Titta

Perspektiv på världen - syntolkat

Perspektiv på världen - syntolkat

Om Perspektiv på världen - syntolkat

Är mänskliga rättigheter en självklarhet överallt? Hur fungerar extremism och hur långt är människan beredd att gå för sin övertygelse? Varför har vi krig och vad gör vi för att förhindra dem? I sex avsnitt tas frågor om demokrati, makt och rättigheter upp ur nya vinklar och från olika delar i världen. Varje avsnitt har ett eget avgränsat tema. Vi möter människor med olika åsikter, möjligheter och perspektiv. Det som är självklart för någon kan vara en omöjlighet för en annan.

Till första programmet

Perspektiv på världen - syntolkat : PåverkanDela
  1. Det självklara för en
    är otänkbart för en annan.

  2. Vem blir extremist och varför?

  3. Vad innebär det att vara kvinna idag?
    Vem styr dina val av politiker?

  4. Här får du inga svar.
    Du får perspektiv.

  5. Om uttråkade unga män är ensamma
    för länge radikaliseras de politiskt.

  6. De är plattformarna bidrar till det.

  7. Jag har inte flest följare eller klick.
    Jag strävar inte efter det.

  8. Jag vill påverka.

  9. Vissa har gjort till sitt jobb
    att vara politiker.

  10. De behöver en massa pengar för
    att bli valda. Nån skänker pengar.

  11. Det är svårt att få överblick.

  12. Hur många beslut har påverkats?
    Av vilka?

  13. Rika människor och storföretag
    får mer inflytande.

  14. ...Cambridge Analytica
    samlat in information-

  15. ...från 50 miljoner
    Facebookanvändare.

  16. Det är ett problem för demokratin.

  17. Internet har förändrat
    vårt förhållande till omvärlden.

  18. Information
    sprids snabbare än nånsin tidigare.

  19. Det är svårt
    att förutse konsekvenserna av detta-

  20. -där nyheter och tankar
    alltid finns nära-

  21. -på nyhetssajter,
    i sociala medier och chattrum.

  22. Hur påverkas vi av det vi läser?
    Hur vet vi att det är sant?

  23. Vi kör. Jag ber de andra vara tysta.

  24. Det är lätt att se internet
    som nåt helt nytt.

  25. Men inget på internet är nytt.

  26. Allt fanns förr: politiska pamfletter,
    graffiti, sätt att sprida budskap...

  27. Problemet med internet
    är att allt sker så snabbt.

  28. För vanliga läsare blir det omöjligt
    att veta vad som är sant och falskt.

  29. Stora plattformar som Facebook
    och Twitter gör det ännu svårare.

  30. Ryan Broderick jobbar på Buzzfeed,
    en sajt som samlar viralt innehåll.

  31. Han är expert på hur idéer
    föds och sprids på internet.

  32. Internet är jättebra
    för att träffa nya människor-

  33. -och föra samman främlingar
    väldigt enkelt.

  34. Men när ett system blir för stort
    och oorganiserat kan det bli farligt.

  35. Informationen vi nås av i våra flöden
    är utvald genom algoritmer-

  36. -som lyfter fram sånt vi känner till.

  37. En del är propaganda, svårupptäckt
    när den presenteras som fakta.

  38. Speciellt om alla i ditt nätverk,
    din filterbubbla, delar samma saker.

  39. Falska nyheter var en photoshoppad
    haj på en gata i en storm förr-

  40. -och liknande fåniga saker.

  41. Men i vår tid med Trump
    och extremhöger-populism-

  42. -är falska nyheter
    nästan bara politiska.

  43. Det är beväpnad desinformation.

  44. Folk från extremhögern,
    eller ibland extremvänstern-

  45. -använder det
    för manipulering och propaganda.

  46. Du får ingen fråga.
    Du är falska nyheter. - Varsågod.

  47. Vi har nått en nivå
    där det kan skapa kaos på riktigt.

  48. Jag tänker på extremhögerns möte
    i Charlottesville i USA-

  49. -där ett antal chattrum
    förvandlades till upplopp-

  50. -som ledde till en ung kvinnas död.

  51. 12/8 2017 drabbade högerextremister
    samman med motdemonstranter-

  52. -i den amerikanska staden
    Charlottesville.

  53. Den stora uppslutningen
    hade aldrig uppstått utan nätet-

  54. -och spridningen av desinformation.

  55. Det går att spåra hur de här idéerna
    spreds på internet. Det är enkelt.

  56. Det betyder inte
    att internets öppenhet är dålig-

  57. -men det betyder att vi i vår globala
    värld, också ett nytt koncept-

  58. -är rätt oförberedda
    på vad öppenheten kan innebära.

  59. Utmaningen är att urskilja
    vem som står bakom vilka budskap-

  60. -och reklam respektive propaganda.

  61. Vi har sökordsoptimering,
    algoritmer, trollfabriker.

  62. Hur påverkas vi? Spelar det nån roll
    vem nyhetsavsändaren är?

  63. Eller vilket budskap som ligger bakom
    den roliga memen du delade?

  64. Memes är lite av ens vardag.
    Vi skickar memes till varandra jämt.

  65. -Vi skickar memes.
    -Det är ett sätt att kommunicera på.

  66. De flesta är på skämt.
    De som läser vet att det är skämt.

  67. Vissa saker håller jag inte med om.

  68. Vissa använder dem för att
    förmedla budskap, på gott och ont.

  69. Jag har ingen aning om
    vem som ligger bakom.

  70. Jag vet inget om dem.
    Det är väldigt anonymt.

  71. En rörelse som nått framgång
    de senaste åren tack vare nätet-

  72. -är alternativhögern.

  73. Anhängarna använder memes
    för att sprida budskap.

  74. De finns i
    sociala medier och gamerforum.

  75. De delas när de är roliga,
    men ibland döljer de ett budskap.

  76. Processen börjar rätt oskyldigt.

  77. Det kan vara en meme som
    exempelvis Pewdiepie refererar till.

  78. Rör inte nåns "spaghet".

  79. Det är interna skämt och referenser
    mellan spelare, vanligtvis.

  80. Sen sprids de och förändras.

  81. De pratar om "det röda pillret",
    som Neo i Matrix tar-

  82. -som får honom att se sanningen.

  83. Det är en del av att använda memes
    för att bryta ner folk och roa dem-

  84. -så att de till sist inte inser
    att de hyser konservativa åsikter.

  85. Pepe the Frog är ett exempel. Det var
    bara en rolig groda som folk gillade.

  86. Skämtet var att det var skönt att
    kissa med byxorna nere. Det var allt.

  87. Extremhögern såg att den var omtyckt
    och gjorde den till en nazistgroda.

  88. Väldigt enkelt.

  89. Fenomenet Pepe the Frog
    kan spåras till 2005-

  90. -och forum som Myspace och 4chan.

  91. 2016 använde presidentkandidaten
    Donald Trump Pepe i sin valkampanj.

  92. Högerextrema såg grodans popularitet-

  93. -och använde den för att sprida skämt
    som passade deras politiska agenda.

  94. Pepe har blivit en symbol...

  95. Den växande rasistiska ideologi
    som kallas alternativhögern.

  96. Memes och troll
    är en stor del av det vi gör.

  97. Vi är ingen mys-konservativ rörelse.
    Vi vänder oss till unga, tonåringar.

  98. Richard Spencer är förgrundsgestalt
    för alternativhögern-

  99. -en högerextrem organisation
    som värvar på nätet.

  100. Twitter, Reddit, Youtube, Facebook
    och alla de andra-

  101. -är extremt viktiga
    för alternativhögern.

  102. Det här är en gräsrotrörelse.
    Vi kommer inte från mainstreammedia.

  103. Vi föddes på öppna nät-plattformar.
    De är centrala för oss.

  104. Eftersom de är centrala och vi når ut
    så blir vi blockerade på dem.

  105. Det här är en yttrandefrihetsfråga.

  106. De här privata företagen
    är den digitala erans offentliga rum.

  107. De bör betraktas just så.

  108. Till skillnad från Spencer anser
    Broderick att företag bör ta ansvar-

  109. -för vad som publiceras på nätet.

  110. Allt jag har sagt
    kanske låter helt galet.

  111. Men vi måste förstå den processen.

  112. Stora plattformar
    som Reddit, Twitter och Facebook-

  113. -har ett ansvar de duckat för.

