Titta

Retorikmatchen 2018

Retorikmatchen 2018

Om Retorikmatchen 2018

Retorikmatchen är programmet där tala är guld. Klasser i årskurs 6 från hela Sverige har försökt knipa en plats bland de tio bästa i retorik. Och i tio avsnitt får vi nu följa de lagen och klasserna från audition fram till final. Vilka klarar utmaningarna och knockar juryn med välformulerade tal? Vilka blir vinnare av guldmikrofonen och får 10 000 kr till klasskassan?

Till första programmet

Retorikmatchen 2018 : Slutaudition del 1Dela
  1. Välkommen till Stockholm och
    slutaudition här i Retorikmatchen.

  2. Vi är redo att starta en ny säsong.

  3. Tio lag gör upp om
    de åtta slutspelsplatserna.

  4. Jag är övertygad om att vi kommer
    att höra tal som knockar oss.

  5. Jag och juryn är här. En ny sak är
    att juryn har blivit fyra stycken.

  6. Sofia Kacim.
    För mig är retorik en demokratifråga.

  7. Först när vi vågar prata inför andra
    kan vi påverka.

  8. När vi påverkar förändrar vi.

  9. Vi måste stå upp för varandra.

  10. För alla som föddes
    under samma solstrålar-

  11. -som fick oss att blunda
    och våga drömma.

  12. Så sa förra årets vinnare.
    Jag heter Jonathan Hörnhagen.

  13. Jag heter Elinor Falkman. Jag älskar-

  14. -när Retorikmatchens deltagare
    med ord, retorik och pathos-

  15. -får mig att skratta, gråta,
    bli chockad, rörd och sen glad igen.

  16. Peter Nitschke. För mig handlar inte
    retorik om att rabbla stilfigurer-

  17. -utan om att våga vara sig själv,
    använda egna tankar och känslor-

  18. -för att ge nåt till andra.

  19. Jag heter Nassim Al Fakir.

  20. Välkommen hit där vi får veta
    vad sjätteklassare tycker.

  21. Välkommen till slutaudition
    i Retorikmatchen 2018!

  22. Kan jag komma in här
    och sätta mig här?

  23. Ni sitter så nära varandra.
    Jag lägger mig över er.

  24. -Är ni i samma lag?
    -Nej.

  25. -Är ni två olika lag?
    -Ja.

  26. -Jag smyger mig ner. Hur mår ni?
    -Bra.

  27. -Känns det nervöst?
    -Så där.

  28. Vad känns nervöst?

  29. Att vi ska vara med i tv
    och framföra ett tal.

  30. -Känns det jobbigt med kameror?
    -Det är lite annorlunda.

  31. -Vem ska du tävla med?
    -Mig.

  32. -Hur känns det att jobba med honom?
    -Bra.

  33. -Känns det bra? Är ni tajta?
    -Nej, inte så.

  34. Om du står upp...
    Och så vänder du dig om.

  35. Blunda.
    - Ta emot honom om han ramlar.

  36. -Du måste ta emot honom.
    -Tre, två, ett.

  37. Hjälp!

  38. Nu är det dags att köra på riktigt.

  39. -Ni är först ut. Känns det bra?
    -Ja.

  40. Ni kommer från Internationella
    Engelska Skolan från Lund.

  41. De tog brons förra året.
    Ska ni ta guldet i år?

  42. -Ja.
    -Varför kommer ni att ta guldet?

  43. -För att vi är bäst.
    -I ert förändringstal...

  44. ...vad är det ni ska förändra?

  45. På vår skola har vi inga duschbås.
    Vi vill att skolan skaffar duschbås.

  46. För vi känner ingen trygghet där.

  47. Så ni är i omklädningsrummet?
    Skolmiljön, alltså? Okej.

  48. Känns det bra? Jag är nervös.
    Jag ska inte spela ut det på er.

  49. Lycka till!

  50. Nu slåss tio lag från hela Sverige
    om de åtta slutspelsplatserna.

  51. Det som står på spel är UR:s retorik-
    pris och 10 000 kr till klassen.

  52. Ett efter ett får lagen hålla det tal
    som de och deras klass har skrivit-

  53. -om nåt som de vill förändra
    i sin närmiljö.

  54. Vi ska få höra förändringstal. Att få
    igenom en förändring kan vara svårt.

  55. Använder de sitt ethos? Sätter de sig
    in i sin målgrupps situation?

  56. Har de logos? Har de gjort research
    och använder sig av fakta?

  57. Har de pathos? Känner vi i hjärtat
    att en förändring måste ske?

  58. Från Internationella Engelska Skolan
    i Lund kommer Evelin och Hamza.

  59. Om jag glömmer vad jag ska säga,
    kan Hamza alltid ta över.

  60. Han har alltid ett mål. I tisdags
    skadade han sig och fick nackspärr.

  61. Men han kom ändå i onsdags
    och kom till Stockholm.

  62. Evelin har bra inlevelse. Hon för-
    medlar känslor så att man blir rörd.

  63. Hon har bra kroppsspråk.
    Vi ska vinna Retorikmatchen 2018.

  64. De vill ha duschbås
    i omklädningsrummen.

  65. Talet håller de för skolans rektor
    på rektorns kontor.

  66. Hej och välkomna!
    Det är alltså vi som är juryn.

  67. När ni känner er redo
    är det bara att börja.

  68. Där står man, avklädd i ett duschrum-

  69. -bland elever som stirrar, viskar
    och pekar. Hur tror du att det känns?

  70. Enligt barnkonventionen ska barn vara
    trygga. Det är vi inte i duschrummen.

  71. -Därför kräver vi duschbås nu.
    -300 elever på skolan tillfrågades.

  72. Det framgick
    att 10 % inte var med på idrotten.

  73. Över hälften vågar inte svettas-

  74. -och göra sitt bästa för rädslan
    att visa sig naken i duschen.

  75. Dessutom strider det mot skollagen-

  76. -att otryggheten ska förstöra
    betygen och vår framtid.

  77. -Ska det vara så här?
    -Nej! Vi har en lösning: duschbås.

  78. Det kostar, men väljer du lyxiga
    kaffemaskiner eller vår trygghet?

  79. -Nu har du chansen att göra skillnad.
    -Så välj trygghet.

  80. Säg ja till duschbås!

  81. Det här levererade ni jättebra.
    Ni har ett samspelat kroppsspråk.

  82. Framför allt inledningen är bra.
    Det är viktigt för ett bra tal.

  83. Ni drar in oss som är målgruppen
    i det kalla duschrummet-

  84. -där man blir utpekad och det viskas.

  85. Det är ett bra sätt att försätta en
    i platsen som ni vill förändra.

  86. Ja, man kan känna
    att man står i duschrummet.

  87. Sen lägger ni till nåt som är bra:
    fakta.

  88. Ni tar upp skollagen,
    en undersökning och barnkonventionen.

  89. Då blir det mycket tyngd
    till det ni säger.

  90. "300 elever? Det är inte bara
    ett enskilt barn som känner det här."

  91. Sen använder ni kaffemaskinen.

  92. "Väljer ni kaffemaskinen
    eller att ge oss duschbåsen?"

  93. Då använder man motsatser.
    Det blir tydligt vad ni vill säga.

  94. Det är skönt
    att vi har fått det överstökat.

  95. Det är nervöst när alla säger:
    "Det var så jobbigt."

  96. Men nu har vi gjort det.
    Då vet vi hur det var.

  97. Béatrice och Eli, ni är näst ut.

  98. Ni kommer från en fransk skola:
    Lycée Français Saint Louis.

  99. Det betyder
    att ni pratar franska i skolan.

  100. Ja, i alla klasser
    förutom engelska och svenska.

  101. Nu ska ni hålla talet på svenska.
    Förklara det kort på franska.

  102. Ce parle des parents qui utilisent
    leurs portables beaucoup trop.

  103. Jag förstod inte. Va?

  104. Det handlar om föräldrar som över-
    driver med mobilen och blir osociala.

  105. -Bra ämne! Känner ni er redo?
    -Ja.

