Titta

UR Samtiden - NPF-forum 2018

UR Samtiden - NPF-forum 2018

Om UR Samtiden - NPF-forum 2018

Föreläsningar från konferensen NPF-forum inspelade på Kistamässan den 3-4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Till första programmet

UR Samtiden - NPF-forum 2018 : Idrott för alla - men hur?Dela
  1. Och ni kan ju föreställa er barnet-

  2. -som har jätteproblem
    med närkontakt och kramar.

  3. Det här barnet hoppar upp i våra
    famnar och tackar för sin medalj.

  4. Varmt välkomna till det här passet.
    "Idrott för alla - men hur?"

  5. Vi ska titta på
    vad vi har gjort i projektet-

  6. -och lyssna på en förening
    som jobbar med barn och unga med NPF-

  7. -och vi ska berätta om
    vilka utmaningar vi ser.

  8. Vi börjar med att visa den film som
    vi tog fram i början på projektet-

  9. -där barn berättar själva hur det är
    att ha en NPF-diagnos inom idrotten.

  10. Så varmt välkomna till vår film.

  11. Jag blev arg och slog mig själv.

  12. Jag går åt sidan, andas och försöker
    lugna mig så att det inte eskalerar.

  13. För mig är det väldigt viktigt
    att ha en tydlig struktur.

  14. Jag har asperger.

  15. Ju mer öppet det blir,
    desto svårare blir det.

  16. Utan karaten hade jag förmodligen
    inte hållit på med nån sport.

  17. Jag hade förmodligen spelat dator
    hela dagarna.

  18. Utan handbollen hade jag nog legat
    på soffan och kollat på mobilen.

  19. När jag blir jättearg och ledsen
    får jag ett utbrott.

  20. Jag börjar skrika och sätter mig och
    gråter och säger: "Jag vill sluta."

  21. Jag gillar positionen, och jag tycker
    att det är roligt att kasta saker.

  22. Det är mycket regler att hålla reda
    på hela tiden. Det är svårt.

  23. Jag är som en svamp.
    Jag tar åt mig av allt.

  24. Om jag får kritik på fel sätt
    då blir jag först arg.

  25. Sen när jag kommer hem
    blir jag jätteledsen.

  26. Man måste stå i kö och vänta,
    och det är så tråkigt.

  27. På parkour behöver man inte köa.

  28. Man får vara sig själv
    här i gympasalen och springa av sig.

  29. Då får man göra lite vad man vill.

  30. Oj! Det var konstigt
    att du kunde veta allt om det.

  31. Vad då?

  32. Vi hade fotboll en gång
    som uppvärmning.

  33. Nån fick en boll på handen,
    och det var jobbigt hela träningen-

  34. -för det var ju faktiskt fusk.

  35. Håll inte på och förklara för länge
    och ha inte för mycket genomgångar-

  36. -utan se till att ha lektionen redo
    och flyt på alltihopa direkt.

  37. Har de varit lite obekväma så har de
    fått sluta, och det är helt fel.

  38. Därför startade jag
    den här föreningen.

  39. Att se och höra alla individer
    och faktiskt ta sig tid att göra det-

  40. -oavsett om det finns nån diagnos
    eller vad det än må vara.

  41. Barn och ungdomar måste bli sedda.
    Då blir de starka individer.

  42. Även om de inte är på plats så ger vi
    dem som har varit med en applåd.

  43. "Idrott för alla"-projektet
    startade under våren 2016.

  44. Det drivs av Riksförbundet Attention.

  45. Vi finansieras av medel
    från Allmänna arvsfonden.

  46. Det är ett 3-årigt projekt,
    så vi går in på vårt sista år nu.

  47. Två fokuskommuner
    har varit med från början-

  48. -med anställd personal på 25 procent.

  49. Det är två Stockholmskommuner:
    Botkyrka och Huddinge.

  50. Men vi har även fått med Öckerö
    kommun på Västkusten nu under våren.

  51. Stockholms Idrottsförbund
    är med i referensgruppen-

  52. -och har hjälpt oss
    med utbildningsmaterial.

  53. Vår primära målgrupp är
    de här barnen-

  54. -men för att nå barnen så behöver vi
    möta och träffa idrottsledare-

  55. -träffa kommuntjänstemän och titta på
    nya arbetssätt på kommunal nivå-

  56. -för att vi ska nå barn
    som i dag inte idrottar.

  57. I en undersökning
    i början på projektet-

  58. -tittade vi på varför barn
    slutar idrotta i förening.

  59. Den här rapporten finns
    på Attentions hemsida.

  60. Det jag presenterar nu är utdrag ur
    vad barn och föräldrar svarade.

  61. Vi fick många svar.
    Vi fick över 650 svar-

  62. -från föräldrar till barn
    i åldern 10-16 år.

  63. Då frågade vi alltså
    medlemmar från Attention.

  64. Vi frågade även barn,
    som svarade på en liknande enkät.

  65. Vi har träffat föräldragrupper
    i Attentions lokalföreningar.

  66. Vi har genomfört djupintervjuer
    med barn på högstadiet-

  67. -där vi har pratat både om dem som
    idrottar och dem som inte idrottar.

  68. Men svaren har varit desamma
    oavsett vem som har svarat.

  69. Det är det ni ser här.

  70. 50 procent idrottar.
    40 procent har slutat idrotta.

  71. Vi har inte bara frågat
    om idrottsföreningar.

  72. Det dyker upp privata initiativ,
    som att gå på gym eller Friskis.

  73. Scouterna har också dykt upp
    i de här svaren.

  74. Det som är oroväckande är att de
    flesta slutar idrotta i 10-årsåldern.

  75. Riksgenomsnittet i Sverige är att man
    slutar nånstans runt 11-12 år.

  76. Men hos barn med en NPF-diagnos-

  77. -slutar pojkarna idrotta
    tidigare än flickorna.

  78. De största idrotterna är fotboll,
    ridning, innebandy och hockey-

  79. -men även kampsport,
    dans och gymnastik.

  80. Parkour är också en växande idrott.

  81. Det finns även de som håller på
    med skytte. Bågskytte, till exempel.

  82. Tittar man på statistik i dag...

  83. Senast i dag läste jag... SVT hade
    publicerat statistik där man ser-

  84. -att lagidrottandet sjunker i Sverige
    medan individuella idrotter ökar.

  85. Och det är väl det vi också ser
    en tendens till här.

  86. Det är den nya trenden att man vill
    idrotta utan tävlingsinslag.

  87. Varför slutar man idrotta?

  88. 55 procent svarar
    att det är för mycket krav.

  89. Man fick inte det stöd som behövdes.
    Ledaren var inte bra.

  90. Man har ingen kompis att vara med.

  91. Eller så har det varit rörigt
    på träningarna.

  92. Sen frågade vi dem som slutat
    idrotta och dem som aldrig idrottat:

  93. Vad skulle få dem att fortsätta
    eller vilja börja?

  94. Då är det utbildade ledare inom NPF.
    82 procent.

  95. Anpassad verksamhet
    med mindre grupper.

  96. Möjlighet att få en individuell
    anpassning är viktigt-

  97. -och att man har en träningskompis.

  98. Jag blev nyfiken på
    vad för mycket krav innebär.

  99. Så vi gjorde en kompletterande fråga.

  100. Och det är det här
    man upplever som krav.

  101. Krav på närvaro. Man måste komma på
    varje träning för att få spela match.

  102. Att det är viktigt att vinna.

  103. Att tävling och matcher
    kommer hela tiden-

  104. -utan tid för återhämtning. Det är
    matcher och tävlingar konstant.

  105. Att prestation har blivit viktigare
    än att ha roligt-

  106. -och att alla måste göra lika.

  107. Man förväntas förstå regler
    och långa genomgångar.

  108. Det var ju nåt som Julia i filmen
    också beskriver.

  109. Det är jobbigt med de här reglerna.

  110. Många liknar det vid skolan.
    Man har okunskap om dagsformen-

  111. -och det är lika kravfyllt
    fast det här är en fri aktivitet.

  112. Omklädningsrum och krav på dusch
    är nåt som kommer upp-

  113. -som stressande för många
    i den här målgruppen.

  114. Man upplever att barnidrotten bedrivs
    som en vuxenidrott.

  115. Och att föräldrar måste engagera sig
    utanför idrotten.

  116. Har man då NPF i familjen så kan det
    bli så att föräldrarna säger:

  117. "Ni får tyvärr sluta. Vi orkar inte
    med allt det här runtomkring."

  118. Mycket av det här är sånt-

  119. -som Riksidrottsförbundet tittar på
    allmänt när man utvecklar idrotten.

  120. Det är inte bara barn med diagnoser.
    Många upplever precis samma sak.

  121. Det är därför man slutar idrotta.
    Det är för kravfyllt.

  122. Vi såg också i vår undersökning
    att man önskade utbildade ledare.

  123. Attention och SISU Idrottsutbildarna
    har tagit fram material.

  124. Utbildningsmaterialet består
    av filmer och samtalsunderlag-

  125. -och det ligger fritt att tillgå
    på vår webb.

  126. Går man in på attention.se/idrott-

  127. -så kan man klicka sig vidare
    till "Utbildning".

  128. De kommer att lägga in
    utbildningsmaterialet-

  129. -i sin grundläggande
    barn- och ungdomsutbildning.

  130. De ledare som utbildas
    från och med hösten-

  131. -kommer att få NPF-kunskapen med sig.
    Bara det är värt en applåd.

  132. SISU har 21 distriktsförbund.
    Stockholmsidrotten är det största.

  133. Sen Skåneidrotten och Västsvenska.

  134. Deras idrottskonsulenter är utbildade
    i grundkunskap i NPF-

  135. -och i hur man utbildar
    i det här materialet.

  136. De kan erbjuda föreningar
    utbildningar.

  137. De kan komma och ha en 3-timmarskurs
    i de här grundläggande kunskaperna.

  138. Så ta gärna kontakt med era
    SISU-distrikt, ni som är engagerade.

  139. De har nu personal som ska kunna
    hjälpa er och hjälpa föreningar.

  140. Anpassad verksamhet
    var ju också nåt som dök upp-

  141. -och jag kan glädjande nog presentera
    NPF-Hjärtat-

  142. -som är en idrottsförening
    i Huddinge.

  143. Deras syfte är att lek och idrott
    ska ske på egna villkor.

  144. Grundare av föreningen
    är Anna och Caroline.

  145. De kommer att få berätta lite om
    vad de gör i sin förening.

  146. Det här är en bild på min dotter.
    Hon är 6,5 år i dag.

  147. För 1,5 år sen
    ville hon börja spela fotboll.

  148. Vi anmälde oss självklart
    till fotbollsskolan i kommunen.

  149. Hon gick hem med mig efter en kvart.
    På vägen hem grät hon och frågade:

  150. "Varför kan inte jag
    som mina kompisar?"

  151. Att som förälder lyssna på sitt barn
    som känner sig misslyckat gör ont.

  152. Sen blev jag ganska arg över att
    mitt barn, som har ADHD och autism-

  153. -exkluderas från att ha
    den här meningsfulla fritiden.

  154. När man själv har ADHD
    så blir det till handlingskraft.

  155. Så jag ringde Caroline
    och frågade lite spontant:

  156. "Ska vi starta fotbollsträning
    för barn med särskilda behov?"

  157. Caroline tackade ja direkt.

  158. Vi kontaktade då Skogås-Trångsunds FF
    och frågade om lite hjälp-

  159. -med att låna plantider och material.

  160. En NPF-förälder i den föreningen
    ställde upp.

  161. Han satt i styrelsen,
    så där hade vi tur.

  162. Så då var vi i gång med det här,
    så att säga.

  163. Inför första mötet planerade vi
    hur träningarna skulle se ut.

  164. Nervösa gick vi dit
    den där första söndagen-

  165. -för att möta dessa sju familjer.

  166. Väl på plats hamnade vi i mitten
    på planen. Barnen var lite överallt.

  167. Vissa var vid målen.
    Vissa var uppe i skogen.

  168. Vi tänkte:
    "Det här gick inte som planerat."

  169. "Vi måste göra om och tänka om. Hur
    gör vi för att det här ska lyckas?"

  170. Nej.

  171. Så vi satte oss ner
    och började fundera: Var startar vi?

  172. Jo, vi behöver få barnen att förstå
    att vi ska starta nåt-

  173. -och att en aktivitet ska börja.

  174. Så vi gjorde så här att varje träning
    satte vi oss ner på samma plats.

  175. Vi gick dit tidigare. Det slutade med
    att barnen började samlas kring oss.

  176. De förstod ju
    att det var nåt som hände där.

  177. Efter femte gången
    var jag och Caroline lite sena.

  178. Vi vet att om man inte gör
    som man brukar så kan det bli kaos-

  179. -så vi sprang ner
    till fotbollsplanen.

  180. Vi hittade då barnen sittande,
    liggande, stående på samma plats-

  181. -och de väntade på oss.

  182. Då insåg vi:
    "Vi har nått första delmålet."

  183. "Nu kan vi starta aktiviteten."

  184. Så då gick vi hem
    och gick igenom övning för övning-

  185. -och såg till att vi fick i gång
    de här olika övningarna.

  186. Sen kom vi till avslutningen
    för NPF-Hjärtat.

  187. Vi hade en fotbollsmatch mellan
    föräldrar och barn. Barnen vann.

  188. Jag och Caroline
    hade med oss medaljer-

  189. -för att tydliggöra ännu mer att de
    verkligen hade lyckats med nåt.

  190. Och ni kan ju föreställa er barnet-

  191. -som har jätteproblem
    med närkontakt och kramar.

  192. Det här barnet hoppar upp i våra
    famnar och tackar för sin medalj.

  193. Ett barn som inte har varit så
    aktivt, som gått med mamma i handen-

  194. -kör ett ärevarv runt planen
    och skriker till sin bror:

  195. "Nu har jag en egen!
    Nu behöver jag inte låna din!"

  196. Här har ni en bild på Annas dotter.

  197. Den är tagen
    direkt efter vår första avslutning.

  198. Och här har hon ju faktiskt
    verkligen fått lyckas.

  199. Vi insåg ju
    att vi inte kan sluta här.

  200. Mitt barn och alla andras barn
    ska få den här meningsfulla fritiden.

  201. Varför fungerar just vår verksamhet
    så bra för våra 24 familjer?

  202. Då räknar vi även med syskonen
    som ibland hoppar in och är med.

  203. Vi använder oss som ni ser av
    bildstöd för varje träning.

  204. Det här är vårt första bildstöd
    vi gjorde. Det är lite utvecklat nu.

  205. Vi har även tydliggörande med oss
    själva. Vi visar alltid övningarna.

  206. Vi har även tidshjälpmedel.

  207. Här har vi en Time Timer,
    som vi klockar träningen med.

  208. Sen har vi även mindre,
    där vi klockar de olika övningarna-

  209. -så att de alltid
    kan ha koll på tiden.

  210. Sen har vi även energipåfyllnad.

  211. Vi äter frukt innan matchen
    i fotbollsgruppen.

  212. Och under vår boll- och lekaktivitet
    äter vi frukt lite hela tiden.

  213. Sen har vi nåt
    som vi kallar för "pauslåda".

  214. I den har vi lite olika material,
    som Tangles och stressbollar.

  215. Den här lådan står alltid
    på samma plats varje gång.

  216. Barnen kan själva gå dit när de vill,
    när de behöver komma ifrån.

  217. Innan pauslådan
    lånade de sina föräldrars mobiler.

  218. Och ni vet hur det ser ut
    när man sitter med en mobil.

  219. De kom aldrig tillbaka
    till aktiviteten.

  220. Men i och med pauslådan så hittade vi
    dem sittande tillsammans-

  221. -och samtidigt kan de se det vi gör
    ute på planen eller i hallen.

  222. Då kommer de ofta tillbaka
    in i aktiviteten-

  223. -för det är ju ändå lite kul,
    det vi håller på med.

  224. Sen har vi även vår oerhört starka
    värdegrund i föreningen.

  225. Och alla vuxna
    som vill anmäla sina barn-

  226. -måste godkänna den innan.

  227. Vi har fyra otroligt starka ledord:

  228. Bemötande, gemenskap,
    respekt och vuxenstöd.

  229. Bemötandet innebär att vi bemöter
    barnen lågaffektivt samt positivt.

  230. Vi fokuserar på barnens styrkor,
    inte svagheter.

  231. Gemenskapen innebär att alla barn
    får delta på sina egna villkor.

  232. Du kan delta lite eller mycket,
    men vi är alltid en gemenskap.

  233. Sen respekterar vi varandra.

  234. Vi kan inte kräva barnens respekt
    om inte vi respekterar dem.

  235. Sen har vi vuxenstöd.
    I vår värdegrund står det-

  236. -att alla barn alltid ska ha
    en ansvarig vuxen på plats.

  237. Framför allt ger det barnen trygghet.

  238. Barnen vet att det finns nån på plats
    som vet vad de behöver just nu.

  239. Sen ger det oss ledare en trygghet
    att ha nån som vi kan fråga:

  240. "Vad kan vi göra för det här barnet
    just i dag?"

  241. Nej.

  242. Och så har vi det här barnet
    som kommer till vår träning i höstas-

  243. -och berättar för en av tränarna
    att han har inga kompisar.

  244. "För alla tycker
    att jag är så jobbig."

  245. I och med våra ledord så tyckte ju
    inte vi att det var acceptabelt.

  246. Det tar honom två träningar innan han
    på en middag med sin familj berättar:

  247. "Jag har en bästa kompis.
    Det är min lagkamrat i NPF-Hjärtat."

  248. Två träningar.

  249. Sen har vi barnet vars föräldrar
    berättade för några veckor sen-

  250. -att skolan och familjen jobbar
    med hans utåtagerande beteende.

  251. Han var med på första träningen
    för 1,5 år sen-

  252. -och vi har aldrig stött på det.
    Vi blev jätteförvånade.

  253. Kanske är det just på grund av
    de här ledorden.

  254. Att vi ser barnen för vilka de är-

  255. -och inte för deras diagnoser
    eller deras svårigheter.

  256. Vi bemöter dem där de är.

  257. Här ser vi Carolines barn.
    Det är Billy och Lucas.

  258. Lucas hade sin första avslutning
    med oss för ett år sen.

  259. Han fick reda på att han inte kunde
    vara med på själva medaljutdelningen.

  260. Vi förstod inte riktigt varför Lucas
    var lite sur och grinig i två veckor-

  261. -tills jag träffade på honom en dag
    utanför mitt barns förskola.

  262. Han frågade mig:
    "Får jag ingen medalj?"

  263. "Jo, självklart.
    Jag tar med den nästa söndag."

  264. Då säger Lucas: "Åh, vad bra! För jag
    har aldrig lyckats till slutet."

  265. Det är på grund av Lucas och barn som
    Lucas som vi tänker fortsätta driva-

  266. -barnens rätt
    till en meningsfull fritid. Tack.

  267. Stort tack, Carro och Anna.

  268. Jag tänkte avsluta med att berätta
    vilka utmaningar vi ser framöver.

  269. Barn med neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar-

  270. -ramlar mellan stolarna.

  271. Jag har tittat på idrottens hemsidor
    och Parasport-

  272. -som är den organisation som har
    med funktionsnedsättningar att göra.

  273. Där skriver man tydligt
    att grupper kallas skadeklasser-

  274. -och delas in i tre typer:

  275. Rörelsenedsättning, synnedsättning
    och utvecklingsstörning.

  276. En besökare i montern sa-

  277. -"Om man har en NPF-diagnos
    med motoriska svårigheter"-

  278. -"kan man då inte vara med
    i Paralympics?" Nej.

  279. För där är det
    de här kategorierna som gäller.

  280. På Riksidrottsförbundets hemsida
    pratar man om att idrottsrörelsen-

  281. -inte klassar utvecklingsrelaterade
    kognitiva funktionsnedsättningar-

  282. -som en egen grupp
    funktionsnedsättningar-

  283. -utan de bör inordnas
    i den ordinarie verksamheten.

  284. Visst, vi har berömda idrottsmän
    och idrottskvinnor med NPF-diagnos-

  285. -som Michael Phelps, men vi har också
    dem som Anna och Carro möter.

  286. Var ska de idrotta nånstans?

  287. Barn och unga som inte klarar av
    kraven inom normidrotten-

  288. -behöver en anpassad verksamhet
    med färre krav.

  289. Vem bär ansvaret för dessa barn,
    och var finns resurserna?

  290. Det här är det vi
    kommer att fortsätta jobba med.

  291. För vi ser att det finns utmaningar
    för att nå visionen idrott för alla.

  292. Det saknas samverkan
    av resurser och praktiska lösningar-

  293. -för att nå visionen idrott för alla.

  294. Vi ser att det här bör ligga
    inom kommunen.

  295. Kommunerna bör ha ett större ansvar
    och resurser-

  296. -för att kunna möta de behov
    som invånarna i kommunen har.

  297. Staten skriver de idrottspolitiska
    målen och gör en resursfördelning.

  298. Det gör man
    till Riksidrottsförbundet.

  299. De fördelar sen pengarna
    till idrotterna.

  300. I dag är det 71 olika idrotter
    som ingår i Riksidrottsförbundet.

  301. Nya idrotter dyker upp hela tiden.

  302. Jag har en kompis som håller på
    med slackline. Det är att gå på lina.

  303. De är inte med i Riksidrotts-
    förbundet. Hur ska de kunna få stöd?

  304. Parkour kom nyligen in
    i Svenska Gymnastikförbundet-

  305. -men det tog lång tid,
    och de fick jobba för det.

  306. Så det är inte helt lätt
    att det är 71 idrotter i dag-

  307. -som får alla medel
    för sin verksamhet.

  308. Och det är ju mammor och pappor och
    alla ledare som driver verksamheten.

  309. Hur mycket är de beredda att utbilda
    och utveckla verksamheten?

  310. Kommunen möter
    alla barn och ungdomar.

  311. De har dem i skolan, på fritiden
    och i den sociala omsorgen.

  312. Här har man ju bra kunskap om vilket
    behov som finns inom ens kommun.

  313. Och idrottsföreningarna
    är ideella och medlemsstyrda.

  314. De får stöd från Riksidrottsförbundet
    och kommunala aktivitetsbidrag.

  315. Sen har vi andra intresse-
    organisationer på kommunal nivå-

  316. -som kan erbjuda en bra verksamhet:

  317. Scouterna, 4H-gårdar med hästar
    och andra djur, Friluftsfrämjandet.

  318. Det dyker upp nya organisationer
    hela tiden, som En frisk generation.

  319. Det Riksidrottsförbundet gör
    är jättebra-

  320. -men det behövs en samordning
    på kommunal nivå-

  321. -så att fler som erbjuder aktiviteter
    kan matchas ihop med behov som finns.

  322. Det är det vi vill testa
    i våra fokuskommuner.

  323. Hur kan man jobba på kommunal nivå
    för att få fler barn att idrotta?

  324. I Huddinge och Botkyrka har vi fått
    ha anställda som jobbar deltid.

  325. Det är alltså tjänstemän på kommunal
    nivå med ett samordningsansvar.

  326. De samordnar det som vi testar
    med skola och fritidsföreningar.

  327. Man erbjuder en prova på-aktivitet.

  328. Skolpersonalen erbjuder aktiviteten
    till de barn som mest behöver den.

  329. De vet vilka
    som inte har en fritidsaktivitet.

  330. Skolans personal
    är med på prova på-tillfällena-

  331. -så att barnen känner sig trygga
    när de ska prova nånting nytt.

  332. Vi utbildar de föreningsledare
    som vill vara med i aktiviteterna.

  333. De får NPF-grundläggande utbildning.

  334. Sen vill vi att verksamheten
    som sker på fritiden-

  335. -har samma upplägg
    och helst samma ledare som i skolan-

  336. -så att det blir en trygg övergång.

  337. Det här är ett sätt
    att testa samordning.

  338. I Öckerö kommun tog Fritidskontorets
    egen tjänsteman kontakt-

  339. -med både kyrkan
    och Attention-föreningen.

  340. Sen frågade man högstadiebarnen:
    "Vad är det ni vill göra?"

  341. Det blev en massa olika sporter,
    som dansaktiviteter-

  342. -men även det gör man
    i anslutning till skoldagen-

  343. -i skolans närområde.

  344. Och det kan ju komma vad som helst.
    Det kanske blir att gå på lina.

  345. Framgångsfaktorn kring det här är
    att få ut det på kommunal nivå-

  346. -och att lyssna på barnen.
    Vilken verksamhet vill de ha?

  347. De kanske redan har testat fotboll,
    hockey och handboll-

  348. -och vill göra nånting annat.

  349. Vi får ett spännande år,
    då vi fortsätter testa-

  350. -olika samverkansmöjligheter.

  351. Ni kan följa oss på Attentions webb
    under projekt Idrott för alla.

  352. Vi har också en Facebook-sida,
    där vi försöker sprida goda exempel.

  353. Kom gärna förbi montern. Det finns
    fortfarande material att hämta där.

  354. Tack så mycket.

  355. Textning: Johanna Lidberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Idrott för alla - men hur?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Sport och idrott, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Allmän medicin, Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Idrott, Idrottsföreningar, Medicin, Nervsystemet, Neurologi, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NPF-forum 2018

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Föräldrar med adhd

Livspusslet är en utmaning för alla föräldrar - i synnerhet för föräldrar med adhd. Stress förstärker de svårigheter som följer med diagnosen. Vid Karolinska Institutet har man tagit fram ett föräldrastödsprogram. Tatja Hirvikoski, docent i klinisk psykologi, Therese Lindström, psykolog och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, presenterar sitt arbete. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Lågaffektivt bemötande

Att bemöta människor i affekt kan vara svårt. Christer Fahlberg, utbildare och handledare, leder kurser i lågaffektivt bemötande. Han ger exempel på olika situationer som visar omgivningens inverkan vid utmanande beteende. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Stresshantering med ACT

Många vardagliga situationer utlöser stress hos personer med NPF. Stressen blir ofta så påtaglig att man hellre stannar hemma. ACT (acceptance and commitment therapy) är en form av kognitiv beteendeterapi. Det handlar om att acceptera sina egna reaktioner och på så vis finna ett lugn. Psykolog Johan Pahnke berättar. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Fungerande skolgång för barn med NPF

Hög skolfrånvaro är vanligt hos barn med NPF. Anna Borg är skolsamordnare vid KIND (Center of neurodevelopmental disorders) vid Karolinska institutet. Här bedrivs ett intensivt arbete för att ta reda på hur skolorna kan förändra lärmiljön för att den ska fungera för alla. Små, konkreta förändringar mot större förutsägbarhet, konsekvens och tydlighet visade sig ha stor effekt. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Helhetsgrepp för familjer med NPF

Hela familjen påverkas när ett eller flera barn har diagnoser. Föräldrarna upplever en stor stress när de tvingas samordna otaliga kontakter kring barnet. Det egna arbetet, relationer och syskon får ofta stå tillbaka. Alexandra Gahnström och Linda Janze från Trygg-Hansa berättar om lagstadgad rätt till en individuell plan för samordning - och även om andra insatser man kan kräva av samhället. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Unga med NPF och nätet

Nätet är extra utmanande för personer med NPF. Impulsivitet och gränslöshet kan få stora konsekvenser. Vad behöver vuxenvärlden veta för att nätet varken ska framstå som riskfritt eller skrämmande? Karin Torgny och Madelein Larsson Wollnik från Nätkoll berättar om föräldrautbildning och skolverktyg för att hantera till exempel näthat och dataspelande. Inspelat på Kistamässan den 3 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Psykisk hälsa och bättre vardagsliv

Vi står mitt i en stor förändring av samhället. I skolan krävs det mer av individen och det gynnar dem som har lätt att anpassa sig. Andra får det svårt. Hur får vi samhället och människan att samspela? Ing-Marie Wieselgren, psykiatriansvarig på SKL, ger oss sina tankar och Tove Lundin, som själv har adhd, berättar om hur hon har lärt sig hantera vardagslivet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention. UR.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Metoder för bättre anhörigstöd

Anhöriga till personer med omsorgsbehov känner ofta stor förtvivlan. De behöver bli sedda och få stöd på olika sätt. Eva Gustafson från "Nationellt kompetenscentrum anhöriga" (NKA) ger oss en bild av anhörigas situation och berättar om NKA:s verksamhet. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Idrott för alla - men hur?

Många barn med NPF slutar att idrotta i förening. Kraven är för många och för höga. Vad kan göras? Lena Lindahl leder projektet "Idrott för alla" som arbetar med frågan. Anna Carlsson och Caroline Fredriksson har lyckats nå fram med fotbollsföreningen NPF-hjärtat. Här trivs och växer barnen. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Hos barn med funktionsnedsättning är vård- och omsorgskontakterna många och utspridda. Det kan drabba anhöriga hårt och bristande kontakt mellan olika vårdgivare kan till och med förvärra effekterna av funktionsnedsättningen. Marjana Tornmalm från Socialstyrelsen utreder hur man kan åstadkomma en samordning av insatserna. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NPF-forum 2018

Motivation vid NPF

Vi omger oss av osynliga staket och siktar mot mål vi tror att vi kan uppnå istället för att göra det vi verkligen vill, säger Eric Donell. I sitt sökande efter lyckan har han provat många olika jobb. Bland annat har han arbetat som skådespelare, regissör och manusförfattare. Idag reser han runt och föreläser om livet med adhd. Inspelat på Kistamässan den 4 maj 2018. Arrangör: Riksförbundet Attention.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Att utvärdera friskvårdssatsningar personalekonomiskt

Thomas Aronsson, personalekonom, ställer frågan när det är lönsamt för arbetsgivaren att bedriva friskvårdsarbete. Han redogör för hur man kan räkna på kostnader och intäkter för olika typer av insatser, vilka faktorer som bör tas med i utvärderingen av lönsamheten och hur organisationers ekonomi kan påverkas av hälsoförändringar på arbetsplatsen. Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?