Titta

Liv med autism - syntolkat

Liv med autism - syntolkat

Om Liv med autism - syntolkat

Möt barn och ungdomar med diagnos inom autismspektrumet. Deras familjer berättar om utredningar, träningsprogram, skolformer, boendealternativ och om möten med läkare, psykologer, pedagoger och assistenter. Sorg, kamp och frustration speglas i programmen, men också hopp och förtröstan. Vi möter en rad pedagoger, assistenter och behandlare. Föreläsare och forskare kompletterar med teoretiska fakta.

Till första programmet

Liv med autism - syntolkat : Vi har alla autistiska dragDela
  1. Det finns ofta nåt sätt
    som gör att man kan lyckas.

  2. Men kanske inte bara ett.
    Man får testa olika vägar.

  3. Vår utmaning är
    att hitta det bästa för eleverna-

  4. -och få dem
    att komma så långt som möjligt.

  5. Lunaskolan är inte
    ett förstahandsval för föräldrar.

  6. De tänker inte direkt
    att barnen ska vara i vår verksamhet.

  7. De flesta föräldrar vill att barnen
    ska vara i en vanlig skola.

  8. I början var vi bara 7-8
    i personalgruppen, och 15 elever.

  9. Det fanns ingen vision om att vi
    skulle vara en stor verksamhet.

  10. Men under åren
    har fler föräldrar eftersökt plats.

  11. Då har vi utvecklat verksamheten
    med mer lokaler och personal.

  12. Vi startar med en genomgång.
    Ni får var sitt papper.

  13. Vi kommer att jobba med vår enskilda
    planering i ungefär en kvart.

  14. Vi avslutar med ett spel, MathMagic.
    Vi kör så långt vi hinner.

  15. Det är Alfreds favoritspel...
    Det gick jättebra i fredags.

  16. Jag gillar att jobba nära eleven-

  17. -och utveckla både kunskapen
    inom skolämnena-

  18. -och den sociala biten.

  19. Jag började jobba som gymnasielärare
    i engelska och tyska 1980.

  20. Sen sökte jag mig till högstadiet,
    och det var roligare.

  21. Sen började jag jobba med elever
    som inte fungerade i en vanlig skola.

  22. Det var intressant. Av en slump
    fick jag syn på Lunaskolan.

  23. När jag pluggade till lärare
    arbetade jag i en stödgrupp-

  24. -för ungdomar med liknande problem.

  25. Jag var inte säker på
    vad jag skulle välja för ämnen.

  26. Men jag fastnade direkt.
    Det här ville jag jobba med.

  27. Jag pluggade specialpedagogik-

  28. och hamnade här.
    Det var mitt första arbete.

  29. Jag vill att vi löser det här ihop.

  30. -Vad ska vi ge dem för namn?
    -Sätt J för Johanna.

  31. -Ska de heta J?
    -De korta ska heta J.

  32. -Ta A och B.
    -Vi har aldrig jobbat med J förut.

  33. Du frågade och jag svarade.

  34. Okej, här har vi vår rektangel.

  35. I gruppen ni har följt
    har alla diagnosen Asperger.

  36. De har också depressioner
    och låg energi.

  37. Det är det som är jobbigt.

  38. Man måste hitta vägar att få energi
    och inte låsa sig.

  39. Och sen? Johanna har handen uppe.

  40. 36/4=J

  41. Man måste hitta rutiner
    och strukturer.

  42. Allt måste vara väldigt tydligt
    och förutbestämt.

  43. Är det okej
    om du får reda på det senare i dag?

  44. Det är inte schemaändringar,
    utan det rullar på som vanligt.

  45. -Känns det okej?
    -Ja.

  46. Om vi har förändringar-

  47. -mår vissa elever mycket bättre
    om föräldrarna får ett samtal.

  48. Jag berättar för eleven på dagen
    hur morgondagen kommer att se ut.

  49. Sen ringer jag föräldrarna
    och berättar om förändringarna.

  50. Sen möts eleverna
    av ett personligt schema-

  51. -som ligger på bänken
    eller sitter på tavlan.

  52. Vi har en klocka
    som räknar ner tiden.

  53. Vi visualiserar
    hur lång tid det är kvar på rasten.

  54. "Nu är det fem minuter kvar
    innan lektionen börjar."

  55. Hur lång tid tar den där?

  56. Jag har faktiskt ingen aning.

  57. -Måste du använda lim?
    -Nej.

  58. -Skulle du kunna göra en stor sån?
    -Ja, jag har gjort en så här stor.

  59. Vi är här hela tiden.
    Vi har inga raster.

  60. Vi äter tillsammans med eleverna,
    spelar spel och går promenader.

  61. Vi gör allt tillsammans
    för att lära känna varandra.

  62. Det är en stor skillnad
    jämfört med en större skola.

  63. Han satt inne två gånger.

  64. Andra gången han satt i fängelse
    skrev han "Don Quijote".

  65. Ofta har de haft en vision, och
    de har ofta en kritik mot samhället.

  66. Så de sattes i fängelse.

  67. Om man vill bli en bra författare
    måste man sitta i finkan.

  68. Eller ha stora idéer.

  69. Jag föredrar fängelset.

  70. Många elever har blivit
    missuppfattade i sin tidigare skola.

  71. Många har haft en väldigt hög
    frånvaro när de kommer hit.

  72. De har missat mycket av skolgången
    och känner att de har misslyckats.

  73. Ska det vara en sjua eller en etta?

  74. Kan du skriva dit Alfreds poäng?

  75. -Vad fick Alfred?
    -65. Han får räkna ut det.

  76. För vissa tar det lång tid
    att känna trygghet i skolan-

  77. -medan andra jobbar bra direkt.

  78. Vissa behövde bara en mindre grupp,
    men andra behövde större stöd.

  79. Livet är så jävla tråkigt.

  80. Har du tagit en ny, förresten?

  81. Under några år
    skolkade jag jättemycket.

  82. Jag stannade hemma, så var det.

  83. Då behövde jag nåt att göra.

  84. Jag började spela onlinespelet
    World of Warcraft.

  85. Då lärde jag mig, helt enkelt.

  86. Jag spelade i två år, så det är
    inte konstigt att jag kan engelska.

  87. Det bara blev så, helt enkelt.

  88. Men i skolan var engelska
    mitt värsta ämne.

  89. "Läkaren räddade dig. Tack gode Gud".
    "Tacka läkaren i stället."

  90. "Och om nån klantar sig är det inte
    Djävulens fel, utan ditt eget."

  91. Till sist tänker man inte på det.
    Jag pratar engelska hela tiden.

  92. Tack vare mig pratar klassen
    mer engelska än de skulle annars.

  93. Det tror jag med.

  94. I dag ska vi fortsätta att jobba
    med lera. Vi ska jobba med masker.

  95. Vet ni varför man använder masker?

  96. Kanske i några religiösa sammanhang?
    Och så finns det dödsmasker.

  97. Just det, i ceremonier
    och religiösa sammanhang.

  98. Och man kan göra dödsmasker för
    att bevara minnet av en död person.

  99. Här har vi lite material. Knivar...

  100. Den behöver inte vara helt platt.

  101. Vi är en vanlig grundskola.
    Vi följer vanliga kursplaner.

  102. Vi har samma betyg och
    nationella prov som större skolor.

  103. Vi har exakt samma krav på eleverna.
    Det är ingen skillnad.

  104. Däremot kan man av olika skäl
    plocka bort ämnen för elever.

  105. Men då ska man informera om-

  106. -vad det får för konsekvenser
    att man inte får betyg i det ämnet.

  107. Allt på en gång.
    Är det inget liv i den?

  108. Kunskapskraven är samma, men
    eftersom vi jobbar så nära varandra-

  109. -känns det mer familjärt.

  110. Många har det jobbigt
    i provsituationer.

  111. De kan ha enorma kunskaper
    som inte syns på ett prov.

  112. Då kan de ha rätt
    att göra provet muntligt.

  113. Det är exakt samma frågor,
    men en vuxen skriver svaren.

  114. En del är känsliga för beröring.
    Det tänker vi på hela tiden.

  115. Det beror på vem det handlar om,
    men för en del är det inte okej.

  116. Ljud, ljus, lukter och dofter
    kan också vara jobbiga.

  117. De kan antingen vara jobbiga eller
    så äckliga att de inte får förekomma.

  118. De flesta äter i matsalen. Vi
    bestämmer vem som äter med dem.

  119. Men vissa elever
    vill inte gå ner i matsalen.

  120. Vi har det inte så mysigt här,
    för vår plan är inte att sitta kvar.

  121. Planen är att komma ner i matsalen,
    kanske i vår eller i höst.

  122. För våra elever är det ett stort
    arbete att komma upp på morgonen-

  123. -organisera för förflyttningen
    och komma in i skolmiljön.

