Titta

Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Om Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati - syntolkat : Monarki och grundlagarnaDela
  1. Jag hade ändå helt okej betyg i SO-

  2. -men politiken kändes ganska trist
    och otillgänglig.

  3. Bor man i en demokrati
    kan man göra skillnad.

  4. Det ska man vara tacksam för.

  5. Det är därför jag blir irriterad
    när äldre kompisar, som Leila-

  6. -som faktiskt får rösta,
    inte har nån koll.

  7. Jag fattar ju vad Noah menar.
    Jag har en massa frågor, egentligen.

  8. Det är först nu jag fattar att man
    kan göra skillnad om man har kunskap.

  9. Jag ska försöka lära mig hur Sverige
    styrs, fast på ett annorlunda sätt.

  10. Därför kommer Noah att skicka ut mig
    på olika utmaningar.

  11. Stefan.

  12. Det svenska statsskicket
    och våra demokratiska rättigheter-

  13. -finns reglerade
    i de fyra grundlagarna.

  14. Där slås fast
    att Sverige är en demokrati.

  15. Men vilken funktion har kungahuset?

  16. Det känns nästan som en kyrka
    när man kommer in, som en katedral.

  17. -Kan du hjälpa mig göra en video?
    -Ja, ja.

  18. Idag testar Leila gränserna för en av
    våra grundlagar, yttrandefriheten-

  19. -genom att göra en politisk musik-
    video med hjälp av Thomas Sekelius.

  20. Det här är det första jag ska göra.

  21. Länder kan vara republiker
    eller monarkier.

  22. I en republik väljer man
    vem som ska vara statschef.

  23. I en monarki
    ärver statschefen sin makt.

  24. Men hur mycket makt monarken har
    kan variera.

  25. Sverige är en monarki, även om
    kungafamiljens makt inte är stor.

  26. Tja, Leila! Du ska få lära dig
    hur Sverige blev en demokrati.

  27. Och monarkins
    och riksdagens historia i Sverige.

  28. Du ska besöka Storkyrkan
    i Gamla stan.

  29. -Hallå!
    -Hej!

  30. -Leila!
    -Christopher! Trevligt!

  31. Om jag förstod rätt var du intres-
    serad av att veta mer om monarkin.

  32. Vad vore bättre
    än att göra det i Storkyrkan-

  33. -som är Stockholm stads äldsta kyrka?
    Ska vi leta oss lite längre fram här?

  34. Det här med monarkin och kyrkan,
    har det alltid varit hopkopplat?

  35. Ja. Här i Sverige.

  36. När kristendomen ville etablera sig
    här i början av 1000-talet-

  37. -tar man hjälp av kungamakten.

  38. "Får vi bygga kyrkor och breda ut
    den nya religionen på din mark?"

  39. Kungen säger: "Ja."

  40. "Mot att kyrkan ger mig
    gudomlig status."

  41. Alltså, att man ger en gudomlig
    auktoritet till kungamakten.

  42. Det höll i sig i många hundra år.

  43. Framför allt kan man se det
    här i Storkyrkan-

  44. -i kröningarna som man hade här
    ända fram till 1800-talet.

  45. Det var ingen tillfällighet att en
    kung eller drottning kröns i kyrkan-

  46. -och får kronan på huvudet av kyrkans
    högste ämbetsman: ärkebiskopen.

  47. Hur ser monarkin ut i dagsläget?
    Vad har de egentligen för makt?

  48. Vi kan kika på det på en annan plats.

  49. Oj, vad fint!

  50. -Det är nästan som en kyrka.
    -Ja, verkligen.

  51. Innan man byggde ett riksdagshus-

  52. -samlades riksdagsmännen här.

  53. De fyra stånden.
    Adeln, präster, borgare och bönder.

  54. De samlades under riksdagarna här,
    med kungen i silvertronen där framme.

  55. Här höll man överläggningar
    och omröstningar.

  56. På sätt och vis styrde man Sverige
    härifrån.

  57. Sverige har varit ett kungarike,
    en monarki, sen medeltiden.

  58. Från början valdes kungen av ett råd
    och lagmännen ute i landet.

  59. Kungen var enväldig,
    och den som bestämde nästan allt.

  60. Men när Gustav Vasa hade valts
    till kung införde han en ny lag.

  61. Hans arvingar, den förstfödda prisen,
    skulle ärva titeln som kung.

  62. Det här skapade mer stabilitet
    men betydde också-

  63. -att Vasaätten fick stor makt
    en lång tid framöver.

  64. Drottning Kristina är den enda kvinna
    som styrt som monark under denna tid.

  65. Hon valde att abdikera 1654.

  66. I stället fick hennes kusin bli kung.

  67. Gustav Vasas arvingar satt på tronen
    ända fram till 1800-talet.

  68. Till slut dog ätten ut.

  69. År 1810 hölls ett möte i Örebro-

  70. -där fransmannen Jean-Baptise Berna-
    dotte valdes till svensk tronföljare.

  71. Han fick namnet Carl XIV Johan.

  72. Vår kung är släkt med honom.

  73. Med tiden har allt mer makt flyttats
    över till riksdagen och folket.

  74. Det finns beskrivet
    i två av våra fyra grundlagar.

  75. Successionsordningen är den lag
    som reglerar tronföljden-

  76. -och slår fast
    att Sverige är en monarki.

  77. 1979 ändrades grundlagen.

  78. Fram tills dess var det bara män
    som kunde ärva tronen.

  79. Efter ändringen är det regentens
    första barn som får ta över.

  80. Kronprinsessan Victoria kommer att ta
    över efter kung Carl XVI Gustaf.

  81. Regeringsformen är den grundlag som
    beskriver hur landet ska styras-

  82. -medborgares demokratiska rättigheter
    och hur offentliga makten fördelas.

  83. 1974 antogs en ny regeringsform.

  84. Kungen förlorade nästan all
    sin politiska makt till riksdagen.

  85. Hur fungerar relationen mellan kungen
    och riksdagen och regeringen i dag?

  86. Han är ju vår statschef,
    så han är informerad av regeringen.

  87. De har täta konseljer.
    Men det som fortfarande är synligt-

  88. -är riksmötets öppnande varje år.

  89. Det är en tradition
    från när riksdagsmännen samlades här.

  90. Man hade
    riksdagens högtidliga öppnande.

  91. Kungen satte sig i tronen.
    Drabanterna kom intågande.

  92. Riksdagsmännen samlades här.
    Sen 1974 har man vänt på det.

  93. Riksdagsmännen kommer inte till
    kungen. Kungen kommer till riksdagen.

  94. Kungafamiljen har i dag mest
    en symbolisk funktion.

  95. Deras uppgift är
    att representera Sverige.

  96. Jag har knäckebröd och Kalles kaviar
    med mig när jag är ute och reser.

  97. Det har funnits och finns åsikter
    kring monarkins vara eller icke vara.

  98. Det är löjligt med den här kungen
    och att fira det på det här sättet.

  99. Det här blev tydligt till exempel
    när Victoria skulle gifta sig 2010.

  100. Redan strax efter sex i morse
    kom Astrid och Maria-

  101. -för att vänta vid Norrbro.

  102. Här får vi se dem på nära håll.
    Det är i verkligheten vi vill se dem.

  103. Samtidigt, strax intill,
    samlas den republikanska föreningen.

  104. Nu får vi möjlighet
    att informera om det orimliga-

  105. -att vi i Sverige på 2000-talet
    har en relik av ett annat samhälle-

  106. -där jämställdhet och människors
    lika värde inte var så viktigt.

  107. I dag tycker en majoritet av svenska
    folket att vi ska ha monarki-

  108. -medan en minoritet vill se
    ett skifte mot en republik.

  109. För att ett sån skifte ska ske
    krävs en ändring i grundlagen.

  110. Det är avsiktligt svårt
    att ändra grundlagar.

  111. Grundlagsändring kräver
    ett majoritetsbeslut-

  112. -från två riksdagar i följd,
    med ett val emellan.

  113. Grundlagarna kan betraktas
    som spelregler för ett samhälle.

  114. I Sverige har vi fyra grundlagar:

  115. Regeringsformen,
    successionsordningen-

  116. -yttrandefrihetsgrundlagen
    och tryckfrihetsförordningen.

