Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Stresshantering med ACTDela
  1. I stället för att få panik
    och bli jättestressad-

  2. -så kan jag försöka låta det som
    händer vara som det är.

  3. Vi lever i ett samhälle
    som ställer höga krav på stress.

  4. Det är högre tempo än tidigare
    och snabba förändringar.

  5. Det finns massor av information vi
    måste förhålla oss till och sålla i.

  6. Det kan vara väldigt krävande.

  7. Buller. Alla som åker tunnelbana
    vet hur bullrigt det kan vara.

  8. Det kan verkligen vara stressande
    om man är känslig för intryck.

  9. Samhället ställer höga krav
    på social kompetens.

  10. Man ska vara smidig på arbetsplatsen
    eller arbetsintervjun.

  11. Det är inte så konstigt-

  12. -att vi ser en högre grad av stress
    hos personer med NPF.

  13. Det finns samband mellan stress
    och hur mycket svårigheter man har-

  14. -även om vi inte vet helt säkert
    vad som är orsak och verkan.

  15. Det finns en högre grad av stress
    hos personer med NPF.

  16. Men svårigheterna man har
    kan också komma mer till uttryck-

  17. -om man är stressad.

  18. Vi vet att en stor del
    av personer med NPF-

  19. -har en ökad psykisk ohälsa.
    Depression och ångest är vanligast.

  20. Vid långvarig stress kan man även se
    utmattning och sänkt livskvalitet.

  21. Jag tänkte ta några exempel-

  22. -på situationer som kan vara mer
    stressande för personer med NPF.

  23. Störande ljud eller ljus.

  24. Att nåt förändras.

  25. Människor som pratar.

  26. Att inte veta vad man ska göra.

  27. Att behöva vänta på nåt.

  28. Eller att träffa nya människor.

  29. Att få kritik.

  30. Eller att ha
    negativa tankar om sig själv.

  31. Allt det här
    kan vara oerhört stressande.

  32. Varför det?
    Jo, om man är känslig för intryck-

  33. -som ljud, ljus,
    smak, lukt eller känsel-

  34. -så kan hjärnan bli överbelastad.

  35. Man kan också ha sociala förmågor
    som inte matchar de krav som ställs-

  36. -på arbetsplatsen, i skolan,
    på en fest eller liknande.

  37. Man kanske har
    en annorlunda processhastighet.

  38. Man kanske är långsammare
    eller snabbare än de flesta andra.

  39. Man kanske inte hänger med eller
    tycker att andra är för långsamma-

  40. -och blir stressad av det
    och tycker det är tålamodskrävande.

  41. Man kan ha svårt att vänta...

  42. ...på en bus
    eller på nån som pratar långsamt.

  43. Man kan ha svårt med förändringar.

  44. Det kan väcka
    obehagskänslor och obehagstankar.

  45. Man kan också ha svårt
    att sitta still.

  46. Det finns mycket
    som kan göra en extra stressad.

  47. Vad kan man göra åt det?

  48. När jag började intressera mig
    för stresshantering vid NPF-

  49. -jobbade jag på en specialskola
    med ungdomar med Aspergers syndrom.

  50. De är väldigt kravkänsliga
    och lättstressade-

  51. -i en miljö där man
    behöver göra mycket anpassningar.

  52. Det första man behöver göra är
    att minska på det som stressar.

  53. Det här är välkänt.

  54. Tydliga instruktioner,
    att veta i förväg vad man ska göra-

  55. -och en behaglig miljö att jobba i.

  56. Den här delen av stresshanteringen är
    oerhört viktig.

  57. Jag skulle gärna se mer av den typen
    av anpassningar i stort i samhället.

  58. Men kan behöva jobba
    på ett annat sätt också-

  59. -med att lära ut
    stresshanteringstekniker-

  60. -för att själv bli extra rustad
    till att hantera stress.

  61. Jag ska nu gå in på vad man kan göra
    i form av stresshantering.

  62. I grunden kan det handla om att man
    behöver hantera sig själv...

  63. ...och hur man reagerar.

  64. Det finns mer och mer forskning
    på bra metoder för stresshantering.

  65. Mindfulness är en metod som
    i olika anpassningar och format-

  66. -har visat sig fungera bra
    för att lära sig hantera stress-

  67. -och tankar,
    känslor och kroppssensationer.

  68. En metod som bygger vidare på det är
    yoga, som kommer mer och mer.

  69. En tredje metod, som jag ska prata
    lite mer om i dag, är ACT.

  70. Det är en kombination av mindfulness
    och acceptansträning och tekniker.

  71. Man jobbar med motivationsarbete-

  72. -och försöker komma i kontakt
    med sina egna önskningar och mål.

  73. Det är inte alltid så lätt.

  74. På ena sidan har vi ACT
    och vad som ingår i det.

  75. På andra sidan har vi de svårigheter
    som är vanliga vid NPF.

  76. ACT utmärker sig i kombinationen av-

  77. -motivationsarbete och arbete med att
    få kontakt med det som är viktigt.

  78. Man ska kunna acceptera-

  79. -det man känner och tänker
    och hur ens egna reaktioner är.

