Titta

Vägen till Fredspriset

Vägen till Fredspriset

Om Vägen till Fredspriset

Hör berättelsen om ett antal fredsaktivister och deras väg till Nobelpriset. Men också om människorna som upplevt krig och svält och vars liv förändrades till det bättre, tack vare fredspristagarnas arbete. Hur ser situationen ut på plats idag och vad tror de om framtiden? Det är berättelser om stora framgångar för freden men också personliga uppoffringar.

Syfte

Serien tränar förmågan att förstå och värdera samhällsfrågor ur olika perspektiv och ger också förståelse för hur arbete för fred kan stärka mänskliga rättigheter och minska förtryck.

Till första programmet

Vägen till Fredspriset : Nordirlands fredskämparMaterialDela
  1. I mitten av 70-talet
    är Nordirland en krutdurk.

  2. Konflikten mellan protestanter
    och katoliker, "the troubles"-

  3. -har hundratals år på nacken, men nu
    sprider den sig ända till London.

  4. Den brittiska militären kallas in,
    vilket leder till mer våld-

  5. -och ingen ser nån lösning.

  6. Två kvinnor beslutar sig för att göra
    nåt åt våldet som dödar deras barn.

  7. 1976 startar de en fredsrörelse som
    förenar protestanter och katoliker-

  8. -och skänker nytt hopp åt Nordirland.

  9. Deras namn är Betty Williams
    och Mairead Corrigan.

  10. Östra Belfast stängs av när bålen tänds.

  11. -Då börjar gatufesten.
    -Vi avvaktar nån timme.

  12. Gerard är katolik och republikan
    med rötter i frihetsrörelsen IRA.

  13. Joel är protestant
    och brittisk lojalist.

  14. Trots sina olikheter driver de en
    guidefirma i nordirländska Belfast-

  15. -en än i dag splittrad stad
    där historien ständigt är närvarande.

  16. Vi är på väg till Fredsmuren.
    Det finns 40 fredsmurar i Belfast.

  17. Sammanlagt är Fredsmuren
    ungefär 27 km lång.

  18. Fredsmurarna byggdes 1969 eftersom
    80 000 människor förlorade sina hem.

  19. Lojalister brände katolska hem, och
    katoliker brände protestantiska hem-

  20. -så 80 000 människor blev hemlösa.

  21. På andra sidan muren
    finns ett katolskt hus.

  22. Folk vill att muren ska stå kvar
    på grund av alla plågsamma minnen.

  23. När jag var yngre
    blev nån mördad varje dag.

  24. Nästan 4 000 människor
    miste livet under "oroligheterna".

  25. Men det var inte oroligheter,
    utan ett krig.

  26. Över 300 000 brittiska soldater
    tjänstgjorde här, så det var ett krig.

  27. Inbördeskriget i Nordirland har
    sina rötter i början av 1600-talet-

  28. -när brittiska protestanter startar
    plantager på den katolska ön Irland.

  29. Irland
    ingår i det brittiska imperiet-

  30. -men när landet blir självständigt
    1922 eskalerar konflikten.

  31. Regionen i norr vill tillhöra Stor-
    britannien, och då bildas Nordirland-

  32. -med en minoritet katoliker i ständig
    konflikt med styrande protestanter.

  33. Betty Williams och Mairead Corrigan-

  34. -växer upp på 50-talet i Belfast
    några hundra meter från varandra.

  35. Mairead kommer från en strikt katolsk
    familj. Bettys pappa är protestant.

  36. Uppdelningen mellan olika grupper
    och områden märkte Mairead som barn.

  37. Jag gick från det katolska området-

  38. -till det protestantiska området Shankill.

  39. Det var en spänd situation-

  40. -för man visste att man var på väg
    till ett annat samhälle.

  41. Spänningarna började bli mer påtagliga.

  42. Den katolska minoriteten
    började kräva rättigheter.

  43. I slutet av 60-talet
    når konflikten en ny nivå.

  44. Katolikerna känner sig diskriminerade
    och anordnar demonstrationer-

  45. -men möts av motstånd från polisen.

  46. De fredliga protesterna
    blir våldsamma upplopp.

  47. Den brittiska militären kallas in.

  48. Våldet eskalerade
    och spreds utom kontroll-

  49. -för Irländska republikanska armén
    krävde irländsk sammanhållning-

  50. -medan en annan organisation,
    lojalisterna-

  51. -stred för att bevara det brittiska.

  52. Två vitt skilda åsikter och all rädsla-

  53. -skapade en väldigt farlig situation.

  54. 1976 har nästan 3 000 människor dött
    i "the troubles"-

  55. -och tusentals fler har skadats.
    Folket börjar få nog på bägge sidor.

  56. Då inträffar händelsen som ska
    förändra Bettys och Maireads liv.

  57. En fruktansvärd olycka
    i stadsdelen Andersonstown-

  58. -som paradoxalt nog också leder till
    nytt hopp för Belfast och Nordirland.

  59. Den 10 augusti är Maireads syster
    på promenad med tre av sina barn.

  60. Samtidigt transporterar
    två IRA-medlemmar vapen genom staden.

  61. De svänger in på Finaghy Road North
    när brittiska soldater öppnar eld.

  62. Skotten dödar en av männen och sårar
    föraren som tappar kontrollen.

  63. Lite längre bort
    hinner Anne Maguire aldrig reagera-

  64. -innan bilen kör upp på trottoaren.

  65. Samtidigt passerar Betty Williams
    och blir vittne till kollisionen.

  66. Olyckan som dödar de tre barnen
    skakar om både Betty och Mairead-

  67. -men de bestämmer sig för
    att göra nåt.

  68. Jag kom hem från semestern-

  69. -och fick höra att min systers barn hade
    dött, bortsett från yngsta sonen Mark.

  70. Jag gick till tv-stationen
    och frågade om jag fick vara med i tv-

  71. -och via tv vädjade jag:
    "Snälla, upphör med våldsamheterna."

  72. Inga fler barn får dö i Nordirland-

  73. -oavsett om de är
    protestanter eller katoliker.

  74. Inga fler ska dö i Nordirland.

  75. Samtidigt börjar Betty arbeta.

  76. Betty började anordna ett massmöte.

  77. Hon var fast besluten
    att göra nåt för att få slut på våldet.

  78. Jag kände inte Betty,
    men jag fick hennes nummer.

  79. Trots sina olikheter
    bestämmer de sig för att samarbeta.

  80. På bara några dagar lyckas Betty och
    Mairead samla tusentals Belfastbor-

  81. -på bägge sidor om murarna,
    i en marsch för fred.

  82. Massmötet var inte organiserat,
    utan det skedde spontant.

  83. Det kom bussar
    från protestantiska Shankill.

  84. Det krävdes stort mod av dem
    för att åka buss till ett katolskt område.

  85. Att marschera är en tradition här-

  86. -men det brukar inte vara för fred,
    utan tvärtom.

  87. "The Orange March" den 12 juli varje
    år anordnas av Belfasts protestanter-

  88. -för att fira
    en historisk seger över katolikerna.

  89. Alla älskar det.

  90. Jag har inget emot katoliker,
    men den här dagen tänker jag:

  91. "Vi ger aldrig upp! Spöa påven!"

  92. Till traditionen hör gigantiska bål-

  93. -där man bränner irländska
    och katolska symboler-

  94. -vilket sticker i ögonen
    på den katolska befolkningen.

  95. Det finns ett bål på min gata
    med inte särskilt trevliga budskap.

  96. Flaggor, budskap
    eller bilder på offer från förr.

  97. Många försöker att hålla sig undan,
    för det känns tryggare.

  98. Medan marschen splittrar Belfast-

  99. -lyckas Betty och Mairead ena
    stora delar av staden.

  100. Kort efter den första fredsmarschen
    gör de ett nytt försök.

  101. Den gången dyker 35 000 personer upp-

  102. -nästan en tiondel
    av Belfasts befolkning.

  103. Vi marscherade varje lördag-

  104. -och gick genom samhällen
    där folk aldrig hade varit tidigare.

  105. När vi sa till folk att gå till Shankill,
    ett protestantiskt område-

  106. -så sa katolikerna:
    "Vi törs inte gå dit. De är beväpnade."

  107. Vi sa: "Ni måste möta rädslan."

  108. När vi ser "den andra"
    så inser vi att vi är likadana-

  109. -och att vi inte får vara rädda.

  110. Det var fantastiskt.

  111. Under ett halvår
    satte sig kvinnor och män på bussar-

  112. -och åkte runt i hela landet
    till nästan alla städer i Nordirland.

  113. Katolska kvinnor
    stoppade en bussbränning-

  114. -och i går gjorde
    de protestantiska kvinnorna samma sak-

  115. -så nu ska de börja hjälpa varandra.

  116. Om nåt händer i Shankill får de hjälp
    från Andersonstown, och vice versa.

  117. Sex månader senare har våldet
    i Nordirland minskat med 70 procent.

  118. Även om konflikten pågår i många år-

  119. -så når den aldrig samma nivåer
    som sommaren 1976.

  120. Det räddade oss från ett inbördeskrig.

  121. Vanliga människor
    pratade med varandra.

  122. "Hur kan vi samarbeta för att få slut
    på galenskapen och våldet?"

  123. Civilsamhället
    överbryggade ytterligheterna och sa:

  124. "Här är steget mot en fredsprocess."

  125. Senare samma år belönas Betty
    och Mairead med Nobels fredspris.

  126. Murarna i Belfast ska rivas år 2025-

  127. -men frågan är om de osynliga
    barriärerna kommer att finnas kvar.

  128. Eller kommer den nya generationen
    att sluta klyftan-

  129. -som har delat Nordirland
    i över 300 år?

  130. Mina barn kommer inte att göra som jag.

  131. Jag visste inte bättre. Jag föddes 1971.

  132. Jag miste många goda vänner, men
    mina barn har inte mist några vänner.

  133. För tjugo år sen hade jag inte kunna tro
    att jag skulle stå här med Joel i dag-

  134. -så det visar
    hur mycket som har förändrats.

  135. Vi är stolta över Belfast, för det är
    en stad som ägs av båda samhällena.

  136. Jag är i trettioårsåldern, så jag minns
    vägspärrar på väg in till stan-

  137. -och beväpnade soldater på gatorna,
    men det var åratal sen.

  138. Varje generation upplever det olika,
    men alla tänker ändå på det-

  139. -för vi minns hemskheterna
    och hur lätt de kan upprepas.

  140. Folk är väl medvetna om det
    och hur lätt allt kan gå förlorat.

  141. Invånarna tar inte freden för given.
    De har upplevt för mycket.

  142. Mairead har arbetat som fredsaktivist
    världen över-

  143. -men Belfast är hennes hemstad än-

  144. -och hon är både optimistisk
    och realistisk inför framtiden.

  145. Belfast sjuder av liv,
    för det är fullt av turister här-

  146. -och vi skapar en ny framtid
    tillsammans.

  147. Men vi får inte bli självbelåtna, för efter
    en allvarlig etnisk och politisk konflikt-

  148. -är läget alltid spänt under ytan.

  149. Jag är väldigt hoppfull, och jag älskar
    att arbeta för fred. Det är ett privilegium.

  150. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Nordirlands fredskämpar

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I mitten av 1970-talet är Nordirland en krutdurk. Konflikten mellan protestanter och katoliker har hundratals år på nacken men nu eskalerar den. Den brittiska militären kallas in, vilket bara leder till mer våld och nya terrordåd. Då startar två kvinnor - en protestant och en katolik - en fredsrörelse som skänker nytt hopp. Deras namn är Betty Williams och Mairéad Corrigan, 1976 tilldelas de fredspriset. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Ämnesord:
1970-talet, Brittiska öarnas historia, Community of the Peace People, Corrigan, Mairéad, 1944-, Fredsarbete, Fredsfrågor, Historia, Internationella relationer, Irlands historia, Katoliker, Nedrustning, Nobels fredspris, Nordirland, Nordirlands historia, Protestanter, Samhällsvetenskap, Terrorism, Williams, Betty, 1943-
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Fredspriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Malalas kamp

Avsnitt 1 av 8

I norra Pakistan inför talibanerna förbud, förstör skolor och tystar alla oliktänkande med våld. Då höjer en modig flicka rösten. Trots dödshot så riskerar hon sitt eget liv när hon tar upp kampen för flickors rätt till utbildning i Pakistan. Hennes namn är Malala Yousafzai. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Mandela och de Klerk

Avsnitt 2 av 8

Den ene är en av de främsta symbolerna för kampen för frihet. Den andre representerar en av världens mest hatade regimer. Ingen anar att dessa två män ska mötas, tillsammans avsluta den hårda raspolitik som kallas apartheid och skapa demokrati i Sydafrika. 1993 fick de fredspriset. Deras namn är Nelson Mandela och Frederik Willem de Klerk. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Henri Dunants revansch

Avsnitt 3 av 8

När handelsmannen Henri Dunant 1859 blir vittne till ett blodigt slag förändras hans liv. Han möter många soldater och civila i nöd och organiserar hjälparbetet med att vårda de skadade. I sin hemstad Genève startar han sedan arbetet med det som skulle bli den första Genèvekonventionen och ligga till grund för organisationen Röda Korset. Vi möter också den svenska barnmorskan Maya Vergara Guerra. Hon arbetar i Libanon med flyktingar från kriget i Syrien. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Fredsmäklaren

Avsnitt 4 av 8

1989 är Namibia Afrikas sista koloni, ockuperat av grannlandet Sydafrika. FN skickar en av världens främsta förhandlare till Namibia med ett svårt uppdrag: att få forna dödsfiender att mötas vid förhandlingsbordet. Med samtal i stället för vapen leder han Afrikas sista koloni till självständighet. Hans namn är Martti Ahtisaari. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Atombombens fiende

Avsnitt 5 av 8

Atombomben är vår världs mest förödande vapen. Vi möter två kvinnor som kämpar för ett förbud mot kärnvapen. Svenska Beatrice Fihn från ICAN tog emot fredspriset tillsammans med Setsuko Thurlow. Setsuko var 13 år när atombomben fälldes över hennes hemstad Hiroshima. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Flyktingarnas beskyddare

Avsnitt 6 av 8

Första världskriget lämnar efter sig ett Europa i ruiner. Miljontals krigsfångar och flyktingar är nödställda. Den norske diplomaten och upptäcktsresanden Fridtjof Nansen överger då sin forskning och tar upp kampen för flyktingarnas rätt. Han tilldelas Nobels fredspris 1922. I programmet träffar vi även Henok som kom till Sverige som flykting från Eritrea, efter fasansfulla upplevelser på Medelhavet. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Jody - minröjaren

Avsnitt 7 av 8

När krigen är över finns de fortfarande kvar, minorna. Ett fruktansvärt vapen som skördar tusentals människoliv varje år. I början av 1990-talet ligger över en miljon minor gömda under marken världen över. Då tar en modig kvinna upp kampen. Nästan på egen hand lyckas hon få organisationer i mer än 60 länder att ställa sig bakom sin vision: en värld helt fri från minor. Hennes namn är Jody Williams, hon tilldelas Nobels fredspris 1997. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Nordirlands fredskämpar

Avsnitt 8 av 8

I mitten av 1970-talet är Nordirland en krutdurk. Konflikten mellan protestanter och katoliker har hundratals år på nacken men nu eskalerar den. Den brittiska militären kallas in, vilket bara leder till mer våld och nya terrordåd. Då startar två kvinnor - en protestant och en katolik - en fredsrörelse som skänker nytt hopp. Deras namn är Betty Williams och Mairéad Corrigan, 1976 tilldelas de fredspriset. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta En sällsynt vanlig dag

Hur bemöter du det du inte är van vid? I den här novellfilmen ser du hur det sällsynta blir normen, och normen det sällsynta. Personer utan normbrytande funktionsskillnad utsätts för samma bemötande som många personer med normbrytande funktionsskillnader drabbas av i verkligheten: de förminskas, ignoreras, glorifieras för småsaker och blir ombedda att opereras mot normalitet. Manuset är verklighetsbaserat och utgår från intervjuer med personer med olika typer av normbrytande funktionalitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Musikalisk resa i Finland

Med rötter i schlager och bastu

Jukka Nousiainen jobbar rätt annorlunda om man jämför med andra artister, han spelar in musik på bandspelare och andra gamla musikapparater. Jukka bokar sina egna turnéer, trycker sina egna t-shirts och har ingen manager. Jukka Nousiainen är också en av Finlands hetaste artister. Här får vi möjlighet att lära känna honom bättre.

Fråga oss