Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Lågaffektivt bemötandeDela
  1. Vi går fram till en person
    som är jättearg. "Lugna ner dig."

  2. Hjälper det? Nej.

  3. För vi vill inte ens att nån
    ska röra vid oss när vi är arga.

  4. Tackar. Jag är jätteglad över
    att få vara här-

  5. -och prata om lågaffektivt bemötande,
    som jag brinner väldigt mycket för.

  6. Det vi ska prata om i dag är...

  7. Lågaffektivt bemötande är stort. Man
    behöver prata om det ganska mycket.

  8. Men jag har bara 40 minuter på mig
    i dag, så jag tar det från början.

  9. Det jag tänker om lågaffektivt
    bemötande är ju det här-

  10. -att det inte finns en person
    som är lik den andra personen.

  11. Vi träffar ju människor
    som har olika diagnoser.

  12. De har olika saker.

  13. Men man är ju inte sin diagnos.
    Man är ju människa.

  14. Vi jobbar ju med människor
    som har en diagnos.

  15. Det jag tycker om
    med lågaffektivt bemötande är-

  16. -att det är så individuellt.

  17. Och det är ju så här att jag
    har träffat ganska många personer-

  18. -med olika svårigheter.

  19. Jag har jobbat
    med utmanande beteenden i 25 år-

  20. -inom missbruk och NPF-

  21. -men jag har aldrig träffat en person
    som är lik den andra personen.

  22. Och det är jättebra att man läser
    böcker om olika diagnoser.

  23. Man kan gå på föreläsningar
    och se en massa saker.

  24. Men de personerna
    som jag har lärt mig mest av-

  25. -det är dem jag har mött
    i mitt arbete inom NPF-området.

  26. Och jag har träffat några
    under mina 25 år.

  27. De har gett mig en otrolig kunskap om
    hur jag ska bemöta människor-

  28. -som har ett utmanande beteende-

  29. -eller som inte mår så bra
    just vid det här tillfället.

  30. När jag började plugga
    en gång för länge, länge sen-

  31. -så läste man de första böckerna
    om autism.

  32. Och så står det
    att en person med autism är så här.

  33. Man ska inte titta personen i ögonen.
    Man ska inte göra si eller så.

  34. Det man behöver göra när man pratar
    om lågaffektivt bemötande-

  35. -det är ju att se
    hur det är just i dag.

  36. För det jag märker,
    och det är väl så för oss alla-

  37. -det är att vi är väl lite
    upp och ner varje dag. Eller hur?

  38. Och det behöver vi ta hänsyn till när
    vi pratar om lågaffektivt bemötande.

  39. Under de åren jag har jobbat...

  40. I början när jag jobbade
    så var det mycket så här:

  41. "Det här fungerar inte.
    Det här ska vi jobba med."

  42. "Vi ska göra en handlingsplan
    för det här."

  43. Men allt eftersom åren gått
    så tänker jag mer-

  44. -att vi ska jobba
    med det som fungerar.

  45. Vad finns det för styrkor
    och intressen?

  46. Det är en stor del i
    hur vi kan få våra personer-

  47. -att bli motiverade till
    att göra saker.

  48. Jag jobbar ju väldigt mycket
    som handledare och utbildare.

  49. Jag möter ju personer och
    personalgrupper, och en del säger:

  50. "Jag har jobbat så här i många år,
    och jag vet precis hur det är."

  51. Ni kanske känner igen det där. "Jag
    vet, för jag har läst den här boken."

  52. Men det är nånting jag märker
    när jag är där ute:

  53. Vi har så mycket gissningar på
    varför ett beteende blir till-

  54. -eller vad ett beteende är.

  55. Vi måste få våra gissningar
    till fakta och säga:

  56. "Hur kan vi se som det är
    och inte som vi upplever?"

  57. En stor grund
    i det här med lågaffektivt bemötande-

  58. -det är att titta på
    sina egna reaktioner.

  59. För mina reaktioner speglar ju också
    vad jag tänker om personen.

  60. Om jag har en viss bakgrund-

  61. -och har varit med om det här-

  62. -så är det så lätt att föra över det
    på de personer vi träffar.

  63. Där behöver man titta på det här:

  64. Hur reagerar jag när jag möter
    en person som är i affekt?

  65. Hur påverkar det hur jag dokumenterar
    eller beskriver personen?

  66. Det är en av grundstenarna
    i lågaffektivt bemötande-

  67. -att faktiskt titta på
    sina egna reaktioner.

  68. Andy McDonnell
    är en av grundarna av Studio 3-

  69. -och mycket av
    det här med lågaffektivt bemötande.

  70. Han säger att det är vi
    som möter de här personerna-

  71. -som ställer till de mesta problemen.

  72. Jag tror inte
    att om man jobbar inom det här-

  73. -och har en jättetråkig dag, och
    hela helgen har varit lite tråkig...

  74. Det har regnat,
    och man har suttit inne.

  75. Sen träffar vi en person och bara:
    "Vem ska vi sätta i gång i dag?"

  76. Det är inte riktigt så det är,
    utan det är mycket okunskap.

  77. Det är mycket gammalt som sitter i.
    Vi har vissa regler. Vi gör det här.

  78. Det är väldigt mycket att vi
    sätter i gång de här personerna.

  79. Så jag har lärt mig
    under de här åren-

  80. -att den här personen
    behöver bli bemött på det här sättet-

  81. -den här personen på det här sättet
    och den tredje på det här sättet.

  82. Det är det som jag gillar.

  83. Det är ju...

  84. En persons beteende är ju olika
    från gång till gång.

  85. Ibland så måste vi ju också ändra
    vårt sätt att bemöta dem på-

  86. -från gång till gång.

  87. Jag jobbar ju väldigt mycket
    med kravanpassning-

  88. -för jag tror inte på
    att man ska släppa alla krav.

  89. Man behöver ju
    ställa vissa krav också ibland.

  90. För det finns ju vissa måsten
    i livet, eller hur?

  91. Men vi behöver utgå
    från personens dagsform.

  92. Hur mår personen just i dag?

  93. Ena dagen kanske det här fungerar.
    Personen kan gå till skolan.

  94. Personen kan göra sina saker.

  95. Men nästa dag
    fungerar ingenting alls.

  96. Så är det för alla, eller hur?

  97. Men har man då en diagnos inom NPF-

  98. -så kan det vara lite svårare
    att ta till sig det.

  99. Lågaffektivt bemötande
    är ju också ett sätt-

  100. -att förebygga
    att saker ska inträffa.

  101. Att man inte behöver bygga upp...

  102. ...en stress och en oro.

  103. Jag har jobbat i många år
    med människor-

  104. -så jag har varit med om
    olika metoder för-

  105. -hur man ska bemöta människor
    som inte mår så bra.

  106. När jag började en gång i tiden
    i slutet på 90-talet-

  107. -så var det väldigt mycket
    konsekvenspedagogik.

  108. "Om du inte gör så,
    så får du inte det här."

  109. Fungerar det? Nej, det gör det inte.

  110. Och jag kan berätta om
    mitt första jobb-

  111. -som behandlingsassistent
    inom missbruksvården.

  112. Jag jobbade på ett ställe.
    Det var ett utredningshem.

  113. Det var lite oroligt i familjen,
    för mamman klarade inte av det.

  114. Hon led av posttraumatisk stress.

  115. Hon hade flytt
    från ett krigshärjat land.

  116. Hon mådde inte bra,
    och det syntes i familjen.

  117. Så vi skulle göra en bedömning
    om hon kunde ta hand om sina barn.

  118. Det är en hemsk sak att bedöma, men
    mitt jobb var att ta hand om barnen:

  119. En 3-åring, en 5-åring
    och en 12-åring.

  120. Och det var lite kaos. Men en dag
    kommer jag till jobbet kl. 15-

  121. -och det första jag gör är
    att sätta på kaffekokaren.

  122. Då står den här 12-åriga killen
    och väntar på mig.

  123. Han står så här över kaffekokaren
    med en påse vetemjöl-

  124. -och så tittar han på mig så här.

  125. Jag var nyexad behandlingsassistent
    och visste inte hur jag skulle göra-

  126. -så jag sa ju: "Stopp!"

  127. Han lyssnade inte på det,
    utan vad tror ni hände?

  128. Han hällde lite vetemjöl över.

  129. Han lyssnade ju inte på vad jag sa.

  130. Jag visste inte vad jag skulle göra,
    så jag sa:

  131. "Då får inte du följa med på bio
    på fredag!"

  132. Tror ni det hjälpte? Nej, då hällde
    han hela mjölpåsen över kaffekokaren.

  133. Då fick jag försöka med tredje saken.
    Då gick jag in med våld.

  134. Då tog jag och drog bort honom
    från köket.

  135. Vad tror ni hände då?
    Han blev arg på mig.

  136. Han började slå och sparka på mig.

  137. Jag fick hålla fast honom i fyrtio
    minuter tre gånger den kvällen.

  138. Vem var det som startade det här?
    Jo, jag.

  139. Jag hoppas att det är preskriberat.

  140. För jag gör inte så längre, men jag
    visste inte hur jag skulle göra.

  141. Och jag tror att när man inte vet
    hur man ska lösa en situation-

  142. -då tar man till det här med straff
    och går in handgripligt.

  143. I dag hade jag nog satt mig
    vid köksbordet och sagt:

  144. "Sätt dig, så tar vi saft och
    en bulle och pratar om hur du mår."

  145. Jag tror att jag hade fått
    ett bättre resultat. Eller hur?

  146. Många gånger sätter vi som jobbar med
    de här personerna i gång vissa saker.

  147. Ska man då ha
    ett lågaffektivt bemötande-

  148. -så gäller det otroligt mycket
    den här följsamheten.

  149. Att vara medveten.

  150. Att alltid ligga steget före.

  151. Vad finns det för orosmoment där?

  152. Vad kommer vi att möta där?

  153. Ska jag ställa kravet här?

  154. Vad har vi för dagsform?

  155. Och det kräver mycket av oss
    som möter de här personerna-

  156. -att förändra oss hela tiden.

  157. Och vi kallar det här
    "aktiv pedagogik".

  158. För ibland måste man ändra
    på saker och ting.

  159. Vi har ett schema.
    Vi har en dagsrutin. Vi har nånting.

  160. Och så märker vi
    att personen är lite så här.

  161. Då kanske jag
    måste sänka kraven just då-

  162. -för att sen höja dem om det går bra.

  163. Att vara statisk mot den här personen
    som inte mår bra-

  164. -det fungerar ju inte heller.

  165. Ta hänsyn till var personen är.

  166. Och då har vi
    det här med våra egna reaktioner.

  167. Jag har ju träffat ganska många
    personer med självskadebeteenden-

  168. -som har slagit och spottat.

  169. Och jag vet inte hur många jag
    har plockat avföring ur munnen på.

  170. Det har varit krossade fönsterrutor
    och sönderslagna lägenheter-

  171. -och mycket sånt där som händer.

  172. Och vi människor reagerar lite olika-

  173. -när vi möter en människa
    som är i affekt. Eller hur?

  174. Och det beror ju på vissa saker
    att vi är här.

  175. Vi brukar prata om
    vad ett utmanande beteende är.

  176. Det är det som skrämmer mig,
    skadar mig eller upprör mina känslor.

  177. För allt det här påverkar ju
    våra personer. Hur jag reagerar.

  178. Skadar, skrämmer... Men det finns ju
    mycket som upprör våra känslor.

  179. Är det nån som har träffat nån som
    ställer samma frågor om och om igen?

  180. Eller hur?

  181. Det kan vara ett sätt att kommunicera
    för de här personerna.

  182. Men om man hör: "Vad är det för lunch
    i dag? Vad är det för lunch i dag?"

  183. "Det är köttbullar."
    "Vad är det för lunch i dag?"

  184. Det återkommer, eller hur?

  185. Kan vi reagera olika på en sån fråga
    eller nån som låter mycket-

  186. -eller nån som inte gör nånting alls?

  187. Det kan ju också vara
    ett utmanande beteende.

  188. Det beror ju på vissa saker
    att jag går i gång på det här.

  189. Ibland beror det ju på hur jag mår.

  190. Om jag mår bra den här dagen
    så orkar jag lite mer. Eller hur?

  191. Om jag har lite kaos i min egen
    familj och grälar med min respektive-

  192. -så blir jag
    lite mer stingslig kanske.

  193. Och det behöver vi också
    ta hänsyn till.

  194. Hur jag reagerar beror ju också på
    om jag har en erfarenhet-

  195. -och har sett
    såna här beteenden innan.

  196. Det kan både vara bra och dåligt.

  197. Det jag märker när jag träffar många
    är att vissa personer säger:

  198. "Ja, ja. Att personen slår sig själv
    med handen är väl ingenting."

  199. "Det är ju värre
    när personer springer in i dörrar"-

  200. -"och slår sig i huvudet
    på hörn så där."

  201. Men det beror på att när man har sett
    väldigt mycket utmanande beteende-

  202. -så kan man ju bli
    lite avmätt på det.

  203. "Ja, ja. Jag har sett så mycket
    att jag inte ens registrerar det."

  204. Det är en fara
    när man inte ser allt som händer.

  205. Men det är otroligt viktigt
    att se. Så.

  206. Jag träffar en del personalgrupper
    som gör så här också.

  207. En del reagerar inte på
    det här utmanande beteendet.

  208. Sen finns det vissa personalgrupper
    som reagerar alldeles för mycket.

  209. Det är ju så här
    att en sån här sak... Så blir det.

  210. För de reagerar utifrån känslan,
    inte utifrån fakta.

  211. Jag var på ett ställe.
    Jag behöver inte säga var.

  212. Det är ett ställe
    där de har otroligt mycket våld-

  213. -för det ingår
    i deras arbetsuppgifter-

  214. -eller deras klientel som kommer dit.

  215. Då sa de så här på morgonen: "Det var
    slagsmål på avdelningen i går."

  216. Men det var en person
    som fick ett slag på kinden.

  217. Att berätta som det är
    och inte som vi upplever att det är-

  218. -det är otroligt viktigt.

  219. För då hittar vi ju en orsak.
    Vi kan bättre se varför saker händer-

  220. -om vi ser fakta
    i stället för hur vi upplever det.

  221. Hur jag reagerar
    kan ju också bero på-

  222. -var nånstans det händer.

  223. Att göra det hemma är en sak-

  224. -men att göra det i köpcentrumet är
    en annan sak, för jag reagerar olika.

  225. Hur ska de vi möter
    känna skillnad på det där?

  226. Sen finns det en annan sak
    som man också kan göra.

  227. Tänk er att jag går nedför gatan
    och så halkar jag på ett bananskal.

  228. Vad är det första jag ser?
    Vad är det första jag tittar på?

  229. Om nån såg mig.

  230. Nu var det ingen som såg mig,
    så jag... Sen går jag vidare.

  231. Andra dagen jag halkar står det
    en massa människor och tittar på mig.

  232. Vad gör jag då? Jo, antingen
    så blir det bara "Aj, aj, aj"-

  233. -eller så skrattar jag bort det.

  234. Sen frågar nån "Hur gick det?",
    och då blir det "Bra".

  235. Precis samma sak som när nån ringer
    till er på natten.

  236. "Sov du?"
    "Nej." Det är samma sak.

  237. Tredje dagen
    halkar jag på ett bananskal-

  238. -och så står det en finnig tonåring
    och käkar banan och skrattar åt mig.

  239. Hur reagerar man då?
    Man blir förbannad, eller hur?

  240. Och det finns undersökningar. Dave
    Dagnan, en psykolog i England, säger-

  241. -att om jag tror
    att personen gör saker medvetet-

  242. -då reagerar jag med ilska.

  243. Men om jag tror att personen gör det
    omedvetet, av impuls, reflex-

  244. -funktionsnedsättning eller nånting-

  245. -då reagerar vi med hjälpsamhet.

  246. Och där är min utgångspunkt. För jag
    har träffat ganska många personer-

  247. -som kan planera och göra det här,
    men jag måste ställa mig frågan:

  248. Varför har de ett behov
    att kasta ett bananskal för mig?

  249. Men den här finniga tonåringen, då?

  250. Om man tittar på
    hur han har gjort det här.

  251. Han har ju stått här,
    och han har ju mätt min steglängd.

  252. Jag vet inte hur länge han har stått
    och tränat på att kasta bananskal.

  253. För såna är de ju, eller hur?

  254. Det kräver ju ganska mycket kognition
    för att göra såna saker och planera.

  255. Men min erfarenhet
    av utmanande beteende är-

  256. -att det händer på grund av en orsak-

  257. -och det är i den omgivning
    som personen befinner sig i.

  258. Alltså vi eller nånting annat.

  259. Och där behöver man då tänka lite på
    hur vi har olika tolerans.

  260. Vi måste också vara medvetna om
    att vissa dagar mår inte vi bra.

  261. Vi orkar inte lika mycket
    vissa dagar.

  262. Och det måste vara okej, eller hur?
    Men man måste våga prata om det.

  263. "Nu orkar inte jag. Kan nån annan
    göra det? Kan vi hjälpas åt här?"

  264. Det är en lyx som vi
    som jobbar inom det här området har.

  265. Men föräldrar och anhöriga
    har inte det. De har ofta 24/7.

  266. De måste vara där hela tiden. Det
    glömmer ofta vi som inte är anhöriga.

  267. Det man också behöver titta på är
    att om vi har olika beteenden-

  268. -för vems skull
    ska jag förändra ett beteende?

  269. Är det för individens skull?
    Är det för vår skull?

  270. Min uppfattning är att det ska höja
    livskvaliteten för personen.

  271. Personens skull
    är alltid nummer ett, tänker jag.

  272. Lena och Christoffer är här.

  273. Det är två av mina kolleger.

  274. Vem har rätt av de här?

  275. Båda har rätt, eller hur?

  276. Ibland hamnar vi i konflikter
    för att jag tycker så här-

  277. -en annan tycker så här
    och en tredje så här.

  278. Vi kan ju aldrig undgå att ha olika
    uppfattningar om saker och ting.

  279. Men om man har en relation
    med nån människa som bor där hemma-

  280. -vem har mest ansvar
    att lösa den här konflikten?

  281. Det är båda två, eller hur?

  282. Det man behöver göra
    för att lösa konflikter-

  283. -det är ju att förstå
    hur andra personer ser på saken.

  284. Om jag är Christoffer
    så behöver jag ju förstå-

  285. -att Lena ser det på det här sättet.

  286. Jag måste förstå det de personerna
    jag jobbar med förstår.

  287. För de personerna ser det
    på det här sättet-

  288. -på grund av en massa mentaliserings-
    problem eller vad det nu kan vara-

  289. -och jag uppfattar saken så här.

  290. Då måste jag kunna mycket om
    hur personen ser på det-

  291. -för att lösa konflikten.
    Annars blir det:

  292. "Jo, så är det".
    "Nej, så är det inte."

  293. Ibland måste jag sätta mig in i det.
    "Jaha, så här ser personen på saken."

  294. Man kan ju aldrig undvika konflikter.

  295. Det vi kan försöka göra är att säga:
    "Hur ska vi försöka undvika dem?"

  296. Alltid vara steget före.

  297. "Kan det bli en konflikt här?"

  298. Som de sa här
    före jag kom in och pratade:

  299. "Vilka strider ska vi ta? Är
    den här konflikten viktig eller ej?"

  300. "Och för vems skull tar vi den?"

  301. Den här skalan
    heter Kaplan och Wheeler.

  302. Den finns i ett otal olika versioner
    världen över-

  303. -när man pratar om lågaffektivitet.

  304. Det man mest pratar om
    är det här vi kallar "affektsmitta".

  305. För affekt smittar ju.

  306. Tänk om jag hade kommit in så här:
    "Oj, oj, oj! Vad jobbigt det här är."

  307. "Jag klarar inte av det här."

  308. Då tror jag att det är några
    som börjar känna så här:

  309. "Stackars föreläsare där framme."

  310. Eller hur? Vi går i gång
    lite grann här. Eller...

  311. Är det nån som har bråkat
    med nån respektive nån gång?

  312. Det har ni aldrig gjort, eller hur?

  313. Har det nån gång varit så här-

  314. -att den ena personen då kanske är
    lite argare på den andra personen?

  315. Är det nån som har sagt till nån
    person nånting som man inte menar-

  316. -men man har sagt det ändå?

  317. Eller hur? Och varför gör man det?

  318. Jag måste dra i gång den andra så att
    jag orkar fortsätta vara arg på den.

  319. Om en person har en konflikt
    med sin respektive...

  320. Vi säger att nån står och skäller
    på mig, och jag bara...

  321. Det är klart att affekten ökar
    lite då, eller hur?

  322. Man måste ju bekräfta varandra och
    säga: "Jag förstår att du är arg."

  323. Men om man tittar på forskningen på
    det här med affektsmitta-

  324. -så ser man att om jag har ett lugn
    så ökar konflikten så här.

  325. Men har jag ett aggressivt beteende,
    alltså mer affekt, så ökar det.

  326. Så då blir det en push, push, push,
    push, push, push.

  327. Det som är bra med affekt är
    att lugn skapar lugn.

  328. För tänk om jag hade stått
    och pratat så här:

  329. "Hej. Jag heter Christer. Jag ska
    prata om lågaffektivt bemötande."

  330. "Ja..."

  331. Det går inte, för ni ska sitta och
    höra på föreläsningar hela dagen.

  332. Det blir lite jobbigt, eller hur?

  333. Så jag kan styra väldigt mycket-

  334. -med hur jag pratar
    och hur jag verkar på scenen.

  335. Ja, affekt smittar.

  336. Jag tänkte att ni skulle få göra
    en liten övning.

  337. Ni kan väl resa på er?
    - Och du kan väl vända på dig?

  338. Res på er, allihopa.

  339. Jag vill att ni gör så här:
    Ta en motperson.

  340. En trycker.

  341. Tryck mot varandra så här.

  342. Se till att kämpa lite,
    så att det blir lite krig.

  343. Okej. Det är bra.

  344. Nu vill jag att ni ska göra så här
    att en person...

  345. När man trycker så följer
    den andra personen bara med lugnt.

  346. Nu kan ni sätta er ner igen.

  347. När man vågar vara avslappnad
    i en sån här svår situation...

  348. Ni märkte ju att när man trycker här
    så blir det lite löjligt, eller hur?

  349. Det är precis som när man tar i hand
    med nån som har döda fisken-handen.

  350. Det är lite så där, eller hur?

  351. Att våga vara avslappnad i den här
    situationen är otroligt mycket.

  352. För om jag är stel
    så blir det också svårare, eller hur?

  353. Jag jobbade med en stor man
    som kom fram till mig-

  354. -och han skulle trycka ner mig
    så här.

  355. Han brukade då bara slänga sig ner
    på golvet och ligga så här.

  356. Och visst kan man brotta ner honom
    och säga "Det här var nödvärnsrätt"-

  357. -men den här personen hade autism
    och en utvecklingsstörning.

  358. Han förtjänar inte att skadas,
    och jag måste tänka på min hälsa.

  359. Nära och kära vill
    att jag ska komma hem.

  360. Men det jag gjorde var det här.

  361. Jag blev lite Ville, Valle, Viktor.
    Jag kommer inte ihåg vem som var vem.

  362. Och vad gör han? Han bara lägger sig
    på golvet och så ligger han där-

  363. -i stället för att gå upp i affekt.

