Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Helhetsgrepp för familjer med NPFDela
  1. Det är många instanser som ska tycka,
    men de gör det inte tillsammans.

  2. Konsekvenserna blir
    bristande helhetsgrepp runt barnet.

  3. "Jag har en skolvägrande dotter
    som jag är hemma med."

  4. "Hon har självskadebeteende
    och depression med ångest."

  5. "Vi är under utredning,
    men det känns som om ingen lyssnar.

  6. "Jag känner mig maktlös."

  7. "Min son har nyligen
    fått diagnos ADHD."

  8. "Det finns många frågor,
    och jag befinner mig i limbo."

  9. "Jag vet inte
    vilka rättigheter det finns."

  10. "Vår son ska genomgå en utredning
    om han har autism."

  11. "Jag känner mig vilsen, och det är
    frustrerande att ha väntat så länge."

  12. "I höst är det ett år."

  13. "Det är svårt att veta
    vart man ska vända sig."

  14. "Det är jobbigt att utelämna
    sin familj till olika instanser."

  15. "Det vore skönt med en kontaktperson
    som kände till situationen"-

  16. -"som kunde vara en spindel i nätet."

  17. Det är berättelser från verkligheten.

  18. Det är
    vad jag och Linda möter på jobbet.

  19. Det här är föräldrarnas vardag.

  20. Jag heter Alexandra Gahnström
    och jobbar på Trygg-Hansa.

  21. Jag har tidigare erfarenhet av
    arbetslivsinriktad rehabilitering.

  22. Då har jag jobbat
    med unga vuxna med NPF.

  23. Det här är min kollega.

  24. Linda Janze heter jag och jobbar på
    Familjehjälpen på Trygg-Hansa.

  25. Jag är socionom med vidareutbildning
    inom barn-och ungdomspsykiatri.

  26. Jag har framförallt jobbat
    inom elevhälsan innan Familjehjälpen.

  27. Först vill jag tacka
    för att vi fick komma.

  28. Det här är nåt vi brinner för.

  29. Det har nog inte undgått någon-

  30. -att det finns brister i stödet
    i samhället i dag-

  31. -speciellt för barn och unga med NPF.

  32. Vi ser att den psykiska ohälsan
    ökar lavinartat bland barn och unga.

  33. Jag och Linda är här för att
    dela med oss av våra erfarenheter-

  34. -då vi dagligen möter föräldrar.

  35. Vi ser vilka regionala skillnader
    det finns i skola, vård och omsorg."

  36. Vad ska vi prata om?

  37. Vi kommer att lyfta olika perspektiv-

  38. -på familjens, föräldrarnas
    och barnens perspektiv.

  39. Framförallt kommer vi att fokusera
    på helhetsgreppet-

  40. -hur viktigt det är att ha
    ett helhetsgrepp kring situationen.

  41. Jag tänkte börja med att kika på
    hur det kan påverka en familj.

  42. När ett barn drabbas av nåt, påverkas
    hela familjen på många olika sätt.

  43. I det här fallet har barnet-

  44. -autism, depression och astma.

  45. Då har vi ett antal aktörer.
    Vi har skolan han ska gå i-

  46. -försäkringskassan som kan hjälpa
    föräldrarna med ersättning-

  47. -barnmottagningen
    som behandlar astman-

  48. -habiliteringen arbetar med autismen-

  49. -barn- och ungdomspsykiatrin
    behandlar depressionen-

  50. -och socialtjänsten som jobbar
    med avlastning för familjen.

  51. Med så många kontaktpersoner-

  52. -kan man tänka att familjen
    får det stöd de behöver.

