Titta

Superungar - teckenspråkstolkat

Superungar - teckenspråkstolkat

Om Superungar - teckenspråkstolkat

Vi möter familjer med barn som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan till exempel vara adhd, Aspergers syndrom eller autism. Programledaren Måns Möller träffar en familj per avsnitt, och vi får ta del av de problem just den familjen har i vardagen. Måns sätter varje familj i kontakt med en expert som ska hjälpa dem att minska stressen och få en enklare vardag. Parallellt med huvudberättelserna träffar vi vuxna med NPF och Måns son Viggo, som har autism.

Till första programmet

Superungar - teckenspråkstolkat : ElsaDela
  1. När man har så här stora svårigheter
    med tidsuppfattning och planering-

  2. -ställer det till det-

  3. -om man inte vet hur länge man ska
    sitta och äta sin frukost.

  4. Om man sitter i tjugo minuter
    i stället för tio-

  5. -påverkar det nästa moment
    och allting blir förskjutet.

  6. Jag är Måns Möller.
    Min son Viggo har autism.

  7. Ända sen min son fick sin diagnos
    har jag träffat barn med diagnoser-

  8. -och fascinerats av deras livssyn.

  9. I den här serien träffar jag barn
    med NPF-diagnoser och deras familjer.

  10. Jag vill hjälpa dem att förstå att de
    har potential att göra vad de vill.

  11. Diagnosen gör bara
    vägen till målet annorlunda.

  12. Jag tar hjälp av
    landets bästa experter.

  13. För en sak är säker.
    De här barnen är superungar.

  14. I detta program ska vi träffa Elsa.
    Hon har adhd och autism typ 1.

  15. Vi besöker Elisabeth som har autism
    och jobbar som cellist.

  16. Experten Ebba jobbar med kommunika-
    tionsstrategier och visuellt stöd.

  17. Jag heter Elsa,
    och jag är snart fjorton år.

  18. Jag skulle beskriva mig som glad,
    snäll och att jag bryr mig om andra.

  19. Jag gillar att rita.
    Det är nog mitt största intresse.

  20. I dag befinner vi oss i Rimforsa
    och ska träffa Elsa-

  21. -som verkar vara en jättekul tjej-

  22. -men hon har sjukt stora problem
    med tidsuppfattning.

  23. Hon missar ofta skolbussen, går ut
    med hunden och sen flyger tiden.

  24. Hon har ingen koll på när hon måste
    börja knyta skorna om hon ska hinna.

  25. Det verkar faktiskt ganska jobbigt.

  26. För ju mer man tänker på det,
    desto mer är vår vardag byggd på tid.

  27. Om man inte har nån koll på
    tidsbegreppet, blir livet krångligt.

  28. Så vi ska se hur det är
    och försöka hjälpa henne.

  29. -Hur lång tid tror du att det tog?
    -Påan? En och en halv minut.

  30. -52 sekunder.
    -Det var 100 % fel, ungefär.

  31. -Nu skulle jag få köra sista.
    -Nej. Hoppa bak.

  32. Jag är ingen hundmänniska,
    kan jag säga.

  33. -Hej.
    -Hej! Tjena!

  34. -Är du en spexare? Måns.
    -Elsa.

  35. -Hej! - Måns heter jag.
    -Välkommen.

  36. -Vem är det här?
    -Sigge.

  37. -Mamma Karin.
    -Tack så mycket!

  38. Jag hänger av mig jackan.

  39. -Tjena! Måns.
    -Oskar.

  40. Här hänger morgonrutinen.
    Vems är det här?

  41. Min.

  42. "Äta frukost, medicin, kläder,
    borsta tänderna och ytterkläder."

  43. Det var ju bra!
    - Jag tar rygg på dig, Elsa.

  44. -Du får gå husesyn med Måns.
    -Varför då?

  45. Vi gör så när vi får främmande.
    "Får vi titta på ert hus?" säger de.

  46. -Härligt.
    -Här bor vi.

  47. Hur hamnar man här? Körde ni vilse
    och såg en till salu-skylt?

  48. Vi blev kära på nätet.

  49. Jag är uppvuxen i Kinda. Min familj
    flyttade hit när jag var sex.

  50. -Och du är från...?
    -Värmland. Säffle.

  51. -Lenny Holmberger heter jag.
    -Jag heter Karin Holmberger.

  52. Vi har tre barn.
    Oskar, Elsa och Ingrid.

  53. -Schyst! Får jag ha den?
    -Ja.

  54. Bra. Jag kör på den här så länge.

  55. -Blir det bra?
    -Ja.

  56. Här är en klocka. Om jag bara säger
    ordet tid, vad tänker du då?

  57. Jag vet inte. Jag tänker inte på nåt
    speciellt. Jag kan ju inte ens tid.

  58. Tidsuppfattning för mig finns inte.

  59. "Jaha, jag ska vara där.
    Jaha, nu var jag här för sent."

  60. -Är du färdig, Elsa?
    -Va?

  61. -Är du färdig?
    -Nej.

  62. -Elsa, vi måste åka nu.
    -Vad säger du, mamma?

  63. Vi måste åka.

  64. Det är svårt för Elsa att veta
    hur mycket man hinner på en viss tid.

  65. Det är också svårt med
    den analoga klockan.

  66. Om man säger "du har en kvart på
    dig", vet hon inte hur mycket det är.

  67. Jag har en son. Viggo. Han är tolv.

  68. Han har ingen koll på nästa vecka,
    i går eller i dag.

  69. Du har bara själva timmarna på
    dygnet. Han har inte åren eller nåt.

  70. Förutom tiden, är det nåt annat?

  71. Jag ska hitta saker som är krångliga
    som jag kan hjälpa till med.

  72. Jag blir ofta stressad av ljud.

  73. Om jag och nån kompis ska gå på nån
    aktivitet, och det är mycket ljud-

  74. -kanske jag hoppar det.

  75. Då hamnar man ju utanför.
    Det är lite att bita i.

  76. -Ska vi gå vidare?
    -Ja.

  77. -Är det här dina?
    -Just den är min.

  78. -Vad tar du för nåt?
    -Det vet jag inte.

  79. Medicinen fungerar extremt bra.
    Jag skulle säga-

  80. -att nästan allt skulle vara
    dubbelt så jobbigt utan den.

  81. Jag har märkt när jag har glömt
    ta den att jag är hyperaktiv...

  82. -...och pillar på allt och alla.
    -Nä, jag... Åh, jävlar!

  83. Jag är knäckt.
    Jag måste öva innan vi går.

  84. Jag har hört
    att du missar bussen ganska ofta.

  85. Vad händer när du står i hallen?
    Varför kommer du inte i väg?

  86. Jag fastnar inte i hallen.
    Jag tittar för länge på Youtube.

  87. Eller så har jag inte hunnit vakna.

  88. Hon fastnar i saker
    som hon håller på med.

  89. Hon börjar gosa med katten.

  90. När hon ska ta på sig skorna, ligger
    det nåt där som hon börjar greja med.

  91. Lite så är det.

  92. -Elsa?
    -Jag håller på att klä på mig.

  93. En morgon börjar med att Elsa
    har ställt sin klocka på telefonen.

  94. Den piper och piper och piper.
    Och Elsa vaknar inte.

  95. -Hur går det? Har du koll på klockan?
    -Nej.

  96. Framför allt jag får säga till
    många gånger.

  97. Det är irriterande för mig,
    men framför allt för Elsa.

  98. Elsa, du behöver göra dig färdig nu.
    Gå och borsta håret och tänderna.

  99. Okej.

  100. Vi kan inte åka.
    Jag har inga hörlurar.

  101. Elsa? Elsa?

  102. -Elsa?
    -Jag är på väg!

  103. -Nu måste vi åka, Elsa.
    -Var är mina hörlurar?

  104. -Ska du ta och borsta håret?
    -Nej, det hinner vi inte.

  105. -Jo.
    -Nej.

  106. -Nej, nu är det dags att åka.
    -Du tog tre tag med din borste!

  107. På bussen brukar jag lyssna på musik-

  108. -en podd eller en ljudbok, för det
    är skönt. Jag måste lyssna på nåt.

  109. Jag kan inte titta ut genom fönstret
    i 40 minuter. Det är omöjligt.

  110. I skolan är det jobbigaste ljuden.

  111. För det är ett gäng som skriker
    och springer omkring emellanåt.

  112. Det är ganska jobbigt, tycker jag.

  113. Det mest jobbiga socialt är att veta
    var jag ska skjuta in min åsikt-

  114. -eller vad jag ska säga.

  115. Då blir det oftast att jag är tyst.

  116. När jag var liten
    sa jag det rätt ut i stället.

  117. Jag tänker att i framtiden
    vill jag nog jobba med barn.

  118. På dagis
    eller med dem som har det svårt.

  119. Vad skulle det betyda för resten av
    familjen om Elsa blev bättre på tid?

  120. Det kan ju vara att mamma och pappa
    slipper skjutsa henne till bussen.

  121. Ja. Ja, exakt. Jag fattar.

  122. Ni verkar ha ett fint syskon-
    förhållande. Hjälper ni varandra?

  123. -Ja.
    -Ja, det tycker jag i alla fall.

  124. -Hur då?
    -Man kan relatera till varandra.

  125. När man gör fel känner man igen sig.

  126. -Vem har vilka diagnoser?
    -Vi har båda adhd och aspberger.

  127. Tekniskt sett har han aspberger
    och jag autism 1.

  128. -Det kan jag inte skillnaden på.
    -Det är samma sak.

  129. Men jag fick min utredning tidigare.
    Då hette det aspberger.

  130. Just det! Det har försvunnit.

  131. Vi har stor förståelse för varandra.

  132. Vi vet hur det känns
    att ha det jobbigt.

  133. Därför har vi
    ett stort mått av tålamod.

  134. Oskar är diagnostiserad med
    adhd, aspberger-

  135. -tvångssyndrom
    och posttraumatiskt stress-syndrom.

  136. Elsa har en adhd-diagnos och har
    nyligen fått en aspberger-diagnos.

  137. Autism nivå 1, som det heter.

  138. Jag har en adhd-
    och aspberger-diagnos.

  139. Den fick jag reda på
    i samband med Oskars utredning.

  140. Man är ju den man är. Sen...

  141. Vad har det betytt att få diagnosen?

  142. Det var av stor betydelse
    när jag var mindre.

  143. För när jag gick i ettan
    hade jag en specialpedagog.

  144. Det betydde ganska mycket.
    Och att jag fick min medicin.

  145. Det hjälper så mycket för mig.

  146. Nu kör vi!

  147. Jag har snackat med Elsa och Oskar.

  148. De är oerhört verbala. Det var inte
    svårt alls att få fram problemet.

  149. -Ur deras synvinkel.
    -Jag funderar på hennes drivkraft.

  150. Att komma ihåg vad hon ska göra
    i vilken ordning och så.

  151. Måste du hitta hjälp till självhjälp?

  152. Ja. Precis.

  153. Vid nåt tillfälle pratade vi om
    att jag är hennes påminnelseklocka.

  154. Att jag påminner om att hon ska
    borsta tänderna och klä på sig.

  155. Då blir det en konfliktsituation.
    "Jag ska!" säger hon.

  156. När jag snackade med Elsa och Oskar-

  157. -säger Elsa: "Jag har svårt att komma
    i väg. Men vi hjälper varann."

  158. "Hjälper inte Oskar på morgonen?"
    "Jag har svårt att komma upp."

  159. Finns det nåt man kan utnyttja?
    Skulle de kunna hjälpa varann?

  160. Vi ska inte bara lägga trycket
    på Elsa-

  161. -utan att alla i hela familjen-

  162. -ska skruva sitt beteende
    med en expert som jag tar hit.

  163. Förändringar är jobbiga för alla.
    Men hela familjen måste ändra sig-

  164. -om vi ska komma i mål.
    Nu vill jag ha en marshmallow.

  165. -Ska vi ropa ner ungarna?
    -Ja.

  166. Nu har jag pratat med alla. Nästan.

  167. Vi måste ändra saker
    om det ska funka bättre på morgnarna.

  168. Men jag har grejen klar för mig.
    Det är parametrar som vi ska lösa.

  169. Jag kommer att hitta en expert som
    kommer att ge allt. Om ni ger allt.

  170. -Självklart.
    -Gött mos! Jag drar. Hej, Schweiz!

  171. Hej! Jättekul att få vara här!
    Jag tar med den här. Färdkost.

  172. -Hej då!
    -Kör försiktigt!

  173. Nu är det dags att börja jobba. Vi
    måste få till struktur i Elsas liv-

  174. -och hjälpa henne
    att få en tidsuppfattning-

  175. -så att hon hinner med skolbussen
    och får in rutinerna-

  176. -så att hon får ner stressnivån.

  177. Lyckas vi med det, kommer hon
    att kunna orka vara mer social-

  178. -och i slutändan kanske känna sig
    mindre utanför och skaffa en bästis.

  179. Det handlar inte bara om Elsa. Mamma
    och pappa kan då planera morgnar-

  180. -där de inte ska jaga i kapp skol-
    bussen och kan fokusera på annat.

  181. Det vore sjukt häftigt
    om vi fick till det här-

  182. -och fick den här familjen
    att funka bättre.

  183. Men det kommer att bli en utmaning.

  184. Att vara autistisk
    låter för många svårt.

  185. Men Elisabeth lever med diagnosen-

  186. -och tycker att diagnosen hjälper
    henne att lyckas bättre i relationer.

  187. Nu är vi i London
    och ska träffa Elisabeth Wiklander.

  188. Hon är cellist i symfoniorkestern
    London Philharmonic Orchestra.

  189. Jag heter Elisabeth Wiklander.
    Jag är cellist.

  190. Jag har arbetat i London Philharmonic
    Orchestra i fem år.

  191. -Hej!
    -Jag har diagnosen aspberger...

  192. ...som ligger på autismspektrat. Den
    högfungerande delen av det spektrat.

  193. Själv tycker jag att hög- och låg-
    fungerande är besvärlig terminologi.

  194. Men den använder vi just nu.

  195. Jag satt en stund med cellon
    innan ni kom.

  196. Jag har inte rört den på ett par
    dagar. Jag har varit i Sverige.

  197. -Hur mycket övar du annars?
    -Oj.

  198. Det är en svår fråga. I det här
    jobbet hinner man inte öva mycket.

  199. Man spelar hela tiden.
    Vi repar ibland sju timmar på en dag.

  200. Sju timmar på en dag?

  201. Att du har blivit världsklass på det,
    har det nåt med diagnosen att göra?

  202. Det har varit till fördel många
    gånger. Särskilt inför auditions-

  203. -när man måste gå in i en bubbla.

  204. Det tar inte mycket energi för mig
    att vara fokuserad länge.

  205. När jag förstod att jag hade
    aspberger, eller var autistisk-

  206. -gav det mig en förklaring till
    varför mitt liv varit som det varit.

  207. Det gav mig ett språk
    till att förklara mitt inre liv-

  208. -som kanske normalt sett
    inte kommuniceras.

  209. I mitt fall behövde det kommuniceras
    för att det skulle bli förståelse.

  210. Först och främst hade man inte haft
    så mycket bagage.

  211. För det var tufft
    att växa upp med det här.

  212. Min familj påverkades väldigt mycket.

  213. Ganska brutalt av
    att ha odiagnostiserade människor.

  214. Inte bara mig själv,
    utan min far också.

  215. Vilket var katastrofalt
    för hans och mammas äktenskap.

  216. Det var svårt med hela familjen.
    Att få det att fungera mellan oss.

  217. Mina familjemedlemmar
    behövde oftast mycket mer tid-

  218. -när det hade varit ett stort bråk
    att jobba igenom det känslomässigt.

  219. Men min pappa och jag är såna att
    när bråket är över är känslan borta.

  220. Innan jag visste att andra var
    så olika mig och behöver mer tid-

  221. -misstolkade jag det som att de drog
    sig undan och fortfarande var arga.

  222. Vilket gjorde att jag blev arg.
    "Ska vi inte fixa det här?"

  223. När man ville lösa felkommunikationen
    med kommunikation, blev det mer fel.

  224. För man försökte lösa problemet
    med det som hade skapat problemet.

  225. Därför lagrades det bara på
    och man kom inte ur det.

  226. Nu när jag vet att min syster
    behöver mer tid för att processa-

  227. -behöver jag inte ta det personligt.
    Hon kommer till mig när hon är redo.

  228. Då är det lättare
    att stå ut med väntan.

  229. Nu när vi vet om de här behoven
    och att det är så vi är-

  230. -och det har inte nåt att göra med
    att man inte vill bli sams-

  231. -så är det lättare för mig att vänta.

  232. Men hon kommer också tidigare
    till mig än hon är mogen för-

  233. -för hon vet att jag lider medan jag
    väntar. Vi har mötts på halva vägen.

  234. Jag är inte nån relationsexpert,
    men hur har det varit för dig...

  235. -...att vara i relationer?
    -Det har börjat bra och eroderat ner.

  236. Tidigare förhållanden
    har startat bra.

  237. För man har kemi-

  238. -och jag har gett intrycket av
    att vara en vanlig människa.

  239. Men sen när man börjar
    spendera mer tid med mig-

  240. -börjar man märka
    att det är nånting som är annorlunda.

  241. Missförstånden börjar komma,
    felkommunikation, oförståelse.

  242. Och man kan inte lösa de problemen.

  243. Så trots de största ansträngningarna
    och hur stor kärleken än är-

  244. -så blir det för mycket till slut.

  245. Det blir så mycket på ens axlar
    att bära. Förhållandet går sönder.

  246. Elisabeth har varit väldigt bra på
    att kommunicera-

  247. -från början i vårt förhållande.

  248. Kommunikationen är helt avgörande.

  249. Hon har lärt mig
    hur jag ska kommunicera med henne.

  250. För det finns en liten skillnad mellan
    dem som inte har aspberger, adhd-

  251. -eller andra såna etiketter
    som vissa människor tycks sätta på folk.

  252. Men jag tror att det handlar om
    att försöka hitta en balans.

  253. Sättet på vilket min hjärna fungerar,
    visualiserar och tolkar saker-

  254. -skiljer sig från hur Elisabeth
    visualiserar och tolkar saker.

  255. För mig handlar det om att stanna upp-

  256. -och försöka vända på min hjärna-

  257. -och visualisera hur hon uppfattar
    saker och ting. Det blir allt lättare.

  258. Elisabeth försöker nog också förstå
    hur jag uppfattar saker och ting.

  259. Så vi möts nånstans på mitten.

  260. Damian säger att du har varit tydlig.

  261. Det här är min första partner
    sen jag fick veta att jag har autism.

  262. -Och nu gifter vi oss om två veckor.
    -Gör ni?

  263. Grattis! Jag visste inte att ni ska gifta er!

  264. Jag har aldrig känt förut att nån har
    älskat mig genuint för den jag är.

  265. Han har inte sett min diagnos
    som nånting som måste fixas.

  266. Eller att jag måste anpassas in
    till normen.

  267. Utan han har älskat mig precis
    så som jag är. För mina egenheter.

  268. Vi ska snart få besök. Vad tänker vi
    att vi behöver vi hjälp med?

  269. -Struktur.
    -Struktur. Ja.

  270. Stressen som du har på morgnarna.
    Du måste varva upp och varva ner.

  271. -Ja.
    -Det vore skönt med mindre tjat...

  272. ...och mindre stress.

  273. Jag heter Ebba Almsenius
    och är logoped.

  274. Jag jobbar med bemötandefrågor
    och kommunikationsstrategier.

  275. Att Ebba ska komma hit
    känns spännande.

  276. Det är skönt att få nån utifrån-

  277. -som kan få helikopterperspektiv
    på hur man har det.

  278. -Det är för mycket sol i ögonen.
    -Hallå! Hej, Elsa!

  279. Hallå! Hej!

  280. Vi hoppas att det Ebba ska göra
    ska hjälpa Elsa med sin struktur-

  281. -och framför allt
    hennes energiåtgång.

  282. Jag skulle vilja
    att min vardag fungerade bättre.

  283. Att jag inte behövde stressa.

  284. För då är bägaren som man har med
    stress... Det åker över redan där.

  285. Nu är jag jättenyfiken på
    alla dina djur. Och på dig.

  286. Det ska bli jättekul att vara här.

  287. -Ska vi gå in?
    -Ja, det gör vi.

  288. Elsa har svårt att veta
    när en aktivitet börjar-

  289. -hur länge den ska hålla på och när
    man ska gå över till nästa steg.

  290. Det hänger ihop med
    planeringsförmågan.

  291. I dag ska vi prata om
    hur du fungerar.

  292. Vad som funkar bra och vad som blir
    utmaningar i din vardag.

  293. -Har du koncentration för 20 minuter?
    -Ja.

  294. Då sätter vi timstocken
    på 20 minuter.

  295. Vi kommer att prata om struktur.

  296. För det är en sån sak
    som man har sett är svår för dig.

  297. Om man har strukturen och minnet
    i sin platta eller i sin telefon-

  298. -ger det energi
    så att man har ork över till annat.

  299. Vi ska prata om
    varför bildstöd är bra.

  300. Du har lättare att förstå det du ser
    än det du hör.

  301. Elsa befinner sig mittemellan
    vuxenvärlden och barnvärlden.

  302. Men hon har verkligen
    en vilja att bli stor-

  303. -och att bli självständig.

  304. Att bli självständig kräver att man
    har tillgång till olika förmågor.

  305. Att man kan planera sin vardag.

  306. Att man har koll på hur lång tid
    saker tar, och så vidare.

  307. Nu har vi kommit till punkten
    att jobba med handikalendern.

  308. Där kan man göra
    strukturen för olika rutiner-

  309. -och checklistor, så att man
    checkar av. "Kommer jag ihåg det?"

  310. Och så är jag färdig och behöver inte
    tänka att jag har glömt hälften.

  311. I den här kalendern
    finns olika funktioner.

  312. Bland annat kan man lägga in text-
    och bildstöd för det som ska hända.

  313. Man kan också lägga in checklistor
    så att man bockar av varje moment-

  314. -eller varje sak
    man ska komma ihåg att ha med sig.

  315. Morgonrutinen innehåller
    jättemånga moment.

  316. Och varje moment
    innehåller mängder med moment.

  317. På morgonen vaknar man och går
    på toa. Sen ska man klä på sig-

  318. -och borsta tänderna. Då kan man
    använda den här timstocken.

  319. Om du ska duscha i tio minuter
    sätter du den och ser...

  320. Då kan du inte schamponera dig här.

  321. Utan då får man blöta ner sig,
    schampo, balsam, tvål och torka sig.

  322. Jag tror att timstocken
    kan hjälpa mig ganska mycket.

  323. Men jag kan ju inte se saker
    i förväg. Hur de kommer att bli.

  324. Eller tro saker i förväg
    innan det händer.

  325. Jag hade inga förväntningar innan hon
    kom. Det blev bättre än jag trodde.

  326. Jag tror att det blir bra.

  327. Vi är alla olika och våra hjärnor
    fungerar på olika sätt.

  328. Om man har autism
    är det sociala samspelet svårt-

  329. -för man har svårt att tolka
    andras ansiktsuttryck och gester.

  330. Ljud och ljus upplevs mycket skarpare
    och högre än för andra.

  331. Vilket kan bli jobbigt.
    Man blir uttröttad.

  332. Det kan vara svårt att förklara svå-
    righeterna. Många använder kroppen.

  333. De som har autism tolkar ofta saker
    ordagrant. Ironi är då svårförstått.

  334. En autistisk hjärna har koll
    på detaljer och vill göra rätt.

  335. Personer med autism vill ofta
    bli bekräftade i det de tycker.

  336. De har en stark känsla för
    vad som är rätt och fel.

  337. Nu har vi suttit i köket och pratat
    med Elsa och med er.

  338. Det första steget var
    att vi pratade om hennes fungerande-

  339. -så att hon blir mer medveten om
    varför hon får det svårt i vardagen.

  340. Eller vad hon har för styrkor som gör
    att det funkar så bra i vardagen.

  341. Nu märks det att det är
    en jättestressad dag för Elsa.

  342. Det är lite jobbigt att vi är här.
    Det är mycket intryck för henne.

  343. Då blir hon väldigt...
    Hon tappar lätt tålamodet.

  344. Kommunikationen och samspelet
    blir jättekravfyllda.

  345. Hon håller ihop sig i samspelet
    med mig, men er som hon är trygg med-

  346. -går hon lite i clinch med.

  347. Jag undrade
    varför Elsa var lite retlig i dag.

  348. Jo, kraven som jag har ställt i dag
    har jag inte ställt på flera år.

  349. För vi har tyckt
    att det får ta sin tid.

  350. I dag är det en annan dimension.

  351. Vi har ett späckat schema.

  352. Det kanske många tolkar
    som jättecurling.

  353. -Det är det inte.
    -Det är en fråga om hennes energi.

  354. I dag har jag gett Elsa strategier.

  355. Dels har vi jobbat med
    hennes fungerande.

  356. Sen har vi pratat om
    vad som tar energi och ger energi.

  357. Hon måste ha en balans mellan dem.

  358. Sen har hon fått strategier
    för att planera och strukturera-

  359. -med handikalendern och sin timstock.

  360. Jag hoppas att ni fått med er nånting
    av den här dagen.

  361. -Ja. Tack.
    -Tack själva.

  362. -Ni har en helt fantastisk dotter.
    -Ja, hon är helt fantastisk.

  363. Som förälder till ett barn med NPF-
    diagnoser måste man träna saker.

  364. Ofta sånt som för de här superungarna
    är en riktig utmaning.

  365. Kolla, de har spolat isen
    och allting! Ser du, Viggo?

  366. -Oj, oj, oj! Vill du åka här?
    -Ja.

  367. I dag ska vi åka runt och jaga
    bokstäver. Är du med på det?

  368. Och sen ska det bli ett ord.

  369. Sen får vi se om vi får ordet.

  370. Men det viktigaste: Tycker du
    att det ska bli kul eller tråkigt?

  371. -Kul.
    -Gillar du att åka skridskor? Ja?

  372. Jag tar med mig bokstäverna,
    och så tar jag med lite tejp.

  373. -Vi kan börja känna på isen.
    -Läsa.

  374. Jag ska flyga en bit.

  375. Och nästa bokstav! Heja, Viggo!

  376. Heja, heja, heja, heja, heja!

  377. -Vad är det här för bokstav?
    -B.

  378. Samma. Ett u.

  379. -Vad är det där för bokstav?
    -U.

  380. -Då får du ta den.
    -U.

  381. -Läs, då. K.
    -K.

  382. A. Bokstäver.

  383. "Kanelb". Vad kommer sen för bokstav?

  384. -U.
    -U, ja. Rätt!

  385. K-a-n-e-l-

  386. -b-u-l-l-e.

  387. -Vad blir det?
    -Kanelbulle.

  388. -Härligt!
    -Hej då!

  389. Aj!

  390. -Hej då!
    -Hej då!

  391. Långa svängar.

  392. Långa svängar.

  393. High five!

  394. Elsa? Elsa? Du måste ringa till Ebba.

  395. -Varför?
    -Klockan är jättemycket. Kom.

  396. -Hon väntar på oss.
    -Jag gör så ändå om du säger till.

  397. Nu ska vi ringa.

  398. Jag ska se om vi kan...

  399. -Hallå.
    -Hej, Ebba!

  400. Jag tänkte en del på
    det här med självständighet.

  401. Det är liksom... Du vill ju bli
    självständig och klara dig själv.

  402. Men det är nånting
    att öva på och träna på.

  403. Man kan behöva hjälp
    från föräldrarna.

  404. Man får också sätta lite mindre mål.
    Delmål.

  405. Mamma och pappa ska få ett delmål
    av mig.

  406. I stället för att tjata ska de
    påminna dig om att titta i kalendern.

  407. Sen tycker jag att ni ska lägga in
    en gemensam planeringstid.

  408. Vår plan är att göra det på söndagar.
    - Då kan du skriva in nåt själv.

  409. Precis.
    Har ni använt timstocken nånting?

  410. En gång. Självmant.

  411. Använd timstocken när du ska göra nåt
    som inte är jättemotiverande-

  412. -som att städa, men där du vill se
    att tiden försvinner.

  413. Ni föräldrar kan använda timstocken
    för att förbereda för en övergång.

  414. Du har fem minuter kvar med detta,
    sen är det dags för nästa steg.

  415. Jag tycker att vi hörs snart igen.

  416. Hör av er om nåt är svårt
    att komma i gång med. Så hörs vi!

  417. -Ha det gott! Hej då!
    -Hej då! Så.

  418. Jag håller på med en egen utredning
    för att se om jag har adhd.

  419. Nu ska jag in och drogtesta mig
    och allt vad det är. Träffa doktorn.

  420. Det som inte känns helt lugnt
    är att få själva domen sen.

  421. Kan ni dämpa er? Jag hör inte bilen.

  422. De tog det på allvar!

  423. "Kan ni dämpa er?"
    Nu får jag diagnosen!

  424. Jag trodde att jag hade klarat mig!
    Men nu åker jag på den ändå!

  425. De observerar mig!

  426. -Tjena! Måns Möller.
    -Eva Malm. Välkommen!

  427. Min roll är att titta på
    det som eventuellt inte är adhd.

  428. Om det finns
    nån annan psykiatrisk problematik-

  429. -som bättre förklarar
    dina svårigheter.

  430. Jag trodde
    att jag var ute ur psykologfällan.

  431. Men...
    Det här är det ingen som har sagt.

  432. Det viktigaste
    är patientens historia.

  433. Hur det har sett ut genom livet
    och vad det finns för svårigheter nu.

  434. Det är det viktigaste.
    Hur ser din vardag ut?

  435. Jag tänker på vardagsrutiner.
    Stiga upp, äta frukost. Funkar sånt?

  436. -Ja. Jag är hyfsat hel, ren och mätt.
    -Ja, men jag tänker...

  437. Man vet ju vad man ska svara
    för att framstå som bra.

  438. Jag vill inte ha den här diagnosen.

  439. -Vad är poängen med en diagnos?
    -Ja, det kan man undra.

  440. Det är för att... Man ska ha
    ett visst antal av de här symtomen.

  441. De ska ha funnits länge.

  442. Att man har en funktionsnedsättning
    som är kopplad till svårigheterna.

  443. Man ska ha svårigheter.
    Annars är det personlighetsdrag.

  444. Det viktigaste är att komma ihåg
    så mycket som möjligt.

  445. Men minns man inte så mycket symtom,
    är problematiken kanske inte stor.

  446. Vi ska testa ansiktsnerver.
    Knip ihop ögonen.

  447. Det går strikt efter kriterier. Vi är
    beroende av vad man rapporterar.

  448. Vi måste få
    en beskrivning av problematiken.

  449. Det var lite svårt att få fram...

  450. Dels beskriver han inte
    egenupplevda svårigheter.

  451. Det han beskriver är stress.

  452. Nu är det dags att få resultatet.

  453. Jag har lärt känna mig själv mycket
    genom det här.

  454. Och jag känner att jag nog borde ha
    pratat med nån tidigare.

  455. Eva och jag har kommit fram till
    att du inte har adhd.

  456. Däremot har du grava symtom på stress
    som påverkar ditt sätt att fungera.

  457. Det behöver du överväga
    att göra nånting åt.

  458. Nu är man psykoanalyserad.

  459. Jag är helt tom.
    Jag har suttit hela dagen där inne.

  460. Nåt är inte som det ska
    när man känner sig stressad jämt.

  461. Fast det kanske är vardagen
    med att ha ett barn med diagnoser-

  462. -som man känner att man måste vara
    förälder till och få ihop karriären.

  463. Jag tror inte att jag är så unik.

  464. Elsa har kommit hem från skolan.
    Hon åkte hem tidigare i dag.

  465. För hon var trött och slut.
    Hon har gjort sitt allra bästa.

  466. Men de sista två lektionerna
    var hon borta från skolan.

  467. Vi hämtade henne tidigare.
    - Vad mörkt.

  468. -Ja, jag är trött.
    -Vad gör du?

  469. -Jag ska spela.
    -Jag drar för lite.

  470. Elsa, när du kommer hem från skolan
    helt slut-

  471. -går du upp på ditt rum
    och lägger dig.

  472. Nej, då sätter jag mig vid datorn.

  473. Nu ligger jag här för att jag är
    sjuk. Eller jag mår dåligt.

  474. Det säger du nästan varje dag
    när du kommer hem.

  475. Hemmet och skolan. Livet hänger ihop.

  476. Det som händer i skolan påverkar
    kvällen hemma och vice versa.

  477. Så samverkan... Föräldrar och skolan
    bör jobba tillsammans som ett team.

  478. Ibland kan det handla om
    enkla strategier.

  479. Har det varit en tuff morgon,
    kan man göra upp med skolan om-

  480. -att man skickar ett sms
    med "röd nivå"-

  481. -så att man kan kravanpassa
    när eleven kommer till skolan-

  482. -och på så sätt rädda upp en dag
    som kunde ha blivit fel.

  483. Det finns elever som är utmattade.

  484. Vi skulle inte säga till en kollega
    som fått en utmattningsdepression:

  485. "Skärp dig. Kom till jobbet."
    Vi vet att det tar tid.

  486. Krav och tvång fungerar väldigt illa.

  487. På Henry Wood Hall
    brukar jag repetera-

  488. -innan vi gör våra konserter.

  489. Nu ska jag repetera med min pianist.

  490. Det är skönt att byta om innan
    för att...

  491. Det kan vara en annan känsla
    att spela när man har konsertkläder-

  492. -och kanske skor med hög klack.
    Stolshöjden ska funka.

  493. Bara så att man är bekväm
    i konsertsituationen.

  494. Det kan vara svårt, men det är
    en del av jobbet. När man uppträder-

  495. -är det bara det.
    Allt annat måste läggas åt sidan.

  496. Våra så kallade superkrafter...
    Jag tror att alla har superkrafter.

  497. Man tycker om att kalla dem för det
    för att det kanske är-

  498. -talanger som anses vara mer ovanliga
    än hos gemene man.

  499. Mina superkrafter...

  500. Jag har en extremt hög förmåga
    till fokus.

  501. Hög fokus länge
    utan att jag blir trött.

  502. Ofta blir jag upplivad av det.

  503. Om jag jobbar hårt, är det efteråt
    som om jag tagit tio koppar kaffe.

  504. Så det är nånting som ger mig energi.

  505. Jag har ett annat sätt att förhålla
    mig till känslor. De är intensiva.

  506. Å andra sidan är de uppdelade
    i block. De blandas inte så mycket.

  507. Att ha blandade känslor för nånting
    förstår inte jag vad det är för nåt.

  508. Så det är lättare
    att processa känslor.

  509. Därför är jag nog så snabb med
    att processa nåt om jag är ledsen.

  510. Det har sitt utlopp och det har sin
    gång. Men det är över väldigt snabbt.

  511. De säger också
    att vi är sämre på att se helheten.

  512. Men som musiker måste jag kunna göra
    ett 40-minutersstycke till en enhet.

  513. Jag tror att skillnaden är
    att när man börjar med nåt-

  514. -börjar de flesta med det stora
    och går ner på detaljerna sen.

  515. Jag börjar med detaljerna.
    De talar till mig först.

  516. När jag börjar jobba med dem och
    analysera dem, bildar de en enhet.

  517. Så jag tror att vi når en enhet
    från olika håll.

  518. Därför kan det vara svårt för oss
    att svara på frågor snabbt-

  519. -om de är generella. Vi behöver tid
    att organisera alla detaljer.

  520. Så vi är inte långsammare i huvudet
    och vet inte vad vi pratar om.

  521. Utan vi närmar oss ett svar
    från två olika håll.

  522. Hon lärt mig att få upp ögonen för-

  523. -en stor grupp runtom i världen.

  524. Hon har lärt mig
    att kommunicera med henne.

  525. Vi har uttrycket
    att se världen genom nån annans ögon.

  526. Det handlar nog om att hon kan lära mig
    hur det är att vara hon.

  527. "Man väljer inte vem man blir kär i",
    sägs det. Men det gjorde jag nog nu.

  528. Vi ska träffa Elsa och se-

  529. -om hon har kunnat använda sig av
    några av Ebbas verktyg.

  530. Nu är jag lite stressad.

  531. Jag ska möta Elsa vid bussen, men
    jag har inte hittat busshållplatsen.

  532. Elsa hade problem med
    sin vardagsstruktur.

  533. Men hon har fått hjälp av Ebba.
    En av våra experter.

  534. Så jag hoppas
    att det har blivit nån förändring-

  535. -och att jag hittar busshållplatsen.
    Elsa ska komma om 3,5 minut.

  536. Jag ska prova i viadukten. Jag tror
    att den är på andra sidan vägen.

  537. Här kommer en buss i alla fall.

  538. -Där! Hej! Hur är läget?
    -Bra.

  539. Ja? Toppen. Du,
    jag tänkte att vi kan snacka lite.

  540. -Jag har en bil. Är det okej?
    -Ja.

  541. -Hur funkar skolan?
    -Helt okej.

  542. Förutom att jag inte får vara
    så jättemycket i skolan.

  543. För det är alltid så på vårterminen.
    Det är som om jag inte orkar.

  544. -Speciellt i slutet.
    -Du har kämpat en hel termin.

  545. Jag fattar. Det var nån
    hemma hos dig. Den här Ebba.

  546. -Hur var hon?
    -Ganska trevlig.

  547. Ja. Men vad hade hon för tips, då?

  548. Att jag skulle använda... Jag
    kommer inte ihåg vad det heter nu.

  549. En kalender
    för att strukturera mina dagar mer.

  550. Det är nån elektronisk historia, va?
    Ingen papperskalender. Okej.

  551. Sen fick jag en timer.

  552. En timstock som går från tjugo till
    femton till tio till fem minuter.

  553. Just det.
    Jag har en sån till min grabb.

  554. -Den tycker jag är bra.
    -Den gillar jag.

  555. De gånger som jag har använt den
    har den fungerat bra.

  556. Hur använder du den?

  557. När jag ska gå och lägga mig
    och spela dataspel-

  558. -kanske jag sätter den
    på tjugo minuter.

  559. -Håller du det då?
    -Ja.

  560. Då har det ändå gett nånting. Bussen
    på morgonen, hur ska vi göra där?

  561. Det vet jag inte.
    Det har gått lite bättre.

  562. Inte p.g.a. kalendern,
    utan att jag har kommit in i rutinen.

  563. -Att jag ska åka med bussen.
    -Ja.

  564. Typ så här att... "Okej, nu gör jag
    det här. Nu ska jag med bussen."

  565. Jag kanske har fått
    lite bättre tidsuppfattning.

  566. Det är väl jättebra?
    Det är väl superstort?

  567. Det är fantastiskt.

  568. -Hej! Kom ni hem nu?
    -Ja.

  569. Nu är vi här. Hon var på bussen.
    Jag var orolig.

  570. "Kommer hon att vara på bussen?"

  571. -Hur var det att ha hit Ebba?
    -Jättetrevligt.

  572. Det kändes som om hon visste vad hon
    pratade om och hade nya synvinklar.

  573. Tiden sen Måns kom hit
    har varit intressant.

  574. Den har gjort en medveten om
    vilka beslut man tar.

  575. Man går inte så mycket på autopilot,
    utan man försöker tänka efter.

  576. Jag tror att du och hela familjen
    har förstått och sett saker-

  577. -som har gjort
    att processen har gått framåt.

  578. Tidsuppfattningen har blivit bättre
    över tid, tänker jag också.

  579. Jätteskönt att Ebba har satt ord
    på det här som en annan vuxen.

  580. För som förälder blir ofta tjat,
    småirritation och konflikter-

  581. -i vardagen. Att Ebba kom in med
    sin kompetens och beskrev det här-

  582. -har gjort att Elsa fått
    större förståelse.

  583. Vi har snackat lite, jag och Elsa.

  584. Dels om kalendern som inte funkade.

  585. För Elsa har sagt till mig att tanken
    med en kalender inte är fel.

  586. Får vi till en sån grej
    precis som timstocken-

  587. -och nu har Elsa känsla för kortare
    intervaller - då har vi kommit långt.

  588. Vi har blivit bättre på
    att använda den stora anslagstavlan-

  589. -där vi skriver upp hela veckans
    schema för alla familjemedlemmar.

  590. Jag tycker... Vi är inte i mål. Men
    jag kan se från när jag kom hit...

  591. Att höra Elsa säga "till bilden
    via skåpet ska ta sex minuter"...

  592. -Vi var inte i närheten av det.
    -Hur har du lärt dig det här, Elsa?

  593. Jag kollar på min telefon
    var tredje minut.

  594. -Var det en strategi från Ebba?
    -Nej.

  595. Alla de här verktygen eller redskapen
    har ju hjälpt henne på så sätt-

  596. -att hon har kunnat få
    en uppfattning om vad tid är.

  597. Även om inte redskapen i sig
    har funkat fullt ut är det ändå-

  598. -ett bevis på att man kan göra saker
    för att förbättra tidsuppfattningen.

  599. Bara att processen är i gång, att ni
    och du börjar tänka är skitbra.

  600. Min tidsuppfattning är att jag ska
    hämta min son från skolskjutsen.

  601. Så jag måste blåsa hem.
    Vi måste hålla kontakten.

  602. Så att vi kommer... De stora
    framstegen har vi framför oss.

  603. Och några har vi klarat av.

  604. Jag hoppas att Elsa framöver får mer
    struktur och mer lugn i sig själv.

  605. Och att det ska göra att hon får
    energi till sociala relationer.

  606. Nånting som är viktigt
    och som Elsa saknar ork till i dag.

  607. Får man en kram? Hej då!
    - Hej då, Oskar! Simma lugnt!

  608. Du får en kram.
    - Tack för fikat!

  609. Hej då! - Vi hörs! Det var inte
    sista gången. Trevlig sommar!

  610. Detsamma, Måns! Hej då!

  611. Man blir nästan lite tårögd.
    Jag är sjukt impad av Elsa.

  612. Vilken resa hon har gjort! Bara att
    ha lite koll på vad sex minuter är.

  613. "Hur lång är rasten?
    Måste jag gå nu?"

  614. Hon har börjat en jätteprocess. Hon
    bestämde sig för att fixa timstocken.

  615. Nu ska vi hitta rätt kalender
    så att hon fixar veckan och plugget.

  616. För det här är en tjej
    som vill jobba med barn.

  617. Jag tycker att det är kul att se. Det
    rör sig mycket under hennes blå hår.

  618. Nu ska vi prata om
    neuropsykiatriska diagnoser.

  619. Bo, sluta klicka med pennan.
    Jag ser dig ändå.

  620. Pappa säger att autism är en sjukdom
    eftersom man använder mediciner.

  621. -Man gör det när man är sjuk.
    -Men du.

  622. Du kan hälsa din pappa att sjukdomar
    kan man ofta bota med mediciner.

  623. Autism är ju ett tillstånd.
    Det kan du inte bota.

  624. Det är ett tillstånd
    som du lever med.

  625. Sjukdomar kan du bli smittad av.
    Virus eller bakterier.

  626. Så det är absolut ingen sjukdom.
    Förstår du?

  627. Översättning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Elsa

Avsnitt 5 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elsa, 13 år, har adhd och asperger. En dag i skolan med buller och sociala relationer tröttar ut henne totalt. Hur ser livet ut från hennes sida, och hur skulle hon vilja ha det om hon själv fick välja? Ebba Almsenius besöker Elsa och hennes familj. Hon ger förslag på strategier och verktyg som kan göra skoldagen lite mindre ansträngande för Elsa. Och i London får cellisten Elisabeth Wiklander besök av Måns. Elisabeth berättar om sitt liv med asperger och hur det så småningom börjat fungera riktigt bra.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Teckenspråk
Ämnesord:
Aspergers syndrom, Barn med adhd, Barn med funktionsnedsättning, Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Superungar - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Alicia

Avsnitt 1 av 6

Alicia har adhd, Aspergers syndrom och en liten språkstörning. Hennes stora passion är hästar. Bland skolkamraterna känner hon av sitt utanförskap, men hos hästarna kan hon vara sig själv. Som många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har hon svårt att sova. Örjan Swahn, psykolog och psykoterapeut, ska träffa Alicia och se över hennes kvällsrutiner. Örjan har hjälpt många barn med sömnsvårigheter. Förhoppningsvis har han några knep som kan få henne att slappna av och sluta tänka skrämmande tankar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Oliver

Avsnitt 2 av 6

Det finns en massa energi som rusar runt i kroppen på barn med adhd. Men alla är olika. Vissa kan inte sitta still, andra kan inte sätta i gång och de allra flesta har väldigt svårt att koncentrera sig. Hur kan föreningar och idrottsledare jobba? Hur kan man som förälder stötta sitt barn? Och vilka specifika fördelar finns det med fysisk aktivitet för barn med NPF-diagnoser? Måns Möller följer 10-åriga Oliver genom de utmaningar som uppstår när han ska hitta en ny fritidsaktivitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Elmie

Avsnitt 3 av 6

Elmie, 13 år, har autism och hennes utbrott på morgnarna påverkar resten av dagen för hela familjen. Hur skulle Elmie själv vilja ha det? Vilka metoder och verktyg fungerar när allt låst sig? Måns tror att psykologen Bo Hejlskov skulle kunna hjälpa familjen. Vi möter också Lars som är 34 år och fick sin asperger-diagnos när han var 18. Lars berättar om livet före diagnosen, om hur hans ordningssinne kommer till sin rätt på jobbet och hur han träffade sin kärlek. Och så påbörjar programledaren Måns själv en adhd-utredning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Gabriel och Jacob

Avsnitt 4 av 6

Syskonen Gabriel och Jacob har båda adhd och är hyperaktiva. De har svårt med impulskontroll och bråkar en hel del med varandra. Logopeden Ebba Almsenius möter familjen och ger både Gabriel och Jacob metoder för hur de ska kunna hantera sina aggressioner och klara av vardagen. Och så väntar en överraskning; bröderna får spela in en låt med sin idol Stress. Måns möter musikalartisten Frida, 32 år, som fick sin adhd-diagnos när hon var 21. Diagnosen kom som en lättnad eftersom hon känt sig missförstådd hela livet

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Elsa

Avsnitt 5 av 6

Elsa, 13 år, har adhd och asperger. En dag i skolan med buller och sociala relationer tröttar ut henne totalt. Hur ser livet ut från hennes sida, och hur skulle hon vilja ha det om hon själv fick välja? Ebba Almsenius besöker Elsa och hennes familj. Hon ger förslag på strategier och verktyg som kan göra skoldagen lite mindre ansträngande för Elsa. Och i London får cellisten Elisabeth Wiklander besök av Måns. Elisabeth berättar om sitt liv med asperger och hur det så småningom börjat fungera riktigt bra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Liam

Avsnitt 6 av 6

Vi får följa Liam 10 år och hans familj. Liam har asperger och DCD (bristande motorisk förmåga). Familjens vardag påverkas på många sätt, och tidvis har de det väldigt jobbigt. Drömmen är att Liam ska lära sig cykla, då skulle han få mer frihet och familjen kunna cykla tillsammans. Liam får hjälp med motoriken av sjukgymnasten Ulrika Myhr, och hela familjen får träffa en terapeut som specialiserat sig på NPF-familjer. Och så möter Måns 15-åriga Noel med adhd, en hemmasittare som kom tillbaka.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Donationer

Vill du donera dina organ? Vilka är för- och nackdelarna med organdonation? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss