Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Unga med NPF och nätetDela
  1. En ung tjej fick en bild på en snopp
    skickad till sin telefon-

  2. -men hon reagerade inte. Lägerledaren
    frågade om hon inte blev ledsen.

  3. "Nej, det är väl så killar hälsar."

  4. Det är en jobbig strålkastare här,
    men jag ska försöka klara av det.

  5. Vi har jobbat med projektet Nätkoll.

  6. Nätkoll är ett arvsfondsprojekt
    som fanns 2015-2018.

  7. Det är alltså avslutat nu.
    Sista dagen var den sista februari.

  8. Själva syftet med projektet är-

  9. -att det ska vara tryggt på nätet
    för unga med NPF.

  10. Karin ska berätta mer om bakgrunden
    till projektet om en stund.

  11. Vi har sett att vi måste jobba både
    med möjligheter och risker på nätet.

  12. I början var det mycket fokus
    på risker, men vi fick tänka om.

  13. Projektet bygger på tre olika ben,
    tre teman:

  14. Dataspel, nätmobbning och grooming.

  15. Vi kommer att gå in lite mer på var
    och en av dem under föreläsningen.

  16. Projektresultatet är
    två utbildningsmaterial.

  17. Ett till föräldrar,
    och ett till skolan.

  18. Dem kommer vi också
    att berätta mer om.

  19. Ja, nätet...
    Hur har vi det med nätvanorna här?

  20. Vi brukar göra en koll
    när vi är ute och föreläser.

  21. Hur ser det ut med nätvanorna?
    Hur gör ni?

  22. Vilka har Facebook? Räck upp en hand.
    Oj! Alla, i princip.

  23. Vilka har inte Facebook?

  24. Det var några stycken.
    Vilka har Snapchat?

  25. Ganska många.

  26. Instagram? Ja. Hur många
    har gillat nåt på Facebook i dag?

  27. Och lagt ut en bild på Instagram?

  28. Hur många har Tinder?

  29. Fegisar!

  30. -Ingen vill erkänna det.
    -Hur många har nätdejtat?

  31. Här är några djärva.

  32. Vi kommer kanske inte
    att prata så mycket om...

  33. De tre benen...
    Vi kommer att prata mest om grooming.

  34. Vi har valt
    att fokusera på det i dag.

  35. Dataspel är också ett problem ibland-

  36. -och mobbning på nätet
    är ju också ett problem-

  37. -men det kommer
    att handla ganska mycket om grooming.

  38. Ni kommer att få se film, hoppas vi.
    Om vi får hjälp, så ska det bli film.

  39. Nätet och NPF,
    varför är det så intressant?

  40. Jo, det krävs en hel del kompetens
    att vara på nätet-

  41. -och utnyttja alla de goda sidorna
    och undvika det som är mindre bra-

  42. -och för att hitta, analysera
    och kritiskt värdera information.

  43. Man måste veta vad man letar efter
    och kunna värdera det.

  44. Det krävs
    en hel del kompetens för det-

  45. -men också för att kunna uttrycka sig
    på nätet-

  46. -i forum där man pratar om saker
    som ligger en nära om hjärtat.

  47. Att gå in i olika grupper och driva
    frågor kräver också kompetens.

  48. Och det sista:
    Att förstå mediernas roll.

  49. Vad gör det med oss
    när vi skickar en bild till nån?

  50. När vi gillar eller inte gillar? Det
    är viktigt att förstå hur det funkar.

  51. Vad händer, Madde,
    om man inte har den här kompetensen?

  52. Målgruppen som vi har arbetat kring
    och för, gruppen unga med NPF...

  53. Många har svårt med de sakerna
    som man behöver vara bra på.

  54. Vi kallar det
    för kognitiva oförmågor.

  55. Till exempel sociala koder.
    Man har svårt att läsa mellan rader.

  56. Allt går så himla snabbt på internet,
    så man hinner inte tänka efter.

  57. Att vara impulsiv är aldrig bra,
    men på nätet är det ännu sämre.

  58. Man skickar en bild på sig själv
    utan att tänka på konsekvenserna.

  59. Det är likadant med gränssättning.

  60. Den söta killen tjatar om att man ska
    skicka en bild, och man ger efter.

  61. När vi intervjuade
    olika personer i lokalföreningar-

  62. -så träffade vi även lägerledare.

  63. De gav ett exempel på en ung tjej.

  64. Hon fick en bild på en snopp
    skickad till sin telefon-

  65. -men hon reagerade inte. Lägerledaren
    frågade om hon inte blev ledsen.

  66. "Nej, alla killar hälsar väl så."

  67. Så gränssättning kanske inte funkar
    så bra i alla lägen heller.

  68. Generalisering,
    tidsuppfattning och minne.

  69. Det blir ganska mycket konflikter
    i NPF-familjer.

  70. Kring dataspelande, till exempel.

  71. Man inser inte att det går lång tid.
    Man har svårt med tidsuppfattning.

  72. Det i sin tur leder till konflikter
    mellan en själv och föräldern-

  73. -och så blir man stressad.
    Det är en ond cirkel.

  74. Bekräftelsebehovet...

  75. Många har ett större bekräftelsebehov
    än vad unga generellt har.

  76. Det är lättare att skicka bilder
    när man får positiva kommentarer.

  77. Man hamnar lättare
    i dåliga situationer-

  78. -för man förstår inte
    att människor vill illa, helt enkelt.

  79. Nej, man förstår inte alltid
    vad som händer på nätet.

  80. Hur började det egentligen?
    Det började 2014.

  81. Då fick Attention Hisingen-Kungälv,
    som är projektägare...

  82. -De fick en massa varningar.
    -...meddelanden från föräldrar.

  83. Föräldrarna var oroliga
    för att deras barn råkade illa ut.

  84. Man fastnade framför datorn,
    man blev mobbad, man kränkte andra-

  85. -men man utsattes också för
    oönskade sexuella inviter på nätet.

  86. Här är ett exempel på ett sånt
    ärende, eller ett sånt fall.

  87. En flicka lockades och lurades
    att göra saker på och utanför nätet-

  88. -av nån som påstod
    att han var äldre än vad han var.

  89. Nej,
    att han var yngre än vad han var.

  90. Han lockade henne
    med löften om kärlek.

  91. På olika sätt fick han henne
    i sitt nät.

  92. Det här gick till rättegång.
    Föräldern orkade kämpa.

  93. Flickan kunde förmedla vad det var
    som hade hänt, och mannen blev dömd.

  94. Det sker inte alltid, utan såna här
    situationer är svårbevisade.

  95. Jag vet inte om ni kan se det,
    men det är intressant.

  96. Hovrätten säger: "Mannen har begått
    gärningarna trots att han visste"-

  97. -"att flickan av olika skäl
    mådde dåligt och var sårbar."

  98. Man tänker
    på hennes funktionsnedsättning.

  99. Jag tänker att det kanske inte
    handlar om "trots att"-

  100. -utan kanske på grund av
    att mannen förstod-

  101. -att den här tjejen var
    ett "safe target", ett säkert mål.

  102. Vi vet att de män
    som är ute och trålar på nätet-

  103. -efter unga, osäkra ungdomar,
    ofta tjejer-

  104. -har en fingertoppskänsla-

  105. -och känner direkt när det är en
    person som har de här svårigheterna.

  106. Man har svårt med konsekvens och
    impulsivitet. Man är ett enkelt mål.

  107. Här nånstans började vår tanke
    med det här projektet.

  108. Nu ska vi se om vi kan se en film
    som ingår i vårt föräldramaterial.

  109. Strategifilm kallar vi den.
    Den handlar om grooming.

  110. I går kom jag in i Klaras rum.

  111. Hon sitter framför datorn
    och är i nån jävla chatt-

  112. -i bara behån!

  113. Det finns ju idioter överallt. Det är
    så många äckel på de där chattarna.

  114. Det är klart att man blir orolig!

  115. När jag var liten sa man ju bara:

  116. "Följ inte med hem till nån gubbe."

  117. Eller: "Gå inte med nån gubbe
    om han vill bjuda på godis."

  118. Det var ju inga konstigheter.
    Men vad fan säger man nu?!

  119. På nätet vimlar det av dem.

  120. Hon har alltid varit sån
    att hon har hakat på.

  121. Hon har väldigt svårt att se
    att hennes handlingar...

  122. ...får konsekvenser.

  123. Hon har absolut inget konsekvenstänk
    över huvud taget.

  124. Det är ju det som gör
    att man blir orolig...

  125. ...att det är nåt äckel
    som får henne att göra saker.

  126. Hon har alltid hängt på
    sina vänner...

  127. ...och gjort saker...

  128. ...som hon kanske inte alltid
    riktigt har velat själv.

  129. Jag vill skydda henne, men hon kommer
    aldrig till mig och ber om hjälp.

  130. Aldrig! Jag fattar inte varför.

  131. Samtidigt vill jag ju
    att hon ska bli starkare.

  132. Att hon ska lyssna mer på sig själv.

  133. Jag hade så gärna
    velat hjälpa henne...

  134. ...att förstå
    att hon kan stå på egna ben.

  135. Just nu
    litar jag inte riktigt på det.

  136. Men...hur börjar jag ett sånt snack?

  137. "Har du pratat med nån snuskgubbe
    eller -tant på chatten i dag?"

  138. Nej, det går liksom inte.

  139. Om jag skulle lägga in
    ett spionprogram i datorn...

  140. Då kan jag se vad hon skriver
    och vad andra skriver till henne-

  141. -och hur hon hanterar äckel.

  142. Hon kanske är riktigt bra på det.

  143. Nej, det går ju inte.
    Då ser jag ju ALLT hon skriver.

  144. Det vill jag inte.

  145. Då klampar jag ju in
    på hennes integritet.

  146. Det är ju den jag vill stärka.

  147. Jag vill ju att hon ska kunna lita
    på mig. Jag vill bygga förtroende.

  148. Kanske har hon sätt att ta reda på-

  149. -om den hon chattar med är den
    som den utger sig för att vara.

  150. Hon kanske kan lära mig nåt.
    Hon kanske har...

  151. ...nån som stöttar henne.

  152. Vi kanske kan lära oss, tillsammans,
    nya sätt att ta reda på-

  153. -om det är nån som försöker luras
    på nätet. Jag vet inte.

  154. Eller så ska jag bara sluta oroa mig,
    kanske.

  155. Hur hade du gjort?

  156. Ja, hur hade man gjort?
    Bakgrunden, manuset till det här...

  157. Det är skådespelare som pratar.
    Vi har fem såna här strategifilmer.

  158. De kommer från samtalen
    som vi hade under det första året.

  159. Vi träffade massor med folk,
    och många väldigt oroliga föräldrar.

  160. Det var de här funderingarna
    som de hade.

  161. Vi lyssnade på folks berättelser.

  162. Vi tog kontakt med Statens medieråd
    och bad att få använda oss-

  163. -av några frågor
    ur deras enkätundersökningar-

  164. -för att få
    nåt slags jämförelsematerial.

  165. Det blev rapporten
    Mer, oftare och längre tid.

  166. Barn med NPF är mer,
    oftare och längre tid på nätet.

  167. Ni ska få se staplar här-

  168. -men vi får gå snabbt förbi dem.

  169. Man spelade mer dataspel, men var på
    sociala medier i mindre utsträckning.

  170. Det är lite märkligt-

  171. -eftersom vi ser en större utsatthet
    på just sociala medier.

  172. Vi såg också mer sexuella inviter-

  173. -och att man blev mobbad
    eller mobbade andra på nätet.

  174. Här är väldigt mycket staplar.
    På första raden...

  175. Det är barn och unga.
    13-16-åringar har vi plockat ut.

  176. De röda staplarna är barn med NPF-

  177. -och de svarta är genomsnittet
    från Statens medieråds siffror.

  178. Vi ser att barn med NPF är
    överrepresenterade när det gäller...

  179. Föräldrar uppger att de är oroliga
    för att barnen har mobbat-

  180. -utsatts för sexuella inviter,
    eller berättat för mycket om sig.

  181. Det finns en större oro
    bland föräldrar till barn med NPF.

  182. Sen frågar vi också...
    Man är orolig, men är oron befogad?

  183. Där ser vi också att de röda
    staplarna är lite högre än de svarta.

  184. Den här oron är många gånger befogad.

  185. Vi frågade också vad de trodde-

  186. -om sina barns förmåga
    att vara på nätet på ett klokt sätt-

  187. -och att kunna hitta
    informationen man vill ha-

  188. -och att blockera personer
    som man känner inte vill en väl.

  189. Föräldrar till barn med NPF
    tror mindre om sina barns förmågor-

  190. -att hantera nätet
    på ett tryggt sätt.

  191. Nu ska vi se en film till.

  192. Apropå att föräldrar är oroliga
    och inte tror så mycket om sina barn-

  193. -så visar den här filmen
    en del strategier som barnen har.

  194. Vi kanske inte ska tro för lite om
    barnen. Många unga har sagt till oss-

  195. -hur de avslöjar många sjuka saker
    på nätet.

  196. I den här filmen kunde vi se
    några strategier som tjejen hade.

  197. Till exempel pratade hon ju med en
    kompis. Hon kollade av med nån annan.

  198. "Känner du den här personen?
    Hur skulle du göra?" Man får tips.

  199. Man hjälps åt.

  200. Man får ett bra tips,
    det kan ni förmedla till era unga-

  201. -för att kontrollera om personen är
    den som den utger sig för.

  202. Sen blockerar hon ju faktiskt
    den här snubben.

  203. Unga har förmågor att hantera
    mycket av det som de möter på nätet.

  204. Det får vi inte glömma.
    Vi får inte tro att de är offer.

  205. Nu ska vi se...

  206. Jag har tagit med Statens medieråds
    senaste undersökning-

  207. -där de ställer frågor
    om medier och nätanvändning.

  208. Jag tog med den för att jag
    skulle vilja lyfta tjejer och killar.

  209. Vår undersökning var för liten
    för att särskilja tjejer och killar.

  210. Statens medieråd har för första
    gången, vilket vi får ta ära av...

  211. För första gången ställer man frågan
    om funktionsnedsättning.

  212. Använder unga med funktions-
    nedsättning nätet på ett annat sätt?

  213. Vad vi kommer att se nu är resultat
    från deras undersökning.

  214. Det är barn, 13-16 år.

  215. Frågan är
    "Har du en funktionsnedsättning?"

  216. Så det är inte bara NPF.

  217. Ta med det när ni ser siffrorna.
    Det ger ändå en fingervisning.

  218. 9 % av de som svarade sa
    att de hade en funktionsnedsättning-

  219. -och hälften av dem sa att de hade
    en NPF-diagnos. Ta med er det-

  220. -så kan man ändå resonera kring
    att det kan se ut på det här sättet.

  221. Här är en fråga till föräldrarna:

  222. "Har ditt barn kontaktats av vuxna
    som söker sexuell kontakt via nätet?"

  223. De två till vänster är genomsnittet.

  224. Till höger är
    unga med funktionsnedsättning.

  225. Vi ser en stor skillnad.
    Det är skillnader mellan könen.

  226. Flickor är överrepresenterade.
    Rejält.

  227. Och för dem med funktionsnedsättning
    drar stapeln upp rejält.

  228. "Har ditt barn publicerat olämpliga
    bilder på sig själv på nätet?"

  229. Här ser vi också en stor skillnad.

  230. De med funktionsnedsättning är
    mer utsatta.

  231. Och flickor är mer utsatta
    för de här sakerna-

  232. -än pojkar.

  233. Nu frågar man barnet:
    "Har du råkat ut för"-

  234. -"att nån har lagt ut bilder på dig
    på nätet mot din vilja?"

  235. Där är också flickor med funktions-
    nedsättning överrepresenterade.

  236. Jag drar de här ganska snabbt, så att
    vi ska hinna med det vi vill säga.

  237. Det här är intressant. "Ser du porr
    en eller flera gånger i veckan?"

  238. Det kanske inte har nåt att göra med
    att var utsatt på nätet-

  239. -men här ser vi
    att pojkar ser mer porr än flickor.

  240. Men flickor med funktionsnedsättning
    ser betydligt mer porr-

  241. -än flickor
    utan nån funktionsnedsättning.

  242. Man kan fundera på varför.

  243. Är det nån som har nån teori?

  244. Det kanske är svårt att tänka
    kring det, men man kan fundera.

  245. Är det brist på sexualundervisning
    som känns relevant för just mig?