  106. -Andas nu, så går ni in till juryn.
    -Tack.

  107. Från Lycée Saint Louis i Stockholm
    kommer Béatrice och Eli.

  108. Eli är väldigt lugn när han talar.

  109. Han är väldigt tydlig. Han har ofta
    många åsikter om många saker.

  110. Och han bryr sig ofta om andra.

  111. Béatrice är engagerad när vi jobbar
    och en bra vän.

  112. Hon är lätt att prata med.

  113. Jag är inte säker på att vi kommer
    till final. Det är mycket konkurrens.

  114. Väldigt bra konkurrens.

  115. De vill att föräldrar ska lägga undan
    mobilerna och vara med barnen.

  116. Talet håller de i skolans aula
    för alla föräldrar.

  117. Hallå! Lägg ifrån dig mobilen!

  118. Vi står faktiskt här. Vi barn behöver
    er uppmärksamhet och närvaro.

  119. Vi barn tycker att ni är viktiga för
    oss. Vi är inte alltid det för er.

  120. Vi barn vill umgås med er.
    Men där står ni med mobilen.

  121. -När jag behövde läxhjälp sa du:
    -"Om fem minuter."

  122. Du kom efter en timme
    när jag redan var klar.

  123. För att utvecklas
    måste barn få kontakt med andra.

  124. Enligt professor Turkle på MIT
    utvecklas barnet känslomässigt-

  125. -socialt och kognitivt
    genom att se in i förälderns ögon.

  126. Det kanske är kul att hålla på med
    mobilen, men är inte vi viktigare?

  127. Nästa gång som ditt barn
    vill umgås med dig, gör det.

  128. För livet pågår nu.
    Skärmen kan vänta.

  129. Jättestarkt och superbra jobbat.

  130. Det träffar mig som förälder
    rätt i hjärtat.

  131. Framför allt exemplet
    "om fem minuter"-

  132. -men så kom de en timme senare.

  133. Det är jag nog skyldig till
    ganska många gånger.

  134. Det berättar ni så tydligt.
    Det är också retorikens kärna-

  135. -att lyfta fram ett exempel
    som träffar oss-

  136. -och som gör så att vi som publik kan
    relatera till det. Det lyckas ni med.

  137. -Tack.
    -Ja, det här är ett kraftfullt ämne.

  138. Jag tycker om att ni använder logos-
    argumentet med forskningen från MIT.

  139. Nåt som skulle göra talet ännu bättre
    är att fortsätta vädja till dem.

  140. "Snälla, lägga ifrån er telefonerna."
    För ni blir nästan arga mot slutet.

  141. Så fortsätt vädja till dem.

  142. Jag håller med. Jag får jättedåligt
    samvete när jag hör det här.

  143. Jag har gjort det misstaget.
    Man känner sig så dum.

  144. -Riktigt bra jobbat!
    -Tack.

  145. Det gick bra.
    Det var väldigt pirrigt.

  146. Det kändes konstigt.
    Vi har hållit talet många gånger.

  147. Man har övat in det och kan det bra.
    Sen är det som om man glömmer det.

  148. Deltagarna håller tal om nåt
    som de vill förändra i sin närmiljö.

  149. Vad skulle ni tittare
    och lyssnare vilja förändra?

  150. Vår reporter Markus
    ska ta reda på det.

  151. Om du skulle förändra nånting,
    vad skulle du förändra?

  152. Kanske ta bort alla mördarsniglar.

  153. -Svår fråga.
    -Hur skulle det talet låta?

  154. -Häll salt på dem så dör de.
    -Ett kort tal.

