Titta

Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Om Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick.

Till första programmet

Fatta Sveriges demokrati - syntolkat : Välfärd och beslutsnivåerDela
  1. Jag hade helt okej betyg i SO,
    men politiken kändes otillgänglig.

  2. I en demokrati kan man göra skillnad.
    Det ska man vara tacksam för.

  3. Därför blir jag irriterad-

  4. -när äldre kompisar som Leila,
    som får rösta, inte har nån koll.

  5. Jag fattar vad Noah menar.
    Jag har brunnit för frågor.

  6. Det är först nu jag börjar fatta
    att man kan göra skillnad.

  7. Jag ska lära mig hur Sverige styrs.

  8. Noah ska skicka ut mig
    på olika utmaningar.

  9. Hej! Stefan.

  10. Vad har ett fallskärmshopp
    med välfärden att göra?

  11. Det får ni veta
    när Leila lär sig mer-

  12. -om skatter
    och den offentliga sektorn.

  13. -Leila heter jag.
    -Hej. Sverker.

  14. För att få koll på
    hur Sverige styrs i olika nivåer-

  15. -besöker Leila nåt som fungerar
    som ett land i miniatyr:

  16. En passagerarfärja.

  17. -Så du är lite som en statsminister.
    -Ja, här ombord är jag det.

  18. I Sverige har vi
    en stor offentlig sektor.

  19. Alla betalar skatt
    som går till vår välfärd.

  20. Välfärd är, enkelt uttryckt,
    vård, skola och omsorg.

  21. Partierna
    är överens om att ta in skatt-

  22. -men är oeniga om hur stor den ska
    vara och hur pengarna ska fördelas.

  23. Man kan likna
    hur partierna tänker kring det här-

  24. -med en luftballong
    och ett fallskärmshopp.

  25. Okej, ballonger.

  26. De symboliserar välfärd, nämligen att
    alla ska ha rätt till det viktigaste-

  27. -som skola, pension, sjukvård...
    Den är som ett skyddsnät.

  28. Alla ska få plats i den här korgen
    under en luftballong.

  29. Kom.

  30. En luftballongsfärd
    illustrerar vänsterpartiernas vision:

  31. Alla ska med i korgen
    på en trygg och säker färd.

  32. Partierna till höger
    invänder att det är trångt-

  33. -och att personerna
    inte har kontroll över sin egen resa.

  34. Coolt!

  35. Ja, i vårt land månar både
    vänster- och högerpartier om välfärd.

  36. Välfärden
    ska trygga grundläggande behov-

  37. -och se till
    att vi inte kraschlandar.

  38. Vi bidrar till välfärden
    genom att betala skatt-

  39. -eller när vi handlar: moms.

  40. Men hur mycket skatt vi ska betala-

  41. -råder det delade meningar om
    mellan partierna.

  42. Ett fallskärmshopp kan jämföras
    med högerpartiernas skattepolitik.

  43. Det är ett större ansvar
    på individen.

  44. Du får packa din fallskärm själv.
    Du själv har större frihet.

  45. Du väljer var du landar:

  46. Du väljer vilken skola
    eller läkare du vill ha.

  47. Vänsterpartierna frågar vad som
    händer när fallskärmen inte funkar.

  48. Vad gör samhället då?

  49. -Hallå?
    -Hej. Hur går det?

  50. Jag vet inte om jag fixar det här.
    Jag har aldrig gjort det här förut.

  51. Oroa dig inte. Jag har snackat
    med Peter. Han sköter allt.

  52. -God dag! Peter.
    -Leila.

  53. -Du har gjort det här många gånger.
    -Vi ska upp till fyra kilometer.

  54. Sen glider vi fram till dörren.
    Du stoppar in tummarna där-

  55. -böjer in benen under flygplanet
    och svankar-

  56. -och när jag tycker att det känns bra
    tippar jag fram dig.

  57. -Om fallskärmen inte löses ut, då?
    -Då har vi en till.

  58. Vi har två.
    Jag har dragit den andra tolv gånger.

  59. På dina 2 800 hopp. Stabilt, ändå!

  60. Hallå?
    Jag kan inte prata nu, jag ska hoppa.

  61. -Vad kul! Är du redo?
    -Har jag nåt val?

  62. Det är det fina med demokrati:
    man har ett val. Lycka till!

  63. För att förklara skillnaderna mellan
    ekonomisk vänster- och högerpolitik-

  64. -behöver vi reda ut två begrepp.

  65. Man pratar om offentlig sektor
    och socialförsäkringar.

  66. Offentlig sektor är gemensamt namn
    för stat, kommuner och landsting.

  67. Den kan liknas vid ett stort företag.

  68. Här ingår funktioner
    som vård, vägar och försvar.

  69. Socialförsäkringar kan vara bidrag,
    som a-kassa eller bostadsbidrag.

  70. De gör att alla har råd med sjukvård-

  71. -eller att man som förälder
    kan vara hemma med barnen.

  72. Partier mer till vänster
    tror på en stark offentlig sektor.

  73. De menar att deras politik
    leder till ett mer jämlikt samhälle.

  74. Högerpartier
    tror på öppen konkurrens-

  75. -och man värnar
    om medborgarnas valfrihet.

  76. Deras system
    motiverar oss att arbeta-

  77. -vilket i sin tur
    ger en starkare ekonomi.

  78. Men vilken väg som är bäst är nåt
    som partierna ständigt diskuterar.

  79. -Grattis till första hoppet!
    -Tack!

  80. -Hej!
    -Hej! Hur gick det? Lever du?

  81. Jag överlevde! Det var...

  82. Det är mycket adrenalin,
    men det var otroligt.

  83. Jag är så glad att jag gjorde det.

  84. Du ska också få se
    hur det går till i praktiken-

  85. -med skattearbete och välfärd
    i en kommun.

  86. Leila ska besöka Östhammars kommun,
    som ligger i Roslagen.

  87. Här styr en koalition med partier
    från både vänster och höger.

  88. -Hej! Leila.
    -Maggan.

  89. -Trevligt!
    -Ja.

  90. Hur många personer bor här?

  91. Det bor 22 000 i kommunen,
    varav 4 500 i Östhammar stad.

  92. Socialdemokraterna
    har inte egen majoritet.

  93. Nej, vi har 20 av 49 mandat.

  94. Vi jobbar med Centerpartiet
    och med stöd av Vänstern.

  95. Ju fler som kan jobba tillsammans,
    desto långsiktigare beslut blir det.

  96. Det funkar jättebra. Vi är inne
    på andra mandatperioden nu.

  97. Vi har en ingång in i regeringen
    när vi är från två block.

  98. -Vad ligger arbetslösheten på?
    -Under två procent.

  99. Våra ungdomar
    får fort arbete efter gymnasiet.

  100. De är i jobb. Vi vet vilka
    som inte är i jobb. De är 45 stycken.

  101. I Östhammar har Socialdemokraterna
    och Centern majoritet-

  102. -och styr kommunen fram till
    valet 2018. De ska enas om budgeten.

  103. Deras politik är en blandning av vår
    liknelse luftballong och fallskärm.

  104. Kommunen får in pengar från
    dem som använder kommunens service-

  105. -till exempel barnomsorg, vatten
    och sopor, men också från skatter.

  106. Östhammars kommun har ungefär
    en miljard kronor att disponera.

  107. För att förstå hur skatterna fördelas
    har Leila tagit med en budgettavla.

  108. Det finns likheter mellan hur en
    familj och en kommun lägger budget.

  109. Vi har lyckats bra med budgetarbetet.

  110. Det beror mycket på
    att vi är överens.

  111. Vi har ett bra samspel och samtal.

  112. Men det beror också på
    att vi har skickliga medarbetare.

  113. Här har vi en uppbyggnad av
    de olika poster ni kan använda er av.

  114. Barn och utbildning...
    Är det skolor?

  115. Det är allt
    från den dag som ett barn är fött:

  116. Först dagis, sen förskola,
    sen grundskola i tio år-

  117. -och sen gymnasium
    i tre eller fyra år.

  118. -Vad är budgeten för det för ett år?
    -536 miljoner kronor.

  119. Allt det här används till tydliga
    saker som skolmat, skollokaler-

  120. -men 85 procent går till löner
    till alla medarbetare-

  121. -som finns i verksamheterna.

  122. Vad handlar socialnämnden om?

  123. Den handlar om äldre och äldreomsorg.

  124. I Östhammars kommun är 25 procent
    av medborgarna 65 år och äldre.

  125. Därför är det extra viktigt
    att tänka på socialnämndens behov.

  126. Hur ser budgeten ut
    för det viktiga uppdraget?

  127. -Den är 447 miljoner.
    -Oj!

  128. De två nämnderna tar 90 procent
    av kommunernas hela budgetar.

  129. Så det här är två jätteviktiga
    ansvarsområden för kommunerna.

  130. Nu börjar min bunt smalna av.

  131. I kultur och fritid ingår
    sånt som simhallar och bibliotek.

  132. Hur mycket
    har ni budgeterat för det?

  133. Vi har 39 miljoner kronor.

  134. -Bygg och miljö?
    -Sex miljoner.

  135. -Vad är budgeten för kommunstyrelsen?
    -170 miljoner kronor.

  136. Vi har ansvar för räddningstjänsten.
    Det ingår i vårt ansvar.

  137. Sen har vi också ansvar för
    att vatten och avlopp fungerar bra.

  138. -Vad är överskottet?
    -Ungefär 25 miljoner kronor.

  139. Precis som en familj har en buffert
    om det händer nåt...

  140. Om bilen pajar måste man
    ha pengar för att laga bilen.

  141. Det är samma sak för oss.

  142. Om det här skulle vara en familj,
    vad för sorts familj är er kommun då?

  143. Vi är en familj
    med relativt många barn.

  144. -Ja, verkligen!
    -Just det.

  145. Det är mycket pengar in
    och mycket pengar ut.

  146. Sparmöjligheterna i vår kommun
    är inte så stora.

  147. Kommunerna är till för att vi
    ska få välfärd, inte för att spara.

  148. Tack för att du har visat er budget.
    Jag har lärt mig jättemycket.

  149. Man kan ju se likheter
    med en vanlig budget.

  150. Jag har inte såna här summor,
    men jag förstår tänket.

  151. Tack själv.

  152. Ett vanligt hushåll har ju inte
    samma resurser som en hel kommun-

  153. -men det gör det inte
    nödvändigtvis enklare-

  154. -att komma överens om
    hur pengarna ska spenderas.

  155. Det blir så himla kul att gå ut.
    Jag ska önska min bästa låt.

  156. -Gör inte det. Det kan bli så fel.
    -Sen visar jag mitt nya move.

  157. -Får jag se?
    -Mitt nya? Har du inte sett det?

  158. Ursäkta? Det ska bli jättekul.
    Jag har en liten fråga.

  159. -Hur ska vi ta oss till dansstället?
    -Taxi.

  160. Ja, det går så snabbt.
    Vi är framme om tio minuter.

  161. -Ingen får dra hem före stängningen.
    -Sen köper vi hamburgare.

  162. Vi äter det till frukost halv sju.

  163. Tänkte du dig en hel meny
    eller bara själva cheeseburgaren?

  164. Sen undrar jag också:
    Hur mycket är inträdet?

  165. -Det brukar vara 150, va?
    -Hundrafem... 150 per...?

  166. Okej. Momsen, är den 25 eller 6 %?

  167. -Vill du inte dra ut?
    -Jo, absolut!

  168. Jag gör bara en överslagsräkning
    på vår festbudget.

  169. Om vi övertrasserar den måste vi
    göra avkall på annat under kvällen.

  170. Förfestbudget, 75 kr, men då
    har jag inte räknat med popcornen.

  171. Det är klurigt
    att räkna styckpris på dem.

  172. Sen tänkte jag på taxin.

  173. Vet vi hur många procent
    av den summan som går till hens lön?

  174. Vet vi om hen har kollektivavtal?

  175. Vill vi lägga ut pengar vi inte vet
    om de handlar i rätt ficka?

  176. -Vi kan väl ta tunnelbanan, då.
    -Jättebra förslag!

  177. Sen inträdet. Kan man gå nånstans
    där det är gratis?

  178. Jag var ju taggad på att dansa...

  179. Att röra kroppen till musik
    ska ju inte behöva kosta pengar.

  180. Ni dansar ju här, och ni är glada,
    och vår budget är jätteglad.

  181. Förlåt, du kanske ska spara
    på de där till nästa fest.

  182. -Ja, eller så skiter vi i att gå ut.
    -Peppen dog ju lite nu.

  183. Det var mig tusan ett handlings-
    kraftigt förslag! Jättepositivt!

  184. Nu har vi en framtidsplan.
    Nu tänker vi framåt. Härligt!

  185. Jag ska bara räkna om vår budget.
    Minus 150...

  186. Inser ni hur mycket pengar vi sparar
    på att inte gå ut i kväll?

  187. Vi kommer att kunna bada i pengar!

  188. Aj! Aj.

  189. Det är oftast valet till riksdagen
    som får mest uppmärksamhet.

  190. Men på valdagen röstar vi faktiskt
    till flera olika val på olika nivåer.

  191. Vi röstar till riksdagen,
    landstinget och till vår kommun.

  192. Vi röstar i EU-parlamentsvalet
    vart femte år.

  193. Kommunalvalet är viktigast sett till
    vilka frågor som påverkar oss mest.

  194. Beslutsnivåerna i svensk demokrati-

  195. -kan liknas vid ett passagerarfartyg,
    en färja.

  196. Här nere ligger en väldigt stor färja
    som du ska få praoa på.

  197. Färjan har flera våningar. I Sverige
    finns det olika beslutsnivåer.

  198. Högst upp har vi riksdag.
    Sen kommer landsting.

  199. Längst ner har vi kommunen,
    som inte får mycket rampljus i valet-

  200. -men som är viktig för dig och mig.

  201. Leila börjar längst ner i båten-

  202. -på ett våningsplan som de flesta
    aldrig får se: maskinrummet.

  203. Hej! Jag vet inte riktigt
    om jag har hamnat rätt.

  204. -Leila heter jag.
    -Hej. Sverker.

  205. -Jag ska praoa här i dag.
    -Det ska du, ja.

  206. Det här är kontrollrummet. Härifrån
    styr vi hela fartyget tekniskt.

  207. Vi har el, belysning i hytterna,
    vi har wc och duschar som fungerar-

  208. -och vi har ventilation.
    Det sköts av oss i maskinrummet.

  209. Vi servar alltså
    både personal och passagerare.

  210. Maskineriet har hand om allt det
    som passagerarna möter dagligen.

  211. Det blir lite som en kommun.

  212. Ja, maskinrummet får i vår liknelse
    motsvara kommunerna.

  213. Det finns 290 kommuner i landet-

  214. -som tillsammans ansvarar
    för en fjärdedel av Sveriges ekonomi.

  215. De har kommunalt självstyre, så de
    får fatta vissa beslut på egen hand-

  216. -och får ta ut skatt från invånarna
    för att kunna sköta sina uppgifter.

  217. Bland dessa finns omsorg om äldre,
    barn och funktionshindrade-

  218. -utbildning, bibliotek, brandkår,
    vägar, vatten och avlopp.

  219. Nu har du fått höra lite.
    Du kanske vill jobba också.

  220. Jag har en overall åt dig.

  221. Arbetet i kommunerna är nödvändigt
    för att samhället ska fungera-

  222. -både för det dagliga arbetet
    och underhåll.

  223. Först sätter vi i gång svetsen.

  224. Nu kommer det plusström,
    och minus är det i bordet-

  225. -så när de förs ihop
    får du en gnista.

  226. Ser du vad det brinner?

  227. Metallen smälter ihop.
    Nu har du gjort din första svets.

  228. Den här avdelningen
    är lika viktig som kaptensbryggan-

  229. -för att det praktiska ska fungera,
    precis som kommunerna.

  230. Nu ska Leila gå vidare till den nivå
    som kan jämföras med våra landsting:

  231. Sjukvårdsavdelningen på båten.

  232. Sverige är uppdelat i 20 landsting.

  233. De har två viktiga uppgifter: att
    ansvara för tandvård och sjukvård-

  234. -men också större saker, som stora
    vägbyggen eller kollektivtrafik.

  235. -Leila. Jag ska praoa här i dag.
    -Det stämmer bra.

  236. -Slå dig ner.
    -Tack.

  237. Så det här är sjukhuset.
    Hur går arbetet här till?

  238. Det är allt möjligt.
    Det här är vårt lilla samhälle.

  239. Du kan ha alla sjukdomar på en båt.

  240. Det påminner om ett landsting.
    Du är ansvarig för hälsan.

  241. Du har avdelningar
    som kan hjälpa till.

  242. Det ligger på mitten av båten,
    lite som ett landsting.

  243. Det stämmer bra. Jag har
    en landstingsledning som är kaptenen.

  244. Jag är den som utför arbetet.

  245. Landstingen tar hand om sjukvården.

  246. Det kan handla om cancervård,
    förlossningar och akutvård.

  247. -Nu ska vi gå till höger.
    -Okej.

  248. -Vad fint det är här!
    -Det är en bra arbetsmiljö.

  249. Ibland kan landstingen
    behöva få hjälp utifrån.

  250. Det kan man behöva på fartyget också.

  251. -Så det här är helikopterplattformen.
    -Ja.

  252. -Får passagerarna inte vara här?
    -Jo då.

  253. Men vid helikopterlandningar
    utrymmer vi våningen.

  254. Nu är det nån som piper efter oss.

  255. Hej. Det låter bra.
    Då skickar jag upp henne till er.

  256. Tack. Hej.

  257. -De vill att du ska upp till bryggan.
    -Nu?

  258. Det som får motsvara regeringen
    och riksdagen är kommandobryggan.

  259. Regeringen och riksdagen
    fattar beslut som rör hela landet.

  260. Riksdagen bestämmer
    vilken riktning skutan ska ta.

  261. Lite åt höger,
    eller kanske lite mer åt vänster.

  262. -Hej! Leila.
    -Jan-Tore.

  263. -Är det du som är kapten?
    -Ja. Välkommen!

  264. Oj! Vilken utsikt!

  265. Staten styr över myndigheter
    som försvaret och Försäkringskassan.

  266. De beslutar om nya lagar, som i
    sin tur styr kommuner och landsting.

  267. De sätter takten och kursen
    för hela landet.

  268. Så det är här du styr?

  269. Ja, här från bryggan styr vi och
    leder hela verksamheten för fartyget.

  270. Här framme sitter vi.

  271. Vi har en plats för styrman,
    en för lotsen och en för kaptenen.

  272. En statsminister
    styr ju inte heller själv.

  273. Du har ju styrman
    och andra i din besättning.

  274. De har order och direktiv från mig
    kring hur de ska styra-

  275. -och vad de ska göra.

  276. Vilket ansvar
    för besättningen och alla ombord!

  277. Alla som är ombord, ja.
    Min främsta uppgift är att se till-

  278. -så att inget händer fartyget,
    besättningen och passagerarna.

  279. Jag ska visa dig lite.

  280. Här kan du sitta och styra.
    Prova om du vill.

  281. -På riktigt? Får jag testa?
    -Ja, det är sant.

  282. När du ska svänga babord, alltså
    vänster, vrider du ratten så där.

  283. Om du ska svänga styrbord
    vrider du ratten till höger.

  284. Styrbord. Coolt!

  285. När du styr ett fartyg och
    har ansvar över så många människor-

  286. -känns det då
    som om du styr ett land?

  287. Ett fartyg är ett land i miniatyr.
    Här har vi allt som finns i ett land.

  288. Här har vi vår egen polisstyrka,
    våra egna fängelseceller-

  289. -restauranger, kök...

  290. -Så du är lite som en statsminister.
    -Ja, här ombord är jag det.

  291. Även om fartyget
    kan liknas vid ett rike-

  292. -måste man följa reglerna till sjöss
    för att inte krocka.

  293. Det här liknar
    vår fjärde beslutsnivå: EU.

  294. Som medlem i EU finns det ett
    EU-parlament att förhålla sig till.

  295. Inom EU
    har man gemensamma grundlagar-

  296. -som beskriver olika frågor som
    medlemsländerna ska samarbeta kring.

  297. Majoriteten av riksdagens beslut
    är påverkade av beslut som tas i EU.

  298. Som EU-medborgare får man studera,
    resa fritt-

  299. -och söka arbete i andra EU-länder.

  300. Du har varit i maskinrummet
    och sett hur det fungerar

  301. Du har varit i sjukhuset
    och sett hur det fungerar.

  302. Nu förstår du att det här
    inte är en enmansshow utan teamwork.

  303. Jag hoppas att du har haft det
    trevligt och att du har lärt dig nåt.

  304. Absolut!
    Jag har lärt mig jättemycket-

  305. -och fått se
    hur mycket ansvar du har.

  306. Det ska bli skönt
    att bli en vanlig gäst på båten nu.

  307. -Du är så välkommen. Ha det gott!
    -Tack, tack! Ha det så gott!

  308. Jag har lärt mig... Vänta.

  309. Noah?
    Du borde vara med i min videodagbok.

  310. Kom! Okej...

  311. Tack vare dig har jag lärt mig att
    man kan påverka mer än jag trodde.

  312. Jag har också lärt mig grejer.

  313. -Det är inte jättesvårt att få koll.
    -Man läser på lite.

  314. -Speciellt om du ger en uppdrag.
    -Ja, lite så är det.

  315. -Ibland måste nån ta tag i saker.
    -Det har du gjort. Det gläder mig.

  316. -Läs på! Alla kan påverka.
    -Det kan man faktiskt. Det är grymt!

  317. Textning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Demokrati och beslutsfattande, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Beslutsfattande, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap, Sverige, Sveriges politik, Välfärdspolitik
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Fatta Sveriges demokrati - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Monarki och grundlagarna

Avsnitt 1 av 4

Vad är skillnaden mellan monarki och republik och hur har maktförhållandet mellan kungen och riksdagen förändrats genom århundradena? Vilka grundlagar finns det i Sverige och varför är de viktiga för vår demokrati? Vi får träffa historikern Christopher O´Regan och lära oss mer om den svenska monarkins historia. Programledaren Leila gör en provokativ musikvideo med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa yttrandefrihetslagens gränser. Och statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Statsskick och parlamentarism

Avsnitt 2 av 4

Vilka olika typer av statsskick finns det och vad kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Hur fungerar samspelet mellan regering och riksdag och varför är det lättare för vissa regeringar att styra än andra? För att få handfasta svar får Leila uppdrag både hos Djurgårdens herrfotbollslag och på rallybanan. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut politiska begrepp, Anna och William hittar nya rytmer och fenomenet vågmästarroll förklaras med en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Välfärd och beslutsnivåer

Avsnitt 3 av 4

Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är alla riksdagspartier överens om men vad skiljer dem åt? Och vem bestämmer egentligen vad i Sverige? För att förklara två olika sätt att se på välfärd jämför Noah vänsterpartiernas skattepolitik med en ballongfärd och högerpartiernas med ett fallskärmshopp, något som Leila också får testa i praktiken. Hon får också praoa på ett passagerarfartyg för att lära sig mer om olika beslutsnivåer. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen och i sketchen räknar Anna Granath kronor och ören och lägger sordin på Williams och Leilas partystämning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati - syntolkat

Fyraprocentspärren och ideologi

Avsnitt 4 av 4

Vilka får vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Och vad är en ideologi? Noah tycker att det finns likheter mellan fyraprocentsgränsen i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Leila försöker själv klara kvalgränsen i stavhopp med coaching av Angelica Bengtsson. Vi stiftar bekantskap med konservatism, liberalism och socialism. Och Leila träffar partiledarna från riksdagspartierna för att höra var de placerar sig ideologiskt. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut de politiska begreppen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Bland höghus och paraboler

Om rasism

Det handlar om oron inför att främlingsfientligheten breder ut sig och rädslan för att bli utstött och råka ut för diskriminering. Hur skulle livet kunna vara om rasismen och våldet den medför inte fanns?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Flickorna i slummen

I Nairobi lever miljontals människor i slumområden under svåra förhållanden. Ingen har egen toalett, rinnande vatten och en del har inte ens el. De flesta lever på mindre än en dollar om dagen. Varje år tvingar fattigdomen in tusentals unga tjejer i prostitution. En av dem är Vanessa. När hon är 14 år lämnar hennes pappa familjen och kort därefter lämnar även hennes mamma hemmet. Vanessa blir kvar med sina småsyskon. Hon lånar pengar av grannar för att köpa mat och tigger på gatorna, men det räcker inte. I tre år ser Vanessa ingen annan utväg än att prostituera sig för att försörja sig och sina småsyskon.

Fråga oss