Titta

Nathans judiska historia

Nathans judiska historiaDela
  1. Ja, det är viktigt med ens bakgrund,
    vem man är och var man kommer från.

  2. Alla har ju sin historia
    och sin bakgrund och så.

  3. Min familj har en judisk historia.

  4. Jag vill veta mer om det här,
    om var min familj kommer från-

  5. -och vad de har gått igenom
    innan jag fanns.

  6. -Ja... Den är fett konstig!
    -Ja, snyggt!

  7. -Det här är du?
    -Mitt släktträd, några generationer.

  8. -Vilka av dem var judar?
    -Alla var judar.

  9. Här börjar vi med Nathan.
    Sen har vi mina föräldrar.

  10. -Båda är födda i Sverige 1970.
    -Men ännu längre bak, då?

  11. Ännu längre bak än så har vi typ
    Litauen, Ryssland och Lettland.

  12. -Är det jättelångt tillbaka?
    -Ja, i början av 1900-talet.

  13. De första i min släkt som kom till
    Sverige kom hit på sent 1800-tal.

  14. Det fanns judar i Sverige innan det.

  15. De första judarna kommer hit
    på 1500- och 1600-talet-

  16. -men kravet för att bo här är att
    man byter religion till kristendom.

  17. På 1770-talet blir Aron Isak den
    första juden som får bo i Sverige-

  18. -utan att behöva byta religion,
    men fortfarande begränsas judarna.

  19. Under kung Gustav III
    införs 1782 judereglementet.

  20. Där står det vad judar får jobba med
    och att de bara får bo i tre städer.

  21. Först 1870 får judarna liknande
    rättigheter som övriga medborgare.

  22. -Det är din, Nathan. Det är din. Bra!
    -Hjälp honom! Kom igen nu, följ med!

  23. Mamma och pappa är judar båda två.

  24. Trots det så har de
    helt olika bakgrunder.

  25. Deras familjer har
    helt olika historier.

  26. Ja!

  27. Bra spelat, killar!

  28. För att ta reda på mer om sin pappas
    släkt träffar Nathan sin farmor.

  29. -Kan du tänka dig att det där är jag?
    -Nej.

  30. Där är jag med Evelyn, min syster.

  31. Det jag vet om pappas släkt-

  32. -är mycket tack vare farmor.
    Det är hon som har koll.

  33. Och det här, förstår du, Nathan,
    det är min farmor när hon var ung.

  34. Hon föddes 1887 i Nöden i Lund.

  35. Hon hette Sara, och det sägs att hon
    var en av Lunds vackraste kvinnor-

  36. -när hon var ung och tjusig.
    Det är inte dåligt, inte!

  37. Jag har kärleksbrev och kort från
    olika män som ville fria till henne.

  38. Och det här är
    min farmors mamma och pappa.

  39. De bodde också i Nöden i Lund.

  40. -Var de födda där?
    -Nej, de kom från Litauen.

  41. De var tvungna att lämna Litauen
    för att det inte fanns några jobb.

  42. Dessutom gillade man inte judar där,
    och därför flyttade de till Sverige.

  43. Saras föräldrar och andra judar flyr
    från en våldsam, blodig förföljelse-

  44. -i det ryska riket. Sverige tillåter
    fattiga judar att komma in i landet.

  45. En del av dem bosätter sig i en
    stadsdel i Lund som får namnet Nöden.

  46. Det är här Sara växer upp.

  47. -Hej!
    -Hej!

  48. I Nöden träffar Nathan Hannah och
    hennes pappa, som jobbar som guide.

  49. Då är vi i Nöden,
    den här stadsdelen i Lund-

  50. -där många judar bodde
    i slutet av 1800-talet.

  51. Det var svenska familjer här
    som kanske hade två rum över-

  52. -och så hyrde de in en familj där,
    så man bodde alltså hos nån annan.

  53. Man hjälpte varandra.

  54. Judiska familjer fick en lägenhet
    och svenska fick en liten inkomst.

  55. Det var ett fattigt område.
    Det var som ett slumområde.

  56. -Det måste ha bott barn här också.
    -Ja, självklart.

  57. De växte upp här,
    och föräldrarna var rätt upptagna.

  58. De jobbade som "Hausierer", som man
    kallade det då, gårdfarihandlare.

  59. De åkte ut på söndagen, åkte runt
    en sväng i Skåne och sålde saker.

  60. Så barnen var lite för sig själva.
    Mammorna var där men hade många barn-

  61. -så barnen fick sköta sitt,
    men det fanns ju en skola.

  62. -De gick i skolan, folkskolan.
    -Gick de ihop med svenska barn?

  63. Ja, alla barn gick på Vårfruskolan,
    som finns kvar än i dag, faktiskt.

  64. På lördagar var det judisk skola.

  65. -Så de var religiösa?
    -De var väldigt religiösa.

  66. -Vad gjorde de på fritiden?
    -De kanske spelade fotboll.

  67. Och så gick de
    på olika idrottsaktiviteter-

  68. -som boxning och brottning och så.

  69. Det intressanta är att det inte
    verkar ha funnits nån antisemitism.

  70. Man lekte tillsammans
    i det här området.

  71. -Så de trivdes rätt bra här?
    -Bortsett från fattigdomen, ja.

  72. Här har vi ett fint hus
    som var typiskt för området.

  73. Det kan vara det hus
    där din farmors farmor bodde.

  74. -Hon bodde ju här i Nöden.
    -Ja, så hon kan ha bott här.

  75. Det känns häftigt att få komma hit-

  76. -och tänka att de har gått runt här
    på de gator som vi går runt på nu.

  77. I Nöden träffar Sara så småningom
    Salomon, som kommit från Ryssland.

  78. De gifter sig, flyttar till Stockholm
    och bildar familj.

  79. Människorna som bodde här i Nöden,
    vilket språk pratade de med varandra?

  80. De pratade framför allt jiddisch
    med varandra, ett gammalt språk.

  81. De kom hit från Ryssland... Polen
    och Litauen var en del av Ryssland.

  82. Där pratade de jiddisch sinsemellan.

  83. Jiddisch uppstår på 1000-talet i
    det område som senare blev Tyskland.

  84. Det är få i Sverige som talar det,
    men Hannah har valt att lära sig det.

  85. Hon började ta lektioner förra året.

  86. Då var jag
    en av de första i Sverige-

  87. -eller den första,
    som läste jiddisch som modersmål.

  88. Så här, då... Hur säger man på
    jiddisch "Hej, jag heter Nathan"?

  89. Ah gitten takh.
    Mine numen is Nathan.

  90. -Ah gitten takh.
    -Mine numen...

  91. Mine numen is Nathan.
    Ah gitten takh. Mine numen is Nathan.

  92. -Exakt.
    -Coolt!

  93. Jiddisch är det inte så många som
    pratar. Varför började du läsa det?

  94. Det är ett väldigt intressant språk
    eftersom det har funnits så länge.

  95. Det har överlevt många generationer,
    men nu håller det på att ta slut.

  96. Det är spännande att
    hålla det vid liv och göra min del.

  97. -Det är en del av vår historia.
    -Jag förstår och håller med dig.

  98. Jag snackar gott om det, men jag
    litar på att andra ska fixa det-

  99. -och där kommer ju såna som du in,
    som är hjältar, och räddar språket.

  100. -"Hej då", då, hur säger man det?
    -"Zei gezunt!"

  101. Det betyder inte riktigt "hej då",
    det betyder "var frisk".

  102. "Var frisk", okej. "Var frisk
    till nästa gång vi ses", typ.

  103. Eftersom vi är 30 stycken i kväll
    ska du klippa 30 såna här blad.

  104. Det är inte bara
    språket som är gammalt.

  105. Den judiska kulturen, med sina seder,
    har en lång historia.

  106. Högtiderna är många och firas ofta
    till minne av speciella händelser.

  107. Här har du det brända ägget,
    och här har du benet.

  108. Pesach, påsken, firas till minne av
    hur vårt folk var slavar i Egypten-

  109. -och sen lyckades komma därifrån
    tack vare att Moses med Guds hjälp-

  110. -fick ut folket ur slaveriet.

  111. För att komma ihåg det här
    äter man mat från ett Sederfat.

  112. På det här fatet
    finns det ingredienser-

  113. -som är tänkta att påminna om
    hur det var under slaveriet.

  114. Pepparrot
    för hur bittert arbetet var.

  115. Persilja doppad i saltat vatten
    för att komma ihåg alla tårar.

  116. Sederfatet är en del
    av påskhögtiden, pesach.

  117. Högtiden innehåller
    många olika maträtter och ceremonier.

  118. Vi var faraos slavar i Egypten, och Gud
    tog oss därifrån med utsträckta armar.

  119. Om Gud inte hade räddat våra förfäder
    skulle inte vi, våra barn eller barnbarn...

  120. När det religiösa är färdigt
    så är det dags för själva maten.

  121. Det är en lång process
    med många rätter i flera omgångar.

  122. Kolla vad jag hittade. Det här är
    från en svensk bok från 1920-talet.

  123. Den heter "Svenska folktyper".

  124. Där är innehållet ordnat
    efter olika grupper. Rasbiologi, typ.

  125. Först har man lappar, samer, och sen
    rena nordiska typer och blandtyper-

  126. -som är från Sverige och Finland,
    och så svenska judar.

  127. De som skrev det här menade att man
    inte fick blanda de olika raserna.

  128. Då blir det helt fel.

  129. Författaren hette Herman Lundborg.
    Han och flera andra svenskar menade-

  130. -att vissa raser, däribland
    den nordiska, var överlägsna andra.

  131. Att blanda olika raser
    var enligt honom skadligt.

  132. Tankarna om rashygien
    fanns även i Tyskland.

  133. Lundborgs positiva inställning
    till nazisternas rasbiologi-

  134. -gjorde honom impopulär i Sverige.

  135. Jag hade ingen aning om det här.
    Det är ju...hur sjukt som helst!

  136. Det här med rasbiologi
    använde nazisterna i Tyskland-

  137. -för att göra sig själva till
    överordnade, till den bästa rasen.

  138. De tyckte
    att judarna var en sämre ras-

  139. -och använde det
    i det som kallas förintelsen.

  140. Jag har släktingar
    som levde under den här tiden-

  141. -i Sverige men också i Polen.

  142. Eva och Nathan åker till Malmö
    för att träffa Evas morfar Oskar.

  143. Han bodde i Polen
    och överlevde förintelsen.

  144. Där har vi alltså min morfar Oskar,
    som har en fantastisk livshistoria.

  145. Din gammelmorfar, som är sjutton år
    när andra världskriget bryter ut.

  146. De visste inte hur illa det var.

  147. De hade fått varningar,
    men ingen ville väl tro på det.

  148. När nazisterna under Hitlers ledning
    tar makten i Tyskland år 1933-

  149. -drabbas judarna hårt.
    Många dödas eller grips.

  150. Andra världskriget startar 1939, och
    Tyskland invaderar land efter land.

  151. 1941 ockuperar Nazityskland
    hans hemland, Polen-

  152. -och hans föräldrar säger till sina
    äldsta söner, morfar och hans bror:

  153. "Fly, ni som kan! Rädda er
    när ni har chansen." De flyr.

  154. Han var en av få som klarade sig.

  155. Vilka är med på den här bilden?

  156. På bilden finns min pappa,
    min mamma, mina systrar-

  157. -och min lillebror, jag, min äldre
    bror... Ja, det är hela familjen.

  158. -När togs det här fotot?
    -1940.

  159. Då hade andra världskriget börjat.

  160. Visste man nånting om tyskarnas, om
    nazisternas, rastänk och rasideologi?

  161. -Vad de tyckte om judar och...
    -Javisst, man visste hela tiden.

  162. Så fort Hitler hade kommit
    till makten så visste man.

  163. Nazisterna för gripna judar till
    koncentrationsläger, där många dör.

  164. Oskar och hans bror
    flyr till Ryssland.

  165. -När du flydde var ni väldigt små.
    -Vi var tvungna.

  166. Vi visste
    att vi skulle bli dödade annars.

  167. Därför var det inget att diskutera.

  168. Det var bara att ge sig i väg.

  169. Omkring sex miljoner judar
    dödas under förintelsen.

  170. Judarna i Oskars hemstad Dombrovitza
    förs till getton-

  171. -där de skjuts
    och kastas i massgravar.

  172. När Oskar återvänder från Ryssland
    finns inte mycket kvar av hemstaden.

  173. Efter kriget
    när jag kom till Dombrovitza-

  174. -så var vårt hus borta.
    Hela gatan var nedbränd.

  175. -Fanns familjen kvar?
    -Familjen? Nej.

  176. Min familj hade blivit dödad,
    som alla judar i Dombrovitza.

  177. Efter kriget bildar Oskar familj
    och startar eget företag.

  178. Det går bra, men på 1960-talet blir
    det återigen judefientligt i Polen.

  179. Landets ledare tvingar i väg judarna.
    Ännu en gång måste Oskar lämna Polen.

  180. 1969 kommer hans familj och 3 000
    andra polska judar till Sverige.

  181. Det var den här familjen
    som kom till Sverige 1969.

  182. Ja, det var den familjen som kom hit.

  183. -Hur blev ni mottagna i Sverige?
    -Vi blev mottagna mycket bra.

  184. Vi fick gå kurser i svenska.

  185. Vi lärde oss svenska rätt så snabbt.

  186. Sen började vi att jobba.

  187. 1970 föds
    Oskars barnbarn Eva i Sverige.

  188. Det är viktigt
    att veta var man kommer från-

  189. -och hur ens bakgrund har sett ut.

  190. Och hur andras bakgrunder ser ut.

  191. Utan min bakgrund
    hade jag varit nån annan.

  192. Med min judiska bakgrund finns det
    jättemånga saker att vara stolt över.

  193. Det är vår supercoola historia,
    vår 5 000 år långa historia.

  194. Det är alla roliga högtider,
    all halvtokig mat vi äter...

  195. Sen är det inte bara skoj, det är
    förintelsen... Sjukt hemska saker.

  196. Det är också en del av den judiska
    identiteten som jag bär runt på.

  197. Min släkt har gått igenom mycket,
    och jag är stolt över vår historia.

  198. I dag betyder det judiska för mig
    gemenskap, glädje-

  199. -och en känsla av hem.

  200. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nathans judiska historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Judarna kom i olika omgångar och från olika platser till Sverige. De allra första kom redan på 1500-talet, många på 1700-talet, en del kom i samband med förintelsen under andra världskriget och polska judar kom på 1960-talet i samband med judeförföljelserna i Polen. Femtonåriga Nathan gräver i sin familjs judiska historia. Han träffar sin farmor och reser tillsammans med sin mamma Eva till hennes morfar som överlevde förintelsen.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Judar, Judarnas historia, Nationella minoriteter
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Mer grundskola 4-6 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Brev från första världskriget

Misha i Ryssland

10-åriga Misha är soldat och beordras att spionera på sina kamrater. Man misstänker nämligen att det finns soldater som inte vill kriga mer. Och misstankarna stämmer. Under de år som kriget har rasat har det blivit allt svårare för både soldater och den ryska befolkningen. I februari 1917 gör de uppror.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Historiedepartementet

Gustav II Adolf

Departementssekreterare Gustavsson lyckas flytta Anna och Johan framåt i tiden. Barnen hamnar i ett mycket dimmigt Lützen, mitt i Tyskland. De får möta Kung Gustav II Adolf och uppleva hans sista dag i livet. Lyckas barnen upptäcka någon historisk felaktighet i äventyret?

Fråga oss