Titta

Världen online

Världen online

Om Världen online

Programledarna Idun och Samson tar reda på barn och ungas perspektiv och syn på internet. Hur använder de nätet? Och vad är källkritik? Är det bra med så mycket skärmtid? De träffar influencers och forskare som förklarar och svarar på frågor om nätet och dess påverkan på barn och unga. Hur kommer vi använda det i framtiden? Målgruppen är främst årskurs 4-9 men serien passar även föräldrar, lärare och alla som vill veta mer om unga och medie- och informationskunnighet (MIK).

Till första programmet

Världen online : Sociala medierDela
  1. Hur många av dina vänner är
    på sociala medier?

  2. -Typ alla.
    -Samma här. Alla är typ det.

  3. Statistiken visar att nästan alla har
    nån sorts sociala medier.

  4. Jag tänker inte på vad jag postar.

  5. Inte jag heller. Jag tänker mer på
    vad vuxna tycker om vad vi postar.

  6. Borde det inte handla mer om
    vad man gör på sociala medier?

  7. Behöver man ens ha sociala medier?
    Det får vi ta reda på. Så häng med!

  8. -Har ni några sociala medier?
    -Snapchat, Instagram och Facebook.

  9. -Jag kommer inte ihåg.
    -Jag får inte för mina föräldrar.

  10. Jag har spel
    så att man kan lägga upp bilder.

  11. Jag hamnar lite på Youtube,
    för min pappa har det.

  12. Känner du att du måste vara
    en del av sociala medier?

  13. Jag känner att det inte är så
    viktigt. Jag är mer med min familj.

  14. Jättebra. För många i vår ålder vore
    det en katastrof utan sociala medier.

  15. Jag kan nästan inte göra det.

  16. Du ska bara hålla kameran lite
    ovanifrån och göra nåt med handen.

  17. Jag gör alltid ett "peace sign".

  18. Där har vi en. Vi kör tummen upp.

  19. Vi är i Bandhagens industriområde.
    Varför är vi här?

  20. Jag fick ett sms av Felicia. Vi har
    fått ett uppdrag: att ta en selfie.

  21. -Vem är Felicia?
    -Lite av en expert på sociala medier.

  22. En jättestor fördel
    med sociala medier-

  23. -är att vi ganska snabbt kan få
    fina relationer med andra på nätet.

  24. Att ge ett hjärta eller en like
    till en bild är en jättefin handling.

  25. Det är en fin kärlekspepp. Det går
    snabbt. Jag kan gå in och "lajka".

  26. Vi kan berätta historier som kan
    vara svåra att berätta med vår röst.

  27. Vi kan använda bilder och filmklipp
    och berätta viktiga saker.

  28. Eller bara saker
    som är härliga och gulliga.

  29. Att dela gulliga saker är viktigt.
    Det kan man göra med sociala medier.

  30. -Hallå!
    -Är det du som är Felicia?

  31. Felicia.

  32. -Ni fick mitt sms.
    -Varför selfies?

  33. Jag gav er den här övningen-

  34. -för att vi lever i ett digitalt
    samhälle där bild styr hur vi mår.

  35. -Hur mår du på sociala medier?
    -Jag mår bra.

  36. Det är inte nånting som jag behöver.

  37. Likes och sånt
    har jag aldrig stört mig på.

  38. Det är en problematik som många...

  39. Den här hetsen att få likes
    och känna att man blir omtyckt.

  40. Man ska känna
    att man duger som man är.

  41. Att då äga sin selfie eller bilden av
    sig själv blir viktigare än nånsin.

  42. Jag är jättenyfiken på era bilder.
    Kan ni inte visa mig hur det blev?

  43. -Den här var fin. Den gillar jag.
    -Okej!

  44. Ett "peace"-tecken och du lipar. Och
    en jättecool bakgrund med blomman.

  45. -Varför representerar den dig bra?
    -Jag gillar "peace sign".

  46. Och den är lite busig
    för att man räcker ut tungan.

  47. -Tack! - Vad har du för bild?
    -Jag gör tummen upp.

  48. -Du gör tummen upp. Är du positiv?
    -Ja, det är jag.

  49. -Tänkte du: "Jag ska vara positiv?"
    -Det kom egentligen automatiskt.

  50. Men jag vill väl visa mig positiv.

  51. Nu har ni visat mig era selfies.

  52. Jag kunde se att ni ändå omedvetet
    tänkte lite på vilka ni är.

  53. Ni ska bli mer medvetna om vilka ni
    är. Ni ska få ta nya selfies.

  54. Jag tänker att vi kan röra oss
    vidare, så får ni lite mer info.

  55. Tar ni selfies som ni lägger ut?

  56. Förut gjorde jag det,
    men inte längre.

  57. Ja. Det gör jag
    på både Instagram och Snapchat.

  58. Jag lägger upp många bilder på mig.

  59. Inte så mycket. Då och då.
    Men jag brukar mest lägga ut annat.

  60. På Instagram
    lägger jag oftast ut selfies.

  61. På Snapchat lägger jag ut bilder på
    vad jag gör nu.

  62. Jag brukar inte använda det så ofta.
    Ibland lägger jag ut bilder.

  63. Jag brukar nästan aldrig
    lägga ut selfies.

  64. Men jag lägger ut matbilder
    och solnedgångar.

  65. Jag tar ibland selfies,
    men jag brukar inte lägga ut dem.

  66. Jag brukar ta bilder på mat och annat
    i stället.

  67. Samma här. Jag tar enstaka selfies,
    men jag lägger inte ut dem.

  68. Jag har dem bara där för att jag
    tycker att de är snygga, kanske.

  69. Jag tycker att vi kan sätta oss här
    inför er övning.

  70. Om ni tar fram era mobiltelefoner...

  71. På er telefon har ni
    en inställning som heter timer.

  72. Oftast när man tar en selfie
    ser det ut så här.

  73. Att man...använder sin arm
    till hjälp.

  74. Men med timern kan ni leka ännu mer
    utifrån miljöer som ni är i.

  75. Så våga leka med den också,
    för att ställa telefonen nånstans.

  76. Ni ska våga utmana er själva.

  77. Att innan ni fotar tänka på
    vad ni vill förmedla med bilden.

  78. Förstår ni utmaningen?
    Våga leka. Okej? Varsågoda!

  79. Hur många bilder ska man ta?
    Tre, kanske?

  80. Jag vet inte vad jag ska ta för bild.

  81. Okej. Kameraställ.

  82. Orsaken till att vissa gör narr av
    folk som tar selfies-

  83. -är nog att det handlar om makt.

  84. De som tar selfies och är bäst på
    att göra det och gör det mest...

  85. Det finns en idé om
    att det är unga tjejer.

  86. De som tycker att det är ytligt är
    gubbar. Där finns en maktskillnad.

  87. Gubbar eller vuxna brukar ofta ta sig
    rätten att definiera rätt och fel.

  88. Det är fel, tycker jag. Jag tycker
    att selfies är fantastiskt.

  89. Stå här. Tio, nio...

  90. Jag ska stå så här.

  91. Det som förut kanske vuxna klassade
    som ytlig flickkultur-

  92. -gör vuxna gubbar nu. De tar selfies,
    fast de är ofta sämre på det.

  93. Jag tar nästa på händerna. Fast
    jag kan bara göra det mot en vägg.

  94. -Här blir det bra.
    -Vi är också ytliga.

  95. Sociala medier kan låta oss vara det
    på ett fint sätt.

  96. Att ta en bra selfie är assvårt.

  97. Det är så kallt på marken!

  98. Ah! Kallt!

  99. -Hallå! Hur gick det?
    -Bra.

  100. Vad är skillnaden på de selfies som
    ni tog nu och dem som ni tog innan?

  101. På de här selfiesarna nu tänkte jag
    mer på bakgrunden än mig själv.

  102. Innan gjorde jag så och så.
    Nu var bakgrunden viktigast.

  103. Vad kan ni tänka på framöver
    när ni tar selfies?

  104. Bakgrunden kan göra mycket för
    en bild. Att koncentrera sig på det.

  105. Och inte bry sig om hur man ser ut.
    Att bara vara den man är.

  106. -Det är det som sociala medier är.
    -Sociala medier är en plattform...

  107. ...för dig, dig, mig och alla
    att få visa vem man är.

  108. Att få dela med sig av sig själv.

  109. Det är också lätt
    att fastna i stereotypa könsroller.

  110. Som tjej... Ofta när man fotar
    eller porträtterar tjejer-

  111. -förminskar man dem ofta. Man står
    så här eller med handen på höften.

  112. Man kanske kollar över axeln.
    Har ni tänkt på det?

  113. Nästa gång kommer ni att se hur olika
    man porträtterar tjejer och killar.

  114. Det jag tror att vi behöver prata om
    utifrån idén om vad en selfie är-

  115. -är att använda begreppet normkritik.

  116. Att våga vara kritisk mot normen,
    skönhetsideal och hur vi ska vara.

  117. Jag hoppas framöver när ni tänker på
    vilka bilder ni väljer tills vi ses-

  118. -att ni tänker till.
    Vad vill du förmedla?

  119. Så länge du känner
    att du står för bilden-

  120. -och att den här bilden får dig
    att känna dig glad, stark, cool...

  121. Om vi ska se ut på ett enda sätt-

  122. -kan det bli jäkligt pressande
    med selfies.

  123. Det ska bli jättekul
    att se vilka bilder ni väljer.

  124. Vi ger varandra en high five.
    Och ge varandra en.

  125. Men om vi tänker
    att det inte finns ett-

  126. -utan att det finns tusen sätt
    att få se ut på-

  127. -då är vi normkritiska.

  128. Då kan sociala medier bli
    en källa till pepp och stöd-

  129. -och inte
    en källa till press och stress.

  130. Jag tänkte på tjej- och killnormen
    när det kommer till bilder.

  131. Tänk om vi gjorde tvärtom? Du gör
    som en stereotyp man skulle göra.

  132. -Och jag gör som en tjej.
    -Det skulle vara jättekul!

  133. -Vi tar en bild på varandra.
    -Jag börjar med en bild på dig.

  134. Nätet kan också ge grupper som kanske
    avviker från normen en röst-

  135. -och makt att säga ifrån. Tjejer
    som är skitsnygga och superhäftiga-

  136. -men som kanske inte ser ut
    som en baddräktsmodell-

  137. -lägger ut bilder på sig själva,
    får pepp och vågar bjussa på det-

  138. -och utmanar skönhetsideal.

  139. De får säkert dåliga kommentarer,
    men de vågar utmana-

  140. -vår idé om vad som är vackert,
    snyggt och så. Så himla peppigt!

  141. Nu har vi ringt Viktoria Harrysson,
    som är influencer.

  142. Hej, Viktoria!

  143. Välkomna till en helt ny video
    där mamma och pappa sminkar mig.

  144. -Berätta lite om dig själv.
    -Jag håller på med Youtube.

  145. Det är ungefär mina enda fritid.
    För skolan tar ju upp mycket tid.

  146. Här är själva resultatet.

  147. -Varför började du med Youtube?
    -I början endast för att bli känd.

  148. Det vill varenda unge, antar jag.

  149. -Hej, allihopa!
    -Hej.

  150. Sen blev det till en hobby. Efter ett
    tag lade jag ut min komma ut-video.

  151. Den fick bra respons.

  152. Välkomna till en ny video! Jag
    tänkte prata om min könsidentitet.

  153. Jag är transsexuell/har könsdysfori-

  154. -vilket betyder att jag känner
    att jag är född i fel kropp/kön.

  155. I den här magen ligger jag.

  156. Jag föddes den 11 februari 2003.

  157. Jag var en vanlig unge
    som hette Viktor.

  158. När jag fick ta på mig det jag ville,
    blev jag alltid gladare.

  159. Jag försöker inte vara stereotypisk.
    Det var bara så.

  160. Var det svårt att vara dig själv
    när du hade kommit ut?

  161. Jag såg ner på mig själv.

  162. Ibland kände jag: "Det kanske är bäst
    att vara kille, så slipper jag allt."

  163. Men jag byggde upp självförtroendet
    igen med hjälp av min familj.

  164. Jag bestämde mig för att visa
    vem jag är. Sen lade jag ut det.

  165. Det försvann ett tag och jag
    klädde mig så som samhället tyckte.

  166. Vad fick du för respons på videon?
    Var det bara positivt?

  167. Till en början var den väldigt bra.
    Kommentarerna var bra, i alla fall.

  168. 2014 var mitt livs bästa år.
    Jag kände mig bekväm med mig själv.

  169. Därför tog jag många bilder på mig.
    Jag kände mig helt enkelt vacker.

  170. Av nån anledning
    rusade visningarna i väg.

  171. Då kom den upp i över 100 000.

  172. Det var då som de elaka kommentarerna
    började droppa in.

  173. Det gjorde lite ont i början,
    men sen så "vande man sig" nästan.

  174. Det är en viktig sak
    som jag tänkte prata om.

  175. Det är att jag är transsexuell.

  176. Jag tar upp frågor som man inte
    brukar prata mycket om i samhället.

  177. Mitt budskap är att jag ska kunna
    sprida mer kunskap om det här ämnet.

  178. Det är mitt mål med kanalen.

  179. För många har inte en aning om
    vad en transperson gör eller är.

  180. Om jag berättar den kunskapen,
    kan folk förstå och tänka:

  181. "De är också människor."
    Och alla kan bli glada för varandra.

  182. Det här ledde till att du vann
    ett QX-pris. Kan du berätta om det?

  183. Det var nån liten rolig grej
    till en början.

  184. "Ni kan väl rösta på mig
    till årets trans på QX?"

  185. Det gjorde de tydligen.
    För jag vann och blev jättechockad.

  186. Jag vill börja med att tacka
    min mamma och pappa som sitter där.

  187. Hur ska jag ens kunna tacka er?
    Jag förstår liks... Det är så sjukt!

  188. Tack så jättemycket, hör ni!
    Jag älskar er så himla mycket!

  189. Tack, tack, tack, tack, tack!

  190. Glöm inte att gilla, dela
    och prenumerera. Puss!

  191. Det var en jättestor bekräftelse på
    att det jag gör är bra för samhället.

  192. -Tack för att du ville snacka!
    -Ja, det var superintressant!

  193. -Ha det så bra!
    -Detsamma! Hej då!

  194. -Bryr ni er om ifall ni får likes?
    -Faktiskt inte.

  195. Jag lägger ut det som jag vill.

  196. Om folk gillar det är det kul,
    men det är inget som jag tänker på.

  197. -Nej, det tycker jag inte.
    -Jag tycker inte att det är viktigt.

  198. Det är väl kul att få likes, men jag
    gör det mest för att det är roligt.

  199. Samma här.
    Jag bryr mig inte så mycket.

  200. Det är mer så att ens kompisar
    får veta vad man gör.

  201. Det är kul att få några likes.

  202. Det är bara kul att lägga ut nåt
    och se att folk tittar på en.

  203. Det är kul att få likes, men jag
    tycker inte att det är viktigast.

  204. När man har lagt ut en bild,
    är det bekräftelse om man får likes.

  205. Så jag bryr mig väl ganska mycket
    om jag får likes.

  206. Pappa tycker
    att jag bryr mig för mycket om det.

  207. Hur fungerar hjärnan
    när man får en like?

  208. Vi får en belöningskänsla.

  209. När man ser
    att nån har gillat ens inlägg-

  210. -tar vi in det
    och känner att nån älskar en-

  211. -och så blir vi glada, och det sker
    ett belöningsfyrverkeri i hjärnan.

  212. En sån här signal uppmuntrar oss till
    att fortsätta med det här beteendet.

  213. –Hur påverkar sociala medier hjärnan?
    –Det påverkar hjärnan mycket.

  214. Det finns en väldigt intressant studie.
    Man visade deltagarna olika bilder.

  215. Deltagarna blev tillsagda att gilla bilden
    eller gå vidare till nästa.

  216. Den enda skillnaden mellan dem
    var antalet likes.

  217. De skulle sen avgöra
    om de ville trycka på "gilla".

  218. Man ville undersöka hur man påverkas
    av att se en bild med många likes.

  219. Ändrar det hur man gillar bilderna
    och ändrar det hjärnaktiviteten?

  220. Vill du gissa vad fynden blev?

  221. Jag tror att de med fler likes
    också gillades mest.

  222. Precis. Det enda viktiga är antalet likes.

  223. Så det visar att makten hos likes är stor.

  224. Vi är i studion med Felicia.
    - Kul att du kunde komma!

  225. Absolut! Ni har en så cool studio!
    Framför allt den där fågeln.

  226. -Den är inte riktig, va?
    -Nej.

  227. Datorn är också jättecool.

  228. -Sist vi träffads fick vi ta selfies.
    -Ja. Vi var på ett industriområde.

  229. Nu är vi i studion,
    och jag vill utmana er lite till.

  230. Vi ska göra en övning.
    Jag har skrivit ord här.

  231. -Ser ni vad det står här?
    -Ja. "Trygghet, stabilitet"...

  232. -Ska jag läsa upp alla?
    -Nej. Men det är en massa ord.

  233. Det här är värderingsord.
    Värderingar.

  234. Vad är viktigt för att jag
    ska må bra, vara glad och lycklig-

  235. -och känna att jag är mitt bästa jag?

  236. Välj tre ord var och skriv ner dem
    på er mobiltelefon.

  237. -Har ni valt era ord?
    -Ja.

  238. -Vem vill börja?
    -Jag.

  239. -Lärande, aktivitet och syfte.
    -Lärande, aktivitet och syfte. Okej.

  240. -Vad valde du för ord?
    -Tillsammans, kreativitet och kärlek.

  241. På industriområdet fick ni i uppdrag
    att fota en andra selfie.

  242. Den skulle jag gärna vilja se.

  243. -Jag valde denna.
    -Du gör som hon.

  244. -Var det medvetet eller spontant?
    -Medvetet. Jag ville härma henne.

  245. Om du nu tänker på och kopplar det
    till dina värderingar...

  246. -...är det kopplat till bilden?
    -Jag tycker att den är lite "cute".

  247. Den är rolig.
    Och väldigt kreativ, måste jag säga.

  248. Du valde kreativitet
    som en av dina värderingar.

  249. Du kanske inte tänkte att du skulle
    vara kreativ. Det är man ju bara.

  250. -Vad har du valt för bild?
    -Den här.

  251. Jag gillade att använda bakgrunden
    som jag hade där. Graffitin.

  252. Säger den här bilden mer om dig
    än den där du gör tummen upp?

  253. Ja, kanske.
    Jag tror att jag är lite mer lugn.

  254. Det finns en massa syften
    med en sån här övning.

  255. Att tänka på vad man vill förmedla
    och hur man själv porträtteras.

  256. Du var inne på syfte.
    Det är viktigt för dig.

  257. Ibland behöver man påminna sig om
    varför kärlek är viktigt för en.

  258. Det här kan spegla sig i
    hur ni beter er på sociala medier.

  259. Det är nånting som jag kommer
    att tänka på då. Reflektera mer.

  260. Speciellt på de här orden.

  261. -Varför har ni sociala medier?
    -Det är kul att se vad andra gör.

  262. Hålla kontakten med kompisar
    som inte bor i Stockholm.

  263. På Snapchat har jag kontakt med mina
    kompisar. Jag skickar roliga bilder.

  264. På Instagram lägger jag upp
    min vardag och allt sånt där.

  265. Jag har det för att följa kompisars
    liv när man inte kan vara med.

  266. -Jag messar med mina kompisar.
    -Jag lägger ut bilder.

  267. -Varför har ni sociala medier?
    -För att det är kul.

  268. Man kan chatta med kompisar utan att
    behöva träffa dem i verkliga livet.

  269. -Måste man ha sociala medier?
    -Nej, men det är så vanligt...

  270. ...att man tar det för självklart
    att alla har det. Men man måste inte.

  271. Jag tror att jag skulle få panik om
    jag inte hade nån skärm på tre dagar.

  272. Man måste inte ha det-

  273. -men alla har det. Så det blir lite
    konstigt om man själv inte har det.

  274. Att vi är rädda för att missa nåt-

  275. -handlar om
    att vi är sociala varelser.

  276. Vi har alltid varit beroende av
    vår grupp.

  277. Det har gett oss överlevnadsfördelar
    förut.

  278. Men utmaningen i dag är att byn
    har gått till att bli hela världen.

  279. I dag kan vi ju följa
    alla på Instagram eller Facebook.

  280. Vi har faktiskt samma hjärna i dag
    som vi hade för 40 000 år sen.

  281. Vi behöver inte ha koll på
    hela jordens befolkning-

  282. -men hjärnan förstår inte att man
    inte känner vissa, men känner andra.

  283. Beteendet blir likadant. Vi ser folk
    och tror att de är våra vänner-

  284. -och vill ha koll på allt som händer.

  285. Tack för att du har lärt oss det här!

  286. Jag tror att det är all tid
    för det här avsnittet. Hej då!

  287. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sociala medier

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur beter man sig egentligen på sociala medier? Och vad tänker vuxna om ungas liv i sociala medier? Det tar Idun och Samson reda på i detta avsnitt. De träffar Felicia Margineanu, fotograf, som lär dem hur man tar en perfekt selfie. Och influencern Viktoria Harrysson berättar om hur det var att komma ut som transsexuell. Hon använder sociala medier för att sprida kunskap om ämnet. Hjärnforskaren Katarina Gospic berättar om vad som händer i hjärnan när man får en like.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > HBTQ
Ämnesord:
Hbtq, IT, Informationsteknik, Internet, Normkritik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sociala medier, Transpersoner, Transsexuella, Unga och internet
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6

Alla program i Världen online

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden online

Kreativ på nätet

Avsnitt 1 av 8

Om att vara kreativ på nätet. Kan man lära sig med hjälp av internet? Och om du vill göra någonting själv på internet hur går du tillväga? Idun träffar Jakob och Josef, SkillTwins, som gör videos när de trixar och spelar fotboll. Internetforskaren Elza Dunkels och hjärnforskaren Katarina Gospic svarar på frågor. Vi får veta mer om kollektivt lärande och dela sin kreativitet på nätet. Medverkar gör även Jonas Söderlund som är kurator på Bris.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden online

Spel

Avsnitt 2 av 8

Blir man asocial av att spela dataspel? Eller kanske superteknisk och bättre på engelska? Får man en bättre hjärna rent utav eller är det så att spelandet leder till att man blir okänslig och avtrubbad? Idun och Samson träffar gamern Greta, MissGgamer, för att ta reda på det. Internetforskaren Elza Dunkels och hjärnforskaren Katarina Gospic medverkar och svarar på frågor.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden online

Sociala medier

Avsnitt 3 av 8

Hur beter man sig egentligen på sociala medier? Och vad tänker vuxna om ungas liv i sociala medier? Det tar Idun och Samson reda på i detta avsnitt. De träffar Felicia Margineanu, fotograf, som lär dem hur man tar en perfekt selfie. Och influencern Viktoria Harrysson berättar om hur det var att komma ut som transsexuell. Hon använder sociala medier för att sprida kunskap om ämnet. Hjärnforskaren Katarina Gospic berättar om vad som händer i hjärnan när man får en like.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden online

Sant eller falskt

Avsnitt 4 av 8

Hur ska man veta vad som är sant eller falskt på nätet? Får man ljuga på internet? Idun träffar elever och lärare på Möllevångsskolan för att prata källkritik. Och vad betyder egentligen "fake news"? Elza Dunkels, internetforskare svarar på vem som bestämmer över internet och Jonas Söderlund, kurator på Bris menar att vuxna är sämre på källkritik än barn och unga. Medverkar gör även journalisten Jack Werner som pratar om yttrandefrihet på nätet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden online

Makt

Avsnitt 5 av 8

"Rocka sockorna", en kampanj för att visa att det är okej att vara olika, är ett bra exempel på att kunna förändra och göra skillnad på nätet. Och Samson träffar Ibbe och Abbe i Botkyrka där de berättar om en kortfilm i slow-motion-teknik som de vunnit pris för. Barn svarar på frågor som: kan du påverka på nätet? Vad vill du förändra? Och hur vill du förändra? Medverkar gör även journalisten Jack Werner och Jonas Söderlund, kurator på Bris.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden online

Näthat

Avsnitt 6 av 8

Idun har tänkt på det här med varför folk kan vara så elaka på nätet. Var går gränsen för hur elak man kan vara? Idun och Samson träffar Marcel Jehrlander, influencer. Hans budskap är att alla ska få vara sig själv. Han berättar att han själv har blivit utsatt för näthat och nätmobbning. Tillsammans med Marcel gör Idun och Samson en antinätmobbningsvideo. Katarina Gospic, hjärnforskare, förklarar varför det är enklare att vara elak på nätet än i verkligheten.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVärlden online

Offline

Avsnitt 7 av 8

Idun och Samson och låter sin kompis Neo genomgå ett experiment där han ska vara offline i tre dagar. Kommer han att klara av att inte vara uppkopplad? Vad skulle du sakna mest med nätet? Barn och unga svarar på frågan. Katarina Gospic, hjärnforskare, förklarar varför vi blir beroende och har svårt att slita oss från våra skärmar. Jonas Söderlund från Bris ger råd om hur man ska göra om ens föräldrar spenderar för mycket tid på nätet. Medverkar gör också Elza Dunkels, internetforskare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 4-6 & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Programmera mera - uppdrag

Sortering

Datorer är bra på att sortera, men de måste få rätt instruktioner. Uppdrag: att sortera något på ett helt annat sätt än vanligt. För att lära dig mer om ämnet, titta på Programmera mera, avsnitt 5.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Programmera mera

Säkerhet

Programledaren Karin Nygårds diskuterar med en barnpanel den digitala vardagen och hur tekniken bakom påverkar oss. Ämnet i programmet är IT-säkerhet.

Fråga oss