  80. Man ska vara närvarande
    i det som händer.

  81. Man ska hitta
    det som är viktigt för en själv.

  82. Det är inte alltid lätt.

  83. Man kanske tror sig veta
    vad som är viktigt.

  84. En förälder eller en lärare kanske
    har berättat vad som är viktigt.

  85. Man kanske har uppfattat vad
    som borde vara viktigt i samhället.

  86. Det är inte alltid samma sak
    som att det är viktigt för en själv.

  87. Ibland kanske man inte ens vet
    vad som är viktigt.

  88. Man känner att man gör en massa saker
    men inget känns meningsfullt.

  89. Man förstår inte
    varför man ska göra det.

  90. Det kan vara en gymnasieelev
    som kämpar på-

  91. -men inte vet vad man ska ha
    utbildningen till.

  92. Den är inte i kontakt med det än.

  93. Ett första steg i ACT
    handlar om att ta reda på-

  94. -vad som är viktigt för en själv.

  95. När man har gjort det kan man
    formulera vad man vill göra...

  96. ...med det man tycker är viktigt.
    Man kanske vill träffa människor mer.

  97. För att kunna träffa folk
    bör man kunna åka buss.

  98. Ett mål kan vara
    att klara av att åka buss.

  99. Det är ganska svårt, för det
    ställer krav på att hantera intryck.

  100. Det kan var ljud, buller
    eller folk som pratar och så vidare.

  101. Ett konkret mål
    kan vara att åka buss.

  102. Man kan behöva hantera sina tankar.

  103. "Jag klarar aldrig det här"
    är en vanlig tanke.

  104. Man kan behöva hantera sina känslor.

  105. Man kanske känner sig
    rädd, arg, frustrerad.

  106. Kroppen kan också reagera
    när man är stressad.

  107. Hjärtat börjar bulta.
    Man kanske blir väldigt varm.

  108. Man kanske känner sig trött
    eller håglös. Det kan se olika ut.

  109. På nåt sätt behöver man
    hantera sig själv på bussen.

  110. Jag tänkte visa ett exempel
    med en person jag har jobbat med...

  111. ...som hade svårt för bussar
    p.g.a. ljud och intryck.

  112. Han satte upp som mål
    att kunna åka buss.

  113. I slutet av behandlingsomgången-

  114. -berättade han att han hade suttit
    på bussen, som ett "examensprov"-

  115. -och då hade en skolklass gått på.

  116. Det ställer höga krav på hantering.

  117. Han ville använda sig
    av det han hade lärt sig.

  118. Acceptans, att kunna sitta kvar...

  119. ...och låta känslorna få vara där.

  120. Kroppen reagerar och uttrycker panik
    och vill få en att lämna bussen.

  121. Han beslöt sig för att sitta kvar
    och hantera det och se vad som hände.

  122. Han testade det
    och märkte att det faktiskt gick.

  123. Han satt kvar på bussen
    och klarade att hantera situationen-

  124. -vilket gav större självförtroende
    inför kommande situationer.

  125. Så här kan det vara.

  126. Känner ni igen det där?

  127. Det kan vara ljud...

  128. ...en känsla av att bli upprörd
    och hjärtat bankar.

  129. Det kan vara väldigt jobbigt.

  130. Ett första steg är
    att lägga märke till det som händer.

  131. Man kan notera tanken:
    "Just nu hör jag för mycket ljud."

  132. Man kan inte göra nåt åt ljuden i sig
    men man kan hantera tanken om dem.

  133. "Jag märker att det är för mycket
    ljud och jag känner mig upprörd."

  134. "Och hjärtat slår."

  135. Vad kan jag göra
    när jag har märkt det?

  136. I stället för att få panik
    och bli jättestressad-

  137. -kan jag försöka låta
    det som händer vara som det är-

  138. -utan att försöka förändra det
    eller undvika det-

  139. -eller på nåt annat sätt
    reagera på det.

  140. Det är okej att ha tanken om
    att det är för mycket ljud.

  141. Jag känner mig upprörd. Det är okej.
    Och jag låter kroppen reagera.

  142. Jag upplever det inte
    som farligt längre. Det är okej.

  143. Problemet som ofta uppstår är-

  144. -att när man blir stressad
    så vill man slippa obehaget.

  145. Stressen ska väcka oss och få oss
    att förstå att nåt är farligt.

  146. Men den får oss ofta
    att undvika saker.

  147. Vi vill undvika det som är jobbigt.

  148. En fest med mycket folk är
    en jobbig situation.

  149. Jag kanske inte vill gå dit
    för att det är stressande.

  150. Jag vet inte vad jag ska säga och så.

  151. Det är en stressande situation.
    Jag kanske stannar hemma i stället.

  152. Det känns oftast lite bättre just då.

  153. Men vad händer nästa gång
    man vill gå på en fest?

  154. Vad gör jag då?
    Jo, jag fortsätter att stanna hemma.

  155. Det blir oftast ännu jobbigare nästa
    gång jag får chansen att göra det.

  156. Det känns bra då,
    men på lång sikt blir det värre.

  157. Man blir kanske
    ännu mer nedstämd och stressad-

  158. -eller får sänkt livskvalitet
    och känner sig uppgiven.

