Titta

PK-mannen

PK-mannen

Om PK-mannen

Med sina nyvunna kunskaper om normer och hur en medveten man ska navigera för att inte kränka någon börjar Musse känna sig rätt säker i sin kostym. Han bestämmer sig därför för att försöka uppfostra den enligt honom ganska hopplösa boxaren Senan. Trots att Musse känner sig medveten och fullärd efter sina lärdomar och misstag trampar han ofta i klaveret i sin strävan att vara en schysst, förstående och öppen man. Är det kanske till och med så att Senan är den som har bäst koll? Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund, och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.

Till första programmet

PK-mannen : Där jag bor finns ingen arbetarklassDela
  1. -Vi går in och bara: "Är maten klar?"
    -Okej, såsom vi brukar göra.

  2. Är maten klar, eller?

  3. Musse Hasselvall gör en programserie
    där han granskar samhällsnormer.

  4. Han har övertalat mig att ta in hans
    kompis Vatche, "Senan", som sidekick.

  5. Det här är bevis på
    hur långt jag kommit i min karriär.

  6. Jag käkar flott
    och har blivit programledare på tv.

  7. En vanlig arbetarklasskille...

  8. Ja,
    men är du verkligen programledare?

  9. Oj, trampade jag dig på tårna nu?

  10. Vad tänker du om klass?

  11. Jag har tänkt mycket på det
    med Vatche.

  12. I vissa sammanhang
    blir han väldigt obekväm.

  13. Jag säger att han inte ska gräva ner
    sig i det, utan blicka framåt-

  14. -och inte vara kvar i sin bakgrund.

  15. När du säger "arbetarklass"...

  16. -Finns det ens i dag?
    -Det är klart det finns.

  17. -Lyssna, Musse...
    -Inte som förr.

  18. Du har inte sett det där du är upp-
    växt, men i mina trakter finns det.

  19. Jag växte upp i ett område
    som liknar det du växte upp i.

  20. -I en annan del av Nacka: Fisksätra.
    -Jag känner till det.

  21. Jag har inget behov av att framhäva
    att jag har vuxit upp där.

  22. Tydligen gör du det. Jag framhäver
    inte att jag har haft det tufft.

  23. Man har inte samma förutsättningar.
    Ingen har slängt på mig nåt filmjobb.

  24. Det var en överraskning för mig
    att du är uppväxt i Fisksätra.

  25. På den tiden var det lika tufft
    i Fisksätra. Det var också ett getto.

  26. Jag har aldrig sagt att jag är från
    nåt getto! Det har jag absolut inte.

  27. När vi käkat klart kan vi sticka
    ut till Malmvägen där jag är uppväxt.

  28. Sen kan vi dra till dina hoods.

  29. Den klassiska bilden av en arbetare
    är nån som jobbar med kroppen-

  30. -inom industrin, på bygge
    eller som hantverkare.

  31. Men i dag
    ser arbetarjobben annorlunda ut-

  32. -och kännetecknas snarare av
    låga löner och brist på inflytande.

  33. 1930 räknades 57 % av Sveriges
    befolkning som arbetarklass.

  34. På 70-talet var siffran nere på 50 %.

  35. 2012 var siffran 43 %.

  36. Om man räknar lägre tjänstemän som
    arbetarklass är siffran 50 % igen.

  37. Och så var det här... - Hej, hej!

  38. -Du har nåt där. Nej, på andra sidan.
    -Det är en finne.

  39. Hallå! Är det inte Vatche?

  40. -Sören? Sören Holdar!
    -Jajamän!

  41. Shit! Det här är min gamla magister
    från mellanstadiet!

  42. -Jävlar! Bor du kvar här?
    -Ja, jag bor nere vid simhallen.

  43. Fy helvete, alltså! Helvete!

  44. -Sören - tjena.
    -Det här är en av mina förebilder.

  45. Vi har inte setts
    sen jag gick ut sexan.

  46. Så här är ni och hattar runt?

  47. -Men du kan inte vara härifrån?
    -Förklara varför vi är här, Musse.

  48. Vi pratar om
    vad vi har för olika bakgrund.

  49. Jag har vuxit upp i Storängen-

  50. -och i ett annat miljonprogram
    ute i Nacka.

  51. -Delvis där.
    -Okej, så du är skärgårdspojke.

  52. Han säger att han är från Fisksätra.
    Det är första gången jag hör det.

  53. Man måste inte prata om det jämt.
    Det är inte hela min identitet.

  54. -Det är inte din identitet heller.
    -Det kan man diskutera!

  55. -"Malmvägen, det var tuffa tider!"
    -Men sluta! Fan vad han snackar skit!