  246. Jag vet inte. Det är många saker
    som vi skulle vilja snoka vidare på.

  247. Så... Vi har pratat om den stora oron
    bland föräldrar för sina barn.

  248. Är den befogad? Vi har sett
    att den är befogad i många lägen-

  249. -men vi ser också att föräldrar
    underskattar sina barns kunskap.

  250. Vi ställde en fråga
    i vår enkätundersökning-

  251. -som säger att varannan förälder
    till barn med NPF saknar vägledning-

  252. -när det gäller
    barnens medieanvändning.

  253. Det säger mycket om att det finns
    en oro, en vilja och ett ansvar.

  254. Man känner att man borde veta mer,
    man borde kunna vägleda sitt barn.

  255. Det tog vi fasta på i våra material.

  256. Vi har gjort utbildningsmaterial
    för föräldrar och skola-

  257. -och det ska Madde prata om nu.

  258. Du får den. - Vi har alltså
    tagit fram två olika material.

  259. Det till föräldrar är uppbyggt som
    en studiecirkel på fyra tillfällen.

  260. Man ska ge nätkunskap
    till föräldrarna, för där är bristen.

  261. Föräldrar vet inte
    vad barnen gör på nätet.

  262. De fyra olika tillfällena...
    Det första är Vad händer på nätet?

  263. Föräldrar får tillsammans gå igenom
    olika sidor som barnen är inne på.

  264. Många som vi har träffat har ingen
    aning om vilka sidor barnen besöker.

  265. Att bygga en grundkunskap
    handlar den första träffen om.

  266. Träff två heter Mitt liv på nätet.

  267. Ungdomar berättar om
    hur deras liv på nätet ser ut.

  268. Vi har gjort en film-

  269. -där tre unga med olika NPF-diagnoser
    berättar om bra och dåliga saker.

  270. Deras erfarenheter kring nätet. Det
    är en bra film som finns på Youtube.

  271. Träff tre handlar om
    olika perspektiv.

  272. De flesta människor utgår
    från sitt eget perspektiv.

  273. Det är nyttigt att vända på det, så
    vi har tagit fram perspektivfilmer.

  274. Först visas en situation
    ur barnets perspektiv-

  275. -och sen ur förälderns...
    Nej, man ser förälderns först.

  276. Det är två olika innehåll,
    kan man säga.

  277. Hoppsan! De filmerna finns också ute.

  278. Nummer fyra handlar om strategier.

  279. Filmen som ni såg,
    med pappan som pratade om sin dotter-

  280. -det är en av filmerna som finns med.
    Det finns fem filmer.

  281. De bygger på de tre benen
    näthat, grooming och dataspelande.

  282. Föräldramaterialet är uppbyggt
    så att det ska vara stärkande.

  283. Man ska kunna träffa andra föräldrar,
    bygga upp varandra-

  284. -och ta del av andras erfarenheter.
    Det ska uppmuntra till samtal.

  285. Det bygger på filmer
    som ska uppmuntra till samtal.

  286. Vi har utbildat ca trettio personer
    som ska kunna utbilda i materialet.

  287. Men materialet är
    så pass självinstruerande-

  288. -att man kan följa
    de olika instruktionerna-

  289. -och anordna en egen träff
    utan några större problem.

  290. Allt material finns på Attentions
    hemsida: attention.se/natkoll.

  291. Det är gratis. Filmerna finns...
    Vi har en egen Youtube-kanal.

  292. Det är bara att gå in och kolla.

  293. Det som vi har kommit fram till
    genom att jobba med materialet är-

  294. -att föräldrar behöver intressera sig
    för vad barnen gör på nätet.

  295. Då tror vi att barnen får förtroende
    och kommer om det skulle hända nåt-

  296. -eller innan nåt händer. Det är där
    vi tror att kunskapen behövs.

  297. Japp... Det var lite grann
    om föräldramaterialet.

  298. Skolinspektionen gjorde en granskning
    av 24 skolor 2016, tror jag-

  299. -kring hur skolorna arbetar
    med kränkande beteende på nätet.

  300. Skolans ansvar tar inte slut
    när skoldagen tar slut.

  301. Skolan har ett ansvar för att arbeta
    med frågor som rör nätet.

  302. Det följer med barnen 24-7.

  303. Granskningen kom fram till att skolan
    är dålig på att arbeta förebyggande-

  304. -med att motverka kränkningar
    på nätet-

  305. -och man var ganska dålig på att
    arbeta med normer. Det som vi vet är-

  306. -att våra barn ganska ofta sticker ut
    från den traditionella normen-

  307. -och därför är våra unga
    extra utsatta även i skolan.

  308. Som av en slump har vi tagit fram ett
    material som skolan kan arbeta med.

  309. Det ska jag berätta mer om nu.

  310. Vi har ett skolverktyg
    som heter Koll på nätet.

  311. Det är framtaget
    tillsammans med Statens medieråd.

  312. Vi har jobbat mycket med det här,
    och vi har haft unga med NPF med.

  313. De har haft workshoppar
    och hjälpt oss att få fram innehåll.

  314. Jag ska bläddra.

  315. Huvudpersonen
    i det här digitala verktyget...

  316. Först tänkte vi göra ett spel.
    Unga med NPF gillar att spela.

  317. Men det kostar ju skjortan,
    så vi fick tänka om.

  318. Vi har tagit fram ett digitalt
    verktyg som är minst lika bra.

  319. Verktyget har en fiktiv huvudperson
    som heter Alex.

  320. Ungdomarna tyckte
    att det var bra att ha en person-

  321. -som inte var en nära kompis-

  322. -för då slipper man känna sig
    utlämnad om man tar upp svåra saker.

  323. Därför finns Alex.

  324. Verktyget innehåller
    sex olika berättelser.

  325. De här sex berättelserna bygger på
    de tre olika temana som vi har nämnt.

  326. Näthat, grooming och dataspelande.

  327. Det är två berättelser per tema.

  328. Eftersom vi har pratat om grooming,
    så fortsätter vi på det temat.

  329. Det här är Pokémon Go. Det kanske
    inte är lika poppis längre.

  330. Det handlar om
    att möta människor i verkliga livet-

  331. -och vad det finns för risker
    och möjligheter.

  332. Här står det: "Enligt Hampus finns
    det en sällsynt pokémon en bit bort."

  333. "Han frågar om Alex vill följa med
    och fånga den. Alex gör det."

  334. Eleverna får svara
    med hjälp av smileys-

  335. -om det är bra,
    dåligt eller om de inte vet.

  336. När de har klickat på ett svar
    kommer de till en annan sida-

  337. -som ger feedback
    på svaret som de lämnade.

  338. Vi försöker att inte ge
    rätt eller fel, utan indikationer.

  339. "Det är roligt att träffa
    nya människor, men tänk på att..."

  340. Vi vill inte leda
    i nån egentlig riktning.

  341. Man får också feedback på hur andra
    har svarat. "46 % har svarat som du."

  342. Då kan man se om man är helt ute och
    cyklar, eller vad man nu ska säga.

  343. Till det här digitala verktyget finns
    det en väldigt bra lärarhandledning.

  344. Läraren ska inte sortera ut alla barn
    med diagnos och köra det här-

  345. -utan verktyget är uppbyggt på ett
    sånt sätt att alla ska kunna spela-

  346. -men det finns mycket information
    om neuropsykiatriska diagnoser-

  347. -och hur man kan jobba som lärare.

  348. Mycket ansvar ligger på pedagogen.
    Man får hjälp av lärarhandledningen.

  349. Jag måste andas lite.

  350. Det finns många olika förslag
    på lektionsupplägg.

  351. Man behöver inte ha det varje fredag
    på Roliga timmen i sex veckor-

  352. -utan det finns en massa
    olika förslag på lektionsupplägg.

  353. Det här följer skolans styrdokument.

  354. Information finns om hur du kan
    arbeta med det här i t.ex. svenska-

  355. -för att följa
    de styrdokument som finns.

  356. Det finns också många bra länkar
    där du kan hitta nyttig information.

  357. "Vad kan du göra om en elev är utsatt
    på nätet" är en steg för steg-lista-

  358. -på vad du ska göra.

  359. Där finns också tips
    på digitala verktyg-

  360. -om du vill arbeta vidare
    med den här frågan i din klass.