  155. Framför huset är det 30-väg
    egentligen. De kör jättefort.

  156. Vi har små barn där. De borde sätta
    en skylt. "Sakta ner, lekande barn."

  157. Söta, goda jordgubbar!

  158. -Vad behöver förändras?
    -Det ska vara jämställt mellan könen.

  159. Vi skulle nog vilja renovera
    både vår skola och mitt hem.

  160. Investera i ungdomarna.
    Vi är framtiden.

  161. -Nu förändrar vi världen.
    -Ja, vi gör det. Ha det så bra!

  162. Lovisa och Tage! Tjena! Hoppsan!

  163. Från Grimsåsskolan i Tranemo.

  164. -Är det fint i Tranemo?
    -Ja, det är ganska fint.

  165. För ert tal handlar om
    att folk flyttar därifrån.

  166. -Varför gör de det?
    -Det finns ingenting att göra.

  167. Tror ni att ni blir kvar i Tranemo?

  168. Nej. Jag tror att jag kommer
    att flytta till nån storstad.

  169. Det kanske avgörs där inne nu.
    Ni ska in till juryn nu.

  170. Här. Kör hårt nu!
    Stort lycka till! Gå in till juryn.

  171. Från Grimsåsskolan i Tranemo
    kommer Tage och Lovisa.

  172. Jag tycker att Lovisa är bra.
    Hon är smart och så.

  173. Sen är hon väldigt snäll och så.

  174. Tages bästa sidor är
    att han är snäll.

  175. Och han är inte så jättestressad.

  176. Så vi har lugn i talet.
    - Okej. Ett, två, tre.

  177. De vill ha en tågstation i Grimsås.
    Talet håller de för Trafikverket-

  178. -då de har möte om Kust till
    kust-banans framtida utformning.

  179. Järnvägen går genom Grimsås, men inga
    tåg stannar. Dags att ändra på detta!

  180. När järnvägen och stationen byggdes
    föddes Grimsås.

  181. Ska Grimsås dö för att tågen inte
    stannar? Då flyttar folk därifrån.

  182. Affären, biblioteket och pizzerian
    är borta. Nyss gick macken i konkurs.

  183. -Varför ska vi ha en tågstation?
    -Kommunens största företag finns här.

  184. Många som jobbar där skulle kunna
    åka tåg om en station fanns.

  185. Det skulle spara på miljön,
    naturresurser och pengar.

  186. Det går fort att åka tåg.

  187. En halvtimme till Borås med tåg.
    45 minuter med bil.

  188. Man kan jobba och gå i skola i Göte-
    borg eller Borås och bo i Grimsås.

  189. -Järnvägen går genom Grimsås.
    -Men det finns ingen station.

  190. Dags att ändra på detta!

  191. Med en station
    kan Grimsås slå ut i blom igen!

  192. Ni är väldigt skickliga debattörer.

  193. De här argumenten och sättet
    som ni argumenterar på är vuxet.

  194. På ett bra sätt.
    Ni visar stor förståelse för-

  195. -hur det var när stationen kom och
    vad som händer när den försvinner.

  196. Ni visar exempel på exempel
    hur det avvecklas.

  197. Det är ett otroligt avancerat
    resonemang som ni driver.

  198. Jag håller med. Det som ni
    skulle kunna lägga till i talet-

  199. -är era egna erfarenheter.
    Hur ser det ut för er?

  200. Hur påverkar det er
    att tåget inte stannar?

  201. Ta exempel från er vardag.
    Fotbollsträningen eller nåt annat.

  202. -Personliga små berättelser.
    -Det som är så fint i talet...

  203. ...är att ni visar
    att retoriken och musiken är syskon.

  204. Det svänger. "Järnvägen går genom
    Grimsås, men inga tåg stannar."

  205. Ni säger det en gång till,
    och "dags att ändra på det".

  206. Det skulle kunna vara en textrad
    ur en Lars Winnerbäck-text.

  207. När retoriken är riktigt bra
    blir det en rytm.

  208. I framtiden kan ni bli textförfattare
    åt musiker. Det funkar på samma sätt.

  209. Tack så mycket.

  210. -Det gick jättebra.
    -Ja, men det var väldigt pirrigt.

  211. Tjena, Morris och Elise
    från Båstad Montessori.

  212. -Ni känns avslappnade. Är ni det?
    -Ja.

  213. -Är ni inte nervösa?
    -Det är pirrigt, men inte riktigt.

  214. Det är bara att inte tänka så mycket.
    Bara öva och bara göra det.

  215. Har du hittat
    ett knep för avslappning?

  216. Det är bra att hålla på med nåt.

  217. Om man bara sitter
    tänker man bara på...

  218. Man kan hitta nåt spel på telefonen
    som är lite lugnt.

  219. Du flätar folk. Men nu är det dags
    att släppa flätan.

  220. För ni ska förbereda er.
    Strax ska ni möta juryn. Kom nu!

  221. Från Båstad Montessori
    kommer Elise och Morris.

  222. Du kan vara med alla. Det är inte
    uppdelat mellan tjejer och killar.

  223. -Det tycker jag är bra.
    -Elise är väldigt snäll.

  224. Hon fokuserar väldigt bra.

  225. Hon tar initiativet till
    att träna på det här talet-

  226. -som kanske inte jag gör,
    för jag tror att jag kan det.

  227. Så hon tar mer initiativ att träna.
    Det är bra.

  228. De vill förbättra för rörelsehindrade
    att ta sig runt på deras skola.

  229. Talet håller de
    för skolans styrelse och rektor.

  230. På vår skola hade vi en
    som inte kunde gå i trappor.

  231. Den personen är min bror.

  232. Det är som om han har tio mjölpaket
    på varje ben.

  233. Vi vill förbättra för rörelsehindrade
    att ta sig runt på skolan.

  234. Detta är en sak som måste förändras.

  235. Därför tycker vi att det ska finnas
    hissar, trappliftar och ramper.

  236. Om man bryter mot diskriminerings-
    lagen, kan man få betala böter.

  237. Och tänk att du sitter i rullstol
    och ser alla gå uppför trappan.

  238. Men du kommer ingenstans.

  239. Även om det är dyrt att bygga ramper
    kan det förändra nåns liv.

  240. Detta ska vi inte fundera på
    i två år. Vi måste agera nu!

  241. Bra! Tack ska ni ha! Jag tycker
    att det här är jättestarkt.

  242. Jag blir verkligen berörd av talet.
    Två saker är jättebra.

  243. Du delar med dig av
    en personlig erfarenhet.

  244. Då blir det engagerande
    för lyssnarna.

  245. Och bilden som ni målar upp.
    Tio mjölpaket på varje ben.

  246. Vi kan nästan känna hur tungt det är
    och kan leva oss in i hans situation.

  247. Då blir vi verkligen
    berörda av det ni säger.

  248. Ni lyckas med retorikens grund.

  249. Det här med logos, ethos och pathos
    som vi tjatar så mycket om.

  250. Logos handlar om förnuftsargument.
    Ni säger-

  251. -att man bryter mot diskriminerings-
    lagen. Det handlar om förnuft.

  252. Sen säger ni: "Tänk att du sitter
    i rullstol. Du kommer ingenstans."

  253. Det är ett pathosargument.
    Det är nån som ni känner.

  254. Det handlar om ert ethos. Jättebra!
    Jättejättebra!

  255. Det här är ett otroligt starkt tal-

  256. -för att det utgår från
    egna erfarenheter.

  257. I och med
    att det är ett känslofyllt tal-

  258. -behöver man tänka på
    hur man använder kroppen-

  259. -så att det inte blir
    för mycket av det. Jättebra jobbat!