  117. Tryckfrihetsförordningen är dessutom
    världens äldsta grundlag-

  118. -för tryck- och yttrandefrihet.

  119. Yttrandefrihet är grundläggande
    i en demokrati-

  120. -det vill säga att fritt
    få kunna uttrycka sina åsikter.

  121. Nu över till
    en annan av våra fyra grundlagar.

  122. Den som reglerar yttrandefriheten
    i Sverige.

  123. Noah har fixat så att Leila får hjälp
    av en populär profil.

  124. Hej! Du har en ny uppgift. Du ska
    testa gränserna för yttrandefriheten.

  125. Tillsammans med Thomas Sekelius
    kommer du att spela in en musikvideo.

  126. Den ska vara ganska rolig
    men också politisk.

  127. Hej. Thomas - trevligt.

  128. -Välkommen in.
    -Tack så jättemycket!

  129. Här bor jag.

  130. Hej! I min första video tänkte jag
    att jag skulle berätta om mig själv.

  131. Thomas Sekelius är en videobloggare.
    Han gör bland annat videor om smink.

  132. År 2017 släppte han
    singeln "Awakening".

  133. Den handlar om
    när han kom ut som homosexuell.

  134. Thomas
    har flera hundra tusen följare.

  135. Puss och kram, I love you!

  136. Jag håller på och fördjupar
    mig i yttrandefrihet.

  137. Vad får man säga och posta
    på sociala medier?

  138. Hur tänker du kring det?

  139. Det är väldigt bra att vi får säga
    nästan vad vi vill i vårt land.

  140. Vi får tycka nästan vad vi vill,
    så länge det inte kränker nån.

  141. Till exempel att jag får vara
    mig själv till hundra procent.

  142. Jag får skriva saker om till exempel
    HBTQ-rättigheter på min Instagram-

  143. -utan att det blir världens grej.
    Att det inte blir rättsliga saker-

  144. -för att man skriver något
    som man tycker.

  145. Jag har fått i uppdrag
    att göra en politisk satirvideo.

  146. "Happiness! Let's go!"

  147. Vad tänker du?

  148. Monarki, typ?

  149. Monarki.

  150. -HBTQ!
    -HBTQ...

  151. -Flaggan!
    -Ja.

  152. Det är mycket snack...

  153. Nationalsången!

  154. -Nu har vi ganska många bra.
    -Det här kan vi göra nåt av!

  155. "Let's cook something up!"

  156. Att Thomas och andra i Sverige
    kan publicera sina åsikter på nätet-

  157. -har med våra fyra grundlagar
    att göra.

  158. Sverige var först i världen med
    en lag som skyddade tryckfriheten.

  159. Den första versionen
    kom till redan år 1766.

  160. Tryckfrihet innebär att alla
    får ge ut böcker och tidningar.

  161. Ingen har rätt att censurera
    det du har skrivit.

  162. Yttrandefrihetsgrundlagen kom till
    1991. Det är den yngsta grundlagen.

  163. Den kompletterar
    tryckfrihetsförordningen-

  164. -och slår fast rätten att uttrycka
    sig fritt i radio, TV och på webben.

  165. Precis som i tryckfrihetsförordningen
    får det du säger inte censureras.

  166. Men yttrandefrihetsgrundlagen
    talar också om vad du inte får göra.

  167. Till exempel förtala eller kränka
    en annan person.

  168. I Sverige får man fritt uttrycka
    sin åsikt. Det skyddas i lagen.

  169. Rätten att få göra sin åsikt hörd
    är grundläggande i en demokrati.

  170. Protestera kan man göra
    på olika sätt.

  171. Protester kan gälla
    både små och större frågor.

  172. De kan vara
    mer eller mindre våldsamma.

  173. I vissa länder kan priset
    för att man protesterar bli högt.

  174. En känd protest
    ägde rum i Indien på 1930-talet-

  175. -där en mans agerande
    förändrade ett helt land.

  176. Mahatma Gandhi, den 63-årige ledaren
    för 300 miljoner människor-

  177. -är i dag beredd att ge sitt liv
    för politiskt självstyre i Indien.

  178. År 1932 inledde människorättskämpen
    och politikern Mahatma Gandhi-

  179. -en hungerstrejk i fängelset-

  180. -där han satt för att ha retat upp
    den brittiska kolonialmakten.

  181. Han ville
    att Indien skulle bli självständigt-

  182. -och inte längre vara
    en koloni till Storbritannien.

  183. Jag ser mig som en soldat
    - en fredens soldat.

  184. Britterna hoppades att han i fängelse
    skulle isoleras från sina anhängare-

  185. -och förlora sin makt.

  186. Men resultatet blev precis tvärtemot
    vad britterna hade hoppats.

  187. Hans sex dagar långa hungerstrejk
    satte i gång protester i hela landet.

  188. Gandhi fick britterna att acceptera
    att de fattiga också skulle få rösta.

  189. Det blev startskottet till
    att Indien 1947 blev självständigt.

  190. Gandhis hungerstrejk är
    ett känt exempel på civil olydnad:

  191. Att utan våld trotsa myndigheter
    och få till en viktig förändring.

  192. I början av 1900-talet
    hade afroamerikaner och vita-

  193. -olika rättigheter i USA.

  194. Afroamerikaner fick inte sitta
    på samma platser som vita på bussen.

  195. Men år 1955 fick en kvinna nog.

  196. Genom att sitta ner stod Rosa Parks
    upp för de svartas rättigheter.

  197. När hon vägrade lämna sin sittplats
    på bussen till en vit man 1955-

  198. -så blev det starten på en årslång
    bussbojkott i Montgomery i Alabama.

  199. Rosa Parks symboliserade
    kampen mot orättvisorna i USA.

  200. Jag förväntas vara en första klassens
    medborgare. Jag har kämpat hårt.

  201. Nu kände många afroamerikaner att nåt
    måste göras för att få en förändring.

  202. De blev människorättsaktivister.

  203. En av personerna som kom att
    leda kampen var Martin Luther King.

  204. Han hade Mahatma Gandhi som
    förebild.

  205. Med samma taktik, utan våld, kämpade
    han för de svartas rättigheter.

  206. Jag har en dröm-

  207. -att mina fyra små barn-

  208. -en dag ska leva i ett land
    där de inte döms efter sin hudfärg-

  209. -utan efter sin karaktär.
    Jag har en dröm i dag!

  210. Men Martin Luther King fick betala
    ett högt pris för sina protester.

  211. 1968 blev han mördad,
    men hans kamp levde vidare.

  212. Nu klappar vi.
    Thomas och Leila, tagning två.

  213. Gud, vad dimmigt!

  214. Yeah!

  215. Är du redo? Jag ska bossa runt dig.

  216. Du gamla, du fria,
    som en slampig lucia

  217. kommer jag att ta över,
    my queen and my lover

  218. Sverige nu har en ny regent, i dag
    har det hänt, er lycka har vänt

  219. Skapa kaos i monarkin,
    let's bring on anarkin!

  220. Du gamla, du fria,
    my queen and my lover

  221. Vi går i gröna lundar
    och sminkar kungens hundar

  222. Allting ska vara fabs,
    även dina abs

  223. Gult och blått känns rätt så trist,
    cerise-neon är bättre, visst?

  224. Höger, vänster, blått, rött, grönt,
    ingenting känns riktigt lönt

  225. Känns det segt med politiken?
    Bara dansa till musiken!

  226. Vad tycker du?

  227. Jag hade inte förväntat mig det där!

  228. -Det blev ändå ganska bra.
    -Det var ju grymt! En fet high five!

  229. Jag är väldigt stolt. Ni fick den
    precis så politisk som jag ville.

  230. Man kan tänka på att en video-

  231. -där ni skämtar om offentliga
    personer och driver med flaggan...

  232. Ni får göra allt som ni gör i videon-

  233. -men i andra länder tas inte det här
    som nåt roligt, som vi gör.

  234. Du kan bli hårt straffad för det.

  235. I det här klippet
    skämtar ju ni om flaggan-

  236. -sprejar på den och springer runt
    med den, vilket jag skrattade åt.