  124. All energi kan gå åt
    med alla förflyttningar.

  125. Sen orkar man inget mer
    om inte allt är organiserat för en.

  126. Då kan man behöva taxi.

  127. Man kanske inte orkar en hel skoldag
    i en miljö med många intryck.

  128. Man kanske orkar
    till klockan två i stället för tre.

  129. Det är en befrielse för många elever-

  130. -att det räcker att vara i skolan
    fram till klockan två-

  131. -och att man ändå har gjort ett
    fullgott arbete där alla är nöjda.

  132. Det är skönt för eleverna
    att alla inte måste göra lika.

  133. Man kan göra individuella lösningar-

  134. -utan att det blir avvikande
    eller konstigt.

  135. Jag börjar med att göra
    en hel massa veck-

  136. -som bara är hjälplinjer.

  137. Sen kollapsar man det så här.

  138. Jag gör rad för rad.
    Det är en mönstrad boll.

  139. Den är formbar på så olika sätt.

  140. I fyran eller femman
    gick jag i en annan skola.

  141. Jag hade en liten nere-period.

  142. Då började jag gå hos BUP-

  143. -och fick veta
    att jag hade Aspergers syndrom.

  144. Vi fick tips genom dem
    att den här skolan fanns.

  145. Jag tyckte om min gamla skola,
    men här är det så...

  146. De förstår vad det handlar om.
    Det är anpassat...

  147. ...för att det ska vara så bra som
    möjligt med alla olika svårigheter.

  148. Jag vill ha en sån lampa hemma.

  149. Det är ju såna vi ska göra.

  150. -Helt otroligt.
    -Ska du bli industridesigner?

  151. Det känns helt rätt i tiden
    med papper. Ur miljösynpunkt.

  152. Jag planerar Liljevalchs nästa år.
    Fast det kanske är stort...

  153. Det gör du väl, på riktigt?
    Vårutställningen?

  154. Målet är att eleven ska bli
    så högfungerande som möjligt.

  155. Vi försöker att hela tiden
    lägga på lite till.

  156. Det kommer en dag
    när de ska vidare till nåt annat.

  157. Då vill vi att de ska ha nått
    så långt de kan-

  158. -så att de har så stora möjligheter
    som möjligt efter årskurs nio-

  159. -och kan fungera ute i samhället.

  160. Vi börjar med att ta stolarna
    och sätta oss i en ring.

  161. Vi kör den vanliga ringen.

  162. Det här känns fel.
    Jag brukar sitta där.

  163. Eller snarare där.

  164. Om man håller med
    ställer man sig upp.

  165. Annars sitter man kvar.

  166. "Ungdomar borde få utbildning
    om relationer i skolan."

  167. Jag får förklara hur jag tänkte.
    Höll jag med nu?

  168. Det måste finnas tillfälle
    att prata med vuxna.

  169. Det kan jag hålla med om,
    men det kan bli lite för mycket.

  170. Man blir självlärd,
    men vi har ju autism allihop.

  171. De flesta av oss behöver hjälp
    med det.

  172. Den gruppen har skapat
    en stor acceptans för varandra.

  173. Alla är enskilda individer, och man
    accepterar att andra funkar olika.

  174. "Jag kan tillåta
    att den säger så här."

  175. De har lärt känna varandra,
    som i vilken grupp som helst-

  176. -och kan driva varandra framåt.

  177. Att man ska lära sig hur man gör
    är konstigt.

  178. En relation utgår ifrån
    och beror på individerna.

  179. Man ska göra som man gör.
    Man ska vara sig själv.

  180. Om man är självlärd blir man bättre
    än om man lär sig av nån annan.

  181. Så är det, men det är svårare.
    Det tar längre tid.

  182. Förlåt, var du klar?
    Det är också bra...

  183. Om du tänker avbryta mig,
    be inte om ursäkt för det.

  184. De är riktiga skämtare.
    Alla är medvetna-

  185. -om sina egna
    och övrigas funktionsnedsättningar.

  186. När funktionsnedsättningarna
    är erkända och kända i gruppen-

  187. -är det oftast en positiv sak.

  188. Om man inte vågar prata om det
    blir det lätt laddat.

  189. Jag gillar det du sa,
    men jag vet inte om jag kan ta det.

  190. Du kan formulera dig lite annorlunda.

  191. -Säg nåt djupt nu.
    -Nåt djupt...

  192. Många säger precis vad de tycker.

  193. De tänker inte på
    hur de andra kommer att känna.

  194. Det kommer rakt ut.
    De är bra på att vara ärliga.

  195. Det måste man vara beredd på.

  196. Lite självdistans är nog bra.
    Man får höra om sina brister.

  197. Det är bra,
    för då kan man försöka göra rätt.

  198. "Föräldrar vet alltid
    vad som är bäst för sina barn."

  199. I programmet kommer vi att framstå
    som upproriska tonåringar-

  200. -som inte tycker
    att föräldrar fattar ett skit.

  201. Vad som är bäst för barnet
    vet oftast barnet självt.

  202. Men när man är en bebis
    vet man inte det alls.

  203. Men när man blir lite äldre
    får man medvetande.

  204. -Mina föräldrar är nog ganska...
    -Vet de bäst ganska ofta?

  205. De kan nog sin grej som föräldrar.

  206. Mina föräldrar gjorde fel
    när det gällde mitt skolval.

  207. Jag besökte en ny skola
    och träffade lärarna där.

  208. Jag sa till pappa
    att jag inte gillade den skolan alls.

  209. Men BUP tyckte att den var bra,
    så mina föräldrar gav sig inte.

  210. Men det funkade inte.

  211. Fast till sist hamnade jag här,
    och det var mitt beslut.

  212. Jag hade två skolor att välja på,
    och de föredrog den andra.

  213. Men jag var envis,
    och den här skolan är jättebra.

  214. Där har vi ett exempel på motsatsen,
    faktiskt.

  215. -De vet inte alltid. Men ibland.
    -Varför skulle de veta allt?

  216. Det är fantastiskt
    att jobba med tonåringar.

  217. Många säger
    att det är en jobbig period.

  218. Men för mig är det en period
    när man är skör.

  219. När man är 13-18 år...

  220. Det är en jobbig period
    när man har många tankar.

  221. Om man också ska ta hänsyn
    till en diagnos-

  222. -och börja inse att man har
    svårigheter som andra inte har...

  223. Men om man släpper en elev från nian-

  224. -och det känns bra
    och gymnasiet tar vid-

  225. -ger det mig en väldig glädje.

  226. Om jag kan få en elev att lyckas
    så känns jobbet verkligen värt det.

  227. Jag brukar tänka
    att personer med autismdiagnos-

  228. -har behov som yttrar sig
    lite som en volymknapp.

  229. Vi har alla autistiska drag.

  230. Varje möte med varje elev och
    förälders sätter sig djupt hos mig.

  231. Det är drivkraften till att försöka
    öka antalet utbildningsplatser.

  232. Den här verksamheten
    är inget självändamål.

  233. Det måste hänga ihop med kvalitet
    och att eleverna utvecklas.

  234. Det är jätteviktigt för mig.

  235. Jag drar det till sin spets,
    men allt i livet handlar om autism.

  236. Man kan inte leva
    utan att möta autism.

  237. Människor med autism finns överallt,
    så alla behöver kunskap om autism.

  238. Det pågår mycket forskning
    kring orsakerna till autism.

  239. Det är inte fel, men för oss
    som arbetar praktiskt med autism-

  240. -känns orsaken inte så viktig.

  241. I dag vet vi att det kan bero
    på många olika saker.

  242. Men det ger oss inga verktyg
    att hjälpa personerna att utvecklas-

  243. -och få ett bra liv.

  244. Tyvärr är det för lite forskning
    på det området.

  245. Men det känns angeläget
    för oss praktiker.

  246. Vi vill skapa goda livsvillkor
    för människor med autism.

  247. En person med autism har symptom
    inom tre områden. "Symptomtriaden".

  248. Det ska finnas begränsningar
    i det sociala samspelet-

  249. -i kommunikationen
    och i intresse och beteende.

  250. Det är symptomtriaden.

  251. Att arbeta med autism
    är ett hantverk.

  252. En hantverkare måste kunna koppla
    teori till praktik.

  253. När jag handleder ser jag
    att personalen ibland saknar det.

  254. De har mycket teoretisk kunskap,
    för de har läst och utbildat sig.

  255. De kan rabbla symptom och prata
    om mentaliserings-svårigheter.

  256. Men i mötet med eleverna
    med autism får det inga konsekvenser-

  257. -för de har aldrig lärt sig att
    omsätta det i praktiskt bemötande.

  258. I autismspektrum-tillståndet
    är språkförståelsen nedsatt.

  259. Det har människor svårt att förstå-

  260. -när det gäller människor med
    Aspergers syndrom, för de pratar bra.

  261. De inser inte att man kan ha en sämre
    språkförståelse än verbal förmåga.

  262. Men det jag ofta ser
    ute i verksamheter-

  263. -är att de som är väldigt verbala
    får för lite visuellt stöd.

  264. I stället har de
    stora beteedesvårigheter-

  265. -och man förstår inte
    behovet av stöd.

  266. Om jag får vara lite "ute på kanten"
    kan jag säga-

  267. -att egentligen har vi människor
    hittat på diagnoserna.

  268. De finns, men vi har bestämt vad de
    ska kallas och var gränserna går.

  269. Det kommer alltid att finnas barn
    som är mitt emellan.

  270. De har både Asperger, ADHD, OCD
    och Tourette...

  271. Om man hade kallat det för nånting
    annat eller haft fler diagnoser-

  272. -så hade de ändå behövt
    hjälp och stöd.

  273. Men det går inte att säga
    hur det är egentligen.

  274. Man kan säga:
    "Så här tror vi att det är nu."

  275. Tyvärr är det fortfarande så
    i samhället-

  276. -att för att få hjälp och stöd
    måste man nästan ha en diagnos.

  277. Det finns nåt gott i att kalla allt
    för autismspektrum-tillstånd.

  278. Det har blivit
    en absurd statusskillnad-

  279. -mellan autism och Asperger.

  280. Det finns föräldrar som tycker att
    det är bättre om barnet har Asperger.

  281. Men ibland är det
    nästan ingen skillnad-

  282. -mellan ett barn med autism
    och lindrig utvecklingsstörning-

  283. -och ett barn med Asperger
    och svag begåvning.

  284. Det känns ganska klokt
    att slå ihop det.

  285. Det står helt klart
    att antalet diagnoser ökar i världen.

  286. Det råder inga tvivel om det.

  287. Men om fler får funktionshindret
    eller fler upptäcks vet man inte.

  288. Vi kan önska att man inte skulle
    behöva en diagnos för att få hjälp.

  289. Det skulle vara ett samhälle som var
    tolerant mot annorlunda människor.

  290. Där är vi inte i dag.
    Det är bara att gå till oss själva.

  291. Vi har nog alla lite att jobba med.

  292. Vi skulle också behöva ett samhälle
    där alla hade kunskap om symptomen-

  293. -så att man visste
    hur man skulle bemöta människor.

  294. Men det känns som att det
    ligger väldigt långt borta.

  295. Översättning: Malin Hedlund
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Barn med autism, Elever med särskilda behov, Specialskolor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Liv med autism - syntolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

En blick från Mimmi - syntolkat

Avsnitt 1 av 8

När Mimmi var fyra år fick hon diagnosen autism med utvecklingsstörning. Hennes hyperaktivitet var svår för familjen att hantera, och till slut fick föräldrarna låta Mimmi flytta till ett stödboende. Här får vi följa Mimmi i hennes vardag. Bland annat besöker vi Autismcentrum för små barn på Rosenlunds sjukhus i Stockholm där Mimmi tränas i bildstöd, så kallad PECS-träning. Vi tittar även på Floortimeträning. Professor Christopher Gillberg svarar på vanliga frågor inom området autism och ringar in behoven av stöd och tidig hjälp.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

Hur ska vi lära oss förstå Kalle?

Avsnitt 2 av 8

Kalle är elva år och går på Kajan friskola i Uppsala, men vägen dit var lång. Efter många försök att hitta skolor tog några familjer tillsammans initiativet till att starta en egen skola för barn med autismspektrumtillstånd. Det blev Kajan friskola, med klasser från förskola till gymnasium, särskola och träningsskola. En stor del av skoldagen ägnas åt Active daily living (ADL) där man bland annat tränar på att sköta sin personliga hygien, kunna välja rätt kläder och laga enklare rätter.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

Albins väg tillbaka

Avsnitt 3 av 8

Albin går i vanlig grundskoleklass, men påfrestningen i en klass med trettio elever är för stor för att han ska orka vistas där. Men bara det att han återvänder till skolbyggnaden är ett stort steg framåt och succesivt ökar skoltimmarna. Och hunden Essie, som ger extra trygghet, finns där så länge Albin behöver henne. Niclas Mårtensson, jurist på Autism- och Aspergerförbundet, ger dagligen råd till familjer vars barn inte får det stöd de behöver i sina skolor och därför skolvägrar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

Vi har alla autistiska drag

Avsnitt 4 av 8

Lunaskolan erbjuder elever med Aspergers syndrom individuella lösningar som inte får någon att känna sig avvikande. Vi följer klass R1, en åttondeklass på sex elever. Här anpassas undervisningen, skoldagens längd, antal elever i varje klass, redovisningsmetoderna med mera efter varje elev. Alla har sin egen mentor som står i ständig kontakt med elevens familj. Här är inte normaliseringen det viktiga. Skolans mål är att få varje elev så högfungerande som möjligt utefter sina förutsättningar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

Två själar - samma patos

Avsnitt 5 av 8

Barn med någon grad av autism behöver tidigt erbjudas anpassade skolformer och individuellt stöd. Pedagogerna Ann-Charlotte Lindström och Margareta Lundkvist brinner för arbetet med de allra yngsta barnen. Specialpedagogen och förskolläraren Ann-Charlotte Lindström startade en skolförberedande kommunikationsklass där leken står i fokus. Verksamheten har pågått en tid och resultatet är mycket positivt. Specialpedagogen, författaren och läromedelsutvecklaren Margareta Lundkvist började själv utveckla ett arbetsmaterial för läs- och skrivinlärning och matematik.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

Tvillingarna Lundholm

Avsnitt 7 av 8

Nils fick epilepsi och autism i tidig ålder. Tillkommande fysiska sjukdomar har gjort att han fått svårt att utvecklas och lära sig saker. Hans tvillingbror Axel däremot går frisk genom livet, men står hela tiden sin bror nära. Nu har bröderna blivit nitton år gamla. Nils går på gymnasiesärskola, han behöver hjälp med allt dygnet runt. Axel läser elektroteknik vid LTH i Lund och lever ett traditionellt studentliv. Deras föräldrar inser att Axel ibland fått ta ett alltför stort ansvar för sin bror.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLiv med autism - syntolkat

Så nära ett jobb man kan komma

Avsnitt 8 av 8

De som inte kan fungera fullt ut på en traditionell arbetsplats har rätt att söka så kallad "daglig verksamhet". Detta är ett alternativ som kan motsvara både intressen och framtidsdrömmar. I Lidingö kommun finns Ögruppen. Där kan man få arbetslivserfarenhet, praktik och ibland ett fast jobb. Professor Christopher Gillberg tycker att den sociala kompetensen idag övervärderas av arbetsgivare. Yrkeskunnande och specialisering borde stå högre i kurs, tycker han.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samverkan

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Skolan i Bekaadalen

En förlorad generation, så kallar Karolina Lindholm Billing på UNHCR de syriska barn som är på flykt och som aldrig eller mycket sporadiskt har tillgång till skola. 600.000 syriska barn mellan 3 och 18 år bor i flyktingläger i Libanon. Att ge dem skolgång är en uttalad ambition från de libanesiska myndigheterna. Reaching all children with education kallas den strategi som fått stöd av flera FN-organ och frivilligorganisationer, och som ska stärka de statliga skolorna i Libanon. Men det är en utmaning. Vi besöker en tältskola i Bekaadalen och träffar Hoda som är lärare och Hadeel som är elev. När Hadeel kommer hem försöker hon lära sina syskon, som inte har möjlighet att gå i skolan, lite av det hon lärt sig.

Fråga oss