Titta

Perspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Perspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Om Perspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Är mänskliga rättigheter en självklarhet överallt? Hur fungerar extremism och hur långt är människan beredd att gå för sin övertygelse? Varför har vi krig och vad gör vi för att förhindra dem? I sex avsnitt tas frågor om demokrati, makt och rättigheter upp ur nya vinklar och från olika delar i världen. Varje avsnitt har ett eget avgränsat tema. Vi möter människor med olika åsikter, möjligheter och perspektiv. Det som är självklart för någon kan vara en omöjlighet för en annan.

Till första programmet

Perspektiv på världen - teckenspråkstolkat : JämställdhetDela
  1. Det självklara för en
    är otänkbart för en annan.

  2. Vem blir extremist och varför?

  3. Vad innebär det att vara kvinna idag?
    Vem styr dina val av politiker?

  4. Här får du inga svar.
    Du får perspektiv.

  5. Jag arbetar för
    en värld där kvinnor är fria.

  6. -Vi vill inte vara beroende av nån.
    -Det förekommer sexuellt våld.

  7. Mansrollen måste ändras.

  8. De vill skrämma mig till tystnad.

  9. Hallå! Det är 2018. Saker förändras!

  10. Jämställda män är lyckligare.

  11. Äntligen!

  12. FN fastslår att jämställdhet
    är en mänsklig rättighet-

  13. -och en grund
    för en fredlig och hållbar värld.

  14. Ändå
    har 90 % av världens länder i dag-

  15. -minst en lag
    som diskriminerar kvinnor.

  16. Inte ens Sverige, bland världens mest
    jämställda länder, har nått fram.

  17. I vissa länder är en kvinna värd
    hälften av en man.

  18. Det är stora skillnader.

  19. En kvinnas lön är i genomsnitt
    62 procent av en mans.

  20. I fattiga familjer svälter kvinnor
    för att övriga familjen ska få äta.

  21. WHO uppskattar
    att drygt 30 % av alla kvinnor-

  22. -har utsatts för
    fysiska eller sexuella övergrepp.

  23. Löneskillnader är vardag.

  24. I alla länder finns starka åsikter om
    vad flickor och pojkar kan göra.

  25. Världen är besatt av att kontrollera
    kvinnors kroppar och sexualitet.

  26. I Burma har vi många problem.
    Inte ens i hemmet är kvinnor trygga.

  27. I Sverige har vi sedan länge
    50-50 procent i regeringen.

  28. Men i näringslivet
    ser det inte alls likadant ut.

  29. Det är schyst
    att dela på föräldraledigheten.

  30. Sverige är ett av världens
    mest jämställda länder.

  31. Ändå visar löner,
    representation och polisanmälningar-

  32. -att kvinnor inte har
    samma förutsättningar som män.

  33. Det visar inte minst metoo-rörelsen-

  34. -där kvinnor vittnade om trakasserier
    och övergrepp i vardagen.

  35. -Avslöjanden om sexuella övergrepp.
    -Metoo-kampanjen.

  36. Sexuella trakasserier och våldtäkter.

  37. Den strukturella sexism
    som många känt till.

  38. -Äntligen!
    -Vi känner igen oss.

  39. Tusentals berättelser
    kommer upp till ytan.

  40. -JAG ska inte skämmas.
    -Det finns ett efter metoo.

  41. En som har synts i jämställdhets-
    debatten är Linnéa Claeson.

  42. Via assholesonline på Instagram har
    hon engagerat massor av unga kvinnor-

  43. -och män, i kampen för jämställdhet.

  44. Jag tyckte att vi pratade för lite
    om sexuella trakasserier.

  45. Så jag ville skriva om det.

  46. Många kände igen sig
    eller blev chockade.

  47. Jag opinionsbildar
    och utmanar andra att ta ställning.

  48. Men hennes åsikter möter också
    motstånd. De flesta kritiker är män.

  49. De känner att deras makt
    håller på att tas ifrån dem.

  50. De blir rädda och arga. Min röst
    anses farlig och de vill tysta mig.

  51. De vill skrämma mig till tystnad
    eller döda mig.

  52. Problemet är strukturellt.
    Det handlar inte om individer.

  53. Jag vill att alla ska reflektera:

  54. "Är det så vanligt?
    Vad kan jag göra?"

  55. "Vilka skämt har jag skrattat åt?
    När sa inte jag ifrån?"

  56. "Behandlar jag min kollega okej?
    Kan jag prata med min son?"

  57. Vi lever i en tid just nu där
    om man är tyst så tar man ställning.

  58. Är man passiv tar man ställning.

  59. Just nu är kvinnors rättigheter
    och jämlikheten så hotad-

  60. -att man kan inte vara neutral eller
    anse det dåligt men inte göra nåt.

  61. Det är ett ställningstagande när
    kvinnor dagligen blir diskriminerade-

  62. -förminskade, hotade,
    torterade, mördade, våldtagna.

  63. Jag vill tacka dig för allt du gör
    för min son och mina döttrar.

  64. Tack så jättemycket!

  65. Flavia Agnes
    är människorättskämpe och advokat.

  66. Hon är en av de som vägrar vara tyst
    när kvinnors rättigheter kränks.

  67. Jag arbetar för NGO:n MAJLIS
    som arbetar för att hjälpa kvinnor-

  68. -förstå lagen och sina rättigheter
    och ta strid för dem i rätten.

  69. Vi jobbar för jämställdhet
    och lika lön för lika arbete.

  70. Förbättringar syns inom utbildning
    och stärkt ekonomisk makt.

  71. Kvinnor får toppjobb.
    Där går det bra.

  72. Men fortfarande är
    våld mot kvinnor ett stort problem.

  73. Patriarkatet är starkt.
    Mycket sexuellt våld på gatorna.

  74. Kvinnor står inte ut med våldet.

  75. Skilsmässor är oacceptabelt. Kvinnan
    ska anpassa sig och stanna kvar.

  76. Detta har inte förbättrats i Indien.

  77. 2012
    riktades världens ögon mot Indien-

  78. -när en 22-årig kvinna blev
    gruppvåldtagen och mördad på en buss.

  79. Bilden spreds överallt
    att kvinnor inte var trygga i Indien.

  80. Efter det fick vi nya lagar
    och strängare straff.

  81. Nu kan dödsstraff utdömas.

  82. Det förändras långsamt.
    Förut pratade man inte om våldet.

  83. Nu börjar kvinnor äntligen berätta.

  84. Men de bemöts inte i rättssystemet.
    Det är inte utformat för kvinnor.

  85. Det finns ett patriarkalt synsätt
    bland polisen och rättsväsendet.

  86. Även om det nu finns en lag
    så följs inte alltid den nya lagen.

  87. Sedan konservativa BJP fick makten
    har militanta supportrar stärkts.

  88. Vissa attackerar kvinnor som utmanar
    traditionerna med t.ex. tajta kläder.

  89. Problemen har sin grund i familjen.
    Alltså finns också lösningen där.

  90. Förändra strukturerna och uppfostra
    flickor och pojkar mer jämlikt.

  91. Men vi gör inte det. Vi värderar
    fortfarande pojkar högre än flickor.

  92. Pojkar tror att de kan
    behandla kvinnor hur som helst-

  93. -eftersom de ser sina fäder
    och andra män göra det.

  94. De tror att det är deras rätt.
    Det måste förändras.

  95. Att vara kvinna med funktionsvariant
    innebär dubbel diskriminering.

  96. Vi såg att många unga blinda flickor-

  97. -är fångna i hemmet
    på grund av sitt handikapp.

  98. Monu Ravindran
    jobbar för Sightsavers-

  99. -som hjälper synskadade
    som inte har råd med sjukvård.

  100. För att stärka kvinnliga patienter
    har de startat en judoklubb.

  101. Vi inledde ett projekt
    där de fick träna självförsvar.

  102. Självförsvarsträningen
    förändrade allt.

  103. De här flickorna har långsamt
    förändrat sin roll i samhället.

  104. De säger: "Nu kan vi göra allt
    vi vill. Vi är inte beroende av nån."

  105. De begränsas inte av något längre.
    Det är fantastiskt.

  106. De flesta kulturer och religioner
    har tillskrivit män makt-

  107. -i äktenskap, kyrka och samhälle.

  108. Vad kvinnor får och inte får göra
    har reglerats i lag, även i Sverige.

  109. Sverige är modernare än nånsin.

  110. Först 1845
    infördes lika arvsrätt i Sverige.

  111. 1863 blev kvinnor myndiga vid 25 år.
    Men gifta blev maken förmyndare.

  112. 1884 fick ogifta kvinnor samma
    myndighetsålder som män, 21 år.

  113. Men gifta kvinnor förblev omyndiga
    ända fram till 1921.

  114. Samma år, 1921, hölls det första
    svenska valet där kvinnor fick rösta.

  115. Jag arbetar
    för en värld där kvinnor är fria.

  116. I Burma har män och kvinnor
    helt olika roller.

  117. Vi tror att berätta historier formar
    och förändrar folks medvetande.

  118. Det kan hjälpa flickor och kvinnor
    att skapa sig en annan framtid.

  119. Överallt i världen, i Afrika,
    Nord- och Sydamerika och Europa-

  120. -i Asien och Oceanien,
    kämpar kvinnor för sina rättigheter.

  121. Alla med olika medel, men samma mål.

  122. FN arbetar för att kvinnor
    ska få tillgång till rättvisa-

  123. -genom att hjälpa länder att skapa
    rättssystem som inte diskriminerar.

  124. Vi vill bygga
    självständiga feministiska rörelser-

  125. -och stärka kampen på gräsrotsnivå.

  126. Vi använder teknik
    i den feministiska kampen.

  127. Vi skapar innehåll och forskar
    om våld mot kvinnor på nätet.

  128. Vi mäter ojämlikhet mellan könen
    i 189 länder.

  129. Det är svårt att tro
    att vi har diskriminering.

  130. Det påverkar
    fattiga svarta kvinnor i Sydafrika.

  131. Kvinnor säger "enough!",
    "nu räcker det!".

  132. Forskning visar på samband-

  133. -mellan kvinnors och mäns
    olika arbetsvillkor och föräldraskap.

  134. Kvinnor
    har huvudansvar för hem och barn.

  135. Sverige har därför infört individuell
    föräldrapeng och jämställdhetsbonus.

  136. Men i många andra länder har kvinnor
    fortfarande ansvaret för familjen.

  137. Att balansera karriär och mödraskap
    är svårt. Det vet alla kvinnor.

  138. Kokui Selormey Hanson
    är ghanesisk journalist.

  139. Hon balanserar karriär och privatliv
    där kvinnan förväntas sköta familjen.

  140. I Ghana förväntas man få barn.
    Om man inte har barn undrar folk.

  141. Som karriärkvinna kan det bli svårt.
    Ibland blir det problem att få jobb-

  142. -om man är i barnafödande ålder
    och nyligen gift sig.

  143. Arbetsgivaren tänker:
    Om hon är ung och nyss gift sig-

  144. -är det troligt
    att hon snart ska vara föräldraledig.

  145. När jag blev mamma började jag jobba
    ganska snart. Utan jobb, ingen lön.

  146. Men jag har mycket stöd från min man.

  147. Min man och jag har delat hemarbetet
    ungefär 60-40, han tar 60 procent.

  148. Många tycker det är konstigt.

  149. Här förväntas kvinnan
    ta hand om familj och barn.

  150. Men vi fick barnen tillsammans.

  151. Så varför ska inte båda parter bidra
    lika mycket till barnens omvårdnad?

  152. -Jag är Douglas Mendoza Urrutia.
    -Jag är Gary Barker från Promundo.

  153. Jag jobbar för Puntos de Encuentro.

  154. Vi jobbar för social utveckling.

  155. Vi gör mycket forskning och ger
    rådgivning till FN och andra organ.

  156. Douglas Mendoza Urrutia jobbar med
    föräldraskap och social rättvisa.

  157. Gary Barker kämpar för
    att förändra mansnormer.

  158. För båda är jämställdhet självklart,
    både för mäns och kvinnors skull.

  159. Vi har gjort studien IMAGES
    om jämställdhet i drygt 30 länder.

  160. Den visar generellt
    att män som tror på jämställdhet-

  161. -är lyckligare, mindre deprimerade,
    mindre självmordsbenägna-

  162. -och mer nöjda med sina relationer.

  163. Män med en bra relation med sina barn
    grips mer sällan av polisen.

  164. Vi lever längre
    och missbrukar i lägre grad.

  165. Vi måste visa män vilka fördelar det
    ger att också vara omhändertagande.

  166. Att vi kan både dra in pengar och
    sköta om barnen, precis som kvinnor.

  167. Jag tänker inte
    dra hem storvinsten på Lotto.

  168. I Nicaragua används de populära
    såpoperorna för att nå unga män.

  169. Vi visar en alternativ manlighet,
    som är mjukare-

  170. -och mer respektfull mot kvinnor och
    barn, för att påverka dagens unga.

