Titta

Superungar - teckenspråkstolkat

Superungar - teckenspråkstolkat

Om Superungar - teckenspråkstolkat

Vi möter familjer med barn som lever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan till exempel vara adhd, Aspergers syndrom eller autism. Programledaren Måns Möller träffar en familj per avsnitt, och vi får ta del av de problem just den familjen har i vardagen. Måns sätter varje familj i kontakt med en expert som ska hjälpa dem att minska stressen och få en enklare vardag. Parallellt med huvudberättelserna träffar vi vuxna med NPF och Måns son Viggo, som har autism.

Till första programmet

Superungar - teckenspråkstolkat : Gabriel och JacobDela
  1. Alla stöter på de här barnen, men man
    kan tolka beteendet på olika sätt.

  2. De här barnen gör så gott de kan.

  3. Alla försöker att uppföra sig-

  4. -utifrån de förutsättningar de får-

  5. -men om omgivningen inte skapar
    förutsättningar, så kan det bli...

  6. ...väldigt svårt.

  7. Jag heter Måns Möller, och jag är
    pappa till Viggo, som har autism.

  8. Jag har träffat barn med olika
    diagnoser och fascinerats av dem.

  9. I den här serien träffar jag barn
    med NPF-diagnoser och deras familjer.

  10. Jag vill hjälpa dem att förstå
    att de kan göra precis vad de vill.

  11. Vägen till målet kan bli annorlunda-

  12. -och för att nå målet tar jag hjälp
    av de bästa experterna i landet.

  13. De här barnen är superungar.

  14. Jacob och Gabriel har diagnosen adhd-

  15. -precis som Frida,
    som drar nytta av det.

  16. Vi möter även experten Ebba
    som jobbar med barn med diagnoser.

  17. Jag heter Gabriel, och jag är 11 år.

  18. Jag heter Jacob. Jag är 9 år.

  19. -Vi gillar tv-spel...
    -...taekwondo och fotboll.

  20. Jag är ute med brudarna i Uppsala.

  21. Men nu ska jag hem
    till Gabriel och Jacob.

  22. De har problem med impulskontrollen.

  23. De bråkar inte bara med varandra,
    utan klasskamrater och alla andra.

  24. De har adhd, som det heter.

  25. Vi ska kolla läget,
    så ha det bra, tjejer. Hej!

  26. Tjena! Måns heter jag.
    Vem är Gabriel, och vem är Jacob?

  27. -Gabriel.
    -Hej.

  28. -Jacob.
    -Du är Jacob.

  29. Vi bråkar väldigt ofta om smågrejer.

  30. Som vem som ska spela först-

  31. -eller vem som ska borsta tänderna
    först.

  32. Lite så.

  33. Gabriel! Skärp dig.

  34. Jacob, sluta nu.

  35. Jag kommer att höja ljudet till max
    på Fortnite.

  36. Du kommer att höra skottlossning
    tio gånger värre än normalt.

  37. Jag skiter i honom.
    Jag kommer att överrösta Spotify.

  38. Du håller på att jävlas med mig.

  39. Han gör sig nästan förtjänt av stryk.

  40. Han jävlas inte med dig. Sänk rösten!

  41. Vi retar varandra, och han slår mig.

  42. Exakt! Din jävla idiotjävel...

  43. Hör du, vad är det där för språk?

  44. -Lägg av! Lugna ner dig nu.
    -Håll käften.

  45. Säger du "håll käften" till mig?

  46. -Här är vardagsrummet. Där är köket.
    -Ja, exakt.

  47. Där är mamma och pa...

  48. -Mamma och Björns rum.
    -Jacob kan visa sitt rum.

  49. -Är det här Jacobs rum?
    -Vi har precis fixat mitt rum.

  50. En soffa och ett bord, så att jag
    kan sitta här och spela mina spel.

  51. Mycket av konflikterna hemma sker ju
    på grund av att de inte kan turas om.

  52. Mestadels är det när de ska spela.

  53. Du sitter i en robot. Vad tror du?

  54. -Jag ska köra Fortnite.
    -Nej.

  55. -Jo! Jo! Då blir det orättvist.
    -Varför är det orättvist?

  56. De får spela Xbox, och jag har inget
    att spela på. Väldigt kul...

  57. -Du har spelat redan.
    -Jag har inte spelat klart.

  58. -Vad fick du inte spela?
    -Kontrollen är puckad!

  59. Konflikterna kan till exempel uppstå
    när de ska borsta tänderna.

  60. De kommer nära varandra, nån armbåge-

  61. -och så exploderar det bara
    ganska snabbt.

  62. När de ska gå på toa
    innan man ska gå och lägga sig...

  63. Så fort Jacob hör att Gabriel ska gå
    på toa, då ska han springa först.

  64. Det är fult att öppna dörren
    när nån sitter på toaletten. Jacob!

  65. Han kan tvinga fram en bajskorv
    bara för att jävlas med sin bror.

  66. -Vad är det för spel som du har?
    -Assassain's Creed.

  67. Då är man mördare, alltså.

  68. När jag var liten så var man en apa
    som samlade bananer och sånt.

  69. Det är inte din grej riktigt.

  70. Här har aliens landat på jorden.
    Här är Batman.

  71. -Här är Batman.
    -Här är mina Wii-spel också.

  72. Oj! Hur mycket pengar har ni lagt
    på spel? Det är ju flera miljoner.

  73. Jag märkte tidigt med både Jacob
    och Gabriel att nåt inte stämde.

  74. I Gabriels fall märkte jag att han
    hade för mycket av det här "hyper".

  75. Jacob var överallt.
    Han satt aldrig still.

  76. Det var nästan på en helt annan nivå
    än Gabriel. Det var mycket svårare.

  77. Jacob, i det här programmet
    träffar jag olika ungdomar och barn-

  78. -med diagnoser, som det heter.

  79. -Du har ju adhd, va?
    -Ja.

  80. -Vad vet du om det där, då?
    -Den påverkar mig på olika sätt.

  81. Det gör mig ofokuserad, och så
    har jag svårt att sitta stilla.

  82. Det jobbiga är...

  83. ...att man får svårt att sitta still.

  84. Man blir lätt irriterad,
    och det blir ganska tråkigt.

  85. Tjena! Hur är det? Du har en Xbox.
    Men har du inga spel?

  86. Jo, jag har spel där,
    och så har jag fler saker.

  87. Herregud, alltså!
    Vad mycket spel ni har.

  88. Jag snackade ju med brorsan innan.

  89. Vi pratade lite
    om det här med att ha en diagnos.

  90. Han sa att han har adhd.

  91. -Det har du också, va?
    -Ja.

  92. Vad är grejen med det?
    Hur tror du att det påverkar dig?

  93. Jag blir lite mer ovanligt arg
    till skillnad från vissa andra.

  94. Har du nåt exempel?
    Vad händer då, liksom?

  95. Jag kan välta omkull saker.
    Jag tar ut min ilska mest på möbler.

  96. -Har du pajat nåt dyrt nån gång?
    -Av misstag en ruta.

  97. -Var det i skolan eller hemma?
    -I skolan.

  98. Då blev det världens liv, va?
    Sånt där har jag också gjort.

  99. Gabriel kan bli riktigt förbannad.
    Då går det inte att prata med honom.

  100. Det kan pågå ganska länge.

  101. Det blir väldigt svårt
    att hantera honom.

  102. Jag har inte lärt mig hur jag ska
    prata med honom, för det går inte.

  103. Jag tänkte försöka hjälpa familjen,
    så att det blir mindre bråk hemma-

  104. -på nåt sätt. När brukar det vara
    bråk här hemma mellan dig och Jacob?

  105. Ibland på rummet
    om vem som ska välja tv-program-

  106. -eller vem som ska spela först.

  107. -Han kan vara lite retlig.
    -Är han en retsticka?

  108. -Ja, lite.
    -Vad säger han då?

  109. Han brukar säga
    lite dumma saker och onödiga saker.

  110. -Sånt som jag inte tycker om.
    -Jag fattar. Säger du nåt tillbaka?

  111. -Nej.
    -Är det bara han som bråkar?

  112. Nej, jag kan också ha en tendens
    att göra lite.

  113. Det är lika bra att säga som det är.
    Det blir ju knasigt att säga på tv:

  114. "Det är han som bråkar. Jag läser
    bara Bibeln och äter grönsaker."

  115. Jag brukar liksom skrika lite-

  116. -och kanske ibland
    bara göra nån lätt sån här.

  117. Du bara klappar så.
    "Vad du är dum, Jacob."

  118. -Skärp dig. Gör du så?
    -Nej, jag brukar mer...

  119. Visa, då.

  120. Jag vill inte ta i,
    men det är typ mer så. Jag brukar...

  121. Så? Det här kändes ju inte.

  122. Du får slå hur hårt du vill en gång.

  123. Gör du så på honom? Okej, jag fattar.
    Och då blir det bråk?

  124. Det verkar hända mycket i din hjärna.

  125. -Får du ut alla tankar?
    -Ja, ibland när jag rappar.

  126. Rappar? Så du är lite artistiskt
    lagd. Har du nån rapfavorit?

  127. -Jag har en låt som jag kan utantill.
    -Kan du inte visa det, då?

  128. -Inte hela låten.
    -Kör det du kan. Det vore skitfräckt.

  129. Polarn röker braj
    utanför fritidsgården

  130. Tjackisen
    står och dyrkar nåt av låsen

  131. Polarns mamma
    gömmer systembolagspåsen

  132. Välkommen till mina områden

  133. -Sen har jag glömt bort det andra.
    -Det var jättebra!

  134. -Tjena, Gabriel.
    -Hej.

  135. -Hur har din dag varit i skolan?
    -Så där.

  136. -Vad då, då?
    -Engelskan blev lite misslyckad.

  137. -Varför det?
    -Nån började bråka i klassrummet.

  138. -Hur menar du? Berätta.
    -Bord flög åt sidan.

  139. Flaskor flög åt sidan...åt helsike.

  140. Jackor och allting blev förstört.

  141. Mycket blev liksom förstört
    under lektionen.

  142. Om jag jämför skolan och hemma,
    så är nog skolan lite brutalare.

  143. Där sägs det mycket dummare grejer-

  144. -än vad som sägs hemma.

  145. Och det görs grejer
    som alla ångrar i klassen.

  146. -Är det mycket bråk?
    -Nej, inte med mina kompisar.

  147. -Men andra människor på min skola.
    -Såna som ska bestämma och sånt?

  148. De tror att de är coola,
    och så hoppar de på mig.

  149. Då blir jag sur och hoppar tillbaka.

  150. Det som jag reagerar på är
    att de säger väldigt taskiga saker.

  151. De kan säga "idiot".

  152. Jag ska inte säga alla, för det är
    väldigt fula ord som de säger.

  153. Då tänder jag till
    och får utbrott på dem.

  154. De säger så för att de vill få ut
    min ilska för lite skratt-

  155. -fast det blir inte mycket skratt.

  156. De går hem med skuldkänsla-

  157. -och jag går hem med skuldkänsla
    för det som jag gör.

  158. Det är mest jobbigt när barnen inte
    känner nån glädje att vilja finnas-

  159. -eller gå till skolan. De dagarna har
    kommit för både Gabriel och Jacob-

  160. -men mest för Jacob, som inte
    har känt nån trygghet i skolan-

  161. -och inte kunnat prata med nån.

  162. De kastar saxar,
    kallar mig för saker-

  163. -och...slår mig ibland.

  164. Ibland, bara ibland,
    går jag och säger till fröken.

  165. -Har jag tagit nåns plats?
    -Nej.

  166. Nu ska vi försöka hitta nån
    så att det blir mindre bråk här.

  167. Om alla skruvar lite
    - mamma, Björn och ni-

  168. -så blir det en stor förändring.

  169. Hör ni, grabbar, har vi en deal?

  170. Bra. Jag drar vidare, då.
    Hej då! Puss puss!

  171. Och du visade ditt rum.

  172. Det skulle betyda väldigt mycket
    för oss att få hjälp.

  173. Jag tror att barnen mår mycket bättre
    om vi får hjälp med strategierna-

  174. -om hur vi ska lösa konflikter hemma.
    Vi blir nog en gladare familj.

  175. Jag ser att familjen behöver hjälp,
    men jag är ingen expert-

  176. -men det är logopeden Ebba Almsenius,
    så hon ska besöka Jacob och Gabriel.

  177. Men innan dess ska vi träffa Frida
    som har adhd och är musikalartist.

  178. Jag heter Frida, och jag är 32 år.
    Jag jobbar som musikalartist.

  179. Jag har diagnosen adhd
    som jag fick när jag var 21 år.

  180. Här har vi "Chess", som jag gjorde
    i höstas i Kristianstad.

  181. Jag spelade Florence.
    Här är en fin bild.

  182. Du har smak,
    du har stil och unik finess

  183. och förmåga att förödmjuka

  184. När jag fick min diagnos blev det
    skönt att veta vad det handlade om.

  185. Jag har alltid känt mig annorlunda,
    men det blev svart på vitt-

  186. -att det handlade om en diagnos.
    Man kan diskutera om de finns-

  187. -men det var ett sätt för mig att
    kunna läsa hur jag kan bli hjälpt.

  188. Det finns sätt att få hjälp.

  189. Det finns jättemånga fördomar
    mot diagnoser överlag.

  190. "Det överdiagnostiseras, och man
    medicinerar en massa små barn."

  191. Det kanske görs misstag ibland,
    men det räddade nog livet på mig.

  192. Det skönaste med adhd-diagnosen är
    att jag äger mig själv mer-

  193. -för om människor upplever mig
    annorlunda eller inte förstår mig-

  194. -så kan jag nu förklara varför.
    Det kan vara:

  195. "Jag har svårt med tidsuppfattning
    eller att ställa om helt plötsligt."

  196. Jag har lärt mig mycket om hur jag
    ska berätta vad som händer i mig.

  197. Jag blir accepterad
    på ett helt annat sätt-

  198. -än om jag bara är annorlunda
    eller inte kan sätta ord på det-

  199. -eller när jag var yngre
    och bara kände massor.

  200. Jag hade mycket destruktiva tankar,
    ångest och svarthet i mig.

  201. Jag ville inte riktigt leva.
    Jag hamnade på psyket och så.

  202. Det är jobbigt att jag blev
    så missförstådd så länge i livet.

  203. Att försöka fatta varför man
    inte blir omtyckt eller inte duger.

  204. Varför är det inte okej att bara vara
    mig? Varför är jag alltid för mycket?

  205. Jag medicinerade i fem år,
    men jag mådde inte bra av det.

  206. Jag fick tvångstankar, jag tappade
    alla muskler och blev jättesmal-

  207. -men nu kan jag känna:
    "Jag är inte dålig."

  208. "Jag vet varför jag är som jag är."

  209. Jag är på väg till Gävle, till
    jobbet: Folkteatern i Gävleborg.

  210. Jag ska repa "SAD Symphony".
    Vi har två veckor kvar till premiär.

  211. Jag blev musikalartist av en slump.

  212. Som liten fick jag uppmärksamhet
    när jag uppträdde-

  213. -och kanske mer uppskattning
    än när jag bara var mig-

  214. -så jag mådde som bäst på scenen.

  215. Vi satte upp "Fame", och jag sökte
    till Teaterhögskolan i Göteborg.

  216. Jag gick musikallinjen i tre år,
    och sen har det rullat på.

  217. This is my fight song

  218. take back my life song

  219. prove I'm alright song

  220. My power's turned on

  221. Starting right now I'll be strong

  222. I'll play my fight song

  223. and I don't really care
    Like a small boat...

  224. Det är en scenisk talang av rang-

  225. -men också alla hennes sångkunskaper
    och nivåerna av underhållande sång.

  226. När vi jobbar med sorg är det
    en bra resurs för att få upp tempot-

  227. -och få upp det från "avgrunden".

  228. Själva meningen eller behovet att
    kämpa vidare personifierar Frida-

  229. -både som artist och som person.

  230. I'm walking on sunshine

  231. Första dagen berättade hon om sig.

  232. Om vi gör saker med beröring
    brukar hon samla sig själv efteråt-

  233. -för det kan skaka om lite,
    så man behöver samla sig själv.

  234. Frida är en förebild för mig också.

  235. Hon har svårt
    när för många är i samma rum.

  236. Folks humör eller energier tränger
    sig på och blir för högljudda-

  237. -i öronen på henne,
    eller i huvudet eller i själen.

  238. Fördelar med att vara musikalartist-

  239. -är att det finns regler och ramar
    i teaterns värld.

  240. En inspicient säger "femton minuter
    kvar" innan man ska in på scenen.

  241. Det har man behov av med adhd.

  242. Men det kan vara svårt att sätta mig
    in i nåt som jag inte har upplevt.

  243. Det har jag fått jobba mycket med.

  244. "Vad kan det här likna i mitt liv?"

  245. Hon har koll på sina gränser, vad hon
    klarar, vad som gör henne stressad-

  246. -och var hennes gränser går.
    Inte alla människor kan det.

  247. Tack vare sin adhd har hon forskat om
    hur hon själv funkar-

  248. -så hon funkar nu bra ihop med folk.

  249. Det ska bli jättespännande
    att träffa specialisten, Ebba.

  250. Vi har ju redan pratat lite på
    telefon med henne - jag och barnen.

  251. Hallå? Tjena, killar. Ebba heter jag.
    Jag ska ju komma till er-

  252. -så jag ville säga hej till er innan,
    så att ni inte undrar vem jag är.

  253. Jag tror
    att hon har mycket tips och råd.

  254. Hon kändes väldigt kompetent.

  255. Jag tror att hon är väldigt bra
    med barn som är lite spralliga.

  256. -Gabriel, sätt på dig strumporna nu.
    -Okej.

  257. Skynda dig. Hon kommer snart.
    - Jag känner mig lite stressad.

  258. Jag heter Ebba.
    Jag jobbar med barn och elever-

  259. -med kommunikations-
    och språksvårigheter-

  260. -och neuropsykiatriska
    funktionsnedsättningar.

  261. Man kanske inte tänker att barn med
    adhd har kommunikationssvårigheter-

  262. -men det blir en sekundär påverkan
    på kommunikationen-

  263. -och på att förstå språk när man har
    svårt med sin koncentrationsförmåga.

  264. Om jag har mitt fokus där borta, så
    påverkas kommunikationen mellan oss.

  265. Den typen av saker arbetar jag med.

  266. Nu ringer det på dörren.

  267. -Hallå! Välkommen.
    -Hej!

  268. Jag håller på och gör mig i ordning.

  269. Jag har tvättat och städat.
    - Killar, ska ni komma och säga hej?

  270. När man träffar personer med neuro-
    psykiatriska funktionsnedsättningar-

  271. -så är det viktigt att tänka
    att de gör så gott de kan.

  272. Alla försöker att uppföra sig
    så gott de kan-

  273. -utifrån de förutsättningar de får-

  274. -men om omgivningen inte skapar såna
    förutsättningar så kan det bli svårt.

  275. Ibland jämför man det med en krukväxt
    som börjar tappa blad.

  276. Det händer nåt med krukväxten.

  277. Då är det inte själva växten som...

  278. Vi går inte dit och börjar limma
    eller tejpa fast bladen-

  279. -utan vi börjar hälla på vatten
    för att den ska ta sig igen.

  280. Vi byter ut jorden runtikring.

  281. Man måste jobba med omgivningen om
    barnen ska lyckas så bra som möjligt.

  282. Får jag sitta bredvid dig, Jacob?
    Du sitter nästan i knäet på Björn.

  283. Jag är inte farlig,
    men jag sätter mig här.

  284. Jag har gjort ett schema för i dag-

  285. -och det är ett långt, långt schema.

  286. Jag ska inte berätta allt direkt-

  287. -men vi kommer inte att jobba längre
    än tjugo minuter åt gången.

  288. -Har ni sett en sån här timer?
    -En sån där hade jag förut.

  289. Den är väldigt bra.

  290. Om man har svårt att fokusera kan det
    vara bra att tydliggöra tiden.

  291. Då ser man tiden ticka ner.
    "Om tio minuter får jag vila."

  292. Nu drar jag i gång den här,
    och så kör vi.

  293. Jag har med lite bilder. Med adhd har
    man ofta svårt med sin uppmärksamhet-

  294. -och sin koncentrationsförmåga.

  295. -Eller hur?
    -Det har jag.

  296. En missuppfattning är att barnen
    inte vet vad som är rätt och fel.

  297. Får man slå nån? "Nej", svarar de.
    De vet vad som är rätt och fel-

  298. -men de kan inte stoppa sig
    innan de har sagt "idiot!"-

  299. -eller innan de tog din mössa
    eller sparkade dig på benet.

  300. Man hinner inte stoppa impulsen.

  301. Det kan vara svårt att stoppa munnen.
    Man kanske skriker, säger fula ord-

  302. -eller skäller på nån eller gör ljud.

  303. Det kan vara svårt
    att stoppa känslorna.

  304. Man kanske får ett flabbanfall
    och skrattar ihjäl sig-

  305. -eller blir jättearg jättesnabbt.
    Man hinner inte stoppa känslan.

  306. Jag jobbar med ilskan.

  307. Din ilska jobbar du med.

  308. -Jag jobbar med samma sak.
    -Känslorna är svåra att stoppa.

  309. Båda tycks ha svårigheter med
    att stoppa sig och impulskontroll.

  310. Mycket härrör ju också från skolan.

  311. Jätteofta uppstår ett missförstånd
    här mellan elever.

  312. Läraren har inte sett alla saker,
    och så exploderar det.

  313. Läraren blir arg, men det var ju inte
    det som hände från början.

  314. Det var nåt som hade hänt innan som
    gjorde att eleverna gick upp på rött.

  315. Det är det som händer. De vet ju inte
    vad själva tjafset uppstod av.

  316. Att jag går därifrån.
    Sen när jag behöver stanna kvar-

  317. -och jag hamnar på rött, då ringer de
    till mamma och pratar skit om mig-

  318. -när det är de som har utövat felet.

  319. Det är det som är bra med fritids-

  320. -för de tror inte
    att jag hamnar där av mig själv.

  321. Jag utövar inte våld
    för att det är roligt.

  322. Nej. Vad bra ni beskriver det.

  323. Nu när ni är nere på grönt
    så är ni jättebra på att beskriva-

  324. -vad ni tänker, känner och tycker,
    men här hittar man inte sina ord.

  325. -Nu piper den.
    -Då kan vi stryka det på schemat.

  326. Nu är det paus i tio minuter.

  327. Viggo älskar alla typer av fordon-

  328. -så jag måste se till
    att han får testa alla möjliga.

  329. Kalla det en "programledarfördel".

  330. -Kolla. Vill du åka med eller köra?
    -Köra.

  331. Där är Jarmo. Ska vi säga hej?

  332. Jarmo, vi måste ha soppa till bilen.
    - Kan du öppna bensinlocket?

  333. Det här är en gammal postbil,
    så ratten är på andra sidan.

  334. Oj, vad du häller... Oj!

  335. Här bromsar du.

  336. Gasa lite försiktigt. Där är bromsen,
    så ta den andra pedalen. Där, ja.

  337. -Så får du titta...
    -Jag vill åka den.

  338. Men vänta... Titta nu var du kör.
    Gasa mindre. Släpp gasen!

  339. Akta Henke nu.

  340. Kör, kör, kör.

  341. Bra, Viggo! Släpp ratten.

  342. Vi har bucklat bilen lite.
    Vad säger vi till Jarmo?

  343. -Tack.
    -Förlåt, säger jag också.

  344. -Hur många superungar?
    -Fem superungar.

  345. Fem superungar!

  346. Nu har vi spelat lite tv-spel.

  347. Vi ska prata om saker som gör dig arg
    eller får dig att tappa kontrollen.

  348. Det kommer vi att göra
    i ungefär tjugo minuter.

  349. Den där vill jag ha.

  350. En sån här heter "En femma
    kan få mig att tappa kontrollen".

  351. Kartläggningsmetoden
    som jag använder för att kolla-

  352. -vad han klarar av och vad som får
    honom att tappa kontrollen-

  353. -är en femgradig skala där man får
    konkreta frågor och lappar-

  354. -där man får sätta "det här klarar
    jag av", "det här gör mig orolig"-

  355. -och "här tappar jag kontrollen".

  356. Fyran är saker som gör dig upprörd.

  357. Femman är då du tappar kontrollen-

  358. -och blir så där arg
    och kanske inte kan stoppa dig.

  359. Jag lägger den i vårt knä,
    och så kan jag visa...

  360. -Är du rädd för djur?
    -Inte så rädd.

  361. Inte jag heller. Jag visar först.

  362. Vad tycker jag om katter?
    Jag älskar katter. Det klarar jag av.

  363. -Du fattar direkt.
    -Jag har en katt.

  364. Tiger, världens gulligaste katt.

  365. Gabriel har väldigt mycket lättare
    att tolka den visuella informationen.

  366. Mina talade ord försvinner i intet-

  367. -men när vi har konkret material
    så är han jättesnabb.

  368. Vad tycker du om "ingen tv!"?
    Du kan bli upprörd.

  369. Vad tycker du om höga ljud?

  370. -Det klarar du av.
    -Nej, nej, nej...

  371. Typ...

  372. Det kan göra dig riktigt upprörd.

  373. Jag lever med sånt där i klassen
    varenda dag.

  374. En massa höga ljud?
    Och det stressar upp dig?

  375. Han både läser och ser på bilderna
    och sätter dem snabbt i fickor-

  376. -och jag får mer uttömmande svar.

  377. "På rasten kan jag bli..." Jag kommer
    inte ihåg om han satte en fyra där.

  378. "Där blir det mycket konflikter."

  379. Jag får ju större svar än: "Vad
    tycker du om rasten?" - "Dåligt."

  380. Det visar vad man klarar av
    och vad som är svårt.

  381. -Vad tycker du om att gå på bio?
    -Det beror på vilken film det är.

  382. -Den håller på att spricka.
    -Men nu ser ju vi här att...

  383. Det här är alla saker
    som du klarar av.

  384. Det är hur många saker som helst! Du
    klarar att frysa, datortid, djuren...

  385. Vi fick en stor hög
    med "det här klarar jag"-

  386. -och det kan vara bra
    för barn med svårigheter att se:

  387. "Jag klarar av allt detta!
    Det här har jag inga problem med."

  388. "Det här var lite svårt.
    Det här vill jag inte vara med om."

  389. Det var två saker
    som kan få dig att tappa kontrollen.

  390. När du måste skriva för hand
    med penna och papper-

  391. -och när du blir retad.

  392. Bra!

  393. Vi ska inte göra riktigt samma sak,
    jag och Jacob.

  394. Jag tror att det blev tydligt
    för honom hur mycket han klarar av.

  395. Tack så mycket.

  396. -Du ska ju träffa Jacob nu.
    -Det är också ett konkret material.

  397. Det är bilder där vi ska lista
    på ett lite annat sätt.

  398. Jag har lite exempel, så du ska inte
    behöva komma på allting själv.

  399. Man kan ju reagera på olika sätt när
    man blir arg. Man kan kasta saker.

  400. Man kanske knäcker och river sönder
    saker eller slår.

  401. -Man slår till nåt eller nån.
    -Nej.

  402. -Sparkas.
    -Ja.

  403. -Gör du det ibland? Vi ringar in den.
    -Och den.

  404. Vilken? Den? Att du slåss också?

  405. -Slår du saker eller personer?
    -Jag slår personer.

  406. "Så här känns det när jag blir arg."

  407. -"Jag blir stressad."
    -Nej.

  408. -"Ledsen, frustrerad, irriterad."
    -Ja.

  409. Ibland när det blir för mycket känns
    det som att huvudet ska sprängas.

  410. Gör det det på dig också?

  411. När man pratar på det här sättet-

  412. -så blir det lätt så att barnen som
    tolkar mycket information visuellt-

  413. -tittar mer på mitt ansiktsuttryck,
    min näsring, min mimik-

  414. -saker som jag gör eller läppstiftet.
    Mina läppar rör sig jättemycket.

  415. Därför brukar jag låta barnen sitta
    bredvid eller snett mittemot mig-

  416. -med nåt annat visuellt material
    som lägger fokus här-

  417. -och inte på det här samspelet.

  418. "Så reagerar andra när jag blir arg."

  419. -Skäller på dig?
    -Ja, och vuxna håller fast mig.

  420. Det får de inte göra,
    för då kan du bli ännu argare-

  421. -och det kan bli farligt.

  422. -Försöker några vuxna prata med dig?
    -Nej.

  423. Det är kanske ingen idé
    innan man är lugn.

  424. Nu är vi färdiga,
    så du får springa härifrån.

  425. De är två olika individer
    med mycket liknande svårigheter-

  426. -men en del saker skiljer dem åt.

  427. Adhd kan förändras ganska mycket
    över tid.

  428. Hjärnan är ju påverkad-

  429. -och i yngre åldrar ser man vissa
    beteenden. I högre åldrar andra.

  430. Gabriel har ju utvecklats och haft
    längre tid på sig att utvecklas-

  431. -så han har kommit längre
    vad gäller vissa bitar.

  432. Jacob får det nog svårast, för han
    har svårare att koncentrera sig-

  433. -längre stunder, och han är yngre,
    men om man jobbar i korta pass-

  434. -alltså fem minuter åt gången-

  435. -så kan han bättre förstå sig själv
    och andra, men det är svårt att säga.

  436. Vi kan ju inte "fixa" en unge
    med lätta verktyg eller knep-

  437. -utan det är väldigt mycket beroende
    av hur man blir bemött av andra.

  438. Så, killar... Nu kommer ni att få
    en himla massa saker.

  439. Ni kommer att få var sin timstock
    så att ni kan hålla reda på tiden.

  440. Den här lilla boken om konflikter
    kan ni läsa lite då och då.

  441. Känslotermometern kan vara bra
    att checka. "Var är jag?"

  442. Det kan ändra sig fort
    över en dag, en timme eller en minut.

  443. De här "Hur kan jag hålla mig lugn?"-
    listorna är också bra strategier.

  444. Vi ska göra dem lite snyggare.

  445. Stoppljuset kan ni också prata om.

  446. "Reda ut"-häftet är bra. Ett sånt
    skulle kanske skolan ha också.

  447. Om de fortsätter att jobba med
    de här strategierna och verktygen-

  448. -så är ju en förhoppning-

  449. -att de blir bättre på
    att hantera sina känsloutbrott-

  450. -att de blir bättre på att lugna sig-

  451. -och att de bättre kan reda ut
    konflikter i familjen eller i skolan.

  452. Om två minuter ska du i väg till
    ditt kalas, så nu avslutar vi här.

  453. Gabriel, har du en finne i ansiktet?

  454. Han är ju tonåring.

  455. Dags att åka. Ha det så roligt.

  456. -Ska vi tacka?
    -Kul att träffa dig.

  457. -Har vi lärt oss mycket i dag?
    -Ja.

  458. Jag är för nervös för att sova.

  459. -Varför är du nervös?
    -För att jag inte vill ha en diagnos.

  460. Det kan vara bra för dig.
    Oavsett om du har en diagnos...

  461. Det spelar ingen roll. Du är ändå du.

  462. Jag har påbörjat en adhd-utredning,
    och jag vill veta resultatet-

  463. -men jag var inte beredd på det här.

  464. Jag gillar inte känslan
    av att behöva sitta och bli bedömd-

  465. -av en massa psykologer,
    som en apa i bur.

  466. -Hej!
    -Välkommen tillbaka.

  467. -Hur kändes det senaste gången?
    -Bra.

  468. -Du var inte lite mör efteråt?
    -Jo.

  469. -I dag ska vi göra lite tester ihop.
    -Ja.

  470. Under en neuropsykiatrisk utredning
    gör man ofta en begåvningstestning-

  471. -där man testar sina styrkor och
    svårigheter med att lösa problem-

  472. -och lista ut saker-

  473. -och svara på frågor
    om ord och såna saker.

  474. Jag märker att jag har väldigt mycket
    stress. Jag gör ju allt eller inget.

  475. Jag har uppenbara problem att planera
    min tid så att det blir lagom.

  476. -Där är tiden ute. Bra!
    -Nej. Jag kom på hur jag skulle göra.

  477. -Hur skulle du göra?
    -Jag ska memorera 7641.

  478. -Sen ska jag göra fyra... Förstår du?
    -Jaha. Okej.

  479. Så jag skulle vilja göra om det.

  480. Tyvärr går inte det. Du får göra om,
    men jag tittar på det här.

  481. Men får jag göra en till utom tävlan?

  482. Nu hämtar hon en ny blankett-

  483. -och gör en psykoanalys av det här.

  484. Vad säger det
    att jag vill göra om ett test?

  485. Det är viktigt med prestationen-

  486. -och det är viktigt att trygga
    andra människor runtom dig-

  487. -att du ska prestera bra, tjäna bra
    och fixa så att alla har det bra.

  488. Ja... Jag lyfter på hatten.

  489. Jag har accepterat mitt öde.
    Jag är i expertisens händer.

  490. Jag kommer ju att vara slarvig
    oavsett om jag har adhd eller inte.

  491. Jag har stor förbättringspotential,
    men jag är den jag är.

  492. Superungar har ofta svårt att reglera
    sina känslor, och reagerar starkare.

  493. Testa att undvika ögonkontakt.

  494. Många barn upplever att situationen
    blir mer intensiv vid ögonkontakt.

  495. Rör inte barnet. När vi rör varandra
    med spända muskler ökar adrenalinet.

  496. Det gäller för alla. Om barnet
    riskerar att skada sig själv-

  497. -gör det varsamt och släpp efter.
    Fasthållning kan vara farligt.

  498. Lämna eller distrahera. Superungar
    kan må bra av att bli lämnade i fred-

  499. -medan andra behöver din hjälp.
    Hitta ert sätt.

  500. Förändra. Utbrott är ofta en reaktion
    när man inte kan hantera situationen-

  501. -eller kraven. Fundera på vad ni kan
    ändra för att inte hamna där igen.

  502. Tillbaka hos Gabriel och Jacob.

  503. De kunde inte ens vara i samma rum,
    det var bråk jämt-

  504. -så nu är det dags att se om det har
    skett nån förändring. Jag hoppas det.

  505. God morgon...

  506. Gabbe, dags att gå till skolan.

  507. Hör du, klockan är mycket.
    Du kommer att komma för sent. Okej?

  508. Du får göra dig helt klar först.

  509. Efter att jag har borstat tänderna.

  510. Vi är bättre på att hålla sams.

  511. I jämförelse med hur vi betedde oss
    förut mot varandra, så...

  512. Vi har helt enkelt blivit
    bättre kompisar än vad vi var innan.

  513. Ebba var snäll,
    och tipsen var väldigt användbara.

  514. Nu använder jag dem hela tiden,
    så ingen har en chans att reta mig.

  515. Gabbe, nu sätter jag tio minuter
    här på timstocken.

  516. Du har tio minuter på dig
    att bli klar på toan.

  517. Innan Ebba kom hem till oss-

  518. -så hade vi lite svårt
    att hantera konflikter hemma-

  519. -med grabbarna och så där.

  520. Vi fick väldigt mycket råd och stöd,
    material och en massa saker-

  521. -som vi har använt oss av, och jag
    tycker att det känns mycket bättre.

  522. Vi har kunnat använda väldigt mycket
    av vad hon lärde oss när hon var här.

  523. Det har blivit en stor skillnad.

  524. Gabriel, vad duktig du är.

  525. Tio minuter hade du på dig,
    och nu är det fem minuter kvar-

  526. -så du blev klar på fem minuter.

  527. Det är helt otroligt.
    Det är en bronsmedalj.

  528. De är mer kärleksfulla mot varandra.
    De samarbetar mer.

  529. De umgås mer som kompisar än förut.

  530. De kunde inte umgås alls.
    De tålde inte varandra.

  531. Tjena, killar.

  532. Ni står samtidigt på toa
    och borstar tänderna utan att bråka.

  533. -Gör en high-five.
    -Ibland kan de vara där tillsammans.

  534. Vi har inte låtit dem vara
    tillsammans-

  535. -men när vi har testat,
    så har det funkat några gånger.

  536. Förut gick det aldrig, men nu har det
    gått fler gånger än färre gånger.

  537. -Eller vad tycker du?
    -Ja, jag tycker det också.

  538. Tjena, killar. Får man en kram?

  539. Är det bra med er? Ja? Härligt.

  540. Vad händer? Spelar du data?
    Vem får spela, och vem får titta?

  541. Han kunde ha fått spela med mig.

  542. Det är en som spelar,
    men ni har kommit överens om det.

  543. Sen ska han göra sina läxor,
    och då hämtar jag datorn.

  544. -Fast det går att köra två på den.
    -Men du ska sitta med läxorna.

  545. -Det är inget bråk.
    -Inte längre.

  546. Inte längre. "Softish!" Vad bra.

  547. Hej, mamma.

  548. Tjena, Björn.

  549. Det är total harmoni här.

  550. Den ska vara i när jag spelar Halo.

  551. De säger att det är total harmoni,
    men jag måste ju testa det här.

  552. Det verkar för bra för att vara sant.

  553. Ni säger att ni är så bra kompisar
    hela tiden.

  554. Jag måste prova det när det
    gäller nåt. Ni älskar ju dataspel.

  555. Nu ska vi leka en lek-

  556. -och den som vinner får spela
    på dataspelet resten av hela dagen-

  557. -medan den som förlorar
    måste spela på min gamla Nintendo.

  558. Vi ska kasta ägg.
    Den som inte har sönder ägget vinner.

  559. Vi börjar så här. Nu måste du fånga.

  560. Så backar vi.

  561. Så... Nu är det din tur.

  562. Är du med? Kom ut till mitten.

  563. -Gabriel...
    -Nu är det allvar.

  564. Jag tänker kasta ägget på hans jacka.

  565. Såna kast, underhandskast. Kör.

  566. Det där var ju omöjligt att ta.

  567. Förlåt, brorsan. Det blev roligast.

  568. Nu tycker jag att ni har varit
    superduktiga. Jag är jättestolt.

  569. Ni har kommit så långt.
    Ni har bara varandra.

  570. Ni måste hjälpa varandra hela livet.

  571. Håll sams. Men man bråkar ju ibland.

  572. Jag är imponerad
    av Jacob och Gabriel-

  573. -så jag ska fixa en överraskning.

  574. De älskar musik, så om en stund
    ska vi göra ett besök i Stockholm.

  575. Det enskilt vanligaste symptomet
    som barn med en adhd-diagnos har-

  576. -är att tappa humöret, att inte kunna
    kontrollera sina känslor-

  577. -och få ett fruktansvärt utbrott,
    ofta oförutsägbart.

  578. Det sitter kvar, men om både personen
    själv och omgivningen vet om det...

  579. "Han har lätt
    att bli på det här sättet."

  580. Då är det lättare att hantera.

  581. "Jag gör inte så stor affär av det
    just nu. Vi pratar när han är lugn."

  582. Om man orkar ta det lugnt,
    både som förälder och lärare...

  583. Det är naturligt att bli likadan,
    men försök tänka:

  584. "Nu vet jag hur han är."

  585. "Nu tar jag det lugnt och pratar tyst
    i stället för högt och skriker inte."

  586. Alla såna saker är lättare att få-

  587. -om man har en kännedom
    om vad diagnosen är för nåt.

  588. Tjena, grabbar! Hur är läget?
    Välkommen till mina områden.

  589. Härligt!
    Ni har ju varit superduktiga.

  590. Jag har lovat
    att fixa en överraskning.

  591. Det ser lite skumt ut, men lita på
    mig. Har ni nån aning om vad det är?

  592. -Samir och Viktor.
    -Tror ni att de sitter här nere?

  593. -Ja. Eller Kartellen.
    -Man vet aldrig.

  594. Prova att rycka i den här.

  595. Vet ni vem ni har kommit till?
    Det här är "Stress".

  596. Jag har aldrig sett er två så tysta.

  597. Jag har varit hemma hos grabbarna.
    Jacob har kört lite från kartellen.

  598. Kan vi få utan Sebbes röst?
    Kan du plocka bort den?

  599. -Den är redan bortplockad.
    -Ska vi gå in till micken och prova?

  600. Ja...

  601. Det ska vara en rolig grej,
    så du ska inte ha ont i magen.

  602. -Är det här han sitter hela tiden?
    -Trodde du att det var ett slott?

  603. -Ja...
    -Trodde du det?

  604. -Jacob, hör du mig?
    -Ja.

  605. Ett ögonblick...
    Den här har du hört några gånger.

  606. Ska vi testa en gång?

  607. Ja!

  608. Polarn röker braj
    utanför fritidsgården

  609. Tjackisen
    står och dyrkar nåt av låsen

  610. Polarns mamma
    gömmer systembolagspåsen

  611. Välkommen till mina områden

  612. Svär att alla här
    sitter fast i psykosen

  613. In och ut, ut och in
    från kriminalvården

  614. som om politikerna glömde portkoden

  615. Välkommen till mina områden

  616. -Det var lyckat.
    -Jag ska kanske bli producent.

  617. Jag skapar musik och spelar in den.

  618. Jag kanske hittar en håla.

  619. Även om många diagnoser byter namn-

  620. -så finns ju ändå beteendet
    hos de här personerna kvar.

  621. Varför är alla med asperger
    så känslokalla?

  622. -Vem har sagt det?
    -Pappa.

  623. Så är det absolut inte.

  624. Personer med asperger
    har svårare att tolka kroppsspråk-

  625. -och därför kan de ha svårt att se
    att nån annan är arg eller ledsen.

  626. Då kan de uppfattas som känslokalla.

  627. Det är en fördom.
    Pappa får faktiskt läsa på lite.

  628. Textning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Gabriel och Jacob

Avsnitt 4 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Syskonen Gabriel och Jacob har båda adhd och är hyperaktiva. De har svårt med impulskontroll och bråkar en hel del med varandra. Logopeden Ebba Almsenius möter familjen och ger både Gabriel och Jacob metoder för hur de ska kunna hantera sina aggressioner och klara av vardagen. Och så väntar en överraskning; bröderna får spela in en låt med sin idol Stress. Måns möter musikalartisten Frida, 32 år, som fick sin adhd-diagnos när hon var 21. Diagnosen kom som en lättnad eftersom hon känt sig missförstådd hela livet

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Teckenspråk
Ämnesord:
Aggression hos barn, Barn med adhd, Barn med funktionsnedsättning, Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, Barn och musik, Familjer, Hyperaktiva barn, Neuropsykiatriska diagnoser, Personer med funktionsnedsättning, Psykiatri, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Superungar - teckenspråkstolkat

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Alicia

Avsnitt 1 av 6

Alicia har adhd, Aspergers syndrom och en liten språkstörning. Hennes stora passion är hästar. Bland skolkamraterna känner hon av sitt utanförskap, men hos hästarna kan hon vara sig själv. Som många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har hon svårt att sova. Örjan Swahn, psykolog och psykoterapeut, ska träffa Alicia och se över hennes kvällsrutiner. Örjan har hjälpt många barn med sömnsvårigheter. Förhoppningsvis har han några knep som kan få henne att slappna av och sluta tänka skrämmande tankar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Oliver

Avsnitt 2 av 6

Det finns en massa energi som rusar runt i kroppen på barn med adhd. Men alla är olika. Vissa kan inte sitta still, andra kan inte sätta i gång och de allra flesta har väldigt svårt att koncentrera sig. Hur kan föreningar och idrottsledare jobba? Hur kan man som förälder stötta sitt barn? Och vilka specifika fördelar finns det med fysisk aktivitet för barn med NPF-diagnoser? Måns Möller följer 10-åriga Oliver genom de utmaningar som uppstår när han ska hitta en ny fritidsaktivitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Elmie

Avsnitt 3 av 6

Elmie, 13 år, har autism och hennes utbrott på morgnarna påverkar resten av dagen för hela familjen. Hur skulle Elmie själv vilja ha det? Vilka metoder och verktyg fungerar när allt låst sig? Måns tror att psykologen Bo Hejlskov skulle kunna hjälpa familjen. Vi möter också Lars som är 34 år och fick sin asperger-diagnos när han var 18. Lars berättar om livet före diagnosen, om hur hans ordningssinne kommer till sin rätt på jobbet och hur han träffade sin kärlek. Och så påbörjar programledaren Måns själv en adhd-utredning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Gabriel och Jacob

Avsnitt 4 av 6

Syskonen Gabriel och Jacob har båda adhd och är hyperaktiva. De har svårt med impulskontroll och bråkar en hel del med varandra. Logopeden Ebba Almsenius möter familjen och ger både Gabriel och Jacob metoder för hur de ska kunna hantera sina aggressioner och klara av vardagen. Och så väntar en överraskning; bröderna får spela in en låt med sin idol Stress. Måns möter musikalartisten Frida, 32 år, som fick sin adhd-diagnos när hon var 21. Diagnosen kom som en lättnad eftersom hon känt sig missförstådd hela livet

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Elsa

Avsnitt 5 av 6

Elsa, 13 år, har adhd och asperger. En dag i skolan med buller och sociala relationer tröttar ut henne totalt. Hur ser livet ut från hennes sida, och hur skulle hon vilja ha det om hon själv fick välja? Ebba Almsenius besöker Elsa och hennes familj. Hon ger förslag på strategier och verktyg som kan göra skoldagen lite mindre ansträngande för Elsa. Och i London får cellisten Elisabeth Wiklander besök av Måns. Elisabeth berättar om sitt liv med asperger och hur det så småningom börjat fungera riktigt bra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSuperungar - teckenspråkstolkat

Liam

Avsnitt 6 av 6

Vi får följa Liam 10 år och hans familj. Liam har asperger och DCD (bristande motorisk förmåga). Familjens vardag påverkas på många sätt, och tidvis har de det väldigt jobbigt. Drömmen är att Liam ska lära sig cykla, då skulle han få mer frihet och familjen kunna cykla tillsammans. Liam får hjälp med motoriken av sjukgymnasten Ulrika Myhr, och hela familjen får träffa en terapeut som specialiserat sig på NPF-familjer. Och så möter Måns 15-åriga Noel med adhd, en hemmasittare som kom tillbaka.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Familjehemmet Andersson

Familjen Andersson är en ovanlig familj. Förutom Malenas och Pärs två biologiska barn har de två familjehemsplacerade barn och tre ensamkommande flyktingbarn. Hur är det att vara familjehem och vad tänker barnen? Under 2013 blev 32 600 barn placerade i familjehem, jourhem eller andra omhändertaganden. Idag har den siffran ökat kraftigt, men det finns ingen säker statistik att tillgå. Det man vet är att det råder stor brist på familjehem och kommunerna letar med ljus och lykta efter fler familjer som vill öppna sin dörr för utsatta barn och ungdomar.

Fråga oss