  159. Man kan kalla det
    för "undvikandefällan".

  160. Man har nåt man vill göra - åka buss.

  161. Men dessa tre saker-

  162. -tankar, känslor-

  163. -och kroppens reaktioner-

  164. -får mig att stanna hemma
    för att det blir för jobbigt.

  165. Det funkar på kort sikt
    men inte på lång sikt.

  166. ACT jobbar med det här.

  167. Där försöker man
    gå emot sina undvikanden.

  168. Det kan låta lätt.
    Det är bara att sluta undvika.

  169. Men det är jättesvårt, annars
    skulle alla göra det hela tiden.

  170. Har man NPF-svårigheter är
    det ännu svårare.

  171. Väldigt mycket kan vara påfrestande.

  172. Man kan behöva jobba med det här
    väldigt systematiskt.

  173. Man måste först hitta motivationen
    till att utsätta sig för det jobbiga.

  174. Varför är det värt det?

  175. Sen måste man ha
    resurser, verktyg och tekniker-

  176. -för att hantera känslorna,
    tankarna och kroppssensationerna.

  177. Man behöver nåt att ta till
    annars blir det för svårt.

  178. Då kan man jobba
    med acceptans och fokusträning.

  179. Med hjälp av det kan det vara möjligt
    att göra det man vill göra.

  180. Det låter kanske ganska enkelt-

  181. -och egentligen är det ganska enkelt,
    på många sätt.

  182. Men att göra det i praktiken är
    oftast mycket svårare.

  183. Har man tränat på det många gånger
    så går det-

  184. -bara man ger det lite tid.

  185. Jag tänkte säga några ord-

  186. -om den typ av stresshantering
    som jag jobbar med.

  187. Vi har utvärderat den
    för just personer med NPF-

  188. -och i första hand
    personer med autism.

  189. Vi har utvärderat autismen-

  190. -men man kan använda det
    på flera diagnoser med NPF.

  191. Programmet heter NeuroAct.
    Det är en typ av stresshantering.

  192. Det bygger på ACT
    och de principer jag har pratat om.

  193. Det är en kombination
    av ACT och psykoedukation-

  194. -för att lära in de här metoderna
    på ett enkelt och pedagogiskt sätt.

  195. Det är i gruppformat.

  196. Det är både utvärderat
    på ungdomar och vuxna.

  197. Det är 12 tillfällen
    och man tränar också efteråt.

  198. Mellan de olika tillfällena
    tränar man på egen hand-

  199. -med hjälp av en CD-skiva
    eller med övningar-

  200. -som är korta och enkla att göra-

  201. -i acceptans och fokusträning
    i medveten närvaro.

  202. Vi har sett
    att det finns effekter på stress.

  203. Vi ser minskad stress
    och psykisk ohälsa...

  204. ...framför allt minskad depression
    och ilska - hos tonåringar.

  205. Vi ser även ökad livskvalitet
    och psykologisk flexibilitet.

  206. Det visar hur väl man kan hantera
    tankar, känslor och kropp.

  207. Förmågan ökar och man känner sig
    mindre funktionsnedsatt-

  208. -vad gäller social förmåga. Man
    klarar sociala situationer lättare.

  209. Jag tänkte ge några exempel
    på kommentarer från deltagare.

  210. Vad tycker de själva?

  211. "Jag har lättare
    att inte låta tankarna styra."

  212. "Jag är mer utåtriktad och kan göra
    aktiviteter utifrån egna beslut."

  213. "Jag klarar att inte oroa mig.
    Folk säger att jag är lugnare."

  214. "Jag har upptäckt
    att jag kan vara i en grupp."

  215. "Jag har släppt kraven
    och agerar mer rationellt."

  216. "Jag är mindre stressad
    och tänker mer positivt."

  217. "Nu tänker jag att tankar, känslor
    och kroppssensationer är ofarliga."

  218. Det behandlingen handlar om...

  219. ...är att träna på ACT-tekniker...

  220. ...och få en ökad förmåga
    att hantera stressande situationer.

  221. En förhoppning är
    att det här ska nå ut till fler-

  222. -och att det
    ska finnas mer tillgängligt.

  223. Vi jobbar på det nu.

  224. Om det finns intresse
    så är det bara att kontakta mig.

  225. Det kan handla om ledarutbildning
    för att hålla grupperna.

  226. Det kan också handla om
    att man söker själv som patient.

  227. Det går bra att kontakta mig där.

  228. Jag vill tacka alla
    som har deltagit i projektet-

  229. -för att utvärdera behandlingen.

  230. Här har vi alla som har varit med.

  231. Det är teamet
    som har varit med och forskat.

  232. Tack för uppmärksamheten.
    Där finns kontaktuppgifterna.

  233. Det finns tid till att ställa frågor
    om ni har några.

  234. Tack så mycket.

  235. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Stresshantering med ACT

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
ACT, Funktionsnedsättning , Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Stresshantering
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.

Fråga oss