  171. I Latinamerika
    har vi en patriarkal kultur.

  172. Männen är auktoritära och har makt.

  173. Kvinnor ägnar mycket mer tid än män
    åt att ta hand om hem och barn.

  174. Pappaledigheten är bara 2-10 dagar.

  175. För 10 år sen föddes mitt första barn
    och jag fick inte vara på sjukhuset.

  176. Det var förbjudet för män
    att vara på BB.

  177. När mitt andra barn föddes för tre år
    sen fick jag vara med på sjukhuset.

  178. En viss sorts manlighet
    drar sina sista flämtande andetag.

  179. Just då blir det ofta en backlash.

  180. Då kommer homofobi,
    sexism och misogyni upp till ytan.

  181. De skräms av att vi vinner.

  182. För män som inte vill ge upp
    sina privilegier är det skrämmande.

  183. När vi visar en annan sorts man på tv
    tänker många att de vill förändras.

  184. Vi måste förändra
    den gamla mansrollen.

  185. Vi fortsätter kvinnokampen.
    Vi måste vara tysta och lyssna.

  186. Vi får inte ta över och säga
    att vi kan bättre än kvinnor.

  187. Vi ska visa solidaritet med kvinnor.
    Vi ska gå bredvid, inte framför.

  188. Vi måste lyssna på
    kvinnorättsrörelsen.

  189. Män får vänja sig vid att inte alltid
    bestämma. Det är jämställdhet.

  190. Varje år undersöker Världsbanken
    jämställdhet-

  191. -i 189 ekonomier runt om i världen.

  192. Vi mäter sju indikatorer inom lagar
    och regler för kvinnligt företagande.

  193. Har kvinnor samma lagrum som män?
    Hur ser arbetslagstiftningen ut?

  194. Är vissa arbeten förbjudna för
    kvinnor? Hur är föräldraledigheten?

  195. Vi ser även på lagstiftning rörande
    sexuellt ofredande och våld i hemmet.

  196. Vi ser att det fortfarande finns
    lagliga restriktioner för kvinnor.

  197. I 104 av världens länder är kvinnor
    förbjudna att utföra vissa arbeten.

  198. Det påverkar yrkesvalet
    för 2,4 miljarder kvinnor.

  199. Skälet
    att Världsbanken bryr sig om detta-

  200. -är att detta påverkar ekonomin.

  201. När kvinnor har samma äganderätt
    som män får de en högre inkomst.

  202. Det stärker i synnerhet
    flickors hälsa och utbildning.

  203. Det finns olika strategier för
    att åtgärda denna könsdiskriminering.

  204. En omdebatterad är kvotering.

  205. Kvotering är en väg att få in kvinnor
    i sammanhang med mest män.

  206. Traditionellt väljer män andra män.

  207. Män väljer personer
    med liknande intressen-

  208. -samma kommunikation
    och samma sexuella läggning.

  209. För att åtgärda detta anser vissa
    att det krävs tvingande åtgärder-

  210. -för att nå en jämvikt.

  211. Vi vill att det ska vara 50 procent
    och har det som mål.

  212. Vi jobbar systematiskt för det.

  213. Vi måste sätta realistiska mål,
    så vi har satt 1/3 nu.

  214. Säkert finns möjlighet att höja det.

  215. I Sverige är kvotering frivillig.

  216. Exempelvis Norge har lagstadgat om
    jämnare könsfördelning i styrelser.

  217. I Ghana används kvotering för att
    få in kvinnor i transportbranschen.

  218. Jag heter Esenam. Jag är från Ghana.
    Jag är en kvinnlig taxichaufför.

  219. Men nu är jag del av ett fint projekt
    som utbildar kvinnliga bussförare.

  220. Vi ska serva passagerare
    och sköta kollektivtrafiken.

  221. Transportsektorn är mansdominerad.

  222. Jag fick inte köra taxi bara för
    att jag hade bröst och var kvinna.

  223. Så kan det inte vara.
    Hallå! Det är 2018. Saker förändras!

  224. För många av kvinnorna innebär
    utbildningen mycket mer än ett jobb.

  225. Jag vill bli bussförare
    för att få bättre lön.

  226. Då kan jag hjälpa min familj,
    min mamma, mina syskon.

  227. Jag kan bidra till samhället också.

  228. Det är fantastiskt att se andra
    kvinnliga förare. Därför är jag här.

  229. Jag flyttade till Accra för fyra år sen.
    Förut tvättade hemma hos andra.

  230. Sen fick jag höra talas om
    ett projekt för kvinnor.

  231. Nu utbildas jag till bussförare.
    Jag gör nåt meningsfullt av mitt liv.

  232. Vet du vad frihet innebär?
    Det är vad de har nu.

  233. De har frihet att utveckla
    sin talang och sin potential.

  234. De har frihet att bidra till
    utvecklingen i vårt vackra Ghana.

  235. Det är vad det betyder. Frihet.

  236. En invändning mot kvotering är att
    det avhjälper strukturell orättvisa-

  237. -men det finns risk för
    orättvisa mot individer.

  238. Vad gäller bolagsstyrelser anses att
    det inte ska vara en politisk fråga.

  239. Ägarna ska bestämma själva
    hur styrelsen ser ut.

  240. Ofta finns farhågor att kompetensen
    sänks om vi tvingas tänka på kön-

  241. -till exempel när vi ska rekrytera.

  242. Men en fördel vid kvotering
    är att även mäns kompetens har höjts.

  243. Detta för att rekryteringsprocessen
    har behövt professionaliseras.

  244. Man kan inte bara gå på känsla
    utan måste tänka mer på meritokrati-

  245. -att meriter, kunskap och kompetens
    ska avgöra om man får ett jobb.

  246. När kvinnor börjat organisera sig har
    jämställdhet blivit viktigt för FN.

  247. I dag är jämställdhet ett av FN:s
    17 globala mål för en hållbar värld.

  248. Lagar har stiftats för jämställdhet.

  249. Fler yrken som varit förbehållna män
    öppnas för kvinnor.

  250. Situationen
    är inte så bra som vi önskar-

  251. -men det sker ändå en hel del
    reformer som leder åt rätt håll.

  252. Mycket återstår,
    men jag tror att vi gör skillnad.

  253. Särskilt kvinnorörelsen, men även
    HBTQ-rörelsen, åstadkommer saker.

  254. Många män världen över
    vill ha jämställdhet.

  255. Framgångarna beror till stor del
    på kvinnor som kämpat och offrat sig-

  256. -för att framtidens kvinnor
    ska få det bättre.

  257. Vi ville inte köra för sakens skull.
    Vi ville gripas och få uppmärksamhet.

  258. Vi använde bilen som en symbol.

  259. En symbol för våra röster,
    för våra sociala och legala krav.

  260. Jag startade själv
    projektet "Afghan girls debating".

  261. Jag tränar kvinnliga studenter
    på high school och universitet.

  262. Ni ska få lära er
    att presentera era idéer för världen.

  263. Alla lösningar som på nåt sätt
    begränsar kvinnors frihet-

  264. -är inget framsteg. Tvärtom.

  265. Självklart kan det förändras. Det har
    förändrats. Det är absolut inte kört.

  266. Vi ska känna stor stolthet över-

  267. -det arbete som
    våra mammor och mormödrar har gjort.

  268. Vi ska känna motivation
    att jobba för att bli ännu bättre.

  269. Målet är en värld
    där vi alla har samma möjligheter.

  270. Där pojkar och flickor
    kan bli vad de vill-

  271. -utan att begränsas av stereotypa
    föreställningar om rätt och fel.

  272. Vi ska inte alla bli likadana,
    men alla ska ha samma möjligheter.

  273. -Vem tjänar på jämställdhet?
    -Hela samhället.

  274. Alla tjänar på det,
    men inser det inte.

  275. Det handlar om makt
    och därmed privilegier och förtryck.

  276. En privilegierad
    upplever jämställdhet som förtryck.

  277. Alla vinner.
    Patriarkatet är inte kul för nån.

  278. Jag gillar män och vill att de också
    ska få vara hela sig själva och fria.

  279. Därför behöver vi krossa de snäva
    könsnormer som håller oss tillbaka.

  280. -Tack så mycket.
    -Tack själv.

  281. Tack själv!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Jämställdhet

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Överallt i världen kämpar kvinnor för sina rättigheter. Och sedan kvinnor börjat organisera sig har jämställdhet blivit en av de viktigaste frågorna för FN. Många länder har stiftat lagar för få bort könssegregeringen och yrken som tidigare varit förbehållna män är idag tillgängliga även för kvinnor. Trots detta visar FN:s jämställdhetsrapport att 90 procent av världens länder har minst en lag som diskriminerar kvinnor. Vi reser jorden runt för att få perspektiv på jämställdheten i världen.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Jämställdhet, Kvinnofrågor, Kvinnoförtryck, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Perspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Hbtq

Avsnitt 1 av 6

1944 avskaffade Sverige den lag som förbjöd homosexualitet. Men ända fram till 1979 klassades det som en psykisk sjukdom. I andra länder kan lagar och fördomar mot hbtq-personer baseras på ideologi eller religion. Endast en femtedel av världens cirka 200 länder erkänner samkönade äktenskap. Homosexualitet är olagligt i drygt 70 länder, och världen över riskerar hbtq-personer förföljelse och grova kränkningar. Vi reser jorden runt för att få olika perspektiv på hbtq-personers livsvillkor.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Extremism

Avsnitt 2 av 6

Rätten att uttrycka sin åsikt är en av demokratins grundpelare. Men åsikter som dras till sin spets kan bli extrema. När blir extremism en fara för demokratin? Vad är det som gör att människor begår terrorhandlingar? Hur ska vi förhålla oss till dem som utnyttjar demokratiska rättigheter för att sprida antidemokratiska budskap? Och vad har religiös fundamentalism och höger- eller vänsterextremism gemensamt? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på olika extrema rörelser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Sverige vs världen

Avsnitt 3 av 6

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt. Vi lever i ett sekulariserat samhälle och vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i de flesta andra länder. Men det som gör Sverige unikt är också det som riskerar att distansera oss från andra kulturer. Och hur väl stämmer vår självbild egentligen? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på frågor om bland annat religion, välfärd, jämställdhet, alliansfrihet, mänskliga rättigheter och integration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Krig och konflikt

Avsnitt 4 av 6

1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Dessutom finns Genèvekonventionen om civilas rättigheter i krig. Men många länder bryter mot överenskommelserna. En sjättedel av världens barn lever i eller i närheten av väpnade konflikter, det motsvarar 357 miljoner. De allra farligaste länderna är Afghanistan, Somalia och Syrien. Vi möter Omar som bara var ett barn när han fängslades och torterades under kriget i Syrien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Jämställdhet

Avsnitt 5 av 6

Överallt i världen kämpar kvinnor för sina rättigheter. Och sedan kvinnor börjat organisera sig har jämställdhet blivit en av de viktigaste frågorna för FN. Många länder har stiftat lagar för få bort könssegregeringen och yrken som tidigare varit förbehållna män är idag tillgängliga även för kvinnor. Trots detta visar FN:s jämställdhetsrapport att 90 procent av världens länder har minst en lag som diskriminerar kvinnor. Vi reser jorden runt för att få perspektiv på jämställdheten i världen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - teckenspråkstolkat

Påverkan

Avsnitt 6 av 6

Fejknyheter och filterbubblor är ord som många är bekanta med idag. Den information vi nås av i våra sociala medieflöden är utvald åt oss genom anonyma algoritmer. De lyfter främst fram sådant som vi redan känner till och sympatiserar med. Vi reser jorden runt för att få nya synvinklar på vad som påverkar oss, vem som ligger bakom ett budskap och vilket syfte budskapet har.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Makt hos mig

Emilia och Åsa Romson

Emilia är 21 år och bor i Linköping där hon jobbar som ungdomsledare på ett aktivitetshus för unga. Hon får besök av Åsa Romson (MP) som är vice statsminister och klimat- och miljöminister. För Emilia är frågor om sexuellt våld och samtycke viktiga. Men hon vill också diskutera varför det inte satsas mer på unga människor på landsbygden, där hon själv har växt upp. Emilia upplevde ett utanförskap under sin uppväxt, med självskadebeteende och psykisk ohälsa som följd. I programmet berättar hon för Åsa Romson om en våldtäkt hon utsattes för som tonåring. Programledare: Ison Glasgow.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i världen

Afghanistans dansande pojkar

Av de ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige 2016 var nästan en tredjedel från Afghanistan. Det kan finnas många skäl till att afghanska pojkar flyr. En orsak kan vara fenomenet bacha bazi och sexuella övergrepp i hemlandet, där pojkarna kan kidnappas eller säljas av sina föräldrar. Pojkarna kläs i kvinnokläder och tvingas dansa på fester. Efteråt händer det att männen bjuder på pojkarna som måste följa med den högstbjudande hem, där de ofta blir utsatta för våldtäkt. Många känner skam över det och vill själva inte berätta vad de varit med om.

Fråga oss