  56. Jag ser fram emot hans bok: "Jag vet
    inte hur jag tog mig från Malmvägen."

  57. -Men du har ju lyckats ändå.
    -Jag tycker att jag har lyckats.

  58. Det är inte självklart om man är här-
    ifrån. Det är bara att se sig runt.

  59. Det är klart att du hade andra
    och knepigare förutsättningar-

  60. -än vad generaldirektörens dotter
    hade.

  61. Vi pratade om arbetarklass. Han sa:
    "Finns arbetarklass fortfarande?"

  62. Jag påstår bara
    att det ser annorlunda ut i dag.

  63. Visst finns det skillnader.

  64. Med en mamma som jobbar för tv är
    det lättare för dig att få tv-jobb.

  65. Jag försökte förklara det,
    men han förstod inte vad jag menade.

  66. -Pappa, varför har du så stort hus?
    -För att jag är rik.

  67. -Varför är inte jag rik?
    -Du jobbar ju som städare, älskling.

  68. -Jag vill inte vara städare.
    -Nej, jag förstår.

  69. Du har ju tyvärr hoppat av skolan,
    och då får du inga andra jobb.

  70. Oj, hörde du? Vem är det som kommer?

  71. Det är kommunen! De ska stamrenovera
    ditt hus, och göra bostadsrätter.

  72. De ska bara... Oj, oj, oj!

  73. Jaha, nu blev du vräkt.
    Nu åker du ut.

  74. Nu får du ta din lilla bil, packa in
    allt du äger och köra till höghusen.

  75. Nu får du bo här. Spännande! Ett
    utsatt område där det händer grejer.

  76. Hörde du? Vad hände i centrum?
    Är det skottlossning på gång?

  77. Det var det visst! De här människorna
    utan pengar blir ibland så arga-

  78. -så de vill ta pengar från andra.
    "Hit med mina pengar!" Oj, oj, oj.

  79. Nu har nån ringt polisen. "Utryckning
    i dag igen", tänker polisen.

  80. Nu kommer hela styrkan in här.

  81. De ringar in dem, och säger:
    "Nu är ni fast!"

  82. Och så kanske nån tänder eld
    på en polisbil eller nåt. Så är det.

  83. Det där var inte moget, älskling.
    Kom tillbaka så leker vi klart leken.

  84. Jag skulle precis vräka dig
    från hyreshusen.

  85. Vilka kåkar ni har här ute!

  86. Vid ett tillfälle var det en älg
    som hade blivit tokig.

  87. Den bara drog rätt igenom häckarna.

  88. -Den plöjde runt och jagade folk.
    -Är det sant?

  89. Det var här jag växte upp.
    I det gröna huset.

  90. -I palatset?
    -Då bodde vanliga människor här.

  91. De var inga krösusar.
    Det här var vanligt. Förstår du?

  92. -Vadå "vanligt"?
    -Det var inget märkvärdigt.

  93. -Alltså det var inte det.
    -Sluta.

  94. -Ulrika, du växte väl upp så här?
    -Vadå? Jag växte inte upp så här!

  95. -Det här är ju inte vanligt!
    -För mig var det vanligt i alla fall.

  96. Har ni gaddat ihop er nu, eller?
    Vi drar nu.

  97. Vi drar till Fisksätra.

  98. Här känns det lite
    som att man kommer hem.

  99. Nej, det här är fel gata.
    Det är fel gata.

  100. Vet du ens var du bodde, Musse?
    Du sa att du växte upp här.

  101. -Ursäkta. Mörtgatan?
    -Det är nästa gata.

  102. Tack, tack.

  103. Här brukade man springa ibland.

  104. Här är det. Vid hönsnätet.

  105. Kul att du hittade, i alla fall.
    Hur länge bodde du här?

  106. Två eller tre år.

  107. Jag ringer morsan sen och kollar.

  108. Ring henne nu,
    så vi får reda på det på en gång!

  109. -Hon kommer inte att svara.
    -Vi får väl se. Jag kan prata.

  110. -Hej, Musse.
    -Hej, Elisabeth. Det är Senan!

  111. Vi är ute i Fisksätra,
    där Musse säger att han växte upp.

  112. Jaha? Som jag kommer ihåg det
    bodde vi där i ett halvår - knappt!

  113. -Okej...
    -Jag vet inte var han fått det ifrån.

  114. Han säger att han är härifrån,
    och att han är uppväxt här.

  115. -Hade han mycket kompisar här?
    -Nej! Nej, det hade han inte.

  116. Han betedde sig mer som om han tyckte
    det var obehagligt att gå ut där.

  117. Medelklassen är den dominerande
    klassen i det svenska samhället-

  118. -och den klass som sätter normen.

  119. Det återspeglas i vilka som syns i
    våra medier och i vilket sammanhang.

  120. Arbetarklassen har låg representation
    i tv, särskilt i public service.

  121. I de kommersiella kanalerna
    är representationen lite högre-

  122. -på grund av dokusåpor
    och realityserier.

  123. "Vanlisar" skildras ensidigt när
    de väl syns, enligt medieforskare.

  124. De som bryter mot medelklassnormen
    anses vara underhållande-

  125. -och ska gärna uppfostras
    eller förlöjligas.

  126. Ibland förlöjligas även de rika-

  127. -men överklassen har ändå
    hög representation i media-

  128. -i förhållande till hur många de är.

  129. -Kommer han?
    -Ja, han är på väg.

  130. -Du måste parkera där borta.
    -Jag kan stå här.

  131. -Nej, du får böter här.
    -Jag kan ta en böter.

  132. Vi ska träffa en person. Var har du
    hållit hus? Du är tjurig på en gång.

  133. Har ni filmat mycket, eller?

  134. Tjena, bror!
    - Sluta med sånt där snack!

  135. Du kunde ha sagt att vi skulle ha
    vandringskängor och matsäck med oss.

  136. Musse, vi har gått i tio minuter.

  137. -Hej, Dine!
    -Hej!

  138. Hej! Vad kul att se dig!

  139. -Hej, Musse.
    -Vad trevligt.

  140. -Jag har sparat den till dig.
    -Schyst!

  141. Medelklassen för en klasspropaganda
    mot förorterna i hela Stockholm!

  142. Varför tyckte Senan
    att vi skulle träffas?

  143. Du anser inte att det finns
    en arbetarklass i Sverige.

  144. Lite så tänker jag nog. Att det
    inte ser ut som det såg ut förut.

  145. Folk är ju inte trälar.

  146. Arbetarklassen har mindre makt, men
    det innebär inte att de inte finns.

  147. Det blir ju löjligt när man pratar
    om arbetarklass eller vanligt folk-

  148. -som stackare som lever i utanför-
    skap. Vilka är det som lever utanför?

  149. Utanför lever väl den lilla elit
    som styr i samhället?

  150. De är ju inte i majoritet,
    men de kanske är normsättare.

  151. Jag tycker att media i dag
    återspeglar medelklassen-

  152. -mycket mer än förut.
    När vanligt folk är med är det kufar.

  153. Töntiga bönder som sitter på utedass
    och inte hänger med i tiden-

  154. -som ska bli uppläxade
    av fint folk från stan.

  155. Eller när man kommer ut i förorten
    och ojar sig-

  156. -och säger att man inte kan gå ut,
    och att det är ligister överallt.

  157. -Hur länge har du bott här?
    -Sen 1972.

  158. Jag har flyttat runt lite. Jag
    har bott i Rinkeby, Tensta och Husby.

  159. Ungefär 40 år.
    Känner man av arbetarklassen här ute?

  160. Ja, om du går till tunnelbanan
    klockan sex på morgonen-

  161. -så lär du ju se att du inte är ensam
    om att stiga upp tidigt.

  162. Jag går också ofta upp jättetidigt.
    Jag är ofta uppe och rider tidigt.

  163. Då är det ganska folktomt
    där jag bor.

  164. -Vi ses sen. Sköt om dig!
    -Kul att se dig. Vi ses!

  165. -Hon var skön, eller hur?
    -Ja, en fin tjej. Riktigt bra.

  166. -En riktig pärla, alltså.
    -Hon har huvudet på skaft.

  167. Hon lade upp det på ett bra sätt,
    alltså.

  168. Vad ska jag säga? Jag känner kanske
    att jag borde säga nåt till dig.

  169. -Vill du säga förlåt, eller?
    -"Förlåt" vet jag inte...

  170. Okej, förlåt då.

  171. -Jag har alltid rätt.
    -Vad fan, du vet vad jag menar...

  172. Det är lugnt. Du är förlåten.
    Vi går och kollar om du fått en bot.

  173. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Där jag bor finns ingen arbetarklass

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Musse hamnar i dispyt med sin kompis Senan om deras olika bakgrunder. Senan menar att han som arbetarklasskille från en utsatt förort inte haft samma förutsättningar som Musse. Musse själv ifrågasätter om arbetarklassen ens finns längre? De två påbörjar en resa genom Stockholms segregerade bostadsområden.

Ämnen:
Värdegrund
Ämnesord:
Arbetarklassen, Arbetarklassen i massmedia , Klasskillnader, Normer, Samhällsvetenskap, Segregation, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, GymnasieskolaGymnasieskola

Alla program i PK-mannen

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Livet som macho

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Får man säga handikappad?

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Avsnitt 4 av 6

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Är tjock lika med ful?

Avsnitt 5 av 6

Musse Hasselvall pratar med Cassandra Klatzkow som använder sociala medier till att motverka kroppshat. Något som hon själv lidit av nästan hela sitt liv. Enligt Cassandra är pressen på tjejer att uppfylla utseendenormer fortfarande starkare än den är för killar. Medieforskaren Anja Hirdman ger oss historiken bakom kroppsfixering hos kvinnor och analyserar varför sociala medier är överfyllda av kvinnokroppar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Ska jag säga hen eller den?

Avsnitt 6 av 6

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Metoo, gäller det verkligen mig?

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvalls alter ego, PK-mannen, tycker själv att han kommit väldigt långt i sin medvetenhet kring normer och jämlikhet efter förra säsongen. Att han rent av är fullärd. Men nu får han träffa Hilda, en gymnasieelev som var med och startade #räckupphanden, ett upprop om sexuella övergrepp och trakasserier i skolan. Hon får honom att tänka ett varv till kring sina egna värderingar och vart de kan leda. Vi får också metoo-historik och en kort scen om vad som kan hända i en bar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Där jag bor finns ingen arbetarklass

Avsnitt 2 av 6

Musse hamnar i dispyt med sin kompis Senan om deras olika bakgrunder. Senan menar att han som arbetarklasskille från en utsatt förort inte haft samma förutsättningar som Musse. Musse själv ifrågasätter om arbetarklassen ens finns längre? De två påbörjar en resa genom Stockholms segregerade bostadsområden.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

En duktig ateist

Avsnitt 3 av 6

Musse tycker själv att han är tolerant och öppen inför andras tro, men egentligen vet han inte så mycket om religioner och deras betydelse för människor. Han följer med sin kompis Vatche till en armenisk gudstjänst. Efteråt blir de irriterade på varandra. Musse beskyller Vachte för att vara en hycklare och Vachte tycker att Musse är okunnig och taktlös. Vi får också höra ett faktainslag om sekularitetsnormen och en sketch där en tonårsdotter "kommer ut" som religiös i ateistisk familj.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Är lantisar inskränkta?

Avsnitt 4 av 6

Musse och Senan åker till Mellerud som fått utmärkelsen Årets håla 2016. På vägen dit blottar de inbitna stockholmarna sina fördomar om landsbygden. Främst att folk är fördomsfulla och ofta rasister. De träffar Petter som driver en ungdomsgård och som håller på att lära sig arabiska. De hänger med mellerudsbor och testar Mellerud special, våffla med korv, mos och lingonsylt. Dessutom faktainslag om storstadsnormen, och sketch om fördomar som nollåttor och lantisar kan ha om varandra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Metoo - vägen till insikt

Avsnitt 5 av 6

Musse tror att det mest är unga killar som kan ha ett problematiskt beteende. Han åker till Finspång och möter Rogerio, en 19-årig kille som var med och startade Locker room talk. Det är en ideell förening som pratar med unga killar i idrottsvärlden om schyssta värderingar och jämlikhet. Rogerio tycker att Musse måste bli medveten om sina egna misstag innan han kan bli en bra förebild. Musses mamma säger att Musse är macho - men bra på att dölja det. Det är dags för PK-mannen att börja sin resa mot att bottna på riktigt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Metoo och jag

Avsnitt 6 av 6

Ett år efter metoo ställer sig Musse Hasselvall frågan hur han egentligen är som man. Är han jämlik på riktigt eller poserar han bara för att plocka poäng? Han försöker en ny strategi - att prata med kvinnor. Men det går inte som han tänkt. Hans sista halmstrå är hans egen mamma, Elisabeth. Tycker hon att han är en jämlik person? Hennes svar får honom att inse att han har lite att jobba på. Programmet är en omarbetad version av avsnitten Metoo, gäller det verkligen mig? och Metoo - vägen till insikt.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Vad innebär det att köna?

Vierge Hård är projektledare på RFSL Ungdom och svarar på frågan: "Vad innebär det att köna?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Hunteerinkia meänkielelä

Pittääkö muuttaa?

Vad ska man göra om man vill flytta för studier, men killen inte vill hänga med? Panelen funderar på hur mycket plats man måste ge sin kille eller tjej i en relation och diskuterar distansförhållanden - kan de funka?