Titta

Våga snacka

Våga snacka

Om Våga snacka

Serien Våga snacka vänder sig till ungdomar som är nya i Sverige och lär sig svenska. Varje avsnitt har en ung person som själv är ny i Sverige som huvudperson. Programledaren Jonas Modin utmanar deltagarna att testa olika strategier för att komma vidare i svenska språket. Det kan handla om att lära sig ord för att kunna ta en körlektion, att skriva en dikt eller söka en praktikplats.

Till första programmet

Våga snacka : MahdiMaterialDela
  1. Jag ska träffa Mahdi här.

  2. Det här är hans skola.

  3. Frågan är...
    Vi skulle träffas på våning 1.

  4. Frågan är om det där är våning 1
    och det här våning 2-

  5. -eller om det där är bottenvåning
    och det här är våning 1.

  6. Ja... Jag vet inte.

  7. Alla lär sig språk på olika sätt.

  8. Här möter du 8 ungdomar som utmanas
    för att bli bättre på svenska-

  9. -och hitta sin väg
    för att nå sina drömmar.

  10. Jag heter Mahdi Abasi,
    är från Afghanistan och är 18 år.

  11. I Afghanistan
    gick jag bara ett år i skolan.

  12. Det blev problem och jag kunde inte
    fortsätta, men jag ville gå i skolan.

  13. Jag har jobbat i Iran i typ två år.

  14. Jag kunde inte leva i Iran.
    Jag bara jobbade och åt.

  15. Jag kunde inte gå ut. Jag var rädd
    att de skulle skicka tillbaka mig.

  16. -Hallå!
    -Tja!

  17. Kom ner.

  18. -Ska jag komma ner?
    -Ja.

  19. Jag kommer ner.

  20. -Tjena. Läget?
    -Bra.

  21. Jag är duktig på att lära mig språk.

  22. I Sverige har jag lärt mig svenska
    lätt, så jag är lite duktig.

  23. -Går du här?
    -Ja.

  24. -Hur är skolan?
    -Jättebra.

  25. Jag blir glad när jag kommer hit,
    träffar kompisar och lär mig något.

  26. Att inte ha uppehållstillstånd
    påverkar mycket.

  27. Du kan inte alltid gå i skolan
    eller lära dig.

  28. Du har inte fokus
    för att lära dig ett nytt språk.

  29. Du vet inte om du kan stanna.

  30. Det är tufft för alla.
    Vi måste hitta en lösning för alla.

  31. Mitt uppehållstillstånd innebär inte
    att jag inte ska tänka på andra.

  32. De hade också problem
    som de har åkt från till Sverige.

  33. Ingen är utan problem. Det är tufft.

  34. Du drömmer ju om att bli journalist.
    Kan du berätta om det?

  35. Alla har en dröm. Jag har olika,
    men en är att bli journalist.

  36. I Afghanistan visste jag inte
    hur man sprider nyheter.

  37. Det händer en massa saker,
    och ingen vet.

  38. Många barn och föräldrar dör,
    men inget vet om det.

  39. Jag tänkte att en journalist kan
    sprida allt som människor ska veta.

  40. När flyktingar kommer händer en massa
    saker som ingen vet eller kan visa.

  41. Jag tänkte
    att en journalist kan göra det.

  42. Därför är en av mina drömmar att
    bli journalist och berätta för alla.

  43. Eftersom du vill bli journalist-

  44. -så borde du ju få kontakt
    med en journalist.

  45. Jag tänkte att du ska ringa till
    olika redaktioner som gör nyheter-

  46. -och fråga
    om du kan få en dags praktik.

  47. Då kan du hänga på en journalist
    och hjälpa dem.

  48. Det är bra att känna
    hur det är att vara journalist.

  49. Ja.
    Då vet du om det är något för dig.

  50. Vi drar nu och gör det.

  51. -Bor du själv här?
    -Ja.

  52. Okej. Jag tänker
    att vi försöker hitta lite olika...

  53. ...tidningar och sådant.
    Kanske lokaltidningar.

  54. Säg att du undrar om praktikplats.

  55. -Redaktionen. Hanna.
    -Hej. Jag heter Mahdi.

  56. Jag undrar om jag kan få praktik
    någon dag.

  57. -Som vadå?
    -Journalist.

  58. Vi brukar inte ta in praktikanter
    från gymnasiet.

  59. -Vilken skola går du på?
    -Kärrtorps gymnasium.

  60. Vi tar bara in praktik
    från Journalisthögskolan.

  61. Det går tyvärr inte på Aftonbladet.
    Man måste studera på högskola.

  62. När jag ringde
    kände jag mig lite stressad.

  63. Jag hade inte ringt dem innan
    och visste inte hur jag skulle fråga.

  64. Det är bra
    om man frågar på ett bra sätt.

  65. -Du kanske hittar något annat kul.
    -Ja. Tack så mycket.

  66. Det är bara att fortsätta.
    Det är så här.

  67. -Mejla caroline.lagergren@sr.se.
    -Vänta.

  68. Vänta lite. Lager...gren.

  69. Just det. @sr.se.

  70. Tack. Ha en bra dag.

  71. Ring vår agendachef. Ring via växeln
    och sök Rouzbeh Djalaie.

  72. -Djalaie?
    -Ja.

  73. -Växeln, Sveriges Television.
    -Hej.

  74. Kan jag prata med Djalaie?

  75. -Vem sa du?
    -Djalaie?

  76. Jag kan inte svara just nu.
    Mejla eller sms:a.

  77. -Jag blir jävligt trött.
    -Ja, det var svårt.

  78. Man kan tänka så här:
    Finns det något du kan?

  79. Någon kunskap som du har,
    som du kan använda?

  80. Till exempel så kan du ju dari.

  81. Jag tror att det finns radionyheter
    på persiska och dari.

  82. -Titta. "Radio Sweden farsi/dari".
    -Det är bra.

  83. -Hej.
    -Hej. Jag heter Mahdi Abasi.

  84. Jag går på Kärrtorps gymnasium,
    och jag tänkte fråga om praktik.

  85. Okej. Vilka språk kan du?

  86. Engelska, svenska, dari och persiska.

  87. Okej. Kan du skriva bra persiska
    och översätta från svenska?

  88. -Ja.
    -Okej.

  89. Hur lärde du dig att prata farsi?
    Var växte du upp?

  90. Jag har bott i Iran och Afghanistan.

  91. Vi kan testa att du är med och
    hjälper oss med ett inslag eller så.

  92. Jag har ditt nummer.
    Jag skickar min mejl.

  93. -Jättebra.
    -Perfekt.

  94. -Tack så mycket. Hej då.
    -Hej.

  95. -Wow.
    -Snyggt!

  96. Då blir det ju lite journalistik.

  97. -Mycket bra. Bra jobbat.
    -Tack.

  98. -Är du nervös?
    -Lite.

  99. -Det kommer gå skitbra. Vi ses där.
    -Ha det bra.

  100. När jag kom hit
    tänkte jag inte på grammatiken.

  101. Bara på hur folk kan förstå mig
    som jag vill.

  102. Jag bara pratade och pratade, ibland
    med kroppsspråk och ibland bara ord.

  103. Jag brydde mig inte, men nu är det
    dags att tänka på korrekt grammatik.

  104. Det är bra.

  105. -Hej. God morgon.
    -Välkommen. Babak.

  106. -Har du gjort journalistik tidigare?
    -Nej.

  107. -Ingen?
    -Ingen.

  108. Innan vi gick in på redaktionen
    tänkte jag:

  109. "Vad ska vi göra?"

  110. "Om de säger att jag ska göra något
    och jag inte kan - vad gör jag då?"

  111. "De kanske säger:
    'Hur ska du kunna bli journalist?'"

  112. Jag blev stressad.

  113. Du ska följa med till tingsrätten.

  114. Det är en rättegång
    om terrorattacken.

  115. Det kommer media från hela världen.
    Du följer med mig, men kolla noga.

  116. Det viktigaste är nog
    att du har ögonen öppna.

  117. När vi var vid rättegången
    träffade jag många journalister.

  118. Jag kunde se vad en journalist gör.

  119. Jag tror att det intressanta för
    honom var att vara med journalister-

  120. -när de väntar på en stor nyhet.

  121. Vi ska försöka sammanfatta
    vad vi har sett.

  122. "Akilov".

  123. -Accepterade han det i dag?
    -Han sa det.

  124. Säg att det började klockan nio på
    morgonen med åklagarens uttalande.

  125. Vi ska rapportera om detaljerna för er
    från Sveriges Radio.

  126. Perfekt.

  127. Det finns fem frågor som kallas
    för de fem journalistiska frågorna.

  128. Vem, vad, när, var och varför?

  129. När man skriver en nyhet
    ska texten svara på de frågorna.

  130. Till exempel: "Donald Trump
    ramlade och bröt armen"-

  131. -"i morse i Vita huset, för att han
    hade väldigt hala strumpor."

  132. När vi kom tillbaka till Radiohuset
    fick han göra ett telegram.

  133. För det första
    spelar fakta stor roll.

  134. Han sa: "Du kan översätta nyheter."

  135. Jag tänkte: "Det kan inte hända."

  136. "Jag ska vara på rättegång, filma
    och sen få jobbuppgifter."

  137. Det blev producerat på en dag.
    Jag blev superglad.

  138. Yes! Time to work.

  139. Jag blev imponerad av översättningen.

  140. Även om han inte
    har journalistutbildning-

  141. -kunde han på ett schyst sätt
    lokalisera det på vårt språk.

  142. Här är micken.
    Tänk att du berättar för din vän.

  143. Nästan alla...

  144. Nästan alla med högskoleexamen
    arbetar...

  145. -Ta dig själv på allvar.
    -Okej.

  146. Du ska presentera något.
    Folk ska köpa din nyhet.

  147. -Nästan alla...
    -Exakt!

  148. Han blev lite frustrerad i början,
    men jag tror att vi hade roligt.

  149. ...anställda ett år efter examen.

  150. Mycket bättre, men inte bra.

  151. Jag tror att det är en bra egenskap-

  152. -att man kan skratta åt sina fel
    eller svagheter.

  153. Regeringen ska skjuta till
    mer än 900 miljoner-

  154. -för att utöka yrkesutbildningarna.

  155. Bra.

  156. -Okej. Nu är din nyhet på webbsidan.
    -Wow.

  157. -Hur känns det?
    -Jättebra.

  158. Sen när jag såg att det var min text
    och röst ringde jag mina kompisar.

  159. De läste det och sa: "Bra! Första
    dagen, och nyheten blev publicerad."

  160. Om han gillar journalistik tror jag
    att han kan bli en bra journalist.

  161. Babak sa att de jobbar med flyktingar
    och berättar deras historia.

  162. "Det blir jättebra
    om du vill bli journalist."

  163. Efter praktikdagen tänkte jag att
    det är bra om jag blir journalist.

  164. -Hej! Hur är läget?
    -Bra.

  165. Den här dagen översatte jag nyheter
    och de producerade det på webben.

  166. -Publicerade de det?
    -Ja.

  167. -Det här har jag gjort.
    -Är det på SR:s hemsida?

  168. -Ja.
    -Snyggt jobbat!

  169. Nu har du ju en kontakt, om du
    i framtiden vill bli journalist.

  170. -Riktigt bra. Ska vi dra?
    -Ja.

  171. Hem och sova? Eller hem och plugga?

  172. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mahdi

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vi möter Mahdi från Afghanistan som drömmer om att bli journalist. Hans utmaning blir att ta kontakt med redaktioner för att hitta ett ställe där han kan praktisera en dag för att testa yrket och få en ingång. Han får napp hos en redaktion på Sveriges Radio och vi följer honom under en dag när han får testa att jobba som journalist.

Ämnesord:
Andraspråksinlärning, Invandrare, Invandrarelever, Journalistik, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket, Sverige, Ungdomar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Våga snacka

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Mahdi

Avsnitt 1 av 8

Vi möter Mahdi från Afghanistan som drömmer om att bli journalist. Hans utmaning blir att ta kontakt med redaktioner för att hitta ett ställe där han kan praktisera en dag för att testa yrket och få en ingång. Han får napp hos en redaktion på Sveriges Radio och vi följer honom under en dag när han får testa att jobba som journalist.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Eshika

Avsnitt 2 av 8

Eshika kommer från Bangladesh och är 16 år gammal. Hon kom till Sverige för att studera och har bott här i fem månader. Drömmen är att bli flygingenjör. Eshika tycker om att göra saker som är svåra och det passar bra, för nu får Eshika en riktig utmaning - hon ska ta en körlektion och lära sig svenska ord och begrepp för att klara av det.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Abulfazl

Avsnitt 3 av 8

Abulfazl är 17 år och uppvuxen i Iran. Han väntar på uppehållstillstånd och känner att det är en osäker tillvaro som ibland gör det svårt att koncentrera sig i skolan. Han har bra kompisar, men skulle behöva fler kompisar att prata svenska med. Han tycker om att spela trummor, och Jonas ger honom i uppgift att skriva en efterlysning efter bandkompisar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Najwa

Avsnitt 4 av 8

Najwa kommer från Syrien och har varit i Sverige i två år. Hon tycker det är svårt att prata svenska och är rädd att det ska bli fel. Därför blir hon ofta blyg och tyst. Hon använder också ofta sin kompis Yasir som tolk. Najwa utmanas att jobba på en förskola under en dag för att helt enkelt öva sig på att våga prata.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Bashar

Avsnitt 5 av 8

Bashar är 17 år gammal och kommer från Syrien. Han tycker mycket om att träna och drömmer om att bli skådespelare. Han får i uppgift av Jonas att ta en kurs i teaterimprovisation som ett sätt att utveckla språket.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Mina

Avsnitt 6 av 8

Mina är 17 år och kommer från Irak. Hon vill gärna ha ett extrajobb. Jonas hjälper henne därför att gå igenom sitt cv och personliga brev, och sedan får hon ge sig ut till butiker och restauranger för att presentera sig och försöka få en arbetsintervju.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Mahamed

Avsnitt 7 av 8

Mahamed är 16 år gammal och kommer från Eritrea. Han har varit i Sverige i åtta månader och drömmer om att spela fotboll i ett lag. Jonas har ett tips på ett lag som Mahamed kan kontakta för att provspela. Han får förbereda sig genom att lära sig ord som är bra att kunna när man spelar fotboll.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVåga snacka

Amena

Avsnitt 8 av 8

Amena kommer från Afghanistan. Hon oroar sig mycket för sin mamma som är i Pakistan och längtar efter henne. Amena tycker själv att hon har svårt att utvecklas i svenska språket för att hon oroar sig så mycket. Jonas ger henne i uppgift att skriva en dikt som hon ska läsa på en poesikväll. Tanken är att hon ska kunna använda sig av sina känslor och göra något som hon tycker är roligt och samtidigt utveckla sin svenska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel för gymnasister 2015

Hur får man ett Nobelpris i kemi?

Astrid Gräslund, sekreterare i Nobelkommittén, ger här flera konkreta tips att tänka på för den som siktar på ett Nobelpris i kemi. Gemensamt för alla pristagare, menar hon, är ett gott självförtroende, nyfikenhet, envishet och en förmåga att arbeta extremt hårt. Alfred Nobel som instiftade priset var själv kemist, berättar Astrid. Han älskade att laborera och var samtidigt en framgångsrik entreprenör, vilket så småningom lade grunden till den förmögenhet som än idag genererar den prissumma som delas ut till Nobelpristagarna. Inspelat den 9 december 2015 på Kungsholmens gymnasium, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna The Cambria

The Fog

Matilda känner att något är fel ombord. Till och med hennes docka Mirabell kan känna det. Vad är det för skrämmande dimma som väller in över skeppet? Radiodrama på engelska för gymnasiet och högstadiet.

Fråga oss