  114. De försöker nu få bort desinformation
    och allt gränslöst hatiskt innehåll.

  115. Man måste inte ha obegränsad
    yttrandefrihet på sin plattform.

  116. Det kan modereras.

  117. Läsaren måste ha bättre omdöme,
    vilket kanske är för mycket begärt.

  118. Mycket i vår vardag styrs av datorer.

  119. Där finns ditt sociala medie-flöde,
    nyhetssajter, filmtips och massa mer.

  120. Bakom den information du får finns
    en programmeringskod med algoritmer.

  121. Koden styr vilken info
    som dyker upp i ditt flöde.

  122. Koden av skriven av människor,
    med olika bakgrund och agenda.

  123. Koden tar hänsyn till dina nätvanor
    och väljer ut sånt du gillar.

  124. Kritiker ser en allvarlig baksida.

  125. Du missar nyheter som kan utmana
    din världsbild och ge dig perspektiv.

  126. Det kan hota demokratin, för det ger
    ingen rättvisande bild av världen.

  127. Tidigare har man sagt
    att Facebook och Twitter-

  128. -måste ändra sina algoritmer.
    Det är naivt. Vi duckar för ansvaret.

  129. Vi som nyhetskonsumenter måste
    fundera på om vi får mycket av samma.

  130. Då kanske vi ska balansera det.

  131. Jag måste själv förstå
    om det finns andra synpunkter.

  132. SÄPO fokuserar på två hot: Påverkans-
    aktioner och elektroniska angrepp.

  133. På sistone har valen i bl.a. USA och
    Frankrike präglats av it-attacker-

  134. -falsk info och ryktesspridning
    i syfte att påverka valutgången.

  135. SÄPO utesluter inte att även svenska
    val påverkas av främmande makt.

  136. Därför jobbar myndigheter aktivt
    med att höja kunskapen om påverkan.

  137. Att vi inhämtar alltmer info
    via sociala medier-

  138. -lägger ansvaret för källkritik
    på individen.

  139. Främmande makt kan sända budskap-

  140. -och rikta budskap till en utvald
    väljargrupp helt utan filter.

  141. En höjd medvetenhet
    om påverkansoperationer-

  142. -är det mest effektiva för att
    minska effekten av påverkansförsök.

  143. I en demokrati ska folket ha makten.

  144. Men opinionsbildning och lobbyism
    ingår i demokratin.

  145. Lobbyister
    försöker påverka beslutsfattare-

  146. -på uppdrag av organisationer,
    intressegrupper eller företag.

  147. Lobbyism är påverkansarbete,
    att påverka på ett organiserat sätt-

  148. -politiska
    beslutsfattare och processer.

  149. Det kan vara företag och näringsliv,
    intresseorganisationer och individer-

  150. -som utför påverkansarbetet.

  151. Påverkansarbete kan vara
    att boka en lunch med en politiker-

  152. -och framföra info om en viss fråga.

  153. Eller att skriva rapporter
    och ge till ledamöter.

  154. Det kan också vara ekonomiska bidrag
    till beslutsfattare för att påverka.

  155. Det är svårt att få veta vilka beslut
    som har påverkats och av vilka.

  156. Sverige har haft begränsad lobbying.

  157. Men det blir vanligare när banden
    partier-organisationer blir svagare.

  158. I EU:s huvudort Bryssel
    jobbar 30 000 lobbyister dagligen-

  159. -med att påverka opinionen och
    EU-tjänstepersoner i önskad riktning.

  160. Lobbyister har stor betydelse
    för vad vi har för typ av politik-

  161. -och vilka beslut vi fattar.

  162. Fördelarna är att politiker
    får info från olika källor-

  163. -och får ta del av olika argument och
    olika konsekvenser av deras beslut.

  164. Men förmodligen, det vi ser,
    de politiska beslut som har fattats-

  165. -har naturligtvis påverkats
    av olika intressen.

  166. Sverige begränsar lobbyisters och
    pengars inflytande genom en lag-

  167. -som tvingar partier att redovisa
    donationer från företag och personer.

  168. I USA är lobbying en miljardindustri.

  169. Pengars inflytande i USA:s politik
    exploderade 2010 med ett beslut i HD-

  170. -att företag och privatpersoner
    får spendera obegränsade summor-

  171. -på att få en viss kandidat vald.

  172. Morgan Finnsiö granskar pengars
    påverkan på USA:s demokrati.

  173. Jag kollade vilka som backade Trump.
    Stödet säger mycket om en politiker.

  174. Ju mer pengar de har fått från nån,
    desto mer kan man ana en relation.

  175. Finansiärerna har förväntningar
    på politikern att den ska göra nåt.

  176. Trots att internet
    gjort valkampanjer billigare-

  177. -var 2016 års val i USA
    ett av de dyraste nånsin.

  178. Ökningen berodde på de stora summor
    som lades på stöd till kandidaterna.

  179. Bland Trumps finansiärer
    står tre personer ut.

  180. It-miljardären Peter Thiel,
    casinoägaren Sheldon Adelson-

  181. -och affärsmannen Robert Mercer.
    De donerade 100-tals miljoner dollar.

  182. Peter Thiel står långt högerut.
    PK är ett stort problem enligt honom.

  183. Staten ska inte lägga sig i
    privat sektor med regleringar.

  184. Han tycker
    att demokratin har gått för långt.

  185. Sheldon Adelson är extremt rik.

  186. Hans förmögenhet
    är över 280 miljarder kronor.

  187. Han är världens 16:e rikaste.

  188. Han har byggt sin förmögenhet
    bl.a. genom casinoverksamhet.

  189. Adelson har lobbat för att flytta
    USA:s ambassad till Jerusalem.

  190. Han står långt högerut
    i frågan om Israel.

  191. Han har sagt "Trump kan bli den bästa
    presidenten för Israel nånsin".

  192. Robert Mercer är mest spännande
    av de jag granskat.

  193. Han har beskrivits som gåtfull,
    hemlighetsfull, tillbakadragen.

  194. Man vet väldigt lite om honom
    för han ger aldrig några intervjuer.

  195. Mercer har investerat mycket
    i nyhetssajten Breitbart-

  196. -som stödde Trump under valrörelsen.

  197. Det är den största politiska sajten
    på Facebook och Twitter.

  198. Delvis tack vare att Mercer donerade
    10 miljoner dollar när de var mindre.

  199. Med Mercers pengar
    blev Breitbart en mediajätte.

  200. Breitbart backade Trump. Så stödde
    Mercert Trump redan innan valet.

  201. Mercer tillhandahöll också Cambridge
    Analytica till Trumps valkampanj.

  202. CA är ett företag specialiserat på-

  203. -att påverka människor
    psykologiskt och beteendemässigt.

  204. De kombinerar krigspropaganda-

  205. -med att skanna av folks Facebook-
    profiler, deras likes och intressen.

  206. De sätter ihop en psykologisk profil
    av vanliga användare som du och jag.

  207. Sen skräddarsyr de politisk reklam
    baserad på din unika profil.

  208. Sen skickar de reklam till dig-

  209. -för att ändra ditt beteende,
    exempelvis i ett val.

  210. Det visade sig
    att firman använt otillåtna metoder-

  211. -för att skapa målgruppskampanjer.

  212. I helgen kom nyheten att
    konsultföretaget Cambridge Analytica-

  213. -samlat in information
    från 50 miljoner Facebook-användare.

  214. Man ska inte överdriva en enskild
    faktor på valresultatet i ett land.

  215. Men i vissa val med små marginaler-

  216. -så kan en aggressiv kampanj
    med högteknologiska medel-

  217. -påverka så många
    att det gör en avgörande skillnad.

  218. Mercer gav både pengar
    och en megafon till Trumps kampanj.

  219. Mercer fick valuta för sitt stöd-

  220. -genom att flera av hans medarbetare
    blev chefer för Trumps kampanj-

  221. -och efter att Trump vann
    fick de ledande roller i Vita huset.

  222. Mercer fick mycket konkret inflytande
    direkt efter valet.

  223. I maj 2018 flyttade USA sin ambassad
    från Tel Aviv till Jerusalem-

  224. -helt i linje
    med Sheldon Adelsons vision.

  225. Cambridge Analytica hävdar att de
    varit inblandade i 200 val i världen.

  226. Även i Sverige har riksdagspartier
    kontaktats av Cambridge Analytica.

  227. Både Kristdemokraterna och Centern
    har tackat nej till CA:s tjänster.

  228. Moderaterna och SD har också
    kontaktats av analysföretaget-

  229. -men även de ska ha avböjt
    då de ansett ett samarbete olämpligt.

  230. I maj 2018 meddelade CA att
    de skulle avveckla sin verksamhet.

  231. Skandalföretaget Cambridge Analytica
    lade ner i går.

  232. Firman stod i centrum för en skandal
    rörande användardata på Facebook.

  233. Företaget har nu förklarats bankrutt.

  234. Orsaken är den negativa
    uppmärksamheten kring USA-valet-

  235. -som gjorde att flera kunder
    lämnade företaget.

  236. Men medan media skrev om skandalen-

  237. -startade den avstängde vd:n ett nytt
    bolag med Mercers barn i styrelsen.

  238. Det var tusentals demonstranter här.
    Det ligger en pizzeria här intill.

  239. De försåg demonstranter med pizza
    för att stötta dem. Helt fantastiskt.

  240. Pengar och makt går ofta hand i hand.

  241. Men många tror på
    demokratins inneboende styrka.

  242. 17 september 2011 samlades tusentals
    på Wall Street i New York-

  243. -i protest mot
    pengarnas inflytande på politiken.

  244. En annan värld är möjlig!

  245. Budskapet var att finanssektorn
    har för mycket makt över demokratin.

  246. Så är det i USA, i Sverige, i hela
    världen. Det var det vi slogs mot.

  247. Rörelsen Occupy Wall Street
    växte och spred sig-

  248. -när fackföreningar,
    studenter och andra anslöt sig.

  249. När protesterna nådde sin kulmen
    hölls demonstrationer i 80 länder.

  250. Trots det globala genomslaget
    blev det inga legala förändringar.

  251. Jag är besviken att allt finns kvar.

  252. Vi trodde nog att Occupy-rörelsen
    skulle förvandla det här området.

  253. Det finns kvar. Det frodas.
    De har kvar all makt .

  254. Men Micah White är ändå hoppfull.

  255. Occupy var ett lyckat misslyckande.

  256. Misslyckandet visade att
    samhällsförändring inte kan uppnås-

  257. -genom traditionella gatuprotester.

  258. Många sökte bara mediauppmärksamhet
    eller ville väcka medvetenhet.

  259. Så skapas inte samhällsförändring.

  260. En effektiv protest måste
    sträva efter att ta politisk makt.

  261. Det bästa sättet
    är att bygga folkrörelser.

  262. Folkrörelser som lyckas enas,
    bli valda och genomföra sina idéer.

  263. Det sker i viss mån i Europa-

  264. -med Femstjärnerörelsen,
    Podemos och Folkets parti på Island.

  265. Jag tänker mig en folkrörelse som får
    makt och fattar kollektiva beslut.

  266. Fick du nån vägbeskrivning?

  267. -Vad är du för?
    -Vad jag är för?

  268. Jag är för demokrati, för folket-

  269. -för att världen ska styras
    av vanliga människor.

  270. Jag tror på människans förmåga
    att förändras.

  271. Om vi gör det
    kan otroligt mycket positivt hända.

  272. Varje gång
    det sker ett stort teknikskifte-

  273. -skapas en miljö där vissa försöker
    bli rika och andra vill skaffa vapen.

  274. Jag oroas av att pengar
    får mer inflytande i politiken.

  275. Mest oroande är att
    alternativmedia får mer inflytande.

  276. Det är inget fel att nya aktörer
    vill ge sin version av verkligheten.

  277. Problemet är de påstår sig vara
    nyhetstjänster och visa verkligheten-

  278. -när de bedriver politisk propaganda.

  279. Makt korrumperar alltid. Det har vi
    många historiska exempel på.

  280. Det kanske är så att vi har nått
    en nivå av välfärd och demokrati-

  281. -så att vi börjar ta det för givet.
    Det tror jag är farligt.

  282. En farlig slags aktivism, som jag
    avråder folk ifrån, är klickaktivism.

  283. Klickaktivism tror att vi kan påverka
    genom att bara klicka på nätet-

  284. -eller dela och tvittra
    om artiklar om orättvisa.

  285. Det är väldigt lockande och roligt
    att tvittra om olika nätkampanjer.

  286. Men det är totalt verkningslöst.

  287. Jag tror att det nya
    blir att infiltrera grupper-

  288. -följa dem och sen radikalisera dem.

  289. Det finns massa pengar att tjäna
    och makt att vinna-

  290. -så det verkar osannolikt
    att det skulle upphöra.

  291. Jag vet inte
    varför jag är svartlistad.

  292. Jag är en bildad och trevlig person.

  293. Här är tjuren.

  294. Det var ganska likt.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Påverkan

Avsnitt 6 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fejknyheter och filterbubblor är ord som många är bekanta med idag. Den information vi nås av i våra sociala medieflöden är utvald åt oss genom anonyma algoritmer. De lyfter främst fram sådant som vi redan känner till och sympatiserar med. Vi reser jorden runt för att få nya synvinklar på vad som påverkar oss, vem som ligger bakom ett budskap och vilket syfte budskapet har.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik, Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap
Ämnesord:
IT, Indoktrinering, Informationsteknik, Källkritik, Masskommunikation, Massmedia, Propaganda, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Perspektiv på världen - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Hbtq

Avsnitt 1 av 6

1944 avskaffade Sverige den lag som förbjöd homosexualitet. Men ända fram till 1979 klassades det som en psykisk sjukdom. I andra länder kan lagar och fördomar mot hbtq-personer baseras på ideologi eller religion. Endast en femtedel av världens cirka 200 länder erkänner samkönade äktenskap. Homosexualitet är olagligt i drygt 70 länder, och världen över riskerar hbtq-personer förföljelse och grova kränkningar. Vi reser jorden runt för att få olika perspektiv på hbtq-personers livsvillkor.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Extremism

Avsnitt 2 av 6

Rätten att uttrycka sin åsikt är en av demokratins grundpelare. Men åsikter som dras till sin spets kan bli extrema. När blir extremism en fara för demokratin? Vad är det som gör att människor begår terrorhandlingar? Hur ska vi förhålla oss till dem som utnyttjar demokratiska rättigheter för att sprida antidemokratiska budskap? Och vad har religiös fundamentalism och höger- eller vänsterextremism gemensamt? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på olika extrema rörelser.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Sverige vs världen

Avsnitt 3 av 6

Enligt en världsomspännande studie av medborgares värderingar är Sverige extremt. Vi lever i ett sekulariserat samhälle och vi tänker mer på vår individuella utveckling än vad man gör i de flesta andra länder. Men det som gör Sverige unikt är också det som riskerar att distansera oss från andra kulturer. Och hur väl stämmer vår självbild egentligen? Vi reser jorden runt för att få perspektiv på frågor om bland annat religion, välfärd, jämställdhet, alliansfrihet, mänskliga rättigheter och integration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Krig och konflikt

Avsnitt 4 av 6

1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Dessutom finns Genèvekonventionen om civilas rättigheter i krig. Men många länder bryter mot överenskommelserna. En sjättedel av världens barn lever i eller i närheten av väpnade konflikter, det motsvarar 357 miljoner. De allra farligaste länderna är Afghanistan, Somalia och Syrien. Vi möter Omar som bara var ett barn när han fängslades och torterades under kriget i Syrien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Jämställdhet

Avsnitt 5 av 6

Överallt i världen kämpar kvinnor för sina rättigheter. Och sedan kvinnor börjat organisera sig har jämställdhet blivit en av de viktigaste frågorna för FN. Många länder har stiftat lagar för få bort könssegregeringen och yrken som tidigare varit förbehållna män är idag tillgängliga även för kvinnor. Trots detta visar FN:s jämställdhetsrapport att 90 procent av världens länder har minst en lag som diskriminerar kvinnor. Vi reser jorden runt för att få perspektiv på jämställdheten i världen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPerspektiv på världen - syntolkat

Påverkan

Avsnitt 6 av 6

Fejknyheter och filterbubblor är ord som många är bekanta med idag. Den information vi nås av i våra sociala medieflöden är utvald åt oss genom anonyma algoritmer. De lyfter främst fram sådant som vi redan känner till och sympatiserar med. Vi reser jorden runt för att få nya synvinklar på vad som påverkar oss, vem som ligger bakom ett budskap och vilket syfte budskapet har.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer gymnasieskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Från Burma till Brexit

Internet på riktigt

Marcin de Kaminski arbetar på biståndsmyndigheten Sida och föreläser om medias betydelse för samhällsbyggnaden i flera av de länder där Sida är verksamma. Han berättar om hur viktigt det är att ha koll på sociala medier i odemokratiska länder, hur man ska förhålla sig till alternativa fakta och vilka digitala spår vi lämnar efter oss. Inspelat den 15 februari 2017 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fejk

Angiverikultur

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström fortsätter att gräva i häxjakter som bedrivits på olika sätt genom historien och den angivarkultur som uppstår i häxjaktens kölvatten. Vi tittar närmare på epoken i Hollywood då jakten på kommunister pågick som mest och många i nöjesbranschen var rädda för att hamna på den så kallade "svarta listan". Varför vann en påhittad person en Oscar och hur kan vi koppla ihop det med den moderna myten om den vita skåpbilen som lurar utanför skolor?

Fråga oss