  237. Men till exempel i Spanien hade du
    fått betala fet-böter för det.

  238. Sån kanske man inte tänker på.

  239. Cerise-neon är bättre, visst?

  240. Höger, vänster, blått, rött, grönt,
    ingenting känns riktigt lönt

  241. Känns det segt med politiken?
    Bara dansa till musiken!

  242. Fastän det är okej här
    var det jobbigt att förstöra flaggan.

  243. Vi gick emot nån oskriven regel.

  244. I andra länder är det inte oskrivet,
    utan det är faktiskt skrivet.

  245. I det här klippet
    skämtar ni om kungen.

  246. Kungen är som en symbol i Sverige-

  247. -men i Thailand kan man hamna
    i fängelse för att skämta om kungen.

  248. Vi går i gröna lundar
    och sminkar...hundar

  249. Det är nåt man inte tänker på.

  250. Sjukt att hamna i fängelse
    över en video.

  251. Man kan tänka på att i många länder
    är kvinnor strikt begränsade.

  252. I Saudiarabien
    finns det otroligt många saker-

  253. -som en kvinna inte kan göra
    utan en mans tillåtelse.

  254. Den här videon skulle du aldrig
    få vara med i, i Saudiarabien.

  255. Då ryker alla scener jag är med i?

  256. Sverige nu har en ny regent,
    i dag har det hänt, er lycka har vänt

  257. Skapa kaos i monarkin,
    let's bring on anarkin!

  258. Sist men inte minst har vi Nordkorea-

  259. -där vanliga medborgare
    inte ens har tillgång till internet.

  260. Där kan vi glömma att den här videon
    ens skulle få existera.

  261. Du gamla, du fria, som en...lucia

  262. Det känns riktigt trist.

  263. Det är lätt att ta yttrandefriheten
    för given. Den finns liksom bara där.

  264. Grundlagarna påverkar inte bara
    statens och kungahusets arbete-

  265. -utan
    alla svenska medborgares vardag.

  266. Grundlagarna är en förutsättning-

  267. -för att vi ska kunna hålla oss
    informerade och uttrycka oss fritt.

  268. För att vi alla
    ska få vara med och bestämma.

  269. Går det bra?

  270. Vi tar den här.

  271. Har du grepp?

  272. -Vad är bäst med att flytta ihop?
    -Det bästa?

  273. Att få chansen att skapa ett hem
    där total jämställdhet råder.

  274. Jag hade tänkt säga
    vakna upp bredvid dig varje morgon.

  275. Men det är väldigt viktigt
    att båda två bestämmer lika mycket.

  276. Ska vi ha den här blomman
    här eller i köket?

  277. Jag tycker att den passar bäst
    på fönsterbrädet.

  278. -Kolla. Vi samarbetar så himla bra.
    -Ja, det känns så enkelt.

  279. Du, den här mattan ska väl inte ligga
    här? Det är ju en hallmatta.

  280. Har du lagt den här?
    Det var lite konstigt.

  281. Du ser väl att det är en hallmatta.

  282. Du kan inte lägga din håriga rakhyvel
    vid min tandborste. Ha ett eget skåp!

  283. Det fattar man väl.

  284. -Inte?
    .Vad tycker du själv?

  285. Vad tycker du?

  286. Alla som tycker att glasen inte ska
    vara högt upp räcker upp en hand.

  287. -Blir du överkörd av Leila?
    -Nej.

  288. Hon vet ju bara vad hon vill
    och det kan vara positivt. Också.

  289. Jag har tänkt på i dag. Det har känts
    konstigt, och det är mitt fel.

  290. -Jag måste be om ursäkt.
    -Vad fin du är. Tack.

  291. På riktigt.

  292. Det var ju jag som föreslag
    att vi skulle bestämma lika mycket.

  293. Jag har insett hur luddigt det är.
    Det är bättre om jag bestämmer allt.

  294. Då blir det inget tjafs. Att rösta om
    varje liten grej, det är helt sjukt.

  295. Ja, det är helt sjukt.

  296. Spela ingen musik som släpptes efter
    1999, och inga fettfläckar i soffan.

  297. Ät chips med sked. Tvätta händerna
    före och efter varje måltid.

  298. Lufttorka händerna
    så vi slipper tvätta handdukar.

  299. Att jobba med dator när okej
    mellan tio och två. Enbart.

  300. Men då får det bara vara
    mjuka tryck på tangenterna. Annars...

  301. -Annars vad då?
    -Annars går larmet.

  302. Vilket larm?

  303. Är du diktator?

  304. Diktator? Jag förstår inte det ordet.
    Jag förbjuder det ordet.

  305. Skönt, va? Inga oklarheter här.

  306. Det är viktigt att man resonerar sig
    fram till förändringar ihop.

  307. Och hittar en gemensam väg framåt.
    Balans genom samtal.

  308. Vad håller du på med?

  309. Revolution.

  310. -Ska du inte komma ut därifrån?
    -Anarki!

  311. -Ni hade en lite tuff start.
    -Det blev lite rörigt i början.

  312. Det tar lite tid
    att hitta sin egen form.

  313. Nu är vi båda ansiktet utåt för vårt
    hushåll men har bara ingen makt.

  314. Den dagen vi får barn ärver de det
    här systemet, och det känns viktigt.

  315. Det låter som monarki.

  316. Vad heter det?

  317. -Monarki.
    -Det är sånt där sällskapsspel.

  318. Monopol.

  319. En nation kan alltså vara
    både en monarki och en demokrati.

  320. Oavsett om man har en kung
    eller en president som statschef-

  321. -behövs det spelregler i en demokrati
    för att samhället ska fungera.

  322. I Sverige regleras det alltså
    med de fyra grundlagarna.

  323. Regeringsformen,
    successionsordningen-

  324. -tryckfrihetsförordningen
    och yttrandefrihetsgrundlagen.

  325. Jag har fått en tankeställare.
    Jag tog yttrandefriheten för givet.

  326. Det är inte självklart att
    man får säga och skriva vad man vill-

  327. -i vissa delar av världen.
    Man ska vara tacksam att vi har det.

  328. Textning: Walles/Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Monarki och grundlagarna

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är skillnaden mellan monarki och republik och hur har maktförhållandet mellan kungen och riksdagen förändrats genom århundradena? Vilka grundlagar finns det i Sverige och varför är de viktiga för vår demokrati? Vi får träffa historikern Christopher O´Regan och lära oss mer om den svenska monarkins historia. Programledaren Leila gör en provokativ musikvideo med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa yttrandefrihetslagens gränser. Och statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Grundlagar, Monarki, Politik, Republik, Samhällsvetenskap, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Monarki och grundlagarna

Avsnitt 1 av 4

Vad är skillnaden mellan monarki och republik och hur har maktförhållandet mellan kungen och riksdagen förändrats genom århundradena? Vilka grundlagar finns det i Sverige och varför är de viktiga för vår demokrati? Vi får träffa historikern Christopher O´Regan och lära oss mer om den svenska monarkins historia. Programledaren Leila gör en provokativ musikvideo med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa yttrandefrihetslagens gränser. Och statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Statsskick och parlamentarism

Avsnitt 2 av 4

Vilka olika typer av statsskick finns det och vad kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Hur fungerar samspelet mellan regering och riksdag och varför är det lättare för vissa regeringar att styra än andra? För att få handfasta svar får Leila uppdrag både hos Djurgårdens herrfotbollslag och på rallybanan. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut politiska begrepp, Anna och William hittar nya rytmer och fenomenet vågmästarroll förklaras med en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Fyraprocentspärren och ideologi

Avsnitt 4 av 4

Vilka får vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Och vad är en ideologi? Noah tycker att det finns likheter mellan fyraprocentsgränsen i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Leila försöker själv klara kvalgränsen i stavhopp med coaching av Angelica Bengtsson. Vi stiftar bekantskap med konservatism, liberalism och socialism. Och Leila träffar partiledarna från riksdagspartierna för att höra var de placerar sig ideologiskt. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Justitia

Internettrakasserier

Vi följer ett autentiskt fall där 15-åriga Fanndis blir trakasserad och hotad både i skolan och på internet. Till slut gör hon en polisanmälan. Gör juridiken skillnad på om hoten sker på internet eller i verkliga livet?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Romane gindora

Shkola vai botji?

"Mina föräldrar tycker inte det är viktigt att fortsätta studera". Panelen diskuterar hur det ser ut idag med utbildning och skola.

Fråga oss