  364. På en kurs var det en mamma som hade
    en person med asperger och ADHD.

  365. Och den här tjejen
    var jätteduktig i skolan.

  366. Hon hade högsta betyg i allt.

  367. Men hon satt och spände sig: "Jag ska
    klara skolan. Jag ska klara skolan."

  368. Men när hon kom hem
    så blev det svårt för mamman.

  369. Då gjorde mamman som jag visade nu.

  370. Då sa tjejen bara "Men mamma,
    vad gör du?" och gick in på sitt rum.

  371. För det är så avväpnande att våga
    vara avslappnad i en sån situation.

  372. Testa det, så får ni se.

  373. Är det nån av er
    som har varit arg nån gång?

  374. Har ni varit arga
    utan en enda orsak nån gång?

  375. Nej. Eller hur? Det finns alltid nåt,
    men det kan vara svårt att se det.

  376. Det är precis som den här skalan.

  377. Det händer ju en massa saker
    varje dag.

  378. Det finns lite triggerpunkter
    som man går i gång på-

  379. -och de triggerpunkterna
    måste vi veta om.

  380. Det kan ju vara
    att jag inte sov så gott i natt-

  381. -och sen vaknade jag av
    att det diskades.

  382. Jag vaknade inte på vanligt sätt.

  383. Eller så var det fel person
    som väckte mig.

  384. Sen ska man käka frukost
    och så finns det ingen skinka.

  385. Det finns kalkon.

  386. Sen är taxin lite sen.

  387. Sen kommer man till skolan
    och så säger läraren hej-

  388. -och så exploderar man.

  389. Och då står läraren där: "Va?
    Vi gör ju precis som vi brukar göra."

  390. Men det vi behöver ta hänsyn till
    är ju vad som har hänt.

  391. Jag brukar prata om nåt
    som kallas "1-2-3 hela dagen".

  392. För jag behöver ju veta vad som
    har hänt innan jag träffar personen.

  393. I vilket skick är personen? Har
    personen haft en besvärlig morgon?

  394. Sen behöver jag ta hänsyn till
    hur jag ska bemöta det.

  395. Alltså nummer 2.
    Alltså före, under och efter.

  396. Jag behöver titta på hur jag ska
    bemöta morgonen som personen haft.

  397. Sen måste jag också ta ansvar för vem
    som ska ta hand om personen efteråt.

  398. För det kan ju vara nånting här.

  399. För ibland blir det så här att ena
    stället gör jättemycket aktiviteter.

  400. Och det kan vara
    jätteroliga aktiviteter-

  401. -men sen på kvällen måste man
    samla ihop den här personen-

  402. -för att personen har bränt ut allt.
    Det finns röda och gröna aktiviteter.

  403. Röda aktiviteter är sånt som
    bränner ut personen. Det tar energi.

  404. Är det nån som har varit
    på Gröna Lund?

  405. Det är skitkul att vara där,
    men man är trött efteråt.

  406. Och vi kan inte ha
    för mycket röda aktiviteter.

  407. De måste blandas med gröna
    aktiviteter som fyller på energi.

  408. Det som är så bra med oss är
    att när vi är arga-

  409. -så har vi en förmåga
    till återhämtning.

  410. I Stockholmstrafiken
    vet ni hur det är, eller hur?

  411. Ibland är det köer.

  412. Jag blir lite stressad först
    men kan inte göra nåt åt det.

  413. Vi har en förmåga till återhämtning,
    men få av våra personer-

  414. -har den kunskapen eller förmågan
    eller får tillfälle till det.

  415. Det är bara nya krav,
    nya krav, nya krav, nya uppmaningar.

  416. Då behöver vi ta hänsyn till
    vad som har hänt här.

  417. Återhämtningstiden efter ett utbrott
    kan vara ganska lång.

  418. Upp till 90 minuter.

  419. Och ibland går vi in
    alldeles för tidigt.

  420. Killen som gjorde så här mot mig,
    han lade sig i det här rummet.

  421. Jag backar ut ur rummet
    och tittar så.

  422. Sen går jag in till honom.
    Jag tittar ut och så går jag in.

  423. Och så kommer det en i personalen
    och erbjuder honom ett glas saft.

  424. Då smällde det igen,
    för det var alldeles för tidigt.

  425. Det här är några strategier
    man kan tänka på-

  426. -när man möter en person i affekt.

  427. Det är svårt att vara lugn i en svår
    situation, men jag måste spela lugn.

  428. Jag måste ha ett kroppsspråk
    som är ett lugnt kroppsspråk.

  429. Jag måste ge personligt utrymme.

  430. Det är bättre att ta två steg bakåt
    än ett steg framåt.

  431. Om ni tänker på nån person
    som ni är arg på-

  432. -vill ni vara nära den personen?

  433. Vill ni att personen ska klappa er
    på huvudet och säga "Lugna ner dig"?

  434. Varför gör vi så att vi går fram
    till en person som är jättearg-

  435. -och säger "Lugna ner dig"?
    Hjälper det? Nej.

  436. För vi vill inte ens att nån
    ska röra vid oss när vi är arga.

  437. Gör inte saken värre än den redan är.

  438. Tydlighet på två minuter.

  439. Det här är lite jobbigt.

  440. Och tydlighet behöver vi
    väldigt mycket i våra liv, eller hur?

  441. Ni behöver veta när ni ska vara här.
    Ni vet att det blir mat.

  442. Tänk om jag hade sagt: "Jag är sen
    och har inte hunnit prata om allt"-

  443. -"så vi drar över lite."

  444. Och då kanske det inte finns nån mat.

  445. För det vet ju inte ni, eller hur?

  446. Otydlighet skapar jättemycket oro
    hos våra personer-

  447. -när vi inte är tydliga med vad
    vi säger och med vårt kroppsspråk-

  448. -i alla de här sakerna
    som vi behöver se tydlighet i.

  449. Har ni tänkt på hur man brukar säga
    "Kom, så går vi och duschar"?

  450. Vem vill duscha med en 55-årig gubbe?

  451. Eller hur?

  452. Om det är nån på mina kurser
    som räcker upp handen och säger-

  453. -"Får jag gå på toaletten?"
    då säger jag nej.

  454. Men de går på toaletten i alla fall.

  455. Ställer jag en fråga så måste jag
    vara beredd på svaret, eller hur?

  456. Vi ställer kanske
    för mycket frågor ibland.

  457. För vi måste veta hur våra personer
    tolkar det här med kommunikation.

  458. Vad förstår de? Vad förstår de inte?
    Hur tolkar de det vi säger?

  459. Nånting som är otroligt viktigt-

  460. -är det här
    med gemensamt förhållningssätt.

  461. Vi som träffar många personer
    behöver göra på samma sätt.

  462. Om man jobbar på en bilfabrik
    och ska göra motorer-

  463. -så säger nån: "Du ska skruva
    den gula skruven i det gröna hålet."

  464. Vi får en arbetsbeskrivning.
    Men i omsorgen är det så här:

  465. "Jag känner inte för
    att göra så i dag."

  466. "Jag tar skruven
    där jag känner för i dag."

  467. Eller så gör jag så här: "På förra
    motorn hade vi det alltid så här"-

  468. -"så jag fortsätter med det."

  469. Men vi jobbar med människor.

  470. Vi behöver ha en förutsägbarhet
    i oss som personal-

  471. -och i anhöriga och skolor
    och överallt.

  472. Vi behöver ha: "Så här är det."

  473. För en tycker så,
    en tycker så och en tycker så.

  474. Nu får inte jag prata mer.
    Jag vill prata hela dagen-

  475. -men nu är det inte så,
    så jag får avsluta här.

  476. Tack för mig.

  477. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lågaffektivt bemötande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Bemötande, Funktionsnedsättning , Hälso- och sjukvård, Medicin, Mänskliga relationer, Samhällsvetenskap, Sjukvårdspersonal, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.

Fråga oss