  361. Det är ganska ofta som vuxna inte vet
    vad som är brottsligt.

  362. Elever kan begå brottsliga handlingar
    mot sina kamrater.

  363. Därför har vi också med en bilaga som
    handlar om olika brottsrubriceringar.

  364. Jaha...

  365. Det har varit väldigt mycket fokus
    på negativa saker.

  366. Som Karin sa tidigare använder vi oss
    av Statens medieråds frågor-

  367. -men vi har också varit olydiga och
    ställt egna frågor som var positiva.

  368. Vi ska delge lite av de svaren också.

  369. Föräldrar till barn medger-

  370. -att internet stjäl tid från andra
    saker, som de tycker är viktigare.

  371. Men de säger samtidigt att det är
    ett väldigt bra sätt att umgås-

  372. -och att det är roligt och
    avkopplande. Där håller många med.

  373. Ja... Barn med NPF har via nätet...

  374. Ungefär hälften som vi har frågat
    har blivit kompis med nån.

  375. De har fått en vän
    som de fortfarande har kontakt med.

  376. De har hittat information om nåt som
    de inte har velat fråga nån annan om.

  377. Så det händer väldigt mycket positivt
    på nätet också.

  378. -Jaha, då ska vi börja avrunda.
    -Skenade jag i väg alldeles för fort?

  379. Okej, vi ska avrunda, och egentligen
    bara sammanfatta lite grann.

  380. Vad har vi pratat om i dag?

  381. Unga med NPF är mer, oftare
    och längre tid på nätet.

  382. De är mer utsatta.
    Vi ser en utsatthet.

  383. Men vi ser också
    väldigt många positiva saker.

  384. Många av våra barn kanske inte har
    så många kompisar-

  385. -men på nätet har man
    jättemånga kompisar.

  386. De måste vi vuxna se som riktiga
    kompisar. De är inte på låtsas.

  387. De är värdefulla.
    Vi försöker hålla balansen.

  388. Man får inte slänga ut
    det som är bra-

  389. -bara för att man är rädd
    för det som är mindre bra.

  390. Vad har vi mer lärt oss? Vuxna
    behöver mer kunskap. Det är viktigt.

  391. Unga är väldigt kloka i många fall,
    men vi behöver mer kunskap om nätet-

  392. -för att kunna ha tillitsfulla samtal
    med våra barn innan nåt händer.

  393. Då tror vi att chansen ökar
    att barnen kommer till oss-

  394. -om det händer nåt som inte är bra.

  395. Vi måste tidigt intressera oss för
    vad barnen gör på nätet-

  396. -och försöka ha goda samtal med dem.

  397. Mycket av allt vi har pratat om
    är gemensamt för alla ungar.

  398. Alla ungar kan råka illa ut-

  399. -men några har extra svårt
    med vissa saker-

  400. -som att tänka på konsekvenser-

  401. -och de har kanske
    ett något större bekräftelsebehov.

  402. Bara så att ni har en sammanställning
    av våra utbildningsmaterial...

  403. Allt finns på attention.se/natkoll.

  404. Där finns utbildningsmaterialet
    för föräldrar och andra vuxna-

  405. -Nätkoll för skola,
    det digitala verktyget-

  406. -och där ligger också en länk till UR
    Skola och sju filmade föreläsningar.

  407. Vår slutkonferens filmades av UR.

  408. Där får ni
    en jättefin sammanfattande bild-

  409. -av vårt arbete
    under de här tre åren.

  410. Nätkoll finns inte längre-

  411. -men vi har en mejladress-

  412. -så om ni har frågor-

  413. -så återkom gärna till oss,
    så ska vi se om vi kan svara på dem.

  414. Tack för oss!

  415. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Unga med NPF och nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Barn och internet, Databehandling, Datakommunikation, Datanät, Datorer, Föräldrar till barn med funktionshinder, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Bokmässan 2016

Made by Sweden?

Ett panelsamtal om hur svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och vilka möjligheter och hot står vi inför. 1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Medverkande: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, och Folke Tersman, professor i filosofi. Moderatorer: Henrik Berggren, Lotta Gröning och Jonas Nordin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg den 22 september 2016. Plats: Svenska Mässan. Arrangörer: Kungliga biblioteket och Kulturrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Youtubekändis

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.

Fråga oss