  260. Okej. Tack.

  261. Jag tycker att det gick superbra.

  262. Det var mycket positivt som kom
    ur dem. Jag blev väldigt nöjd.

  263. Jag tror också
    att våra chanser är stora.

  264. Vår reporter Markus är på stan och
    snackar retorik. Över till Markus!

  265. Det är folk här.
    Jag ska försöka få nån-

  266. -att hålla ett spontant inför alla
    andra. Vi får se om folk har modet.

  267. Skulle ni kunna tänka er
    att hålla ett tal här och nu?

  268. -Nej.
    -Nej, verkligen inte!

  269. -Nej tack.
    -Det krävs ju lite mod, alltså.

  270. -Vågar du hålla ett tal här och nu?
    -Nej.

  271. -Vågar du hålla ett tal här och nu?
    -Nej. Jag är blyg.

  272. Ja. Folk skulle ju ändå lyssna.
    De sitter ju där och äter.

  273. -Ska vi köra, då?
    -Åh, shit!

  274. -Ja, det kan jag väl.
    -Nu ska Linn hålla tal.

  275. Ska du bara stå på den?
    Det blir bra.

  276. -Kära åhörare, viktigt meddelande!
    -Missa inte Retorikmatchen...

  277. -...i Barnkanalen och P4.
    -Var er själva och älska varandra.

  278. -Tack för mig!
    -Så bra! En kram måste jag ha.

  279. Tjena, Bella och Morris!
    Från Ormstaskolan i Vallentuna.

  280. -Vad ska ert tal handla om?
    -Att sluta säga kränkande ord.

  281. -Jaha. Svordomar i skolmiljön?
    -Ja.

  282. Vad mäktigt! Varför valde ni det?

  283. Det är mycket svordomar på vår skola.
    Det påverkar mycket.

  284. Som kan påverka negativt?
    Är ni nervösa?

  285. -Lite.
    -Släpp det. En high five och gå in.

  286. Från Vallentuna och Ormstaskolan
    kommer Bella och Morris.

  287. Morris är väldigt bra på
    att samarbeta.

  288. Han är bra på att uttrycka sig
    när han argumenterar och en bra vän.

  289. Bella har väldigt bra kroppsspråk.

  290. Hon är väldigt omtänksam
    och hjälper folk.

  291. Och hon är tydlig när hon pratar.

  292. De vill stoppa kränkningar på skolan.

  293. Talet håller de på skolan
    för alla där.

  294. Hej! Vi är så spända på
    att få höra ert tal.

  295. Om ni är redo så är vi redo.
    Varsågoda.

  296. -Bitch. Hora.
    -Dessa ord hörs dagligen i skolan.

  297. Man hör dem på basketplanen
    och i matsalen. Vill vi ha det så?

  298. Att svära har blivit en vana.
    Ingen reagerar längre.

  299. Skulle du säga "håll käften,
    gubbjävel" till kompisens pappa?

  300. "Stick åt helvete" till din kusin?

  301. -Skolan är vår arbetsplats.
    -Vi är här på vardagar i tio år.

  302. -Här har vi rätt att trivas.
    -Och känna oss trygga.

  303. Alla dessa kränkande ord
    som sårar och skär-

  304. -lämnar öppna sår och ärr i själen.

  305. -Till hösten kommer nya sexåringar.
    -Deras första intryck är hemska ord.

  306. -Lyssna på vilka ord som sägs.
    -Gå ihop och säg ifrån.

  307. -Föräldrar och personal är med oss.
    -Våga sätta stopp för kränkande ord.

  308. Bra jobbat!
    Nåt av det svåraste när man ska tala-

  309. -är att fånga sin publik.
    Det lyckas ni med.

  310. Början är som ett knytnävsslag.
    Så ska början av ett tal vara.

  311. Men inte bara det. Hela det
    som ni pratar om är ett knytnävsslag.

  312. Tänk att ni har det så här. I
    samhället pratas det om kränkningar.

  313. Men vad betyder en kränkning?
    Ni ger så bra exempel på det.

  314. "'Håll käften, gubbjävel.' Skulle du
    säga det till din kompis pappa?"

  315. "'Stick åt helvete' till din kusin?"

  316. Det är så bra exempel på
    en vardag som ni har i er skola.

  317. Jag håller med.
    Det är ett starkt tal.

  318. Jag tycker om att ni pratar om
    problemet som finns i dag-

  319. -och att ni har ett
    framtidsperspektiv med sexåringarna.

  320. Så det här är en kränkningsspiral
    som jag ser det.

  321. Det börjar nånstans och fortsätter.
    Det måste ta stopp. Det vill ni.

  322. Jag tycker jättemycket om
    att ni har en tydlig uppmaningsplan.

  323. Att det här kan vi göra:
    "Gå ihop och säg ifrån."

  324. Bland det viktigaste inom retoriken
    är att man uppmanar till nånting.

  325. Det tycker jag är väldigt bra.

  326. Det var nervöst i början.
    Men det lossnade efter ett tag.

  327. Ja. När man väl har börjat prata
    är det jättekul.

  328. Nervositeten bubblar
    här inne i green room på UR.

  329. Vi har hört fem tal.
    Nästa vecka hör vi resterande tal.

  330. Då är det även dags för avgörandet.
    Vem går vidare i Retorikmatchen 2018?

  331. -Alla här, känner ni er taggade?
    -Ja!

  332. Så himla bra! - Glöm inte:
    I Retorikmatchen är tala guld.

  333. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Slutaudition del 1

Avsnitt 1 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tio utvalda lag från skolor runt om i Sverige tävlar om att bli bäst i årskurs 6 på att tala och lyssna. Det är en kamp i retorik där UR:s retorikpris guldmikrofonen står på spel tillsammans med 10 000 kronor till klasskassan. Här ger lagen allt för att bli något av de åtta som kommer till kvartsfinal.

Ämnen:
Svenska > Muntlig framställning och retorik
Ämnesord:
Retorik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Retorikmatchen 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Slutaudition del 1

Avsnitt 1 av 10

Tio utvalda lag från skolor runt om i Sverige tävlar om att bli bäst i årskurs 6 på att tala och lyssna. Det är en kamp i retorik där UR:s retorikpris guldmikrofonen står på spel tillsammans med 10 000 kronor till klasskassan. Här ger lagen allt för att bli något av de åtta som kommer till kvartsfinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Slutaudition del 2

Avsnitt 2 av 10

Här avgörs vilka av de tio slutauditions-lagen som kommer att gå vidare till slutspelet. På spel står UR:s retorikpris guldmikrofonen och 10 000 kronor till hela klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 1

Avsnitt 3 av 10

I den första kvartsfinalen möts Internationella Engelska skolan från Lund och Södermalmsskolan från Kristinehamn. Lagen tävlar i det nya momentet "Ordförrådet" samt håller två tal vardera. Det ena talet är ett hyllningstal, det andra heter "Skärp er!" och är ett tal riktat till vuxna. Munken Maximilian Kolbe som offrade sitt liv i Auschwitz och räddningskåren hyllas. Medan skärpning önskas när det gäller att förbjuda plastpåsar och fotbollsmatchernas läktarkultur. Det vinnande laget går vidare till semifinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 2

Avsnitt 4 av 10

I den andra kvartsfinalen möter Campus Manilla från Stockholm Båstad Montessori. Lagen tävlar i momentet Ordförrådet samt håller två tal vardera. Det ena talet är ett hyllningstal och det andra heter "Skärp er!" och är ett tal riktat till vuxna. Båstad Montessori hyllar sin lärare Susanne och riktar sitt "Skärp er!" till vuxnas användande av mobiltelefonen. Campus Manilla hyllar Anne Frank och i "Skärp er!" ber de vuxenvärlden sluta lägga så mycket press på barnen. Det vinnande laget går vidare till semifinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 3

Avsnitt 5 av 10

I den tredje kvartsfinalen möts Kasamarks skola från Umeå och Pauliskolan från Helsingborg. Lagen tävlar i momentet Ordförrådet och håller två tal var. Det ena talet är ett hyllningstal och det andra ett skärp er-tal riktat till vuxna. Pauliskolans husmödrar hyllas och bloggaren Therese Lindgren för sitt arbete med psykisk ohälsa, miljö och djur. Skärp er-talen riktar sig till vuxna som förstör planeten med bilåkande och flyg och till föräldrar och deras mobilvanor. Det vinnande laget går vidare till semifinal.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Kvartsfinal 4

Avsnitt 6 av 10

I den fjärde och sista kvartsfinalen möts Ormstaskolan från Vallentuna och Lycée Français Saint Louis från Stockholm. Lagen tävlar i momentet Ordförrådet samt håller två tal vardera, ett hyllningstal och ett skärp er-tal riktat till vuxna. Ormstaskolan håller sitt hyllningstal till organdonatorer och riktar sitt skärp er! till vuxna som röker. Lycée Français Saint Louis hyllar medborgarrättskämpen Rosa Parks och håller ett skärp er-tal till föräldrar som bestämmer för mycket. Det vinnande laget kniper den sista semifinalplatsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Semifinal 1

Avsnitt 7 av 10

Det är dags för den första semifinalen. I talet Rättvisan har klasserna skrivit om jämställdhet mellan könen. Vi får höra ett tal om orättvisorna mellan dam- och herrfotbollen och ett om de skeva könsstereotyperna som finns i dataspelsvärlden. I talet Framtiden har de tävlande lagen skrivit en bokidé som utspelar sig 2050. Det vinnande laget tar sig till final.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Semifinal 2

Avsnitt 8 av 10

I den andra semifinalen får vi bland annat höra ett tal om de unkna förväntningar som finns på killar och tjejer på skoldanserna och om hur man redan på förskolan gör stor skillnad mellan pojkar och flickor. I talet "framtiden" har de tävlande lagen skrivit en bokidé som utspelar sig 2050. Det vinnande laget tar sig till final.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Bronsmatch

Avsnitt 9 av 10

Lagen har fått i uppdrag att vara talskrivare. De ska skriva ett tacktal åt programledaren Fab Freddie. Dessutom ska de hålla varsin hisspitch, hinna övertyga någon under en hissfärd - ofta kortare än en minut. Temat är att få en stiftelse att skänka pengar till deras projekt. Vinnarlaget blir trea i Retorikmatchen 2018.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRetorikmatchen 2018

Final

Avsnitt 10 av 10

Det är dags för final i Sveriges viktigaste retoriktävling!. Vi får höra deltagarnas framtidsdrömmar i det visionära talet Vi har en dröm, som är en uppdatering av Martin Luther Kings berömda tal. De tävlande blir också naturkrafter som skäller ut människorna i talet Naturens röst. Det som står på spel är UR:s Retorikpris, Guldmikrofonen, och 10 000 kronor till klassen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Läsmysteriet - teckenspråkstolkat

Mysteriet med det länsade lönnfacket

Vem länsade lönnfacket? Laget Virvelvindarna tänker försöka lösa mysteriet på slottet. Bland spindelväv och gammal bråte i slottets mörka källare ska de samla ledtrådar genom att klara två utmaningar. Dessutom går det på tid. Kommer de att hinna? Och vem är skuggfiguren som förföljer dem? Utmaningarna utgår från läsförståelsestrategierna.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skeppet Cambria

Showtime!

Året är 1845. Frihetskämpen Frederick Douglass reser under falskt namn från USA till Irland för att söka asyl. När hans falska identitet avslöjas sätts han i arrest. Matilda har fått för sig att Douglass är artist. Cecily befriar Douglass ur hans cell men Matildas pappa, herr Dodd, kommer rusande med en pistol och siktar på Douglass. Då kommer Matilda. Hon tror att föreställningen hon väntat på hela resan äntligen börjat. Showtime! Radiodrama för barn om slaveri, rasism och människorätt.

Fråga oss