  53. I verkligheten
    blir det fort väldigt rörigt.

  54. Vem ansvarar för vad?

  55. Personal byts ut, och då
    ska man berätta sin historia igen.

  56. Beroende på kompetens och kunskap hos
    den man möter ser stödet olika ut.

  57. Sen finns det inga streck
    emellan de aktörerna.

  58. Det finns ingen samordnare
    som tar helhetsgreppet.

  59. Familjen får själva
    agera budbärare och samordnare.

  60. Sen får vi komma ihåg
    att det var ETT barns karta-

  61. -sen finns det föräldrar
    och ett barn till i familjen-

  62. -som också har behov
    och kontakter som ska tas.

  63. Utöver det
    ska man fixa skola, arbete-

  64. -läxor, mat, tvätt, räkningar...
    Det är mycket som ska till.

  65. Det är inte konstigt
    att det blir övermäktigt-

  66. -och påverkar hälsa och relationer.

  67. På senare tid möter jag familjer
    som inte ens kommer in i det här.

  68. Man står bara i kö
    och väntar på att få komma in.

  69. Det skapar så klart också
    frustration och maktlöshet-

  70. -som påverkar föräldrar
    väldigt mycket och barnen.

  71. Det är jobbigt
    att se sina barn fara illa.

  72. Alexandra, du ska berätta
    om föräldrarnas perspektiv.

  73. Vi kommer att kika på perspektiv
    innan vi går in på helhetsgreppet.

  74. Det här citatet är väldigt talande.

  75. Ibland har man bara skrikit och
    undrat över om det aldrig tar slut.

  76. Det har varit så jobbigt. Jag har
    mått så jäkla dåligt under denna tid.

  77. Jag kommer alltid att behövas
    och finns alltid där.

  78. Ibland kan jag tänka:
    Gud, vad håller jag på med?

  79. Det är en mamma till en 23-årig
    kvinna som har sagt det här.

  80. Vi har gjort en hel del
    undersökningar med Attention.

  81. Vi har gjort det
    bland föräldrar till barn med NPF.

  82. Vi har gjort enkäter
    och djupintervjuer-

  83. -och de visar så gott som samma sak.

  84. Undersökningarna visar att föräldrar
    har stora problem med vardagen-

  85. -att få familjelivet att fungera.

  86. Barnets diagnos
    präglar ofta hela tillvaron.

  87. Många gånger har föräldrarna ingen
    egen tid. Kampen pågår dygnet runt.

  88. Det jag ska berätta
    är vad föräldrar uttrycker-

  89. -kring deras behov
    och hur de har det.

  90. Relationen till barnet är ofta
    komplex med en mängd känslor.

  91. Man har en enorm kärlek för barnet-

  92. -men det är frustrerande att man inte
    kan hjälpa på det plan man vill.

  93. En stor del av tiden går åt
    till att bevaka barnets intressen.

  94. Föräldrar uttrycker att det är ett
    heltidsjobb, ett dygnet runt-jobb.

  95. Man har barnet med sig hela tiden.

  96. Jag hörde tidigare i dag
    en föreläsning-

  97. -om att det är extra tufft
    om man själv har en diagnos-

  98. -men även utan diagnos är det
    tuffa dagar att kämpa sig igenom.

  99. Det många uttrycker i djupintervjuer-

  100. -är att de har svårt att prata
    med barnen om funktionsnedsättningen.

  101. Barnen är ofta medvetna om
    att de tänker och agerar annorlunda-

  102. -men föräldrarna
    vill gärna linda in det.

  103. De vill inte förstärka hur barnet är.
    Det uttrycker de ofta.

  104. Sen så...

  105. Man hör ofta att föräldrar upplever
    svårigheter att få information-

  106. -om sitt barns diagnos
    och vad det innebär.

  107. Det finns ingen instans som tar det
    fulla ansvaret att ge helhetsbilden-

  108. -både av barnets problematik
    och barnets möjligheter.

  109. Ofta får man informationen
    när barnet får diagnosen.

  110. Då är man inte mottaglig
    för den informationen.

  111. Föräldrar önskar att informationen
    ska vara lättillgänglig-

  112. -enkel att första
    och ges vid flera tillfällen.

  113. Sen är det också så att föräldrarnas
    egna liv får stå tillbaka.

  114. Man måste finnas till hands för
    sitt barn. Det går före allt annat.

  115. Flera är föräldrarna som har lagt
    sitt eget liv och karriär på hyllan-

  116. -för att lägga all fokus på att
    barnet ska få det så bra som möjligt.

  117. Vissa har inte arbetat alls.
    Det kanske är sjukskrivningar-

  118. -eller man kanske
    har blivit av med arbetet.

  119. Gemensamt är att de har tappat bort
    sig själv nånstans på vägen.

  120. Man behöver avlastning
    för att orka kämpa vidare.

  121. Linda kommer att berätta mer
    om vad det kan vara.

  122. Sen handlar mycket om kunskap.

  123. Kunskap är ju makt. Ju mer du vet,
    desto mer kan du kräva.

  124. Problemen är många, men det finns
    stöd. Men var ska man leta?

  125. Det är det föräldrar uttrycker.
    Var ska jag leta? Vem kan berätta?

  126. Det föräldrar ofta säger
    är att de får veta det för sent.

  127. Vem får de veta det av? Av en annan
    förälder med barn med samma problem-

  128. -i stället för att nån
    hade talat om det tidigare-

  129. -på nån av instanserna
    som Linda berättar om.

  130. Det handlar inte bara om att känna
    till vad man har rätt till utan NÄR.

  131. Föräldrar uttrycker ofta
    att det fick veta för sent.

  132. Det är också sånt de uttrycker.

  133. Starkast av allt är:

  134. "Jag behöver nån som koordinerar.
    Jag behöver en lots som visar vägen."

  135. "Vad ska jag börja med?
    Vem har ansvar och vad kan jag söka?"

  136. "Det skulle underlätta
    otroligt mycket om jag hade det."

  137. Sen handlar det om relationer.

  138. Det är inte bara relationen
    till barnet och syskon som är viktig-

  139. -utan också med en eventuell partner.

  140. När man lever
    med nån som inte mår bra-

  141. -behöver man hjälp
    att hantera sin relation-

  142. -så att man orkar fortsätta
    leva tillsammans.

  143. All fokus lägga på barnet,
    och man glömmer bort varandra.

  144. Det är inte bara
    relationen till varandra-

  145. -utan det sociala livet med andra
    begränsas markant.

  146. Är man ensam som förälder
    orkar man inte träffa nån ny.

  147. Det finns inte tid att träffa nån ny.

  148. Dessutom är mitt liv kaos. Ska jag
    ta in ytterligare en person i det?

  149. Det är absolut tufft för föräldrarna.

  150. Vi har gjort en hel del
    undersökningar. Jag ska byta bild.

  151. Den här har vi gjort för nåt år sen.

  152. Det här visar och förstärker-

  153. -vad föräldrar upplever och vilka
    konsekvenser deras kamp får.

  154. Som ni ser är att få hjälp och stöd
    näst intill omöjligt.

  155. 7 av 10 uppger att det är svårt
    att veta var man kan få hjälp.

  156. Stressen man upplever
    är uppe i 9 av 10.

  157. Det får konsekvenser. Man orkar inte
    prestera på den nivå som krävs.

  158. Det blir ofta förändring
    i arbetssituationen.

  159. Man går ner i tid eller blir
    sjukskriven. Det är 8 av 10.

  160. Det många föräldrar anger är att de
    är oroliga för barnets framtid.

  161. Det handlar om:
    "Hur länge ska jag orka?"

  162. "När jag inte orkar längre,
    vad händer då?"

  163. Vi har pratat om familjens
    och föräldrarnas perspektiv-

  164. -men det finns ju också barn
    i det här.

  165. Det beror på hur gammalt barnet är-

  166. -men gemensamt för många är att de
    upplever att de inte tas på allvar.

  167. Det är inte bara en känsla.

  168. Det är 25 år sen
    vi antog Barnkonventionen i Sverige-

  169. -men än i dag har vi inte kunskap
    om barns rättigheter.

  170. Barnkonventionen har inte fått
    den tyngd vi tycker att den borde ha.

  171. När man ska ta beslut om barn,
    är det annat som går före.

  172. Vi har lusläst Bris rapport, och den
    ligger därute om nån vill ha den.

  173. Jag har tagit några exempel från
    Bris rapport om vad barn uttrycker.

  174. Det är många barn med NPF.

  175. Den vanligaste anledningen till att
    man kontaktar Bris är psykisk ohälsa.

  176. Det barn upplever
    är att de inte får komma till tals.

  177. Sällan pratar nån med dem, och det
    tas beslut över deras huvuden.

  178. I den mån de är på möten... Förutom
    att de tycker att de är tråkiga...

  179. Det tycker vi nog som vuxna också.

  180. ...så känner de inte
    att de är delaktiga.

  181. De förstår inte varför de är där
    eller vad som bestämdes.

  182. Även det är det många vuxna som
    säger. De vet inte vad som bestämdes.

  183. Cecilia Grefve. nationell samordnare
    för barn- och ungdomsvården-

  184. -har tittat på det här.

  185. Det hon har sett är
    att 2 procent av arbetstiden-

  186. -för socialsekreterare som arbetar
    med barn ägnas åt att prata med barn.

  187. Vet ni hur mycket tid det är
    på en arbetsdag? Ungefär 10 minuter.

  188. Det tycker jag är alldeles för lite.

  189. Barnet ska vara i fokus,
    och då måste man ägna tid åt barnet.

  190. När det gäller elevhälsan som är
    en fin resurs om den fungerar...

  191. Många barn säger att elevhälsan
    är ett jättefint bemötande-

  192. -men ingenting händer.

  193. Det är praktiska hinder
    som gör det svårt-

  194. -dålig tillgänglighet med kurator som
    är på skolan ett par dagar i veckan-

  195. -de har inga tider, ligger knasigt
    eller det är tider under lektionstid.

  196. Det är inte så kul
    att gå till läraren och säga-

  197. -att de ska till skolkuratorn
    under tyskan.

  198. Det är ett problem.

  199. Sen är det många barn som har sökt
    stöd men det har uteblivit.

  200. Det kan bero på många olika saker.

  201. Det kan bero på den översta punkten,
    att man inte tar barnet på allvar-

  202. -man tar sig inte tid att lyssna-

  203. -och det kan finnas en rädsla
    hos mottagaren. Det är inte lätt.

  204. Har man ingen kunskap är det inte
    lätt att veta hur man ska agera.

  205. Ni kommer nog aldrig att glömma-

  206. -Lindas bild med alla instanser
    för det är så det ser ut.

  207. Det är många instanser som ska tycka,
    men de gör det inte tillsammans.

  208. Konsekvenserna blir
    bristande helhetsgrepp runt barnet.

  209. Jag tänkte att vi skulle titta på
    vad det här helhetsgreppet är.

  210. För oss innebär det att man tittar på
    hela familjens situation-

  211. -och vilka behov som finns.

  212. Det är en känsla av osäkerhet hela
    tiden hos de föräldrar jag möter.

  213. Man funderar på om man har missat nåt
    eller måste göra nåt mer.

  214. När jag pratar med en familj,
    börjar jag med att sortera-

  215. -och lägga den här kartan.

  216. Den här bilden,
    att göra den med familjen.

  217. Vad finns det för aktörer
    och vilka saknas?

  218. Och om de vet varför de finns där-

  219. -för det är inte säkert att man vet
    varför de är inkopplade.

  220. Sen får vi prioritera vad som är akut
    och vad man kan ta sen.

  221. Har man en unge som inte vill gå till
    skolan, kanske man ska börja där.

  222. Har man det tufft ekonomiskt,
    kan man titta på ekonomin.

  223. Och vad orkar man med?

  224. Vad är rimligt att klar av själv
    och vad behöver man söka hjälp med?

  225. Och kunskap är jätteviktigt.

  226. Vilken aktör ska man vända sig till
    med vilka frågor och vilken ordning?

  227. Det är inte ovanligt att jag möter
    föräldrar som har ropat på en aktör-

  228. -men sen ser man
    att det inte var rätt aktör.

  229. I stället för att den aktören säger
    vart man kan vända sig-

  230. -stänger man dörren
    och ger ingen lösning.

  231. Det är viktigt att strukturera upp
    aktörernas ansvarsområden.

  232. Vi försöker hjälpa våra kunder
    med det här-

  233. -men i samhället har vi inte
    en naturlig aktör som gör det här.

  234. I dag beror mycket på
    om man möter en eldsjäl.

  235. Det finns ju personer hos aktörerna
    som hjälper till-

  236. -men det finns inte strukturerat
    så att alla kan få den hjälpen.

  237. Vi har pratat en del om
    vad som inte fungerar-

  238. -men det finns exempel på
    när det fungerar bra.

  239. De framgångsfaktorerna vill vi lyfta
    fram, för dem ska vi göra mer av.

  240. Helhetsgreppet innebär
    att nån tar ansvar, lyssnar-

  241. -och ser vad familjen har för behov.

  242. För att det ska lyckas
    behöver den här "nån" definieras.

  243. En tydlig rollfördelning
    är en framgångsfaktor-

  244. -och gärna en koordinator
    som har till uppgift att samordna.

  245. Då kan föräldrarna fokusera på
    att vara föräldrar. Det är viktigt.

  246. Sen kan man tycka
    att det är självklart-

  247. -men man önskar att man fokuserar
    på lösningar i stället för hinder-

  248. -och att man följer
    det man kommer överens om.

  249. För att det ska fungera
    måste det finnas en mottagare-

  250. -nån som tar ansvar
    för det man har kommit överens om.

  251. De här punkterna "lyssna" och "tid"
    hänger ihop.

  252. Man behöver ta sig tid
    att lyssna på individen.

  253. Det är först då man får grepp om
    vad för behov som finns.

  254. Jag vill att man kommer ihåg att i
    en familj finns det flera individer.

  255. Man behöver prata med alla som är
    berörda för ett gott resultat.

  256. Mer kring tid.
    Det här pratas det mycket om.

  257. Vi behöver få till tidiga insatser,
    så bekymren inte hinner bli så stora.

  258. Och kunskap.
    Också viktigt och självklart.

  259. För att insatserna ska fungera...

  260. Sannolikheten att det ska bli bra
    ökar om den man möter har kunskap-

  261. -om hur det är
    att leva med psykisk ohälsa.

  262. Det är ingen nackdel att våga utmana
    normen och tänka utanför boxen-

  263. -så att man kan få till
    de individuella lösningar som krävs.

  264. Att samverkan är nånting positivt
    tror jag inte att nån säger emot.

  265. Jag tänkte läsa ett citat
    ur året Bris-rapport.

  266. I den kan man läsa det här.

  267. Samverkan är ett populärt ord,
    och värdet har länge framhållits.

  268. Det är angeläget att skola,
    hälso- och sjukvård och socialtjänst-

  269. -lyckas samverka för att ge bästa
    stöd till det enskilda barnet.

  270. Trots att diskussionen
    har pågått i många år-

  271. -är det tveksamt om det i praktiken
    skett några egentliga framsteg.

  272. När vi läste det här
    började vi fundera på-

  273. -hur vi kan få klarhet i
    hur utvecklingen har gått.

  274. Då tänkte vi att om vi kollar på SIP,
    samordnad individuell plan-

  275. -får vi nog ett hum om
    hur samverkan fungerar i dag.

  276. Samordnad individuell plan
    som kallas SIP...

  277. Det är det jag kommer att säga.

  278. Alla som behöver insatser både från
    hälso- och sjukvård och socialtjänst-

  279. -och har ett behov av samordning
    ska få en SIP.

  280. Syftet med planen är att personer
    med insatser från flera huvudmän-

  281. -inte ska tappas bort
    och bollas emellan.

  282. De behov av samordning som finns
    ska man få tillgodosedda.

  283. Hälso- och sjukvård och socialtjänst
    ska upprätta planen gemensamt-

  284. -och det ska tydligt framgå vilka
    insatser som ska sättas in av vem.

  285. Det är åtta år sen
    SIP blev lagstadgad-

  286. -i hälso- och sjukvårdslagen
    och socialtjänstlagen.

  287. Det är intressant att veta
    vad som har hänt under de åren.

  288. Socialutskottet har gjort
    en utvärdering som släpptes nyligen.

  289. Där kan man följa
    hur utfallet har varit sen 2010.

  290. Man kan konstatera att den inte har
    fått det genomslag man hade önskat.

  291. Det är svårt
    att få en sammantagen bild-

  292. -för det finns ingen
    heltäckande statistik.

  293. Vissa uppföljningar
    som är gjorda visar-

  294. -att antalet SIP:ar bland
    barn och unga har ökat över tid.

  295. Andra undersökningar visar att man
    har kommit olika långt i landet.

  296. Det är nåt vi ser eftersom vi pratar
    med föräldrar från hela landet.

  297. 2015 gjorde vi tillsammans
    med Attention en undersökning-

  298. -som visade att 9 av 10...

  299. Nu har de kastat om siffrorna, men
    9 av 10 hade inte erbjudits en SIP.

  300. Det var bara 1 av 10
    som hade erbjudits en SIP.

  301. Kännedomen om den här lagstiftningen
    var låg.

  302. Det var bara 3 av 10
    som kände till det.

  303. 7 av 10 hade ingen aning.

  304. Året efter visar statistik-

  305. -att 67 procent av kommunerna
    hade rutiner för att erbjuda SIP.

  306. Då får man anta
    att kännedomen har ökat.

  307. Vår upplevelse i dag
    är att många har hört talas om SIP.

  308. Det är många som har erbjudits SIP-

  309. -men att det i praktiken
    fungerar dåligt.

  310. Det är långa väntetider, och man kan
    inte lita på att alla dyker upp.

  311. Det kan vara
    att överenskommelserna inte hålls.

  312. Det kan man se i utvärderingen.

  313. När BUP har långa vårdköer-

  314. -prioriterar man sin egen verksamhet
    före samverkansuppdraget.

  315. Det kanske är naturligt,
    men det förklarar att det haltar.

  316. Skolan finns inte omnämnd
    i lagstiftningen-

  317. -men är en viktig aktör att ha med.

  318. Därför har man i vissa landsting
    och regioner gjort speciella avtal-

  319. -så att skolan kan komma till tals
    och initiera SIP. Andra har det inte.

  320. I utvärderingen ser man
    att skolan är en viktig aktör-

  321. -så skolan kommer nog att få
    en tydligare roll.

  322. Likaså att man säkert kommer att
    tydliggöra när SIP ska sättas in.

  323. I vissa sätts den i förebyggande
    syfte och i andra har det gått långt.

  324. Totalt sett
    kan man se i utvärderingen-

  325. -att SIP är ett bra verktyg som kan
    göra stor skillnad om den fungerar.

  326. Det finns ett antal faktorer
    som behöver arbetas vidare med-

  327. -för att det ska fungera bättre.

  328. En sak som testas under 2018
    är digital SIP-

  329. -för att ta bort praktiska hinder
    och underlätta dokumentationen.

  330. När det gäller samverkan
    har det hänt en del-

  331. -men vi är långt ifrån framme än.

  332. Så kommer vi till en jättestor fråga.
    Vad ska samhället göra?

  333. Där finns det ju jättemånga
    tänkbara svar.

  334. Jag tänker att vi i all enkelhet
    kan tänka:

  335. Med bra bemötande och rätt kompetens
    på rätt plats kommer vi långt.

  336. Enligt Barnkonventionen ska Sverige
    verka för bästa hälsa för alla barn.

  337. Vi vet att det brister-

  338. -men vi har lagstadgade rättigheter
    som vi ska kräva och utveckla.

  339. Om vi har kunskap om våra rättigheter
    är det lättare att nå framgång.

  340. Vi behöver sprida kunskap
    och kräva det vi har rätt till.

  341. Då ökar sannolikheten
    att vi får stödet.

  342. Jag tänkte skrapa på ytan
    i några områden-

  343. -där jag ofta får frågor
    av föräldrar.

  344. Börja med skolan.
    Skollagen är tydlig.

  345. Skolan ska främja
    alla barns utveckling.

  346. Alla elever ska stimuleras
    att utvecklas så långt de kan.

  347. Det kan finnas många orsaker till
    att man behöver stöd-

  348. -men har man behovet, ska man få det.

  349. Det krävs ingen diagnos
    för att få stöd.

  350. Eftersom skollagen är tydlig
    kan man vara tuff i sina krav.

  351. Vård har vi haft.

  352. Där tänkte jag stanna till
    vid begreppet "Första linjen".

  353. Vad är det?

  354. Om man kollar med SKL-

  355. -är det verksamheter och funktioner
    som tar emot barn och unga-

  356. -som visar tecken på att må psykiskt
    dåligt oavsett vad det beror på.

  357. Tanken är att det är
    en första instans-

  358. -som ska hjälpa barn med psykisk
    ohälsa som inte behöver gå till BUP.

  359. Bekymret är att Första linjen inte
    har varit utbyggd och BUP har stängt.

  360. Då hamnar man däremellan.

  361. Men tanken är
    att det ska finnas en första linje.

  362. Det finns ingen definition på
    hur den ska se ut.

  363. Det är upp till varje landsting
    att bygga upp.

  364. Vad jag förstår ska det finnas Första
    linjen-verksamheter i alla landsting-

  365. -och det ska finnas i många kommuner
    men inte alla.

  366. Det finns en överenskommelse
    mellan staten och SKL-

  367. -att man under 2018 ska redovisa
    tillgängligheten på SKL:s hemsida.

  368. Det kan vara intressant att följa.

  369. Steget efter blir i regel BUP.

  370. Barn- och ungdomspsykiatrin
    kan också se olika ut.

  371. Det är också upp till landstingen
    att organisera det.

  372. Det finns ett gemensamt övergripande
    uppdrag som säger-

  373. -att man ska jobba med barn och unga
    med svårare-

  374. -och mer komplicerade
    psykiatriska besvär.

  375. I vissa landsting krävs det remiss.

  376. Det kan vara svårt att veta
    vad som gäller-

  377. -men 1177 har faktiskt
    mycket bra information.

  378. Sen vill jag nämna vårdgarantin.

  379. Hur länge man ska behöva vänta
    på den vård man har rätt till?

  380. I den nationella vårdgarantin
    omfattas inte NPF-utredningar-

  381. -men det finns vissa landsting
    som har utökat den så att NPF ingår-

  382. -och att man har kortare väntetid
    till den psykiatriska vården.

  383. Det ska man kolla upp,
    om man har den möjligheten.

  384. Jag hoppas att nu när det är valår-

  385. -att man trycker på det här,
    tillgängligheten till psykiatrin.

  386. Vi kan inte ha så många barn
    och ungdomar i kö som inte mår bra.

  387. När vi är inne på vården,
    får man också komma ihåg SIP.

  388. Den ska vi efterfråga
    om det finns behov.

  389. När det gäller omsorg
    har samhället ett ansvar-

  390. -att ge föräldrar förutsättningar
    att vara goda föräldrar-

  391. -och även kliva in
    om det brister i föräldraförmågan.

  392. Där finns det insatser att söka
    beroende på behov.

  393. Jag skulle vilja lyfta
    det med anhörigstöd.

  394. Det är viktigt att få stöd.

  395. Kommunerna har en skyldighet
    att ge stöd till anhöriga.

  396. Man kan ta kontakt med sin kommun
    för att få hjälp med hur det ser ut.

  397. Den sista punkten är ekonomi.

  398. Jag vill bara lyfta
    att den påverkas ofta av det här.

  399. Att vända sig till Försäkringskassan
    för att få lite extra.

  400. Det är omöjligt att gå igenom vad
    samhället har för ansvar fullt ut-

  401. -men det är en liten grund.

  402. Det är paradoxalt. Vi har aldrig haft
    så här mycket information.

  403. Vi kan få veta vad som helst-

  404. -men ändå känner vi oss
    ensamma och rådvilla.

  405. Men man ska ju veta
    vad man ska leta efter och var.

  406. Jag lämnar där så hinner vi...

  407. Vi ska ta några sista delar.

  408. Det är många som ska hjälpas åt-

  409. -för att barn ska få
    det absolut bästa stöd som finns.

  410. Det finns vissa saker
    som man kan göra på egen hand.

  411. Situationen ser olika ut
    och man behöver olika saker-

  412. -men det finns vissa gemensamma
    nämnare som kan underlätta vardagen.

  413. Vi har varit inne på en del, och det
    Linda pratade om kan man göra själv.

  414. Många vi möter
    har liknande livssituationer-

  415. -och gemensamt är
    att man känner sig ensam.

  416. Att söka sig till andra i liknande
    situation kan ge en styrka.

  417. Det kan vara anhörigföreningar
    eller Facebook-grupper.

  418. Linda var inne på att prioritera och
    sortera, så jag går inte in på det.

  419. Men få ur saker ur huvudet,
    ner på papper och sortera!

  420. Var ska jag börja med och vad kan jag
    vänta med? Det är värdefullt.

  421. Man kan göra det med en nyckelperson
    som man litar på.

  422. Det kan vara en myndighetsperson
    eller en granne, nån man litar på.

  423. Jag sa att kunskap är makt,
    och det tror jag på.

  424. Ju mer du vet, desto mer kan du kämpa
    för din rättighet och kräva.

  425. Det är nåt vi har sett
    i mötet med föräldrar.

  426. Det stärker
    att få den här informationen.

  427. "Kan jag göra det? Det ska jag göra"

  428. Vissa kan ta reda på det själv. Vissa
    behöver stöd för att få mer kunskap.

  429. Många springer på möten
    var och varannan dag.

  430. Att förbereda sig på möten
    är också värdefullt.

  431. Att gå på mötet där det är DU som har
    ett syfte och har skrivit ner frågor.

  432. Då kan du styra mötet
    och inte vara i händerna på andra.

  433. Vi var inne på SIP.
    Det finns ett verktyg-

  434. -begär den och begär kvalitet.

  435. Avlastning har Linda pratat om, så
    det behöver vi inte fördjupa oss i.

  436. Vi tror att man som förälder
    är hård mot sig själv och tänker:

  437. "Jag förväntas nog
    ta hand om mitt barn själv."

  438. Jag har full respekt för det, men det
    finns stöd att få. Ta den hjälpen!

  439. Orkar man inte själv, identifiera
    nyckelpersonen att finna stöd i.

  440. -Då avslutar vi där.
    -Snabba ryck på slutet.

  441. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Föräldrar till barn med funktionsnedsättning, Personer med funktionsnedsättning, Rättigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss