min höjd-

  350. -jämfört med barnets höjd.

  351. Arbetet med förvaltningsområdet
    har samma utmaning.

  352. Organisationen är inte van vid-

  353. -att betrakta vår värld
    ur minoritetens perspektiv.

  354. Man är van vid organisationens
    och majoritetens perspektiv.

  355. Minoritetens perspektiv
    kan vara helt nytt för organisationen-

  356. -och okänt och omöjligt att förstå.

  357. Utmaningen är att få arbetet
    med förvaltningsområdet att fungera.

  358. Organisationen måste försöka nå
    minoritetens perspektiv-

  359. -och betrakta världen
    ur en språklig minoritets synvinkel.

  360. Om man arbetar för minoriteterna
    ur majoritetens perspektiv-

  361. -kan man inte hitta rätt arbetssätt.

  362. Man gör inte rätt saker.

  363. Det som jag tycker
    att organisationen måste förstå är-

  364. -att arbetet med det finska
    förvaltningsområdet har stor potential.

  365. Organisationen måste betrakta
    sin verksamhet ur ett nytt perspektiv.

  366. Synvinkeln ska vara minoritetsinriktad
    för att det ska lyckas.

  367. Den försöker vi få fram
    genom diskussion och samråd.

  368. Jag talar ibland om minoritetsglasögon.

  369. Man kan inte tänka så-

  370. -att om det talas finska någonstans,
    kan inte alla vara med.

  371. "Det är inte rättvist mot svenska
    seniorer som kommer hit"-

  372. -"om de inte kan vara med."

  373. Om minoriteten önskar
    att de kan samlas och tala finska-

  374. -är det utgångspunkten
    för vår planering.

  375. Man ska inte alltid fundera på
    hur de svenskspråkiga reagerar.

  376. Det har talats om ett minoritetsinriktat
    tankesätt i nationella utredningar.

  377. Hela organisationen borde beakta-

  378. -minoritetslagen, minoriteternas
    rättigheter och deras perspektiv.

  379. Tyvärr är det en stor utmaning
    på många ställen.

  380. Det lyckas verkligen inte alltid.

  381. Jag började med halmbocken i Gävle.

  382. Gävle är inte bara en fin julstad.

  383. Gävle är också en sommarstad.
    Därför slutar jag med en somrig bild.

  384. Tack ska ni ha.

  385. Översättning: Sari Östman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Gävle, Språk och identitet, Språk och samhälle, Språkvetenskap, Sverige, Sverigefinnar, Sverigefinska
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Om det finska standardspråket

I Finland har Institutet för de inhemska språken tagit fasta på att språket tillhör alla. Med hjälp av ett elektroniskt formulär kan gemene finländare lämna in sina upptäckter om språket och vilket språkbruk som har förvånat dem. Specialforskaren Riitta Korhonen ger en sammanfattning om finländarnas upptäckter och vilka slutsatser man kan dra från dem om finskans utveckling. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskspråkiga utländska ortnamn

Stockholm heter Tukholma på finska. I Finland publicerade Institutet för de inhemska språken 2013 en bok där Sveriges huvudstad var bland de 2500 utländska ortnamn som i finskan skrivs på ett annat sätt än i det lokala språket. Sirkka Paikkala ger bakgrunden till boken och berättar om den nya digitala versionen av ortnamnsboken som kommer ut 2018. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Nya finska ord

Institutet för de inhemska språken i Finland får hela tiden in nya ord via sin telefonrådgivningstjänst. Riitta Korhonen berättar om finländarnas språkfrågor som hjälper Institutet att identifiera de ord som ska läggas till i ordbanken. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Finskans utmaningar och framsteg i Gävle

Det finns negativa attityder mot det finska språket, vilket är en utmaning i det här jobbet, säger Eeva Östberg, strateg för social hållbarhet i Gävle kommun. Gävle är en förvaltningskommun för det finska språket. Östberg berättar hur man har lyckats med sitt finskspråkiga arbete, samt vilka utmaningar och framsteg som kommunen har haft. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Sverigefinska matboken

En viktig del i den sverigefinska kulturen är maten. Tanken att framställa en sverigefinsk, tvåspråkig bok om mat föddes för fem år sedan. Syftet är att föra vidare traditioner mellan mor- och farföräldrar och barnbarn. Aulikki Lundgren, matjournalist, och Voitto Visuri, ordförande i Sverigefinska riksförbundet, berättar om projektet. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Svårigheter vid översättning av matrecept

Tarja Larsson, språkvårdare på Språkrådet, ger en snabb överblick till översättningsproblematiken av matrecept och matrelaterade texter. Det handlar om såväl rättstavningsfrågor som olika mått. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2018

Transspråkande bland tvåspråkiga ungdomar

Jaana Kolu har studerat tvåspråkiga ungdomars användning av svenska och finska i sina språkliga resurser. Varför används svenska i de för övrigt finska samtalen och vice versa? Det handlar om translanguaging - transspråkande - som gräns- och språköverskridande kommunikation där de olika språkresurserna ses som en integrerad repertoar. Inspelat på Finlandsinstitutet i Stockholm den 27 april 2018. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Finland - 100-åringen som inte försvann

Finskan under ett halvsekel

Håller det finska språket på att bli mer enhetligt? Professorn och sociolingvisten Pirkko Nuolijärvi berättar om sin forskning där hon undersöker den talade finskans helhetsbild. Inspelat den 12 maj 2017 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Finskt lagspråk under det svenska styret

Petri Lauerma går igenom hur lagtexterna på finska kom till. Ett sätt att översätta de svenska lagtexterna till finska under det svenska styret var genom att sätta ett i på slutet av de svenska orden. På det sättet fick man till exempel ord som civili och criminelli till lagtexterna. Han berättar också om de dåligt betalda översättarnas mödor med lagtexterna och deras otillräckliga kunskaper i det finska språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.