Titta

Superungar - teckenspråkstolkat

Superungar - teckenspråkstolkat

Om Superungar - teckenspråkstolkat

Vi möter familjer med barn som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan till exempel vara adhd, Aspergers syndrom eller autism. Programledaren Måns Möller träffar en familj per avsnitt, och vi får ta del av de problem just den familjen har i vardagen. Måns sätter varje familj i kontakt med en expert som ska hjälpa dem att minska stressen och få en enklare vardag. Parallellt med huvudberättelserna träffar vi vuxna med NPF och Måns son Viggo, som har autism.

Till första programmet

Superungar - teckenspråkstolkat : OliverDela
  1. Många gånger känner föräldrarna en
    lycka när barnen börjar med nånting.

  2. En svårighet för barn med adhd är att
    de ofta har svårt att motivera sig.

  3. Det blir svårt att få dem
    att fortsätta med idrotten.

  4. Jag är Måns Möller.
    Min son Viggo har autism.

  5. Sen min son fick sin diagnos
    har jag träffat barn med diagnoser-

  6. -och fascinerats av deras livssyn.

  7. I den här serien träffar jag barn
    med npf-diagnoser och deras familjer.

  8. Jag vill hjälpa dem att förstå att de
    har potential att göra vad de vill.

  9. Diagnosen gör vägen till målet
    annorlunda.

  10. För att nå målet tar jag hjälp av
    landets bästa experter.

  11. För en sak är säker:
    De här barnen är superungar.

  12. I kväll träffar vi Oliver.

  13. Vi gör ett besök i Källbrinksskolan.

  14. Och vi möter fysioterapeuten Ulrika,
    specialist på barn med diagnoser.

  15. Jag heter Oliver. Jag är tio år.

  16. Mina intressen är att "gejma"-

  17. -och cykla, och nu har jag börjat med
    parkouren igen.

  18. Jag körde parkour
    när jag var mindre också.

  19. Här inne bor Oliver, som är
    en rolig, mysig och glad kille.

  20. Han har adhd med trotssyndrom.

  21. Lite problem i skolan, eller ganska
    stora problem rättare sagt.

  22. Fritidsintressena funkar inte heller.

  23. Han har provat hockey, parkour,
    basket och jag vet inte allt.

  24. Men han tröttnar alltid.
    Så vi har lite att jobba med.

  25. -Tja!
    -Tjena! - Måns.

  26. -Oliver.
    -Victoria.

  27. -Hej! Måns.
    -Ofelia.

  28. -Välkommen hem till oss!
    -Tack!

  29. Oliver har ju
    en adhd-diagnos med trotssyndrom.

  30. Så han är både hyperaktiv
    och har koncentrationssvårigheter.

  31. Det här med trotset... Det är som att
    spruta på lite tändvätska hela tiden.

  32. Om man säger nånting
    så matar man honom med tändvätska.

  33. -Gå!
    -Drick nu.

  34. -I väg, bara!
    -Varför det?

  35. För jag vill!

  36. -Kan du inte dricka i köket?
    -Han ställer gärna frågor tillbaka.

  37. Han kan inte bara ta en sak.

  38. Det ska fortsätta ett samtal
    kring varje sak hela tiden.

  39. Nej, det är mina pärlor!

  40. Jag sätter mig
    och kollar på alla medaljer.

  41. Här är det fotboll
    och det är...parkour.

  42. Väldigt mycket.

  43. -Håller du på med alla de sporterna?
    -Bara parkour nu.

  44. -Du hade hållit på med basket också.
    -Pyttelite.

  45. -Och hockey.
    -När jag var liten.

  46. När jag var liten spelade jag hockey,
    men jag tröttnade.

  47. Nu fattar jag inte varför jag
    tröttnade. Det är jättekul just nu.

  48. -Tröttnar du fort på sporter?
    -Ja.

  49. Vad har du provat mer för sporter?

  50. Innebandy, fotboll, parkour
    och hockey.

  51. Sen körde jag också fotboll
    när jag var liten.

  52. Men jag tröttnade på det för att det
    inte var nånting man gjorde.

  53. Man sprang runt och försökte göra mål
    på så här stora mål som var koner.

  54. Och så... Ja, och så sprang jag runt
    och hade tråkigt.

  55. -Är det kul i början?
    -Ja.

  56. Hockeyn vill jag börja med igen,
    för nu vill jag spela hockey ibland.

  57. -Därför är det märken i dörren.
    -Har du skjutit med pucken? Okej.

  58. Så du spelar hockey inne i rummet?
    Vad säger mamma och pappa då?

  59. Min superkraft är
    att jag är påhittig.

  60. Ibland vill jag typ
    tälja en massa saker.

  61. Ibland vill jag bygga kojor i skogen.

  62. -Byggde du en laptop?
    -Ja.

  63. Ibland kommer jag på idéer
    som bara är helt konstiga.

  64. -Bra! Den är tryckkänslig också.
    -Den här gjorde jag i skolan.

  65. -Hur går skolan annars, då?
    -Jag vet inte.

  66. Men du har väl en tjej som hjälper
    dig? Är hon alltid med i skolan?

  67. -Nej.
    -Tycker du att det hjälper nåt?

  68. Ibland vill jag vara själv.

  69. När jag tycker att det är okej
    kommer de in och förstör.

  70. När jag ska börja jobba
    eller koncentrera mig.

  71. När de börjar prata, tappar jag
    kontrollen och börjar busa.

  72. -Blir fröken eller magistern arg då?
    -Ja, för att jag stör.

  73. Men det är inte mitt fel.

  74. -Hur känns det att gå till skolan?
    -Det är jobbigt.

  75. Känner du att måste vara koncentrerad
    för att inte störa hela tiden?

  76. Jag vet inte.
    Jag brukar gå ut ifrån klassrummet.

  77. -När det blir för mycket ljud?
    -När jag inte orkar mer.

  78. När det börjar bli tråkigt.

  79. När han fick diagnosen
    försökte vi förklara det för honom.

  80. Han var sex år. Han skulle bli sju.

  81. Han visade rätt tydligt
    att han inte ville veta så mycket.

  82. Där har han stått hela tiden.

  83. Vi försöker ta steg. Vi går på bup
    med jämna mellanrum för medicinen.

  84. Där har de märkt att först nu
    har han också börjat prata.

  85. Så han har varit rätt...

  86. Inte instängd,
    men rätt tyst om det själv.

  87. Då har man inte kunnat pusha honom
    i det heller.

  88. Vi lånade böcker till en början,
    men han ville inte läsa dem.

  89. Vi försökte prata om det.
    Ibland går det tv-program.

  90. Då kan man knäppa på det och gå där-
    ifrån, så att han får en igenkänning.

  91. Att det faktiskt inte är nånting
    ovanligt. Men han är den han är.

  92. Vi låter honom vara den han är.

  93. Du äter medicin ibland. Märker du
    nån skillnad när du tar såna där...

  94. Nej. Jag vet att det gör det,
    men jag märker det inte.

  95. Men du märker ingen skillnad? Okej.

  96. Fritidsintressen är bra. Då kan man
    få kompisar, åka på läger och så.

  97. Medaljer, ryggsäck och allt det där.

  98. -Vore det inte bra att ha kompisar?
    -Hur menar du?

  99. -Har du nån kompis som kommer hit?
    -Nej.

  100. -Har du inte det?
    -Nej.

  101. -Har du haft nån som kom hem?
    -Min dagiskompis.

  102. Fast han får inte komma hem till mig
    för sina föräldrar längre.

  103. -Så han får inte komma hit?
    -Och jag får inte åka hem till honom.

  104. Ja, ja. Men vi borde hitta nån grej
    som du kan göra på fritiden-

  105. -där du kan få nån kompis också.

  106. Min son som är elva hittade kompisar
    när han hittade ett fritidsintresse.

  107. Jag har inte träffat min kompis nu.

  108. Jag vet inte
    när jag ska komma hem till honom.

  109. Alla som spelar Fortnite i min klass
    kommer hem till honom och spelar.

  110. -Så honom får du gå hem till?
    -Nej, vi får ringa och prata.

  111. -Men ni får inte träffas?
    -Nej.

  112. -Det låter konstigt, tycker jag.
    -Jag med.

  113. -Total harmoni.
    -Ja. Vilken idyll, va?

  114. Jag blev lite gripen. Jag pratade
    med Oliver...om kompisar på slutet.

  115. Han sa att hans kompisar inte fick
    komma hem hit för sina föräldrar.

  116. -Han har nämnt det.
    -Hur känns det? Jag vill ju ringa...

  117. Ja... Alltså...

  118. Sen vet man inte om det är sant.
    Men så har Oliver uppfattat det.

  119. -Det kan mycket väl vara sant.
    -Jag tror att det är det.

  120. Glädjen jag kan känna
    är de föräldrar som tar hem honom-

  121. -och är medvetna om
    de utmaningar som han har-

  122. -och är förberedda på det.

  123. Många kompisars föräldrar säger:
    "Lägg av. Oliver har inte adhd."

  124. "Han är ju den som sitter still
    vid köksbordet här."

  125. Det får vi höra. Det är positivt.

  126. Det negativa är
    att det inte är Oliver.

  127. Han är så tungt medicinerad
    så att han är hur skötsam som helst.

  128. Tar man bort både glädje-"peakarna"
    och koncentrationssvårigheterna?

  129. -Både högt och lågt...
    -...försvinner med medicinen.

  130. Med medicineringen blir det inte
    kramar och det emotionella.

  131. Det är inte kärleken föräldrar-barn
    på samma sätt. Utan det är korta...

  132. -Det är en helt annan grej.
    -Är Oliver medicinerad nu?

  133. Nu är han medicinerad. - En person
    i rullstol eller med nedsatt syn-

  134. -eller som är blind...

  135. Då säger man sällan:
    "Ta av dig brillorna och titta."

  136. Eller: "Ställ dig upp."
    "Jag kan inte." "Men ställ dig upp."

  137. Ungefär så har vi upplevt att det
    kommuniceras till barn med adhd.

  138. Då får Oliver höra: "Var tyst.
    Sätt dig ner. Var som alla andra."

  139. Det är som att säga till nån som
    sitter i rullstol: "Ställ dig upp."

  140. Det går inte. Samma sak med Oliver.

  141. Men om man vänder på hela kakan...

  142. Vi har träffat familjer
    där föräldrarna säger-

  143. -att medicinen gör att man orkar
    plugga och genomföra grejer.

  144. Det är ju inte bara...
    Medicinen har ju ett syfte.

  145. Absolut. Men som vi lever i den här
    familjen och i den här skolan-

  146. -är det mer att medicinen gör
    så att omgivningen...

  147. -Orkar stå ut?
    -Ja.

  148. -Jag vill också filma!
    -När jag tänker på Olivers syskon...

  149. ...är min bild om framtiden med dem
    tre barn som inte umgås med varandra.

  150. Att de inte har nån...
    Det är en väldigt mörk bild.

  151. Det är
    för att jag redan nu ser så mycket...

  152. De får så mycket stryk av skäll och
    diskussioner från morgon till kväll-

  153. -när medicinen
    fortfarande inte sitter i.

  154. De tar skitmycket stryk.

  155. Det är jobbigt att se när Oliver är
    omedicinerad en timme på morgonen-

  156. -där vi får skydda Ossian och Ofelia
    från att åka på stryk av honom.

  157. Efter en timme är Oliver medicinerad
    och säger: "Ska vi leka?"

  158. Den är så jävla jobbig, för Ossian
    blir helt jävla ambivalent.

  159. "Han ville ju precis döda mig
    och slå på mig, och jag skrek."

  160. Det säger han inte, men vi får det
    intrycket. Till: "Ska vi pärla?"

  161. -Och det där...
    -"Kom och spela dator med mig."

  162. De där svängningarna påverkar dem
    otroligt mycket.

  163. -Tjena, kompis!
    -Hej.

  164. Du har suttit still så länge.
    Ska vi inte dra och lira fotboll?

  165. Du får inte grina när du förlorar.

  166. Snyggt!

  167. Tunnel! Han gör en tunnel!

  168. Nej!

  169. Okej!

  170. Nä!

  171. Nej! Eller?

  172. -Han vinner!
    -Ja!

  173. Vilket målskrik! Snyggt!

  174. Oliver är ju smart.
    Han har ett skarpt huvud.

  175. Jag hoppas att trots sina svårigheter
    ska han kunna jobba med vad han vill.

  176. Han ska kunna plugga det han vill.

  177. Och att vi och samhället
    kan stötta honom i det.

  178. Sen är det andra saker
    som man kanske har fått tagga ner på.

  179. Jag är gammal fotbollsspelare.
    Med glädje skulle jag se honom spela.

  180. Det sociala som det är
    och grupptillhörigheten som det är.

  181. Jag vill
    att han ska känna gemenskapen-

  182. -få röra sig
    och få vara en i föreningslivet.

  183. Jag vet,
    men att komma in i föreningslivet...

  184. Det måste inte vara en lagidrott.

  185. Jag tänker
    att om vi skulle skruva upp det-

  186. -och typ ringer Renata Chlumska
    och så får de klättra.

  187. Alltså att vi gör nåt där man ändå
    kan komma in i... Vad tror ni om det?

  188. -Han gillar ju naturen också.
    -Ja.

  189. Så vi försöker skruva upp de grejerna
    och ser om det är nåt han... Ja.

  190. Jag klurar på det så ses vi.
    Hej, hej!

  191. När Oliver mår som allra sämst
    vill han inte leva.

  192. Att höra det från en tioårig grabb
    som menar det...

  193. Inte bara... Utan när han mår
    som sämst vill han inte vara kvar.

  194. För han känner att nåt inte är rätt,
    och att det bara är kaos i huvudet.

  195. Att höra det och veta att han borde
    vara omedicinerad för att må bäst...

  196. Men utan medicin skulle han få
    så mycket pisk av hela omkretsen.

  197. -Skolan, oss, syskon och grannar.
    -Samhället.

  198. Samhället. Allting runt omkring,
    för att vi inte är rustade så nu.

  199. Jag skulle inte klara det
    utan medicinen.

  200. Ju mer man hänger med Oliver,
    desto mer börjar man gilla honom.

  201. Otroligt skön unge med mycket energi.
    Nu måste vi få till Olivers vardag.

  202. Om familjen ska funka,
    måste Olivers skolgång funka.

  203. För att Oliver ska funka
    måste han få kompisar-

  204. -och hitta nåt intresse
    som han orkar hålla i.

  205. Jag ska vidga hans vyer, få bort
    honom från datorn och ut i naturen.

  206. Inga lagsporter,
    men nånting som blir utmanande-

  207. -så hoppas vi att han fastnar för nåt
    i aktivitetspaletten som han ska få.

  208. Skolan är ofta en stor utmaning
    för barn med npf-diagnoser.

  209. Det har man uppmärksammat på
    Källbrinksskolan, som är npf-säkrad.

  210. Vi ska ta reda på vad det innebär.

  211. Källbrinks verksamhet är npf-säkrad.
    Vi anpassar för dem med störst behov.

  212. Vi har utgått ifrån
    barnen vi har inom npf-spektrat.

  213. D.v.s. olika neuropsykiatriska
    funktionsvariationer.

  214. -Nu är man sen. - Ursäkta. D12?
    -Det är vårt klassrum.

  215. -Rakt fram, till vänster...
    -Jag går med dig.

  216. -Måns.
    -Felix. Vänster och in där.

  217. -Är fröken snäll?
    -Ja.

  218. -Vad hette hon?
    -Carina.

  219. -Ska inte du med?
    -Jag ska vänta på honom.

  220. Är han ännu senare?
    Jag trodde att jag var sist.

  221. -Men det har ju ringt in.
    -Typ.

  222. Vi skulle gå och hämta lite grejer.

  223. Vi anpassar helt enkelt för elever
    i behov av särskilt stöd först.

  224. Tänk lärandet som en tratt.

  225. Man kan se lärandet på två sätt:
    Dels så här.

  226. Du planerar för
    majoriteten av eleverna.

  227. Och så ska det förväntas rinna ner
    till dem som behöver det bäst sist.

  228. Eller så börjar vi med
    de elever som behöver det först-

  229. -som är så många
    att det är av yttersta vikt.

  230. Sen silar det nedåt
    och kommer alla till gagn.

  231. Källbrink tänker på de här först.
    Då blir det bra för alla.

  232. Hej, ursäkta att jag är sen.

  233. Vi ska filma lite. Måns heter jag.
    Jag skulle inte störa. Förlåt.

  234. Hör ni! Nu ska inte Måns sätta i gång
    nåt. - Varsågod och sitt.

  235. Er skola är ju lite speciell.

  236. Vad innebär npf-säkring för er?

  237. För mig märks det inte så mycket.

  238. När jag går här känns det
    som vilken skola som helst.

  239. Men det är typ
    att klassrummen är möblerade-

  240. -så att alla får sitta som de vill.

  241. Antingen för sig
    eller vid ett bord med flera.

  242. Höga bord
    så att man kan sitta och stå.

  243. Tycker andra att Källbrinksskolan
    är en konstig skola?

  244. Eller bryr sig ingen?

  245. Nej. Det är inte ens nån som säger:
    "Det är den där speciella skolan."

  246. Ursäkta? Hade inte ni några stress...

  247. -I den lådan.
    -I den?

  248. Får man gå och ta?
    Man behöver inte fråga?

  249. -Nej.
    -Vad heter det? Stressboll?

  250. Jag vet inte. Men där finns det en
    som man kan vrida på.

  251. -Använder ni det här nån gång?
    -Jag använder inte det.

  252. Det är olika,
    men det distraherar mig.

  253. -Vilken är din favorit?
    -Den där som du pillar på just nu.

  254. -När använder du den?
    -På långa genomgångar.

  255. I stället för att prata
    och störa läraren pillar man på den.

  256. -Är det nåt "skämm" att hämta dem?
    -Nej.

  257. -Vill du ha nåt speciellt?
    -Jag undrar...

  258. Det handlar om vad du gillar.

  259. Är det jobbigt att sitta still?
    Då kan man testa en sån här.

  260. Då rör man på sig lite hela tiden.
    Kroppen rör sig automatiskt.

  261. -Hur känns det där?
    -Skönt.

  262. Nästa gång kan du ligga
    i en puffis om du vill.

  263. -I en puffis, ja. Absolut.
    -Det måste du testa.

  264. Bobbo,
    du kanske vill ligga i en puffis?

  265. Nej, men beskriv vad du sitter på.
    Hur känns det?

  266. I stället för att skruva på stolen
    så att man åker ut till slut-

  267. -sitter man och jazzar lite
    på den här.

  268. Jag är lite skeptisk. Folk får sitta
    i en puff med sina grejer.

  269. Det är klart att ungarna gillar det.
    Men lär man sig nåt?

  270. Det är så roligt. Det är föräldrar
    som ställer den frågan.

  271. "Lär de sig nåt, då?"

  272. Skälet till att de lär sig nåt
    är att de får använda den.

  273. Om jag tar bort den från dig
    och jag ska berätta nåt för dig-

  274. -och efter ett tag
    börjar du tänka på nåt annat...

  275. Om jag inte vet att du behöver en sån
    tror jag att du lär dig.

  276. Men du är nån annanstans.

  277. -Ökar koncentrationen?
    -Absolut.

  278. Diskussionerna kring förhållningssätt
    var tuffa.

  279. Förbud, som jag har svårt att se
    vad det har med lärande att göra...

  280. Vi hade förbud mot kepsar,
    tuggummi, jackor i klassrummen o.s.v.

  281. Det var en tuff grej att ta. Många av
    lärarna reagerade oerhört starkt.

  282. För de såg det som
    ett påhopp på professionen.

  283. Medan forskningen visar att kepsen
    hjälper elever inom det här spektrat-

  284. -att skärma av och få koncentration.
    Tuggummi främjar koncentration.

  285. Varför ska vi jobba mot forskningen?
    För mig är det jättekonstigt.

  286. Att jobba med det är professionalism.
    Men den diskussionen var supertuff.

  287. Lärare har hotat med att sluta,
    man har gråtit-

  288. -vi har varit osams
    i stora diskussioner och så vidare.

  289. Men vi har ändå kommit fram till
    ett gemensamt sätt att tänka-

  290. -där eleven är i fokus hela tiden.
    Det är eleven som är viktigast.

  291. Vi ställer oss bakom stolarna.

  292. Anledningen till att vi lyckas som
    skola är att vi pratar med eleverna.

  293. Vi frågar vad de behöver
    för att lyckas och anpassar.

  294. För jag har inte träffat en enda elev
    under tjugo år i skolans värld-

  295. -som har gett ett ouppnåeligt
    ultimatum. Det finns inte.

  296. Ungarna vet vad de behöver
    och ber om adekvata saker.

  297. De ber om en sån här,
    som främjar koncentrationen.

  298. De ber om att få tugga tuggummi,
    ta pauser och käka en macka.

  299. Det är så lätta grejer.
    Det är nyckeln till att lyckas.

  300. Att lyssna på eleverna och att ge dem
    egenmakt kring sin skolsituation.

  301. Det var intressant och ångestfyllt
    att vara tillbaka i plugget.

  302. Men... Jag ska vara ärlig.
    Jag var väldigt skeptisk.

  303. Jag tänkte att det här med att sitta
    i en puff och tugga tuggummi...

  304. Jag tänkte
    att det inte kommer att funka.

  305. Men nåt gör att de som inte klarar
    den vanliga skolan fixar det här-

  306. -med kortare genomgångar
    och det npf-säkrade sättet att jobba.

  307. Alla här har behörighet. De har
    100 % behörighet till gymnasiet.

  308. Min skepsis spelar inte så stor roll.
    Resultaten talar för sig själv.

  309. Oliver ska träffa
    fysioterapeuten Ulrika.

  310. Hon är expert på
    barn med npf-diagnos.

  311. Vet du vad vi ska göra i dag?
    Inte? Modigt att komma i alla fall.

  312. Jag vet
    att Oliver har fått diagnosen adhd.

  313. Han hade svårt
    att vara stilla i klassrummet.

  314. Han började vara mer i gardinerna
    än att sitta stilla.

  315. Jag vet också att han lärde sig
    att crawla i stället för bröstsim.

  316. Jag tänkte
    att vi ska ha ett gympapass först.

  317. Jag kommer att visa dig
    och berätta vad jag ser.

  318. Att lära sig att crawla är enklare
    motoriskt än att lära sig bröstsim.

  319. I bröstsim måste man ha mer kraft och
    vinkla upp huvudet gentemot armarna.

  320. Och du ska vinkla upp fötterna
    som du inte ser.

  321. När du crawlar
    ligger du i vattenlinjen-

  322. -och du har lärt dig
    att ha ansiktet i vattnet.

  323. Många med motoriksvårigheter
    har svårt att isolera huvudet.

  324. De rör sig som ett block
    eller tappar armarna.

  325. Så de blir så här.
    Då blir det svårt med bröstsim.

  326. Jag tänker
    att vi bara börjar och kör.

  327. Vänd! Vänd!

  328. Om man får motorisk uthållighet,
    får man uthållighet i klassrummet.

  329. Det hänger ihop med att orka göra
    mycket och länge när man blir äldre.

  330. -Snyggt! Sätt dig på golvet.
    -Ulrika är en helt fantastisk person.

  331. Hon besitter väldigt mycket expertis
    kring barn.

  332. Inte bara om barns fysiska hälsa,
    utan även om självbilden.

  333. Om hur man uppmärksammar sig själv-

  334. -och kan sätta ord och bilder
    på sig själv.

  335. Hur bra är du på
    att sitta stilla i skolan?

  336. Dålig? Är det sant?

  337. Nej. Men vilket är ditt favoritämne?
    - Oliver vill inte prata så mycket.

  338. Han kan inte sätta ord på
    sina känslor nyanserat.

  339. Han har även svårt
    att beskriva sig själv.

  340. En blomma.
    Nu skriver jag "Oliver" här.

  341. Nu ska du få skriva fem saker
    som beskriver hur du är.

  342. "Jag är verkligen" vad då?

  343. Jag ritade en blomma. Med fem blad
    skulle han berätta hur han är.

  344. Han skrev "busig". Han kom inte på
    nåt mer om sig själv.

  345. -Jag är busig!
    -Han tycker det.

  346. En del barn ser och tar in
    hela världen, men vem är jag?

  347. Det är mycket svårare att se och
    kanske tänka positivt om sig själv.

  348. Han hade väldigt svårt att hitta
    "vem är jag".

  349. Du väger ju ingenting! Så!
    Ska du komma ut nu?

  350. Om man bedömer det som
    att han konstant upplever själv-

  351. -att han har den här stressnivån
    funkar det inte.

  352. Hur känner du själv?

  353. Vännerna har ju försvunnit.

  354. Det gör ju jättemycket.

  355. Finns det nånting
    som du kan ta med dig efter i dag?

  356. Just det här att stärka
    hans självbild och självkänsla.

  357. -Ingen speciell?
    -Varför är det jobbigt att prata om?

  358. Hon ställde frågor om honom, och han
    kan inte säga vad han är bra på.

  359. Han skriver: "Jag är busig."

  360. "Vem säger det?
    Nån annan eller du själv?"

  361. "Jo, men jag är busig." Han kan inte
    säga nåt annat som han är duktig på.

  362. Eller vad han är bra på
    eller vad han blir stärkt av.

  363. Det är rätt jobbigt att se, faktiskt.

  364. Man känner sig rätt misslyckad
    som förälder.

  365. Alla får bättre koncentration
    om de rör på sig fysiskt.

  366. Det gäller dem med adhd särskilt.

  367. Man lät barn med adhd spela
    koncentrationskrävande dataspel-

  368. -och jämförde med barn
    som inte hade adhd som spelade samma.

  369. De med adhd presterade sämre
    på det koncentrationskrävande.

  370. Inte så konstigt. Men när man lät dem
    vara fysiskt aktiva och sen spela-

  371. -blev alla bättre på spelet.
    Både de med och utan adhd.

  372. Men de som hade adhd
    blev särskilt mycket bättre.

  373. Fysisk aktivitet tycks ge särskilt
    bra koncentration hos dem med adhd.

  374. Barn med adhd som är fysiskt aktiva
    före skolan kan sänka sin medicindos.

  375. Inte ta bort, men sänka dosen.

  376. Jag tror att det här beror på
    att de som har adhd-drag-

  377. -kanske har haft roller i stammen
    som jägare-

  378. -där de har fått mer utlopp för
    fysisk aktivitet i sin livsstil.

  379. När de placeras i ett klassrum där de
    ska lyssna på läraren vid tavlan-

  380. -går det extra mycket emot
    deras biologi.

  381. När de är fysiskt aktiva,
    efterliknar de mer sin biologi.

  382. Fysioterapeuten Ulrika
    vill se hur Olivers vardag ser ut.

  383. Därför besöker hon honom i skolan.

  384. Om man tänker på miljön,
    är det en för stor grupp för honom.

  385. För han lyssnar ett tag.

  386. Men alla andra är med,
    lyssnar och koncentrerar sig.

  387. Men Oliver tappar tråden.

  388. När han får en direkt fråga
    är han med och svarar.

  389. Men han skulle behöva en mindre grupp
    där han är med på ett annat sätt.

  390. Han försvinner bort.
    Sen försöker han hitta strategier.

  391. Han går och hämtar en sak, han ritar,
    han gör andra saker.

  392. -Hänger du med på den där uppgiften?
    -Ja, jag lyssnar.

  393. -Yes. - Do you know what we're doing?
    -Yeah, a little bit.

  394. Han vet. Jag skriver.

  395. Jag har pratat med Olivers assistent
    och klasslärare. Båda är fantastiska.

  396. Jag tror att vi ser lika på saken.

  397. Jag visade
    hans skattning av skolsituationen.

  398. De reagerade jättekraftigt.

  399. Jag tror att många lärare
    känner sig misslyckade då.

  400. Men det är inte det
    som det handlar om.

  401. Utan det handlar kanske om
    att han inte är i rätt situation.

  402. De är jättefina, men Oliver kan inte
    tillgodogöra sig som de andra.

  403. Och jag misstänker att det är så här
    större delen av tiden, varje dag.

  404. Den största utmaningen är egentligen
    inte Olivers, utan omgivningen.

  405. Att verkligen förstå hur han mår,
    och hjälpa honom att må bättre-

  406. -få kompisar
    och ha positiva förväntningar.

  407. Oliver har problem att hålla kvar
    motivationen för fritidsaktiviteter.

  408. Måns Lööf har god kunskap
    i det här ämnet.

  409. Fantastiskt att få träffa dig!
    Jag har hört mycket bra om dig.

  410. Mitt namn är Måns Lööf. Jag jobbar
    till vardags som sjuksköterska.

  411. Jag har specialiserat mig runt adhd-

  412. -och framför allt utbilda och hjälpa
    barn med adhd och deras föräldrar.

  413. -Oliver har provat på idrotter.
    -Bra.

  414. Ja.
    Jag kommer från en idrottsbakgrund.

  415. Jag tycker att det är viktigt
    med det sociala.

  416. Han är tio år. Vi har kommit med
    förslag under hela hans uppväxt.

  417. Han är första barnet, så han har
    fått prova på mer än sina syskon.

  418. Han gick på gymnastik
    när han var två...

  419. Många gånger känner föräldrarna en
    lycka när barnen börjar med nånting.

  420. En svårighet för barn med adhd är att
    de ofta har svårt att motivera sig.

  421. Det är svårt att få dem
    att fortsätta.

  422. Till slut kom även jag till en gräns
    där jag funderade på:

  423. "Hur mycket ska jag pusha honom
    på ett bra sätt?"

  424. Det som du beskriver - jag utgår
    ifrån de föräldrar som jag träffat-

  425. -är det här som är dilemmat.

  426. Det stora problemet för barn med adhd
    är att motivera sig.

  427. Det klassiska är:
    "Du kan om du vill."

  428. Men det är faktiskt inte så.
    Jag brukar säga: "Du vill om du kan."

  429. Problemet som jag kan tänka mig är
    att gå från punkt a till punkt b.

  430. Att gå ifrån
    det som ger honom lust...

  431. Jag vet inte vad han gör hemma.
    Han kanske sitter vid datorn.

  432. Då ska han byta det
    till den här övergången.

  433. Alla övergångar... Det spelar ingen
    roll. Alla övergångar är asjobbiga.

  434. Exakt. - Vanliga misstag som ledare
    eller föräldrar gör är olika.

  435. I ledarskapet är man kanske otydlig
    som ledare. Man är inte förutsägbar.

  436. Jag brukar prata om förutsägbart
    ledarskap för att få det att fungera.

  437. För vi glömmer ofta att ledare måste
    få barnet att känna sig välkommet.

  438. Om inte ett barn känner sig
    välkommet, vill man gärna sluta.

  439. Det är ett misstag. Vi glömmer också
    bort varför man håller på med idrott.

  440. Dagens barn vill hålla på med socialt
    deltagande. Den sociala känslan.

  441. Att träffa kompisar och ha en oas
    där de får vara de som de är.

  442. Tävlande kan då bli jobbigt
    för vissa.

  443. Vi måste försöka se mer till
    att skapa den lustfyllda känslan.

  444. Jag rekommenderar föräldrar
    att göra en bra-bok.

  445. Varje kväll säger man: "De här
    tre sakerna i dag har du gjort bra."

  446. Det kan vara allt ifrån "du log mot
    mig" till "du hjälpte din syster".

  447. Sen frågar du: "Vad tycker du
    att du har gjort bra i dag?"

  448. Många föräldrar beskriver det som
    att när de gör det här-

  449. -så kan barnen läsa det där
    när de är ledsna.

  450. Det här kan du använda även
    vid idrotten. En bra idrottsbok.

  451. Att du och Oliver efter idrotten
    skriver ner vad som var bra i dag.

  452. Det gäller att samla på de positiva
    känslorna. Dem kommer han inte ihåg.

  453. Då kan man ta fram det.
    Så det är ett handfast tips.

  454. Nu när jag har fått träffa Måns
    känner jag att jag har blivit stärkt.

  455. Dels att jag ändå är på rätt spår.

  456. Jag har blivit stärkt av honom att
    fortsätta i spåren som jag gått i-

  457. -och har fått mer verktyg
    att använda mig av.

  458. Så jag ser det bara positivt
    att ha fått träffa Måns.

  459. Det kändes bra i hjärtat.

  460. Många saker landade
    när jag pratade med henne.

  461. Hon var klok,
    så det här kommer att gå utmärkt.

  462. Ibland behöver man bara
    de här små delarna och tipsen.

  463. De flesta tips som jag har
    kommer från föräldrars egna idéer.

  464. Några saker tror jag
    att hon kommer att få till bra.

  465. Bra-boken tror jag kommer att hjälpa
    när han håller på med idrott.

  466. Ett samlingsnamn för diagnoser som
    adhd, add, autism, ocd och dyslexi.

  467. Hjärnan hos en person med en npf
    arbetar ofta på högvarv-

  468. -och tar in fler upplevelser
    samtidigt än vad andra gör.

  469. Man kan vara
    extra känslig för ljus och ljud.

  470. Det kan vara svårt att fokusera.

  471. Personer med en npf-diagnos
    ser ofta världen på ett annat sätt.

  472. Forskare i dag är rätt säkra på
    att några av världens mest begåvade-

  473. -och kreativa människor
    hade hjärnor som funkade just så här.

  474. Oliver trivs bäst utan väggar och
    tak. Han ska få en naturupplevelse-

  475. -tillsammans med sin mamma,
    där motivationen sätts på prov.

  476. Med på äventyret är Renata Chlumska.

  477. Hennes medverkan
    borgar för ett lyckat äventyr.

  478. Renata har tagit sig runt USA
    med kajak och cykel-

  479. -och var den första svenska
    som besteg Mount Everest.

  480. Renata Chlumska.
    Professionell äventyrare.

  481. Jag hoppas kunna visa
    hur fantastisk naturen är-

  482. -och inspirera Oliver till att börja
    med nån friluftsaktivitet.

  483. Med är Christer Skog, som arbetar
    med fysiska aktiviteter för barn.

  484. Han har också tränat många landslag.
    T.ex. England, USA, Australien-

  485. -och han har varit förbundskapten
    för Sverige inom längdskidåkning.

  486. Oliver ska vara med om vandringen
    i dag, som innehåller lite klättring.

  487. I morgon ska vi paddla på Marvikarna.
    En av Sveriges kanske finaste sjöar.

  488. Och så ska vi cykla.
    - Här är en karta, Oliver.

  489. Vid den röda pricken är vi nu.
    Vi ska följa sjön, gå upp i bergen-

  490. -ner över en å och här väntar fikat.

  491. -Blir inte det bra?
    -En sak som ni bävar för.

  492. -Vad är "bäva"?
    -Gruva sig för.

  493. -Vad är "gruva"?
    -Jamen lite så här...

  494. -Oroar.
    -Att vi ska se en orm.

  495. Syftet med det här är
    att försöka få honom intresserad av-

  496. -en annan aktivitet
    än han är van vid.

  497. Han har provat på allt möjligt.
    Det funkar inte.

  498. Det som man hoppas på är att han
    ska kunna uppleva det enformiga-

  499. -men ändå uppleva nåt hela tiden.
    Lite meditativt också.

  500. Att gå här eller vara i skolan?
    Hur, ungefär?

  501. -Vara här.
    -Vara här.

  502. Vilken härlig kille!
    Det gick jättebra att gå.

  503. Bra energi. Han höll geisten uppe.

  504. Det finns mycket att titta på
    i skogen. Han var observant.

  505. -Nu satte sig båda.
    -Där är en orm till!

  506. -Jag sa ju att jag hörde en orm!
    -Ja, du hör ju allting.

  507. Vad bra att du såg den också.
    Du stärks ju av det här.

  508. Jag känner hur du skakar.
    Och du står på min fot. Det är lugnt.

  509. Vill du sätta dig ner?
    Nej. Inte helst. Vi går i stället.

  510. -Vi är snart framme. Jag går först.
    -Vi såg tre ormar!

  511. Jag hittade två i vattnet
    och en på land som var så här nära.

  512. Han upptäckte tre stycken ormar,
    och han blev väldigt skärrad.

  513. Han började skaka. Det märktes
    att han blev väldigt rädd.

  514. Det är en naturlig reaktion
    på ett sätt när man ser en orm.

  515. Men han hanterade det fantastiskt bra
    och kom snabbt in i-

  516. -att vi skulle börja gå igen.
    Han tyckte nog att det var spännande.

  517. -Nu har vi gått nästan en mil.
    -Vid klättringen var han trött.

  518. Men han var rätt peppad ändå. Han såg
    väggen som han skulle klättra uppför.

  519. Då kör vi.

  520. Du får försöka hitta små skrevor.

  521. Den första biten är nog knixigast.

  522. Sen har du ett bra grepp för vänster-
    handen. En bit längre upp. Där, ja.

  523. Precis. Perfekt.

  524. -Usch, vad läbbigt!
    -Men det ser bra ut.

  525. Han hade bra balans och kollade hela
    tiden var han kunde stå och greppa.

  526. Han var med. Jätteroligt!
    Och han ville prova igen och igen.

  527. -Bra, Oliver!
    -Kom igen. Jag är här.

  528. -Bra!
    -Så?

  529. -Vilket hopp du gjorde på slutet!
    -Bra kämpat!

  530. I dag ska vi åka och simma.

  531. Jag är orolig när man har tagit hit
    ett tv-team att det ska gå bra.

  532. Men Micke Rosén som Viggo
    ska simma med är fantastisk.

  533. -Ska vi säga hej?
    -Kolla, en hel bassäng.

  534. -Bassäng.
    -Du får säga: "Hej, Micke."

  535. -Hej, Micke.
    -Det är varmt i vattnet.

  536. -Vill du ha glasögon eller inte?
    -Glasögon.

  537. Nu hamnade den där det är djupt.
    Vi ska se hur djupt det är där.

  538. -Jag vill dyka!
    -Gör det, då.

  539. Han kanske inte är nån lagidrottare,
    men han skulle kunna åka på simläger.

  540. Du är jätteduktig, Viggo!

  541. Jag vill bara komma över
    den första puckeln och sen få in...

  542. Min plan är att idrott ska vara
    Viggos nyckel till kompisar.

  543. Nu får han flyta som en sjöstjärna.
    Så här lugn är han aldrig. Titta nu.

  544. Bra, Viggo! - Jag gillar det med
    Micke. Han får leka av sig först.

  545. Han kommer ändå inte att lyssna.
    Han vill slänga ringen i vattnet.

  546. Men nu drar han ner tempot.
    Jag tycker att det är fascinerande.

  547. Jag lyckas aldrig få Viggo så lugn.
    Det har nog med vattnet att göra med.

  548. I dag ska vi ut på vattnet.
    Det är alltid härligt.

  549. Jag vet inte hur trygg Oliver
    känner sig på vattnet.

  550. Det ska bli spännande i dag. Det är
    fantastisk paddling på Marvikarna.

  551. Vi ska se om Oliver kan uppleva hela
    grejen. Vi har tur med vädret också.

  552. Sitta still i en kajak? Ja...

  553. Hög- eller lågoddsare?
    Nä, jag tror att det går bra.

  554. -Jag vill sitta själv!
    -Han får sysselsätta sig med nåt.

  555. Man får röra på kroppen och köra på.

  556. När Oliver kör utan medicin i dag
    gäller det att hålla i gång honom-

  557. -så att han får anstränga sig.

  558. Vi sitter i ranka kajaker. Man får
    inte vara för yvig i rörelserna.

  559. Om man blir lite övertänd,
    kan det lätt bli att man går omkull.

  560. -Det vill vi ju inte.
    -Ah! Hel...

  561. Helvete...

  562. Det är inte lätt att hålla i
    en så stor paddel. Du gör det bra.

  563. Fina och jämna paddeltag.

  564. Det är värre än Gröna Lund. Lyft upp
    den så att den inte slår i vattnet.

  565. Det är bättre än karuseller.

  566. -Har du varit på Liseberg nån gång?
    -Nej.

  567. Han har haft jättekul.

  568. -Vad var roligast i dag?
    -Gunga!

  569. -Så.
    -Jag behöver din cigarettändare.

  570. Man kan göra mer saker i naturen
    som man inte kan i Stockholm.

  571. Då kan man springa, leka
    och göra vad man vill.

  572. Men i skolan måste man sitta på en
    tråkig bänk och lyssna på läraren.

  573. När man väl har tagit steget att vara
    i naturen, får man en annan ro.

  574. Ett annat lugn.

  575. Jag kan hoppas att de här dagarna
    ger Oliver och hans mamma-

  576. -ett självförtroende att göra mer
    av den här typen av aktiviteter.

  577. Och att han mår bra av det. Att han
    känner att det ger nånting tillbaka.

  578. Han har väldigt svårt
    att visa känslor här och nu.

  579. Men han kommer nog att vara stolt
    över det när han kommer till skolan.

  580. Det visade sig innan.
    Han pratade inte om det hemma.

  581. Men i skolan hade han berättat
    att han skulle gå si och så långt.

  582. Han nämnde det inte mycket hemma.
    Då tror man att han inte bryr sig.

  583. Men väl hemma när man själv inte är
    med kommer han att vara stolt.

  584. Vilken snygg sladd!

  585. Du ska få nånting som man får när man
    har segrat och utmanat sig själv.

  586. Ja!

  587. Och så måste vi skaka flaskan.
    Det behövde vi inte. Grattis!

  588. -Vilken smäll!
    -Gott?

  589. Vad bra!

  590. Oliver har fått testa
    en massa coola grejer.

  591. Jag håller tummarna för att nåt av
    det här har fångat hans intresse.

  592. Den riktiga utmaningen är
    att inte tröttna, gå med i en klubb-

  593. -och få kompisar. Lyckas han med det,
    kanske det löser sig med skolan.

  594. Av de fyra saker som vi gjorde-

  595. -tror jag att cyklingen kommer han
    att ha lättare för att ta sig an.

  596. Vi cyklar till Brunnsviken
    när vi badar. Det är inga problem.

  597. Vi har Lill-Jansskogen runt knuten.
    Förra året cyklade vi i den.

  598. Jag hoppas att han kan fortsätta med
    det. Hans lillebror är på om det.

  599. -Tjena, gänget!
    -Tjena! - Vem är det som kommer?

  600. -Känner vi honom?
    -Tjena, Ossian! Hur är läget?

  601. -Hej, Måns! Kul att se dig igen.
    -Vad fint! Får man smaka nåt?

  602. Jag är törstig och hungrig.

  603. -Ska du ha lite energi för cykling?
    -Det här känns lagom.

  604. Jag har förstått att när man
    cyklar mycket, fikar man mycket.

  605. -Är du sugen på att börja med nåt?
    -Nej.

  606. -Var det nåt som... Va? Vad då?
    -Att paddla.

  607. Paddla?
    Det hade varit kul att paddla nu.

  608. Utan nåt proffs.
    Han ska alltid ha proffs i sin båt.

  609. -Jag vill paddla själv.
    -Vill du paddla själv? - Du, då?

  610. Kan du tänka dig
    att paddla med mamma?

  611. Då kan alla tänka sig att paddla.

  612. -Jag tänker inte paddla.
    -Du sa ju det precis, Ossian.

  613. Han är lite orolig över krokodilerna.

  614. Han har pratat positivt om
    kanot och kajak också.

  615. Vi är också här i dag för att han ska
    visa sina syskon vad han har upplevt.

  616. Det är fortfarande det här att...

  617. För tillfället är det
    att det fungerar individuellt.

  618. Samtidigt måste det vara indivi-
    duellt och inte påverka nån annan.

  619. För i vissa individuella grejer
    kan man bli påverkad av andra ändå.

  620. Nu fungerar golfen som han har börjat
    köra. Det är bara han själv.

  621. Parkouren fungerar också jättebra,
    för det är bara han.

  622. Medan andra lagidrotter
    just nu inte fungerar.

  623. Men jag stänger absolut inga dörrar
    till det.

  624. Adhd kännetecknas av att man har
    problem med uppmärksamhet-

  625. -problem med impulskontroll och
    problem med överaktivitet. - Ja? Bo?

  626. Pappa säger att tjejer inte kan ha
    adhd. För de är inte så studsiga.

  627. Du kan hälsa din pappa
    att add är en form av adhd-diagnos.

  628. Då har man problem med uppmärksamhet
    men kanske inte har hyperaktiviteten.

  629. Det är väl inte konstigt att det är
    olika på flickor och pojkar?

  630. Kan du slå upp atlasen på sidan 17-

  631. -så ska vi prata om när Tyskland var
    två länder. Öst- och Västtyskland.

  632. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Oliver

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det finns en massa energi som rusar runt i kroppen på barn med adhd. Men alla är olika. Vissa kan inte sitta still, andra kan inte sätta i gång och de allra flesta har väldigt svårt att koncentrera sig. Hur kan föreningar och idrottsledare jobba? Hur kan man som förälder stötta sitt barn? Och vilka specifika fördelar finns det med fysisk aktivitet för barn med NPF-diagnoser? Måns Möller följer 10-åriga Oliver genom de utmaningar som uppstår när han ska hitta en ny fritidsaktivitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Teckenspråk
Ämnesord:
Barn med adhd, Barn med funktionsnedsättning, Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Familjer, Fritidsverksamhet, Fysisk träning, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Superungar - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Alicia

Avsnitt 1 av 6

Alicia har adhd, Aspergers syndrom och en liten språkstörning. Hennes stora passion är hästar. Bland skolkamraterna känner hon av sitt utanförskap, men hos hästarna kan hon vara sig själv. Som många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har hon svårt att sova. Örjan Swahn, psykolog och psykoterapeut, ska träffa Alicia och se över hennes kvällsrutiner. Örjan har hjälpt många barn med sömnsvårigheter. Förhoppningsvis har han några knep som kan få henne att slappna av och sluta tänka skrämmande tankar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Oliver

Avsnitt 2 av 6

Det finns en massa energi som rusar runt i kroppen på barn med adhd. Men alla är olika. Vissa kan inte sitta still, andra kan inte sätta i gång och de allra flesta har väldigt svårt att koncentrera sig. Hur kan föreningar och idrottsledare jobba? Hur kan man som förälder stötta sitt barn? Och vilka specifika fördelar finns det med fysisk aktivitet för barn med NPF-diagnoser? Måns Möller följer 10-åriga Oliver genom de utmaningar som uppstår när han ska hitta en ny fritidsaktivitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Elmie

Avsnitt 3 av 6

Elmie, 13 år, har autism och hennes utbrott på morgnarna påverkar resten av dagen för hela familjen. Hur skulle Elmie själv vilja ha det? Vilka metoder och verktyg fungerar när allt låst sig? Måns tror att psykologen Bo Hejlskov skulle kunna hjälpa familjen. Vi möter också Lars som är 34 år och fick sin asperger-diagnos när han var 18. Lars berättar om livet före diagnosen, om hur hans ordningssinne kommer till sin rätt på jobbet och hur han träffade sin kärlek. Och så påbörjar programledaren Måns själv en adhd-utredning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Gabriel och Jacob

Avsnitt 4 av 6

Syskonen Gabriel och Jacob har båda adhd och är hyperaktiva. De har svårt med impulskontroll och bråkar en hel del med varandra. Logopeden Ebba Almsenius möter familjen och ger både Gabriel och Jacob metoder för hur de ska kunna hantera sina aggressioner och klara av vardagen. Och så väntar en överraskning; bröderna får spela in en låt med sin idol Stress. Måns möter musikalartisten Frida, 32 år, som fick sin adhd-diagnos när hon var 21. Diagnosen kom som en lättnad eftersom hon känt sig missförstådd hela livet

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Elsa

Avsnitt 5 av 6

Elsa, 13 år, har adhd och asperger. En dag i skolan med buller och sociala relationer tröttar ut henne totalt. Hur ser livet ut från hennes sida, och hur skulle hon vilja ha det om hon själv fick välja? Ebba Almsenius besöker Elsa och hennes familj. Hon ger förslag på strategier och verktyg som kan göra skoldagen lite mindre ansträngande för Elsa. Och i London får cellisten Elisabeth Wiklander besök av Måns. Elisabeth berättar om sitt liv med asperger och hur det så småningom börjat fungera riktigt bra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Liam

Avsnitt 6 av 6

Vi får följa Liam 10 år och hans familj. Liam har asperger och DCD (bristande motorisk förmåga). Familjens vardag påverkas på många sätt, och tidvis har de det väldigt jobbigt. Drömmen är att Liam ska lära sig cykla, då skulle han få mer frihet och familjen kunna cykla tillsammans. Liam får hjälp med motoriken av sjukgymnasten Ulrika Myhr, och hela familjen får träffa en terapeut som specialiserat sig på NPF-familjer. Och så möter Måns 15-åriga Noel med adhd, en hemmasittare som kom tillbaka.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta My life my lesson

Felicia förlorade tidigt sin biologiska pappa och växte upp tillsammans med en styvpappa som misshandlade mamman. Efter tio år separerade Felicias mamma från styvpappan. Felicia vill leva ett vanligt tonårsliv, men hennes situation och upplevelser hindrar henne. Situationen förvärras när pappan hotar mamman till livet och familjen tvingas leva i ovisshet tills de får ett skyddat boende. Hoten leder till rättegång där Felicia måste vittna, och frågan är hur hon ska orka. Under två år får vi följa Felicias liv där konsekvenserna för barn som upplever våld i nära relationer blir tydliga.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Curts resa

Curt Lofterud växte upp i Värmland på 1930-talet. Tidigt i sin barndom insåg han att han var för svag för att jobba fysiskt i skogen eller på ett bruk. Han ville studera, men det fanns varken pengar eller resurser till det i hans fattiga arbetarhem. Men han hittade ändå en väg, och några möten blev helt avgörande för hur hans liv skulle formas.

Fråga oss