Titta

Min tornedalska historia

Min tornedalska historiaDela
  1. Bygderna i norra Finland
    förunnades inte året 1944.

  2. Det härdade folket i norr fick se
    sina gårdar och byar brända-

  3. -sina fält förstörda, och sig själva
    och anhöriga utan tak över huvudet.

  4. På avstånd kunde de känna röken från
    de hem som varit deras under ett liv.

  5. Befolkningen kunde bara plocka med
    sig vad de kunde av ägodelar-

  6. -och färdas mot den svenska gränsen.

  7. Ändå lyser inte hat ur flyktingarnas
    ögon på andra sidan Torne älv-

  8. -utan en oändlig sorg och saknad.

  9. Är allting färdigpackat? Vad tror du
    att du kommer att upptäcka, då?

  10. Det är ju vår släktgård,
    så jag gissar saker om släkten.

  11. Det ska bli kul att få lära mig
    om var min släkt kommer ifrån och så-

  12. -och dessutom lära mig
    historien bakom Tornedalen-

  13. -och allting därikring.

  14. Många kritiserar tornedalsfinskan.

  15. De enbart svenskspråkiga var bättre.

  16. När jag kom kunde jag bara finska-

  17. -men nu talar vi svenska, för fem
    av mina syskon var på arbetsstugan.

  18. -Känner du dig som en tornedaling?
    -Jag har ju aldrig varit där.

  19. Det här rummet får du husera i.

  20. Släng bara upp väskan på sängen.

  21. Se dig omkring hur det ser ut här.

  22. Stig är min farfars kusin.

  23. Han var faktiskt ganska lik
    min farfar i utseendet.

  24. De såg inte ut som syskon, men man
    kunde ändå se att de var släkt.

  25. Han var väldigt trevlig. Det kändes
    kul att komma till släktgården-

  26. -för det är där
    min släkt kommer ifrån.

  27. Det är kul att veta mer om sin släkt.

  28. Rent geografiskt är vi här. Det här
    är Sverige. Här har vi Nulu-gården.

  29. Här har vi Finland. Kaulinranta
    och en ö som heter Marjosaali.

  30. Sverige och Finland var ihop en gång.

  31. Därför fanns det samma hemman
    på bägge sidor av älven.

  32. Din farfars mamma gifte sig
    med Olle Ruisniemi från Svanstein.

  33. De tog namnet Röjvall.
    De jobbade som lärare-

  34. -och flyttade runt på olika ställen
    i Norrbotten. Vuollerim och Boden.

  35. Det finns ju några bilder här
    som jag kan visa dig.

  36. Här ser du...

  37. ...alla din farfars mors syskon-

  38. -i fallande ordning.
    Eva längst till vänster var äldst.

  39. Det är ju en imponerande barnaskara.

  40. Hon bodde här på gården ända till hon
    for och studerade till lärarinna-

  41. -och hon var den sista här
    i din släkt-

  42. -så din farfar har aldrig bott här.

  43. Nej, men hur gammal var hon
    när hon flyttade, då?

  44. Jag skulle väl tänka mig att hon var
    i tjugoårsåldern eller nåt sånt-

  45. -och det innebär
    att det blir slutet av 1930-talet.

  46. Eva flyttade från Tornedalen till
    Luleå och träffade pappas farfar.

  47. Det var svårt med ett finskt namn-

  48. -att få jobb
    och bli socialt accepterad-

  49. -så de bytte namn till ett mer
    svenskt namn för att bli accepterade.

  50. Det var ju
    ett ganska rasistiskt samhälle-

  51. -så de blev väl utfrysta
    och kanske hade svårt att få jobb.

  52. Det var lättare att byta namn.

  53. Jag vet nästan ingenting om Johannes,
    inte ens hans efternamn.

  54. Det är...

  55. Han går i åttan i Stockholm.

  56. Jag pratade med Stig,
    som Johannes ska bo hos.

  57. Jag sa att jag kan visa honom runt.

  58. -Det här är Torne älv.
    -Det är bra drag i den i alla fall.

  59. -Är den där stugan i Finland?
    -Ja.

  60. Man brukar kunna bada där
    när det inte är så strömt.

  61. Man brukar kunna gå över
    när det inte är så mycket vatten.

  62. -Över till den där...
    -Till rastplatsen.

  63. Ända sen medeltiden har finska varit
    det dominerande språket i Tornedalen-

  64. -området på bägge sidor om Torne älv.
    Här, mitt i det svensk-finska riket-

  65. -växte en kultur fram med inslag
    från finsk, samisk och svensk kultur.

  66. 1809 erövrade Ryssland Finland
    från Sverige-

  67. -och gränsen genom Tornedalsområdet
    splittrade samhällen och familjer.

  68. Västra delen blev svensk,
    och befolkningen en minoritet-

  69. -med tornedalsfinska, meänkieli,
    som modersmål.

  70. Att vara en minoritetsbefolkning
    har inneburit en hel del utmaningar.

  71. Inte minst har man fått kämpa för att
    bevara sitt språk och sin kultur.

  72. -Är du nervös?
    -Nej.

  73. -Själv, då?
    -Nej.

  74. Hej! Välkommen. - Välkommen.
    Kerstin. Varsågod och stig in.

  75. Jag vet inte riktigt varför man bytte
    vårt namn, men gjorde fler det?

  76. I vissa byar bytte nästan alla namn.

  77. Det har att göra med dålig själv-
    känsla, och vi ville vara svenskar.

  78. Jag var ung när jag gifte mig, bara
    tjugo år, och då fick jag Larsson.

  79. "Tack, gode gud!
    Äntligen rikssvensk."

  80. "Riikinruotsalainen." Vad jag var
    stolt över det. Kerstin Larsson.

  81. Det var så skönt att vara svensk-

  82. -men sen började jag få
    identitetsproblem.

  83. "Vem är jag egentligen?" Jag började
    känna att det här inte känns bra.

  84. Jag stegade in på pastorsexpeditionen
    för att få tillbaka mitt efternamn-

  85. -och då fick jag tillbaka Tuomas-

  86. -och nu har jag det till döddagar.
    Jag har dubbelnamn: Tuomas Larsson.

  87. Men svenskan var ju väldigt viktig,
    och man fick ofta höra det.

  88. "Men vi bor ju i Sverige."

  89. Barn skickades härifrån söderut-

  90. -för att lära sig "riktig svenska".

  91. Syftet med resorna söderut,
    att skicka barn härifrån söderut...

  92. Det var ju gott.
    Alla ville ju barnens bästa.

  93. De skulle lära sig svenska-

  94. -men man tänkte inte på-

  95. -att om du trycker ner
    ett barns språk-

  96. -så tar du bort all självkänsla,
    självtillit, självförtroende - allt.

  97. Om man tar mitt språk, då är jag
    ingen. Då duger inte jag till nåt.

  98. Den försvenskningspolitik
    som drog i gång under 1800-talet-

  99. -berodde på rädsla för hot utifrån.

  100. De ville ena landet, skydda svenskan-

  101. -och hjälpa den tornedalska, fattiga
    befolkningen att bli lojala svenskar.

  102. Sverige byggde statsskolor
    där finskan uteslöts-

  103. -och en folkhögskola som skydd
    mot finskhetsivrarna och ryssfaran.

  104. Finland hörde ju under Ryssland.

  105. Språkfrågan blev ett argument för
    järnvägar i norr. En riksdagsman sa:

  106. "Där järnvägen går fram, där blir
    den finska befolkningen försvenskad."

  107. Det var ju så att sju procent av
    barnen här inte gick i skolan alls.

  108. Ni vet att vi bor i en glesbygd,
    och det var lång väg till skolorna.

  109. Då byggde man arbetsstugor, och där
    samlade man pojkar och flickor.

  110. Det var inte så att man bara
    bodde där och gick i skolan-

  111. -utan man skulle också arbeta.

  112. Flickorna fick jobba mycket i köket.

  113. Diska, städa och torka bord.

  114. Pojkarna fick hugga ved och bära in
    vatten, för det fanns inget vatten.

  115. Att bereda fattiga barn
    skolundervisning-

  116. -och färdigheter efter ortens behov-

  117. -samt genom uppfostran till guds-
    fruktan, arbetsamhet och rena seder-

  118. -bidra till skapandet av goda,
    för samhället nyttiga medborgare.

  119. Först och främst måste jag säga
    att det var järnhård disciplin.

  120. Antingen blev vi
    tuffingar eller veklingar.

  121. -Var man tvungen att prata svenska?
    -Ja, visst var man det.

  122. Barnen skulle ju lära sig svenska.
    En del lärde sig snabbt, andra inte.

  123. Det kunde ta flera år, och om de
    inte pratade så blev de bestraffade.

  124. Det var inte bara på arbetsstugorna
    som man skulle prata svenska.

  125. Det var ju så i skolan också.

  126. När man tog bort språket
    så raderade man individen.

  127. Vad blev kvar av människan?
    Ingenting.

  128. Man vågar inte ta plats
    när man ska ut och leva livet-

  129. -och göra sina misstag och sånt.

  130. Livet handlar ju om att leva-

  131. -och inte bara att försöka överleva
    enligt vad andra tänker och tycker.

  132. Jag överraskades av arbetsstugorna.

  133. Jag trodde att man blev tvingad
    att prata svenska i skolan-

  134. -men jag hade ingen aning om att man
    skickade barn till arbetsstugor.

  135. Jag tror att de kände sig
    väldigt nedtryckta-

  136. -och väldigt rädda,
    för de kunde inte prata med nån.

  137. De kunde inte kommunicera
    eller göra nåt sånt.

  138. Hemma har vi bara talat finska-

  139. -men nu talar vi svenska, för fem av
    mina syskon har varit i arbetsstugan.

  140. Nu är vi tre stycken här. Hemma är
    det tre som inte har börjat skolan.

  141. Före arbetsstugan
    kunde jag bara finska.

  142. Jag visste hur det var i skolorna.
    Farmor har berättat.

  143. Hennes mamma var lärare.

  144. Hon har berättat ganska mycket om hur
    det var i skolorna och vad de gjorde.

  145. Ibland kunde hon få en sån här...
    i skallen.

  146. "Palle skulle resa till Amerika.
    Palle var nio år gammal."

  147. Du sa ett ord... Du sa "Ameri-ka".
    Vänta, Sune...

  148. -Vad heter det där? Hur säger vi?
    -Amerika.

  149. Försvenskningen gick hand i hand-

  150. -med rasbiologiska värderingar
    i landet.

  151. Under tidigt 1900-tal låg Sverige i
    framkant inom rasbiologisk forskning-

  152. -och tornedalingarna utsattes
    för undersökningar och mätningar.

  153. Syftet var att reda ut skillnaderna
    mellan "raser"-

  154. -och skydda den egna,
    starkare rasens särart.

  155. En rasistisk människosyn som drabbade
    Sveriges fem nationella minoriteter.

  156. -Varför höll man på så?
    -På den tiden tyckte man...

  157. ...att det fanns
    olika sorters människor, olika raser.

  158. Det fanns de som var högtstående-

  159. -och de som var högtstående
    fick inte blanda sig med andra raser.

  160. Hej! Ingela. Är det dags
    att börja på meänkieli nu?

  161. -Ja.
    -Johannes.

  162. Ingela heter jag. Varsågod.

  163. -Jag heter Ingela. Vad heter du?
    -Jag heter Simona.

  164. -Och vad heter du?
    -Jag heter Johannes.

  165. Bra. - Och jag är 61 år gammal.

  166. -Hur gammal är du?
    -Femton.

  167. "Viistoista."

  168. "Viisitoista" heter det på finska
    och "viistoista" på meänkieli.

  169. -Hur gammal är du? Du var fjorton, va?
    -Ja.

  170. -"Neljätoista."
    -"Neljätoista."

  171. Bra.

  172. -Känner du dig som en tornedaling?
    -Nej, det skulle jag inte säga.

  173. Jag har ju aldrig varit här. Jag fick
    nyss veta att min släkt kom härifrån.

  174. Det är inget som jag har vetat innan-

  175. -så då känns det lite konstigt att
    komma hit och vara här i två dagar-

  176. -och sen kalla sig själv tornedaling.

  177. Jag är en Nacka-bo. Det är lite...

  178. Men känns det nytt? Kan du bygga
    på det, eller känner du bara...

  179. "Jag har släkt där uppifrån."

  180. -Ja.
    -Känns det kul på nåt sätt?

  181. Det är roligt att släkten inte bara:

  182. "Vi har bott i Stockholm i 3 000 år."

  183. Det är roligare
    att nåt har hänt i släkten.

  184. Eller inte "hänt", kanske,
    men det är inte bara samma sak.

  185. Det är roligare att få lära sig
    om andra historier.

  186. Om min släkt var bara från Stockholm-

  187. -skulle jag lära mig hur Stockholm
    fungerade för flera hundra år sen.

  188. Nu får jag lära mig andra saker.

  189. Farfars mamma
    flyttade från Tornedalen.

  190. Farfar fick aldrig träffa
    den här kulturen-

  191. -för det var ingen... Om man bodde
    på andra ställen i Sverige-

  192. -så blev man inte respekterad
    för att man var tornedaling.

  193. Man blev lite utanför samhället-

  194. -så då ville hon inte sätta dem
    i det-

  195. -att de skulle hamna utanför-

  196. -så de har aldrig varit här innan.

  197. Jag har börjat uppskatta mer att vara
    tornedaling. Det är en större sak.

  198. Jag är tornedaling.
    Jag är en minoritet i Sverige.

  199. Jag tycker att jag är viktig,
    och det är väl också viktigt.

  200. Det är en stor del av mitt liv, och
    det är viktigt att bevara kulturen.

  201. Jag lärde mig inte meänkieli-

  202. -för mina farföräldrar har inte lärt
    min pappa att prata det.

  203. De trodde
    att det skulle försvinna helt.

  204. Det är bra att kunna, men det är
    ingen större betoning på det.

  205. Nästan alla som kan meänkieli
    kan svenska i dag.

  206. Meänkieli gör dig inte bättre.

  207. Men man känner sig ju lite utanför.

  208. "Varför kan alla andra,
    men inte jag?"

  209. "Då är inte jag som de." Så kändes
    det när man var mindre i alla fall.

  210. När de sa
    att alla tvingades lära sig svenska-

  211. -så tänkte jag att det var ett hemskt
    sätt att lära ut svenska på.

  212. Man skulle hellre ha kunnat lära ut
    svenska till dem som ville lära sig.

  213. Inte tvinga nån att lära sig svenska,
    utan mer ge det som ett alternativ.

  214. Om utvecklingen fortsätter
    så försvinner finskan. Gör det nåt?

  215. Ja, det är ju i alla fall en speciell
    form av tänkande som försvinner.

  216. Det ligger ett värde i olikheten.

  217. Om alla vore likadana som Kalle
    så vore det mest synd om Kalle själv.

  218. Det stimulerar inte till att tänka
    efter om alla tänker på samma sätt.

  219. Om man tar bort nåns språk
    så tar man bort en del av personen.

  220. Då blir man väldigt tyst och blyg,
    och man tar inte för sig.

  221. Man kan ju inte uttrycka sig.

  222. Man sitter vid sidan
    och kan inte riktigt göra nåt.

  223. Gränsdragningarna till trots
    har kontakten över älven varit tät.

  224. Det gemensamma språket har hållits
    vid liv, och så också relationerna.

  225. På finska sidan
    blev befolkningen ingen minoritet-

  226. -utan en del
    av den finska majoritetsbefolkningen.

  227. Språket sågs som en finsk dialekt.

  228. Här har utmaningarna i stället varit
    andra - krig bland annat.

  229. På andra sidan brann husen
    på 40-talet.

  230. Finnarna var överens med ryssarna om
    att driva bort tyskarna som var här-

  231. -och när tyskarna retirerade
    så brände de samtliga hus som fanns.

  232. -Varför det?
    -De ville ställa till med förödelse.

  233. I byn mittemot så blev den här kåken
    kvar. Den som ligger mitt över här.

  234. Den ligger på en ö med några andra
    hus. De brändes ju inte, men...

  235. ...för övrigt strök nog det mesta
    med. De tog emot finländarna här.

  236. Samtidigt som fronten passerade här
    bodde min pappa och farfar här.

  237. De såg hela...inte "skådespelet",
    men fronten som passerade då.

  238. De hörde skott och sånt, så det var
    en riktig strid på andra sidan.

  239. När fronten hade passerat for de över
    för att se om de kunde hjälpa till.

  240. -Folk flydde alltså till Sverige?
    -Ja.

  241. De kom för att rädda
    sina liv och sina tillhörigheter-

  242. -och ta med sig det de kunde.
    De förstod vad som skulle hända.

  243. När tyskarna brände allt, så hade de
    inget att komma tillbaka till.

  244. -Hur tog de sig över älven?
    -Man hade enklare former av flottar.

  245. Alltså pråmar som drevs eventuellt
    med nån motor eller med handkraft.

  246. Man rodde över.
    Det var inte så sofistikerade grejer.

  247. De flesta var ju hemlösa
    när de kom tillbaka.

  248. -Det blev en helt ny start.
    -En helt ny start, ja.

  249. De fick hjälp av finska staten
    med återuppbyggnaden.

  250. De fick satsa en hel del pengar
    på det, men...

  251. ...Finland var ju ett hårt härjat
    land. Ekonomin var inte på topp.

  252. Nej...

  253. I en ständig ström kommer flyktingar,
    och allt rullande får göra tjänst.

  254. Kärrorna är fulla med allt man äger-

  255. -utom korna, som måste drivas fram
    på det gamla viset.

  256. En evakuering innebär inte bara
    att packa och ge sig i väg.

  257. Man måste också få med sig
    åldringar, sjuka och barn.

  258. Vi träffar på en liten parvel
    som får försöka att klara sig själv-

  259. -sedan han hemma i Finland förlorat
    alla stora att hålla i hand.

  260. Men hur väl mottagna flyktingarna än
    blivit så har de kvar minnesbilderna-

  261. -från eldens härjningar. Man vet vad
    man förlorat, men också vad man har.

  262. -Var har vi skålar?
    -Här har du djupa tallrikar.

  263. Dem tar vi.

  264. Dukar du fram lite bröd också?

  265. Det här ska ju ätas med ostmacka.

  266. Så! Köttsoppa. Det är en gammal,
    klassisk Tornedalsrätt.

  267. Den lagade man när man inte hade
    så mycket grönsaker.

  268. Det var potatis, mandelpotatis helst,
    morötter och kött.

  269. Man äter det
    tillsammans med en ostmacka-

  270. -och fyller på om man är hungrig.

  271. Det här åt man över hela Tornedalen.
    Det är typiskt tornedalskt.

  272. Det här skulle din farfars mor gärna
    ha ätit, och hon åt det som barn.

  273. Det var en tradition på bondgården.

  274. Evas val påverkades mycket av tiden
    hon levde i. Det var inte så fint-

  275. -att vara tornedaling. Hon ville inte
    ge den identiteten till sina barn-

  276. -så hon lärde dem inte meänkieli.

  277. I dag hade hon antagligen lärt
    sina barn meänkieli.

  278. Det är lite tråkigt, för det hade
    varit kul att kunna det språket-

  279. -men jag förstår varför hon lät bli.

  280. I morgon tar vi ett dopp och tävlar.

  281. Ja, den som simmar längst utan
    att försvinna för långt ut vinner.

  282. -Den som inte drunknar.
    -Exakt.

  283. Nu är vi på finska sidan. Där är
    Torne älv. På andra sidan är Sverige.

  284. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Min tornedalska historia

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tornedalingarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. När Sverige förlorade Finland till ryssarna 1809 drogs gränsen mitt i Tornedalen. Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet. Johannes är 14 år och bor i Stockholm. Han har precis fått veta att han har rötter i Tornedalen och vill ta reda på mer om sin släkts liv i Sverige. Varför lämnade hans förfäder Tornedalen? Varför kan inte han och hans föräldrar meänkieli, som tornedalsfinskan kallas idag? Och varför bytte de efternamnet till ett mer svenskklingande namn?

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Historia > Nya tiden - Europa och världen, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Etnologi, Europa, Meänkieli, Minoriteter, Nationella minoriteter, Norden, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Socialantropologi, Sverige, Tornedalingar
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Romernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Samernas tid - sydsamiska

Stölden av Sápmi

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Fråga oss