Titta

Katjas sverigefinska historia

Katjas sverigefinska historiaDela
  1. Okej, syster.

  2. Var ska vi hänga den?

  3. Typ här. Då ser man
    att det är finländare som bor här.

  4. För det första är det fel håll.

  5. -Är den rak?
    -Ja. Det spelar ingen roll.

  6. Hashtag Finland. For life.

  7. Nej, den flyger iväg.

  8. Min pappa kom hit
    när han var ungefär fyra år.

  9. De kom hit för att det var
    brist på jobb i Finland.

  10. Sen vet jag inte så mycket mer.
    Jag skulle faktiskt vilja veta mer-

  11. -om hur det var
    när han växte upp här.

  12. Katja är sverigefinne. Att vara det
    innebär, precis som ordet säger-

  13. -att man är en del
    av två kulturer och språk.

  14. -Vi planterar de här salladerna.
    -Ja.

  15. -Är de favoritsallader?
    -Ja, båda två faktiskt.

  16. Så de går åt.

  17. -Det är ju inte så varmt här.
    -Lagom varmt.

  18. -Här har jag planterat rädisor.
    -Vad är en "reti"?

  19. -Det är en rädisa.
    -Jaha! Heter de så?

  20. -Då så.
    -Okej.

  21. Många av sverigefinnarna kom hit
    för att jobba på 60- och 70-talen.

  22. Som Katjas farmor och farfar.

  23. Efter andra världskriget utvecklades
    den svenska välfärden snabbt.

  24. Industrierna växte så det knakade...

  25. ...samtidigt som kriget
    hämmade den finska ekonomin.

  26. Det var ont om jobb. Sverige lockade
    med arbete i industristäderna-

  27. -och bostäder
    i de framväxande miljonprogrammen.

  28. Var det många finnar som flyttade
    till Sverige under den här tiden?

  29. Ja, det var ganska många.

  30. Bara i Guldsmedshyttan
    och Lindesbergsområdet-

  31. -träffade jag säkert ett femtiotal
    som hade flyttat samma år.

  32. Slutet på 60-talet.

  33. Det var svårt att få arbete i Finland
    om man inte hade något yrke.

  34. Det var mycket arbete
    som inte svenskar ville göra.

  35. Smutsiga jobb, som på stålverket
    där jag började i Lindesberg.

  36. Det var så smutsigt
    att många inte kom.

  37. Svenskarna kom dit
    och jobbade en månad. Sen stack de.

  38. Alla såg inte med blida ögon på dem.

  39. Diskriminering och rasism
    blev mångas vardag.

  40. -Det här är pappa.
    -Där är pappa. Ja.

  41. Pappa berättade ju att han blev retad
    för att vara finne.

  42. Har du märkt av nåt sånt?

  43. Jo, när vi var ute nånstans,
    som i en affär-

  44. -om vi då pratade finska
    så skulle vi prata väldigt lågt.

  45. -Så han sa det?
    -Jo.

  46. Han ville... Han skämdes på nåt vis.

  47. Det var för att de hade mobbat honom
    eller nånting.

  48. -Vad lagar ni för nåt?
    -Finsk fisksoppa!

  49. Visst. Det är Artos laxsoppa.

  50. Det är stor skillnad
    mellan din barndom och vår.

  51. För vi är stolta över att vara från Finland.

  52. -Men så var det väl inte för dig?
    -Egentligen inte, för då sågs finnar...

  53. ...som nåt slags
    andra klassens medborgare.

  54. Minns du nåt tillfälle när nån var elak
    mot dig för att du var finsk?

  55. Visst gör jag det. Man fick höra
    "finnjävel" ganska ofta, även från vuxna.

  56. Ja, även från vuxna.
    Jag minns när jag var i åttaårsåldern-

  57. -då min fotbollstränare kallade mig
    "finnjävel". Det var ju hemskt.

  58. I början på 70-talet
    kunde en vuxen kalla mig "finnjävel".

  59. Ett litet barn! Det är ju hemskt.

  60. Mina barn är stolta
    över att kunna ett annat språk-

  61. -medan jag i deras ålder
    snarast skämdes över det.

  62. Så illa var det. Man skyltade inte
    med att man kunde finska.

  63. Många familjer har ett stigma
    över att finskhet upplevdes vara-

  64. -något mindre värt.
    Och det finns kvar hos många.

  65. Därför undviker de instinktivt
    att lära sina barn finska-

  66. -vilket är jättetråkigt,
    för man skulle få språket gratis.

  67. Och om man kan två språk
    kan man snabbt lära sig ett tredje.

  68. När man kan ett språk
    kan man också ta del av dess kultur.

  69. När jag var liten
    skämdes jag över att vara finsk.

  70. Jag ville vara som alla andra,
    jag tror att barn är så.

  71. Sen växte jag upp.
    Pappa mutade mig med en mobil.

  72. Så jag började prata finska.

  73. Sen dess har jag tänkt att jag
    vill göra det för mina framtida barn.

  74. Jag vill lära mig mycket finska,
    för att lära ut det till mina barn.

  75. På 1500- och 1600-talen kom människor
    i tusental i båtar över Östersjön.

  76. Kungen ville befolka markerna,
    och lockade med skattebefrielse-

  77. -och möjligheter att starta jordbruk.

  78. "Skogsfinnarna" levde ensligt
    i skogarna i Mellansverige.

  79. Många lyckades bevara sitt språk
    och sin kultur in på 1900-talet.

  80. I dag kallar sig bara ett fåtal
    för skogsfinnar.

  81. Kanske är fler än vi tror
    ättlingar till skogsfinnarna?

  82. Jag hörde talas om skogsfinnar
    genom mamma när hon släktforskade.

  83. Tidigare har jag aldrig
    hört talas om det i skolan eller nåt.

  84. Det är kul att lära sig om dem.
    Det är roligt att veta sin bakgrund.

  85. Varför började du släktforska?

  86. Jag var mest nyfiken
    på att få veta mina anor-

  87. -vad jag hade för bakgrund. Jag
    visste inte så mycket från början.

  88. -Vad är du mest nyfiken på?
    -Det är väl...

  89. Är det den här sidan med skogsfinnar,
    eller är det nån annan gren?

  90. -Skogsfinnarna är intressanta.
    -Ja, det är de uppenbarligen.

  91. Vet du varför de får såna? De säger
    att bara trollen bryr sig om hästar.

  92. Då flätar de såna här.

  93. Det jag tycker är roligt
    är att utgå från mig själv.

  94. Varifrån kom de från Finland
    och hit till Sverige?

  95. Var hamnade de i Sverige i början?
    Var man har hamnat.

  96. Här är de första två finnarna.
    Sen kom han till Sverige.

  97. -Sen har vi de som... Det står där.
    -Den här, då?

  98. Är vi inte släkt med honom?

  99. Nej, han gifte sig 1681 med Margareta
    Staffansdotter från Färila socken.

  100. Till skogsbyn Fågelsjö
    kom de första finnarna på 1600-talet.

  101. Några av Hampus förfäder levde och
    arbetade på Gammelgården i Bortom Åa.

  102. Att man åker till ställen som man vet
    att släkten har koppling till-

  103. -och får uppleva de ställena...
    Man känner ändå en tillhörighet.

  104. Går det bra?
    Eller ska jag hämta snöskor?

  105. -Då stiger vi på här.
    -Ja.

  106. De som kom hit,
    hade de nån speciell folktro?

  107. Ja, det kan man väl säga.
    Man var inte kristet religiös.

  108. Det här kanske svenskarna
    uppfattade som nånting...

  109. Ja, som att djävulens klövar
    hänger framme. Men så var det inte.

  110. Man hade det som buljongtärning.

  111. Det fascinerande med skogsfinnarna-

  112. -är att de kom hit med så lite saker
    att röra sig med.

  113. Ändå kunde de bygga upp ett liv
    av i princip ingenting.

  114. Jag är stolt
    över att vara ättling till dem-

  115. -eftersom de var så duktiga
    på hantverk.

  116. Katja går i Sverigefinska skolan
    i Upplands Väsby.

  117. I dag ska klassen få lära sig
    om de finska krigsbarnens historia.

  118. Jag ska berätta om min bakgrund-

  119. -som sverigefinne i Sverige.
    Hur jag kom hit.

  120. Och om hur historien
    påverkar våra liv.

  121. Den första månaden 1940,
    så går den 11 januari-

  122. -det första tåget med 300 barn
    från Finland till Sverige.

  123. Från Helsingfors ända till Haparanda,
    och sen ner på andra sidan.

  124. Jättelång resa.

  125. I början av 40-talet faller
    de ryska bomberna över Finland.

  126. Många har ont om mat.
    För att rädda de mest utsatta-

  127. -tar den finska staten
    ett radikalt beslut:

  128. Att skicka en stor grupp barn till
    Sverige. Några i packade tågvagnar-

  129. -andra i lastutrymmet på båtar.

  130. För Kirstis del
    går resan över Östersjön.

  131. Tänk er en båt med så många barn
    utan sina föräldrar.

  132. Hur mycket kaos det var.
    Gråt och förtvivlan.

  133. När vi kom fram till Sverige och
    skulle tas emot av svenska familjer-

  134. -blev det inte alltid så
    att vi syskon fick vara tillsammans.

  135. Vi hamnade i olika familjer.

  136. Under krigsåren åker hon och syskonen
    fram och tillbaka mellan länderna.

  137. De bor utspridda på olika platser.

  138. När kriget är över skiljer sig
    föräldrarna, och familjen splittras.

  139. Pappan tar hand om bröderna.
    De äldre systrarna får bo med mamman.

  140. Men Kirsti skickas tillbaka till en
    fosterfamilj och växer upp i Sverige.

  141. Att jag skildes från min familj
    har varit jobbigt för mig.

  142. Jag har alltid velat ha kontakt
    med min familj, särskilt mina syskon-

  143. -och har försökt hitta mig själv
    i dem.

  144. Jag är yngst av alla. Jag har blivit
    uppfostrad av mina syskon.

  145. Just den tanken, att de inte
    skulle finnas i mitt liv längre...

  146. Det är typ... Den tanken finns inte.

  147. Det känns tryggt att veta var jag
    kommer ifrån. Att ha en identitet.

  148. Jag är ju sverigefinne. Jag
    känner mig finsk, men också svensk.

  149. När jag blir stor vill jag bli
    egenföretagare. Eller statsminister.

  150. Eller programledare.

  151. Jag vill också bli kirurg.
    Jag har många drömmar i livet.

  152. -Vad kallt det är!
    -Då öser vi på mer vatten!

  153. I dag är sverigefinnarna en självklar
    del av det svenska samhället.

  154. Det är den största
    av våra fem nationella minoriteter.

  155. Det finns lagar
    som skyddar språket och kulturen.

  156. Det finns sverigefinska förskolor
    och skolor-

  157. -en egen högtidsdag och flagga.

  158. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Katjas sverigefinska historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige har fem nationella minoriteter. Sverigefinnarna är en av dem. Deras finsktalande förfäder kom till Sverige i olika omgångar. Skogsfinnarna kom redan på 1500- och 1600-talen för att bruka jorden. Andra kom som krigsbarn under andra världskriget och många arbetskraftsinvandrade runt mitten av 1900-talet. Katja är sverigefinne. Det innebär att hon är en del av två kulturer och två språk. I programmet tar Katja reda på mer om sin historia och vilka sverigefinnarna är.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Historia > Nya tiden - Sverige och Norden, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Andra världskriget, Arbetskraftsinvandring, Finland, Finlands historia, Finländare i utlandet, Historia, Krigsbarn, Minoriteter, Nationella minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Odens rike

Mimers brunn

Om hur Oden blev av med sitt ena öga, om krigarna som samlas i Valhall och en gris som föds varje natt. Dessutom får vi se hur livet såg ut på en vikingagård.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Historiedepartementet

Kristina och Maria Eleonora

Anna och Johan är fast i historien. De jobbar i köket på Stockholms slott. Barnen får bevittna den märkliga historien om hur änkedrottning Maria Eleonora låter balsamera den döde Gustav II Adolf. Hon förvarar honom i sitt sovrum i nästan två år. Lyckas barnen upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss