Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättningDela
  1. Föräldrar lägger mycket tid
    på att söka information.

  2. Det finns studier som mäter
    hur många timmar folk ägnar åt detta.

  3. Och man kan sammanfatta det med:
    många timmar.

  4. Jag ska berätta om samordning
    för barn med funktionsnedsättning-

  5. -det vill säga
    om insatserna för barnen-

  6. -utifrån ett regeringsuppdrag
    som vi har jobbat med under några år.

  7. Det kändes
    som ett ganska svårt uppdrag.

  8. Bara om man tittar på den här titeln
    så uppstår en massa frågor:

  9. Samordning - vad är det?

  10. Vi vet ju att familjer
    brottas med många problem-

  11. -kring att nå fram
    till vård och omsorg-

  12. -och få vardagen att fungera.

  13. I samordningen ligger inte resurs-
    brister, vilket är en viktig faktor.

  14. Det kan saknas insatser
    eller vara lång kö-

  15. -och det kan man inte
    lösa med samordning.

  16. Sen finns det som vi som arbetsnamn
    kallade för "dumma saker".

  17. Det är inte heller samordning,
    utan sånt som dåliga upphandlingar.

  18. Ett exempel på det
    gäller barn med rörelsehinder.

  19. En kommun upphandlade färdtjänst-

  20. -så att barn kunde åka
    från skolan till kortis.

  21. Men det var bara personer
    som fick åka - inte deras hjälpmedel.

  22. Då fick föräldrarna antingen
    stå vid färdtjänstbussen-

  23. -och försöka övertyga chauffören
    om att ändå ta med hjälpmedlen-

  24. -eller skjutsa hjälpmedlen själva,
    om de hade tillräckligt stor bil-

  25. -eller låta barnet klara sig ändå-

  26. -vilket är en dålig lösning och inte
    speciellt avlastande för familjen.

  27. Det kan man inte heller lösa
    med samordning.

  28. Och det här med barn...
    I uppdraget stod det "barn och unga".

  29. "Unga" är inte ett begrepp
    som finns i svensk lag.

  30. Det finns inte reglerat
    vilken ålder man har om man är ung-

  31. -så vi har använt begreppet "barn",
    för det är man tills man är arton.

  32. Och funktionsnedsättningar.

  33. Kring vilka funktionsnedsättningar
    skulle vi fundera kring samordning?

  34. En funktion som samordnare, gäller
    den vissa funktionsnedsättningar?

  35. Hur vet man vilka det är? Var det
    familjer med x antal kontakter?

  36. Då har vi valt att tänka:

  37. Barnets funktionsnedsättning
    säger inget om samordningsproblemen.

  38. I begreppet funktionsnedsättning
    för oss-

  39. -ligger alla funktionsnedsättningar-

  40. -oavsett om vi pratar
    om hjärtbarn, barn med ADHD-

  41. -barn med rörelsehinder-

  42. -intellektuella
    funktionsnedsättningar eller autism.

  43. Det gäller alla barn.

  44. Behovet av en förbättrad samordning
    har lyfts de senaste 25 åren.

  45. En av deltagarna i min projektgrupp
    räknade ut-

  46. -att det i princip varje år
    har kommit-

  47. -nån typ av rapport,
    kunskapsstöd eller vägledning-

  48. -som visar på behovet
    av förbättrad samordning.

  49. Och ändå har vi inte kommit
    så långt i dag med att lösa frågan.

  50. Det finns jättemycket forskning
    som visar att det finns problem-

  51. -och att föräldrar till barn
    med funktionsnedsättning far illa.

  52. De har
    sämre fysisk och psykisk hälsa-

  53. -och kan inte förvärvsarbeta
    som andra föräldrar.

  54. Den typen av underlag finns
    men inte mycket om vad vi ska göra.

  55. Det som har hänt i samhället
    under de här 20 åren-

  56. -är att verksamheter snarast har
    blivit mer avgränsade från varandra-

  57. -vilket skapar det man kallar
    organisatoriska mellanrum.

  58. Behovet av samordning
    har snarast ökat och inte minskat.

  59. Inte bara vi på Socialstyrelsen
    ser det.

  60. Myndigheten för vård- och omsorgs-
    analys säger i en färsk rapport-

  61. -att den enskilde får ta ansvar för
    att helhetsbehovet blir tillgodosett-

  62. -och bristande samordning
    leder till högre kostnader-

  63. -och det finns
    en patientsäkerhetsrisk:

  64. Funktionsnedsättningar kan
    förvärras av bristande samordning.

  65. Det är ganska allvarliga ord.

  66. IVO ser samma sak i sin rapport
    som de precis har släppt:

  67. Den enskilde
    får ta ett alltför stort ansvar-

  68. -för att samordna
    sina vård- och omsorgsinsatser.

  69. De tänker som vi att behoven av
    samordning sannolikt kommer att öka.

  70. Det kräver att vård- och omsorgs-
    givarna förbättrar samordningen-

  71. -snarare än att dela upp ansvaret
    ytterligare mellan sig.

  72. I dagsläget kan man säga
    att barn och föräldrar ofta är nöjda-

  73. -med de enskilda insatserna man får,
    när man väl får tillgång till dem.

  74. Men tillgången på vård och omsorg
    är alltför beroende av-

  75. -föräldrars förmåga och kapacitet
    att hitta och söka stöd.

  76. Och det i sin tur
    ger ju en risk för ojämlik tillgång-

  77. -på vård, omsorg och stöd.

  78. Det innebär en risk
    för överbelastade föräldrar.

  79. Det finns, som sagt,
    vetenskaplig forskning som visar-

  80. -att föräldrar riskerar
    att bli utbrända och överbelastade.

  81. Nånting som också
    är besvärligt att tänka på-

  82. -är att barn med funktionsnedsättning
    oroar sig för sina föräldrar-

  83. -vilket BO visar i sin rapport
    "Respekt", till exempel.

  84. Vi började med att tänka:

  85. Kan det saknas lagar,
    föreskrifter eller regler-

  86. -som säger
    att man ska samverka och samordna?

  87. Då lät jag göra
    två stycken rättsutredningar-

  88. -den ena inom hälso- och sjukvården,
    den andra inom socialtjänsten.

  89. Som ni ser här
    är det minst 30 paragrafer-

  90. -som styr samverkan och samordning
    inom hälso- och sjukvården-

  91. -och minst 36 som styr samverkan
    och samordning inom socialtjänsten.

  92. Så att det skulle saknas lagar...
    Nej, det gör det inte!

  93. Möjligtvis
    finns det för många paragrafer.

  94. Det är svårt att se helheten, svårt
    för verksamheter att knyta ihop det.

  95. Men mönstret är så komplicerat-

  96. -att jag satt med ett stort ark
    och ritade upp olika spelare.

  97. Jag tog paragraf för paragraf
    och ritade pilar.

  98. "Den ska med den."

  99. Det blir inte hål i den här kartan.

  100. Ansvaret för att samverka
    och samordna är väldigt tydligt-

  101. -från lagstiftares sida.

  102. Och ansvaret för samordning ligger
    inte på något sätt på föräldrar.

  103. Och det är också väldigt tydligt.

  104. När vi hade jobbat med det här
    kändes det lite futtigt-

  105. -att än en gång skriva att det behövs
    en samordnare, för vad är det?

  106. Vi funderade på det här utifrån:
    vad är det en samordnare ska göra?

  107. Vilka viktiga saker
    behöver man hjälp med?

  108. För att få reda på det
    har vi pratat med många:

  109. Profession, föräldrar,
    intresseorganisationer och så vidare.

  110. Vi beslöt att bilda en arbetsgrupp
    som första steg.

  111. Den bestod av nominerade personer
    från olika intresseorganisationer.

  112. Vi önskade personer med erfarenhet
    i nutid av att vara föräldrar-

  113. -som också kunde representera andra.

  114. De skulle inte bara prata om egna
    erfarenheter utan representera fler-

  115. -och gå tillbaka
    och höra med sin organisation-

  116. -om det som vi har pratat om stämmer.

  117. Det betydde att vi sågs flera gånger-

  118. -och jobbade utifrån en jättelång
    lista som vi hade sammanställt.

  119. Det finns ju exempel på samordning
    och samordnare i olika länder.

  120. Brittiska öarna har olika
    samordningsfunktioner, liksom USA.

  121. Och i Sverige
    har vi exempel från olika projekt-

  122. -där man har provat såna former.

  123. Vi fick ihop en lista med 25 olika
    uppgifter som man hade haft-

  124. -och frågade arbetsgruppen:
    "Vad är viktigt här?"

  125. "Vad är fördelarna och nackdelarna
    med de olika insatserna?"

  126. "Vad skulle kunna platsa hos oss
    i Sverige med det system som vi har?"

  127. För det är knappast möjligt
    att importera en modell-

  128. -från ett land som har
    ett helt annat system för stöd-

  129. -när det gäller
    hälso- och sjukvård, och omsorg.

  130. Utifrån den här listan-

  131. -som också stöddes
    av litteratur på området-

  132. -så såg vi tre viktiga problemområden
    som stack ut:

  133. Dels information om samhällets stöd-

  134. -som är svår att hitta
    och svår att förstå.

  135. Och användarperspektivet,
    som vi kallar det, det brister.

  136. Där finns det
    väldigt mycket att säga.

  137. Webbplatser är sällan utformade
    utifrån ett användarperspektiv.

  138. Väldigt ofta organiserar verksamheter
    som vill berätta om stöd de erbjuder-

  139. -sin information
    utifrån organisationens uppbyggnad-

  140. -men den är ju inte känd
    för den som söker information.

  141. Den är naturlig
    för dem som jobbar där-

  142. -men om jag till exempel behöver veta
    om det finns nåt bra anhörigstöd-

  143. -så kan jag inte veta hur min kommun
    har organiserat det hela.

  144. Det visar exemplet
    med en mamma som sa:

  145. "Där jag bor
    finns det ett jättebra anhörigstöd."

  146. "Men det tog tre år
    innan jag hittade det."

  147. "Och jag hittade det för att jag
    råkade träffa en mamma på Konsum."

  148. "Vi hade ungefär samma typ av barn,
    och vi utbytte information."

  149. "På hemsidan hittade jag den inte"-

  150. -"för i vår kommun ligger
    anhörigstödet under äldreomsorg"-

  151. "-och där tittade inte jag,
    för jag har ett barn."

  152. Den typen av svårigheter
    är ganska vanligt förekommande.

  153. Man kan ju säga
    att det finns en informationsbrist-

  154. -i dag när det finns så mycket
    information att hitta digitalt!

  155. Och ofta saknas system för att
    ta bort det som inte gäller längre-

  156. -eller för att uppdatera information-

  157. -så att
    telefonnummer och namn stämmer.

  158. Sånt kan göra det besvärligt
    för den som söker information.

  159. Och det är svårt att värdera
    vilken information som är korrekt.

  160. Det är ju också väldigt olika.

  161. Man kan informera
    i mer informella sammanhang-

  162. -och det är kanske inte
    giltig information i hela landet-

  163. -eller inte ens på den orten.

  164. Så information är svårt, och man
    ser att många ägnar mycket tid åt-

  165. -att försöka hitta fram
    i de här informationssystemen.

  166. Gemensam planering var nästa område.

  167. Just för barn
    som behöver stöd från olika håll.

  168. Vi har en lagstadgad SIP,
    men det betyder ju inte-

  169. -att det finns en väl fungerande form
    för gemensam planering överallt.

  170. Det finns på vissa ställen, men
    det finns också jättestora brister.

  171. Sen var det praktisk hjälp-

  172. -med att upprätta fungerande stöd
    utifrån barnets behov.

  173. Det är nånting som i princip saknas.

  174. Vi har haft
    några såna projekt i Sverige.

  175. De var välfungerande,
    men när projektpengarna är slut-

  176. -finns inte samordnaren
    eller koordinatorn kvar.

  177. Det var de tre stora problemområdena
    som vi såg.

  178. Utifrån det har vi funderat på:

  179. Hur kan vi matcha de här problemen-

  180. -med nån struktur, nåt system eller
    insatser som skulle kunna hjälpa?

  181. Vi har satt upp det som en triangel.

  182. Det är en triangel, för vi tänker-

  183. -att tillgång på information
    är nånting som rör väldigt många-

  184. -både privatpersoner
    men också profession.

  185. För om jag jobbar inom hälso-
    och sjukvård, inom habilitering-

  186. -så har jag ju inte kunskap om-

  187. -hur socialtjänsten är organiserad
    och hur insatserna ser ut.

  188. Eller om jag jobbar som husläkare-

  189. -så vet jag kanske inte
    vart en familj ska vända sig.

  190. Vi tänker att
    om man ska jobba med samordning-

  191. -så är en grundläggande förutsättning
    en gemensamt uttalad målsättning-

  192. -om att vi ska försöka göra nånting
    åt det här området.

  193. Utan en gemensamt uttalad målsättning
    att förbättra samordningen-

  194. -kommer det inte att hända.

  195. Den modellen jag ska gå in på-

  196. -den utgår
    från fungerande svenska exempel.

  197. Vi har också här
    använt oss av arbetsgrupper-

  198. -främst av professionella
    men också av forskare-

  199. -inom de här tre olika områdena-

  200. -för att klura på: vad saknas
    för att det här ska bli verklighet?

  201. Och hur kan man jobba på ett sätt
    som fungerar i vårt svenska samhälle?

  202. En annan grundläggande tanke är-

  203. -att man behöver olika sorters stöd
    vid olika tidpunkter.

  204. Alla behöver inte alla tre delarna
    hela tiden. Här rör man sig emellan.

  205. Man kan behöva hjälp
    av en koordinator - absolut.

  206. Till exempel vid livshändelser,
    som inför skolstart och såna saker.

  207. Men man behöver inte alltid
    ha en koordinator, för det mesta.

  208. Så.

  209. Då börjar vi med delen som handlar
    om samordnad informationstjänst.

  210. Att ha information är nödvändigt för
    att kunna vara delaktig och påverka.

  211. Så information är väldigt viktigt.

  212. Jag tror att samma siffror
    faktiskt används av Trygg-Hansa-

  213. -för de gjorde enkäten som jag
    refererar till ihop med Attention.

  214. Det var tydligt: 72 % av föräldrarna
    som svarade på enkäten tyckte-

  215. -att det var svårt eller omöjligt
    att veta vart man ska vända sig-

  216. -för att få hjälp eller stöd i frågor
    som rör barnets funktionsnedsättning.

  217. Och bara 3 % tyckte att det var lätt.

  218. Det är ju förfärande siffror.

  219. Föräldrar lägger mycket tid på
    att söka information.

  220. Det finns studier som mäter
    hur många timmar folk ägnar åt detta.

  221. Och man kan sammanfatta det med:
    många timmar.

  222. Och stödet från kommuner
    och landsting-

  223. -är inte lika över landet.

  224. Det är mer olika
    än vad jag hade kunnat fantisera om.

  225. Och det innebär ju att var och en
    får en skyldighet att redogöra för-

  226. -hur det ser ut
    just på den här orten.

  227. Det här är extremt viktigt
    när man tänker på-

  228. -att familjer som har
    ett barn med funktionsnedsättning-

  229. -de kan inte fråga grannen
    vart man ska vända sig.

  230. Andra kommunala insatser,
    som vilken förskola man ska välja-

  231. -det kan man ofta
    prata med andra föräldrar om.

  232. Men har man ett barn med funktions-
    nedsättning är det inte lika lätt.

  233. En väldigt vanlig form är väl
    att tillhöra nån Facebook-grupp-

  234. -eller hitta nåt annat sammanhang
    där man kan utbyta information.

  235. Men det är inte jättebra
    för att tipsa varann om stöd.

  236. Om inte insatserna är likadana
    i Skåne och i...Gävle till exempel-

  237. -så håller ju inte de här tipsen.

  238. Och om inte folks titlar är likadana,
    vet man inte vem man ska kontakta.

  239. Därför blir det extremt viktigt-

  240. -att kommuner och landsting
    berättar om hur det ser ut just här.

  241. Och det är inte så lätt
    att ringa och fråga.

  242. Det blir svårare och svårare.

  243. Det har många föräldrar
    berättat för oss.

  244. Man skapar ofta
    telefonväxlar och system-

  245. -som gör att man i växeln får svaret:
    "Du blir uppringd kl. 10 i morgon."

  246. Det kan ju passa eller inte passa-

  247. -men det är svårt att nå fram.

  248. Det gäller nog kanske framför allt-

  249. -föräldrar som har barn
    med behov av sjukvård.

  250. Och då kanske man
    belastar vården mer än nödvändigt.

  251. En mamma till ett barn
    som får EP-anfall berättade-

  252. -att tidigare hade man ett
    direktnummer till en sjuksköterska-

  253. -som kände familjen och barnet-

  254. -och var väl införstådd med
    hur barnets EP fungerade.

  255. När barnet fick ett anfall,
    och man kände sig osäker-

  256. -kunde man ringa sjuksköterskan,
    som kunde säga: "Hur reagerar han?"

  257. "Kom in" eller "Stanna kvar hemma".

  258. I dag får samma mamma
    ringa till en telefonväxel-

  259. -och kan få svaret:
    "Du blir uppringd klockan ett."

  260. Men då är det för sent.
    Man kan inte vänta till klockan ett.

  261. Man åker in med barnet till akuten.

  262. Och det belastar naturligtvis alla
    - både familjen och vården.

  263. Svårt att nå, och svårt att få svar.

  264. En samordnad informationstjänst
    skulle kunna möta det behovet.

  265. Det finns
    liknande informationstjänster-

  266. -på en del håll i landet.

  267. I Göteborg till exempel har man
    nånting som heter Göteborgslots-

  268. -dit man kan ringa.

  269. De har också en webbplats, där man
    verkligen har försökt att berätta om-

  270. -det stöd som finns inom omsorg
    och hälso- och sjukvård-

  271. -på ett användarvänligt sätt,
    som utgår från ens frågeställningar:

  272. "Jag har frågor kring ekonomi."
    "Jag har frågor om avlastning."

  273. "Jag har frågor om fritid."

  274. En väg in till uppdaterad information
    från både kommun och landsting-

  275. -skulle underlätta för många.

  276. Den skulle vara utformad utifrån
    lokala och regionala förhållanden.

  277. Och vara presenterad
    utifrån ett användarbehov.

  278. Det vill säga vara tillgänglig.

  279. Det finns ju regler om det i dag-

  280. -men vi har nog inte hunnit fundera
    tillräckligt på vad det innebär.

  281. Där finns ett förbättringsutrymme.

  282. En webbplats
    där man kan hitta information.

  283. Men en webbplats
    fungerar inte för alla-

  284. -och all information
    kan inte finnas på en webbplats.

  285. Den måste kompletteras med en
    vägledare eller vad vi ska kalla det-

  286. -som kan hjälpa till med frågor
    man inte hittar svar på-

  287. -eller om man har
    mer komplicerade frågor-

  288. -som behöver funderas lite på.

  289. Och nånting
    som vi också har förstått är viktigt-

  290. -som man är duktig på, till exempel
    i Göteborg, det är att...

  291. Det är svårt att veta vilken
    information man ska ha med sig.

  292. Och inom professionen säger man också
    det, främst inom socialtjänsten.

  293. Föräldrar kan komma och berätta om en
    svår situation. Det kan man förstå-

  294. -men de informerar inte om det
    som socialsekreteraren behöver veta-

  295. -för att kunna fatta ett beslut.
    Det blir onödigt komplicerat.

  296. Det är bättre
    om man kan förbereda sig-

  297. -så att man kommer med information
    som kan leda fram till ett beslut-

  298. -eller ett utformande av en insats.

  299. Jag var inne på att profession
    behöver information, och så är det.

  300. Det finns ställen
    med informationstjänster-

  301. -även om de inte är samordnade
    så tydligt som vi vill föreslå.

  302. Där kommer en fjärdedel av alla
    förfrågningar från profession.

  303. Det är jättebra! Det betyder att man
    kan tala om vart folk kan vända sig.

  304. Det är en service som man kan ha.

  305. Vi ser också att en del föräldrar
    blir skickade runt i loopar.

  306. I all välmening remitteras de
    nånstans, dit de egentligen inte ska-

  307. -som remitterar till nästa instans,
    dit de inte heller ska. De åker runt.

  308. Då vore det jättepraktiskt
    att få hjälp med att veta-

  309. -att när det gäller den här fråge-
    ställningen ska man remittera hit.

  310. Som husläkare
    kan man ju inte veta allting.

  311. Det skulle underlätta
    om man kunde få hjälp med det.

  312. Nu måste jag fylla på mitt vatten.

  313. När det gäller
    gemensam planeringsprocess-

  314. -har det pratats mycket
    om samordnad individuell plan - SIP.

  315. Vi tänker
    att det är en bra utgångspunkt.

  316. Det är ett verktyg för att skriva ner
    det man kommit överens om-

  317. -och planerat tillsammans.

  318. SIP är bra. Det gäller alla
    från vaggan till graven-

  319. -som behöver stöd både från hälso-
    och sjukvård, och från socialtjänst.

  320. Men...ofta när det gäller
    mer komplexa frågeställningar-

  321. -där det är oklart vem som ska göra
    vad eller hur man löser ett problem-

  322. -då är det viktigaste inte
    att man skriver ner nåt-

  323. -utan att man sitter
    och löser problem tillsammans.

  324. Det behöver man ha
    en bra process för-

  325. -som också inkluderar förberedelser.

  326. Vilka frågor ska vi fokusera på,
    och vilka behöver vara med?

  327. Och hur håller vi möten
    på ett sätt så att det leder framåt?

  328. Där ser vi att många huvudmän
    har skrivit avtal med varann-

  329. -om att man ska samverka.

  330. Då känner man:
    "Då har vi bestämt det!"

  331. Men det är ett avstånd mellan att
    bestämma det på en övergripande nivå-

  332. -och att verkligen förse dem som
    jobbar i första linjen med verktyg-

  333. -för att kunna
    sätta sig ner och planera gemensamt.

  334. Alla som behöver insatser
    från både socialtjänst och sjukvård-

  335. -kan få en SIP, om det behövs för
    att behoven ska kunna tillgodoses.

  336. Och som nämndes i går:

  337. Nio av tio föräldrar till barn
    med NPF har inte erbjudits en SIP.

  338. Sju av tio vet inte ens
    att det finns.

  339. I går pratades det också om
    att kommuner har rutiner-

  340. -för att informera om
    att man har den här möjligheten.

  341. Socialstyrelsen skickar ut enkäter
    till alla kommuner en gång om året.

  342. I vår senaste lägesrapport
    svarar 40 % av kommunerna-

  343. -att man har en rutin för att
    informera om den här möjligheten.

  344. Året innan sa 60 % av kommunerna
    att de hade en sån rutin.

  345. Det är alltså en trend
    som går åt fel håll.

  346. Det nämndes också i går
    att SIP är ett fungerande verktyg-

  347. -och ger överblick över insatser
    och över vem som ska göra vad.

  348. Om det fungerar. Det är det här "om
    det fungerar" som är det intressanta.

  349. Där kan man tänka att det finns
    ett förbättringsutrymme.

  350. Det ger en överblick över vad man har
    bestämt och möjlighet att följa upp.

  351. Det vi har sett som viktigt
    är som sagt att det kan bli ett hål-

  352. -mellan övergripande överenskommelser
    och den praktiska vardagen.

  353. Då måste lokala rutiner
    och ersättningssystem stötta-

  354. -en gemensam planering.
    Där ser det väldigt olika ut.

  355. I vissa regioner ger det straffpoäng
    att träffas och planera gemensamt.

  356. Man har belagt all personal
    med prestations...

  357. Man måste prestera
    ett visst antal "pinnar".

  358. Om man möter en person en och en
    får man en pinne.

  359. Om man är två som möter samma person
    får man en halv pinne.

  360. Och om man är fyra som möter samma
    person blir det bara en kvarts pinne.

  361. Och det fungerar ju inte-

  362. -om man är belagd med att man måste
    prestera en viss mängd insatser-

  363. -för att fullgöra sitt uppdrag.

  364. Och sånt ligger ju
    till grund för löneförhandlingar.

  365. Det blir jätteviktigt. Ersättnings-
    systemen är otroligt viktiga!

  366. Där måste beslutsfattare
    se till att man premieras för-

  367. -att man möts och diskuterar
    tillsammans vad man ska göra.

  368. Man kan också fastna i budgetfrågor,
    har vi förstått.

  369. Man kan vara enig om
    att en viss insats vore bra-

  370. -men ingen av dem som planerar
    tillsammans ser det som sin...

  371. Det ingår inte i deras uppdrag att
    utföra insatsen som man ser behövs.

  372. Då kan det lätt bli så
    att man hamnar i ett dödläge.

  373. Man konstaterar att det här
    borde göras, men ingen kan betala.

  374. Då tänker vi att man måste ha
    en proaktiv plan för såna här lägen.

  375. Och det finns goda exempel på-

  376. -kommuner som har tänkt på det
    och gjort nåt åt det.

  377. Man har ingått
    nån form av partnerskap-

  378. -och säger att ena gången belastar
    det din budget, andra gången min.

  379. Så har man gjort i Örebro
    till exempel.

  380. De säger att det fungerar utmärkt.

  381. Ett annat sätt att hantera det
    är att alla avsätter en viss pott-

  382. -till en gemensam...kassakista-

  383. -när man blir osäker. "Ska det här
    betalas av dig eller mig?"

  384. Det finns lösningar, men dem måste
    man fundera ut innan man hamnar i-

  385. -en sån här budgetfråga.

  386. Och barns och föräldrars delaktighet
    i planering måste man ha former för.

  387. Det finns bra exempel på det-

  388. -men man har inte jobbat klart
    på den fronten på alla håll.

  389. Och sen är det formerna
    för att kunna mötas konstruktivt.

  390. Ofta tror man att om man sätter ihop
    ett antal yrkespersoner i samma rum-

  391. -så kan de samarbeta.

  392. Fast det
    fungerar ju ingen annanstans heller.

  393. Om man sätter ihop fem ingenjörer
    från fem företag blir det inte lätt.

  394. Det är inte lätt att samarbeta
    utan en struktur som hjälper en.

  395. Det kan man nog också förbättra
    på många håll-

  396. -och respektera att det inte är lätt-

  397. -så att arbetsgivare stöttar upp
    med såna former-

  398. -och de måste ju vara gemensamma.

  399. Vi har träffat på orter där man säger
    att det är såna problem med SIP-

  400. -för att de andra
    - det är ju oftast dem det är fel på-

  401. -de skickar ansökan för sent.
    De har fel antal dagar att kalla på.

  402. Men man har inte samma regler.

  403. Om man inte har samma regler inom
    hälso- och sjukvård och socialtjänst-

  404. -så blir det ju
    jättekrångligt att mötas.

  405. Man måste se till att man har
    samma rutiner som gäller för alla.

  406. Och man måste fundera på
    verksamhetskulturella hinder.

  407. Med det menas
    att man har olika uppdrag-

  408. -och kanske inte känner till
    de andra deltagarnas uppdrag-

  409. -och vad som ingår i deras yrkesroll-

  410. -eller
    hur deras verksamheter fungerar.

  411. Nånting som är intressant och som
    vi hör när vi pratar med profession-

  412. -det är att man tänker så här:

  413. "Det finns
    massor med stöd i Sverige."

  414. "Och eftersom
    det här inte är vårt uppdrag"-

  415. -"så måste det ju vara
    nån annans uppdrag..."

  416. Man tror faktiskt det,
    och det är inte så konstigt-

  417. -för det är ju sant
    att vi har en massa stöd.

  418. Och det kan vara länge sen
    man var i samma situation.

  419. För tio år sen var det kanske
    på det här viset, men inte nu.

  420. Sånt måste man känna till om varann,
    om ett samarbete ska fungera bra.

  421. Men verksamhetskulturella hinder
    handlar också om, som nån nämnde-

  422. -att ord inte betyder samma sak.
    Man använder inte samma begrepp.

  423. Vanliga ord, som "insats", "anhörig",
    "närstående" och "åtgärd"-

  424. -betyder inte samma sak.

  425. Det kan bli svårt om man tror
    att man pratar om samma sak-

  426. -eller att man pratar om olika saker,
    fast man inte gör det.

  427. Såna saker måste man ju reda ut.

  428. Och också hitta nån form för...

  429. Hur fungerar en mötesledare?

  430. Man kan ta hjälp av nån
    som har mer vana vid det-

  431. -om man ska diskutera
    komplicerade frågor.

  432. Nåt annat som vi har uppmärksammat-

  433. -det är att man kanske inte riktigt
    har former för att tänka igenom-

  434. -hur det ska fungera hela vägen.

  435. Det kan vara lätt att tänka
    att nu sätter vi in det här stödet.

  436. Och så känner man:
    "Nu löser sig allt!"

  437. Men man har inte tagit det
    steg för steg. Hur ser det ut?

  438. Hur kommer barnet till skolan?
    Vem är det som...? Och så vidare.

  439. Där skulle man också kunna hjälpa
    framför allt föräldrar-

  440. -eller tillsammans hjälpas åt
    att se om det saknas nåt-

  441. -så att man inte har tänkt ganska
    bra, men saknar en viktig länk.

  442. Det här är nånting som man
    ofta glömmer när det gäller SIP.

  443. Många säger: "Jag har frågat
    efter det, men får ingen."

  444. De kan få höra
    att det inte är möjligt.

  445. I lagens förarbeten står det-

  446. -att det endast bör vara
    i undantagsfall-

  447. -som någon nekas
    en samordnad individuell plan-

  448. -när den efterfrågas
    av den enskilde eller närstående.

  449. Det tänker jag är väldigt viktigt.

  450. Ofta skriver man,
    vilket också står och inte är fel-

  451. -att det är när hälso- och sjukvården
    och socialtjänsten ser ett behov.

  452. Men en enskild eller en närstående
    kan efterfråga det.

  453. Bara i undantagsfall kan man neka nån
    en samordnad individuell plan.

  454. Det finns inga hinder för att kalla
    aktörer i kommun eller landsting-

  455. -som ännu inte har haft kontakt
    med den som planen avser.

  456. Vi har hört att ibland avslås
    en samordnad individuell plan-

  457. -för det finns ingen kontakt-

  458. -inom socialtjänsten
    eller sjukvården.

  459. Men det finns inget som hindrar det.

  460. Däremot finns det
    ett problem som BUP lyfter-

  461. -att de kan bli kallade
    som en ny part-

  462. -utan att tidigare ha haft kontakt,
    och då kommer de ofta inte.

  463. Det gör de rätt i
    utifrån hur vården är organiserad.

  464. Det är primärvården
    som är den första kontakten.

  465. Om man hoppar över det steget
    har man liksom gjort fel.

  466. Då är det kanske
    just en informationssak.

  467. Det är viktigt för den som kallar
    till ett samordnat planeringsmöte-

  468. -att veta
    vem som ska kallas första gången-

  469. -för att man ska få till ett möte.

  470. Sen är det den sista delen här:
    praktiskt stöd av koordinator.

  471. Man kan kalla det koordinator eller
    samordnare. Vi har valt koordinator.

  472. Det tänker vi på
    som ett förebyggande arbete.

  473. Det är tydligast att se att det ska
    vara placerat inom socialtjänsten-

  474. -för det är ett uppdrag
    som socialtjänsten har.

  475. Vi har tittat mycket
    på Bräcke diakonis projekt-

  476. -med personlig koordinator
    under tre år.

  477. Vi har inte så stora erfarenheter.

  478. Det finns inte nåt större
    forskningsunderlag att vila på-

  479. -så det här är ett utvecklingsarbete-

  480. -men man kan säga
    att formen verkar fungera bra.

  481. Den är värd att utprova ytterligare.

  482. Då tänker vi att
    man inte alltid har en koordinator.

  483. Det är svårt att se
    hur det skulle fungera.

  484. Därför att... Av många skäl.

  485. Ni får läsa om det i vårt stöd,
    tror jag.

  486. Men vi ser det
    som en tillfällig, akut hjälp.

  487. Det är en hjälp som man skulle
    kunna nå utan biståndsbedömning.

  488. Det är en väldigt viktig faktor.

  489. Den som är koordinator ska vara
    fristående från myndighetsutövning.

  490. Det har lyfts
    i många olika sammanhang-

  491. -att annars får man inte
    den typen av samtal-

  492. -eller att det blir svårt
    om den som ska hjälpa en-

  493. -också är nån
    som styr över olika insatser.

  494. Det ska fungera utifrån ett helhets-
    perspektiv på familjens situation.

  495. Och det är
    en ganska ovanlig insats i Sverige.

  496. Vi har
    en väldigt individuell lagstiftning-

  497. -som tar starkt fasta på individens
    rättigheter och möjligheter.

  498. Vi är kanske inte alltid medvetna
    om det. Det tänkte jag på här.

  499. Individens integritetsskydd
    är väldigt starkt i Sverige.

  500. Det ser lite olika ut i olika länder-

  501. -men vi är ganska extrema när
    det gäller att tänka på det viset.

  502. Och det har fördelar,
    och det har nackdelar.

  503. Men om man har en familj som har
    ett barn med en funktionsnedsättning-

  504. -så tänker vi att man nog måste
    fundera ur familjens perspektiv.

  505. Och det kan man göra i den här rollen
    för det är ett förebyggande arbete.

  506. Det ger den möjligheten.

  507. Vi tänker
    att det som koordinatorn ska göra-

  508. -måste baseras på en överenskommelse
    med föräldrarna. Det kan se olika ut.

  509. Erfarenheterna från Bräcke diakoni
    visar att även om syftet har varit-

  510. -att hitta ett välfungerande nätverk
    kring ett barn i behov av stöd-

  511. -kan man inte alltid börja där.

  512. Det kan finnas en annan fråga
    som är viktig att lösa-

  513. -för att man sen ska kunna fundera på
    stödet krig barnet.

  514. Som exempel kan man säga-

  515. -att de i det projektet
    träffade på en förälder-

  516. -som hade fått
    personlig assistans till sitt barn.

  517. Men de hade ingenstans
    att ha assistenten-

  518. -för de hade ingen lägenhet.
    Då är det kanske där man måste börja.

  519. Eller om det är stora ekonomiska
    problem, måste man kanske börja där.

  520. Det ser ut som om min tid är ute. Oj!

  521. Jaha, då skyndar vi oss på!

  522. En koordinator måste naturligtvis
    arbeta inom befintligt regelverk.

  523. Fokus är på att bygga upp ett nätverk
    av stödkontakter kring barnet-

  524. -som sen kan fortsätta
    att jobba tillsammans.

  525. Detta kan man läsa om i "Vägar till
    förbättrad samordning av insatser".

  526. Där finns organisatoriska framgångs-
    faktorer - främst för beslutsfattare.

  527. Vi skriver också om erfarenheter-

  528. -som de som har jobbat praktiskt med
    såna här saker vill dela med sig av.

  529. Det finns också material
    på kunskapsguiden.se

  530. Och för att plåga dig lite nu
    vill jag bara säga så här:

  531. Vi har bestämt oss för att dela ut
    ett antal såna här skrifter.

  532. Om ni kommer till vår monter B02,
    så kan ni få en sån-

  533. -mot att jag får möjlighet att ställa
    tre frågor kring årsskiftet via mejl.

  534. Jag vill då veta: har ni läst det?

  535. Har ni nån användning för det?
    Och i så fall vilken?

  536. Vi är intresserade av att veta
    om det vi tar fram har nån nytta.

  537. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sjukvård, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.