Titta

Vägen till Fredspriset

Vägen till Fredspriset

Om Vägen till Fredspriset

Hör berättelsen om ett antal fredsaktivister och deras väg till Nobelpriset. Men också om människorna som upplevt krig och svält och vars liv förändrades till det bättre, tack vare fredspristagarnas arbete. Hur ser situationen ut på plats idag och vad tror de om framtiden? Fredspristagarna är människor som har befunnit sig mitt i händelsernas centrum, och därmed blivit en del av historieböckerna. Det är berättelser om stora framgångar för freden men också personliga uppoffringar.

Till första programmet

Vägen till Fredspriset : Mandela och de KlerkMaterialDela
  1. Han är en av världens främsta
    symboler för kampen för frihet-

  2. -men inlåst i en cell på en fängelseö
    långt ute i havet.

  3. Hans motståndare representerar
    en av världens mest hatade regimer.

  4. Hans raspolitik förtrycker svarta.

  5. En kamp mellan frihet och förtryck.

  6. Ingen anar att de två ska mötas-

  7. -och tillsammans avsluta den hårda
    raspolitik som kallas apartheid.

  8. Deras namn är Nelson Mandela
    och Frederik Willem de Klerk.

  9. De tilldelas Nobels fredspris 1993.

  10. Vi är på väg mot Robben Island,
    den ökända fängelseön-

  11. -utslängd i havet
    några kilometer från Kapstadens kust.

  12. Hit fördes många
    av Sydafrikas medborgarrättskämpar-

  13. -för att avtjäna sina fängelsestraff.

  14. Vi är på väg mot högriskfängelset-

  15. -där fångar blev inlåsta
    efter att de hade fått sin dom.

  16. Den mest kända av öns fångar
    är Nelson Mandela.

  17. Han satt fängslad i många år för
    sin kamp mot raslagarna - apartheid.

  18. "Apartheid" betyder "åtskillnad",
    och det var också tanken.

  19. Den svarta och den vita befolkningen
    skulle skiljas åt.

  20. De svarta förtrycktes. Det handlade
    om var man fick bo och arbeta-

  21. -skolor, sjukhus och vilka toaletter
    och parkbänkar man fick använda.

  22. En som upplevde apartheid
    är Sydafrikas förra president-

  23. -Frederik Willem de Klerk, vars
    familj tillhörde den vita makteliten.

  24. På bilden ser jag ett lyckligt barn.

  25. När jag var barn levde vi åtskilda.

  26. Skolor var i stort sett
    uppdelade efter etnicitet-

  27. -men på den lilla gård där vi tillbringade
    många helger och längre perioder-

  28. -så hade jag svarta lekkamrater.
    Vi lekte och badade tillsammans-

  29. -men på kvällen gick min svarta vän
    hem till sig. Han sov aldrig hos mig.

  30. Jag gick hem till mig
    och sov aldrig hos honom.

  31. Det här är jag och min far
    när jag fyllde sexton.

  32. de Klerk stod väldigt nära sin far-

  33. -som var senator och medlem i
    det konservativa nationalistpartiet-

  34. -vars apartheidpolitik mötte hårt
    motstånd från medborgarrättsrörelsen.

  35. En av rörelsens unga ledare
    var Nelson Mandela.

  36. Det här är vakttornen
    där vi bevakade fängelset.

  37. Fångarna fick vara ute här.
    Det var vakter här dygnet runt.

  38. Robben Island är i dag ett museum.
    Christo Brand var Mandelas vakt-

  39. -och de kom att bli goda vänner.

  40. Jag minns honom
    som nån som ville hjälpa andra.

  41. Han ville göra livet bättre för alla.

  42. Mandelas engagemang för rättvisa
    växte fram när han studerade juridik.

  43. Som den enda svarta studenten får han
    uppleva orättvisorna på nära håll.

  44. Han går med i medborgarrättsrörelsen
    ANC - African National Congress.

  45. ANC arrangerar strejker
    och protesttåg mot apartheid.

  46. Regimen svarar
    med strängare förbud och våld.

  47. Mandela, som var för icke-våld-

  48. -börjar nu organisera en väpnad kamp
    med olika sabotage.

  49. Enligt många är det helt meningslöst-

  50. -att prata om fred och icke-våld-

  51. -när vi har en regering
    vars enda svar är brutala överfall-

  52. -på försvarslösa människor.

  53. Inom kort grips Mandela av polisen
    och anklagas för förräderi.

  54. Mandela döms till livstids fängelse
    på Robben Island.

  55. Det här är Mandelas cell.
    I cellen finns två mattor och tre filtar.

  56. De tre filtarna
    fick han bara ha på vintern.

  57. Den där lilla gröna bänken
    var Mandelas skrivbord.

  58. Han satt på knä och läste och skrev.

  59. Den orange hinken var toaletten.

  60. Medan Mandela sitter inspärrad börjar
    de Klerk engagera sig i politiken.

  61. Jag växte upp i ett politiskt hem-

  62. -så redan när jag var liten fick jag i mig
    politik med modersmjölken.

  63. Precis som sin far blir de Klerk
    politiskt aktiv i nationalistpartiet.

  64. Han var en konservativ politiker-

  65. -som försvarade
    den hårdföra kampen mot ANC.

  66. Zubeida Jaffer
    är god vän med Mandelas familj.

  67. Hon var journalist och skrev om ANC-

  68. -och var en av alla som drabbades
    av regimens förtryck.

  69. Jag greps och fängslades-

  70. -anklagad för terrorism
    enligt paragraf sex i terrorlagen.

  71. Jag blev torterad för det som jag skrev
    eftersom jag var medlem i ANC.

  72. På den tiden fick man inte nämna
    Mandelas namn. Det var förbjudet.

  73. Man fick inte prata
    om Mandela eller ANC.

  74. Medan kampen fördes vidare av andra-

  75. -levde Mandela
    ett isolerat fängelseliv.

  76. Hans straffarbete var att varje dag
    hugga sten i öns kalkstensbrott.

  77. De slog sönder klippväggarna
    i stora bitar.

  78. Andra krossade dem till mindre bitar
    medan vakter med hundar drev på dem.

  79. Regeringen försökte trötta ut dem.

  80. De skulle inte orka att ens fundera på
    att fly, och de skulle bli knäckta.

  81. Mandela knäcktes inte-

  82. -och utanför Sydafrikas gränser
    började Mandela få uppmärksamhet.

  83. Snart myntades begreppet
    "Free Mandela".

  84. Trycket på regimen
    ökar på alla fronter.

  85. Ekonomin drabbas av stora bojkotter-

  86. -och vissa börjar frukta
    ett inbördeskrig.

  87. Ingen tror på förändring
    när de Klerk blir president-

  88. -men när han stiger upp i talarstolen
    den 2 februari 1990-

  89. -överraskar han en hel värld.

  90. Det är dags för oss
    att stoppa våldsspiralen-

  91. -och i stället skapa fred och försoning.

  92. När jag ställde mig i talarstolen
    var jag väl medveten om-

  93. -att det där talet
    skulle orsaka en flodvåg.

  94. Sydafrika skulle aldrig mer bli sig likt.

  95. Inför ett chockat parlament meddelar
    de Klerk att ANC kommer att tillåtas-

  96. -alla politiska fångar ska släppas-

  97. -mycket av apartheid ska avskaffas-

  98. -och Sydafrika ska arbeta mot
    att bli en riktig demokrati.

  99. Jag trodde på det som jag gjorde.
    Det var det rätta.

  100. Alla sydafrikaner förtjänade rättvisa-

  101. -för utan rättvisa
    hade mitt folk ingen framtid.

  102. Jag vill även undvika en katastrof.

  103. Och till sist meddelar de Klerk
    det som en hel värld har väntat på.

  104. Jag vill klargöra
    att regeringen har beslutat sig för-

  105. -att ovillkorligen frige mr Mandela.

  106. -Det är en stor dag i Sydafrikas historia.
    -Där ser vi mr Nelson Mandela.

  107. En vecka senare vandrar Mandela ut
    från sitt fängelse-

  108. -efter att ha varit inlåst i 28 år.

  109. Han färdas i en lång kortege
    mot Kapstadens största torg.

  110. Zubeida Jaffer var där
    och väntade på hans ankomst.

  111. Det var människor överallt,
    och det rådde feststämning.

  112. Klockan var nog vid sjutiden-

  113. -när han kom ut på den där balkongen.

  114. Nu talar han från Kapstadens stadshus.

  115. Jag vill hälsa till er alla-

  116. -i fredens, demokratins
    och rättvisans namn.

  117. Mandelas tal andas kamp och frihet-

  118. -men också försoning och demokrati.

  119. Afrika!

  120. Jag kommer aldrig nånsin att glömma
    den dagen, för den var så underbar.

  121. Efter flera år av tuffa förhandlingar
    är övergången till en demokrati klar.

  122. För sitt demokratiarbete tilldelas
    Mandela och de Klerk fredspriset-

  123. -år 1993.

  124. De forna fienderna åker till Oslo
    för att tillsammans ta emot priset.

  125. Att ta emot det med Mandela
    var hjärtevärmande.

  126. Hans största arv kommer att vara -
    och är - engagemanget för försoning.

  127. Han pressades
    att inte ta emot det med mig.

  128. Men han trotsade pressen
    från sina egna led-

  129. -och jag beundrade hans mod.

  130. Året efter genomför Sydafrika
    sitt första fria val-

  131. -och ANC tar en storseger. Mandela
    väljs till Sydafrikas president.

  132. Jag, Nelson Rolihlahla Mandela-

  133. -lovar härmed
    att troget tjäna republiken Sydafrika.

  134. Frederik Willem de Klerk
    står vid hans sida som vicepresident.

  135. Trots att apartheid har avskaffats
    och stora förbättringar har gjorts-

  136. -finns klasskillnader kvar
    mellan svarta och vita.

  137. Zubeida är engagerad i de fattiga
    stadsdelar som kallas "townships".

  138. Hejsan! – Titta på frisersalongen.

  139. Vi kämpade för
    ett rättvist och vänligare Sydafrika-

  140. -och jag hoppas att jag får uppleva det
    mer och mer under mitt liv.

  141. Jag är övertygad om att vi kan lyckas-

  142. -men det som vi har nu
    är inte godtagbart.

  143. Jag tror att hans arv kommer att segra
    i Sydafrika.

  144. Man arbetar för att hjälpa varandra
    och förena folket.

  145. Vi måste bara tro på hans arv.
    Vi måste följa hans tänkesätt.

  146. Nelson Mandela dog
    den 5 december 2013-

  147. -men arvet efter honom lever kvar
    i det nya, demokratiska Sydafrika.

  148. Vi saknar ständigt Mandela.

  149. Vi ser hans ansikte
    och lyssnar ständigt på hans budskap-

  150. -för han var en stor kraft i våra liv.

  151. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Mandela och de Klerk

Avsnitt 2 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den ene är en av de främsta symbolerna för kampen för frihet. Den andre representerar en av världens mest hatade regimer. Ingen anar att dessa två män ska mötas, tillsammans avsluta den hårda raspolitik som kallas apartheid och skapa demokrati i Sydafrika. 1993 fick de fredspriset. Deras namn är Nelson Mandela och Frederik Willem de Klerk. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Ämnen:
Samhällskunskap > Demokratiska fri- och rättigheter, Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Konflikter och konflikthantering
Ämnesord:
1990-talet, Apartheid, Biografi, Historia, Mandela, Nelson, 1918-2013, Mänskliga rättigheter, Nobels fredspris, Sydafrika, Sydafrikas historia, de Klerk, Frederik Willem, 1936-
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Vägen till Fredspriset

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Malalas kamp

Avsnitt 1 av 8

I norra Pakistan inför talibanerna förbud, förstör skolor och tystar alla oliktänkande med våld. Då höjer en modig flicka rösten. Trots dödshot så riskerar hon sitt eget liv när hon tar upp kampen för flickors rätt till utbildning i Pakistan. Hennes namn är Malala Yousafzai. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Mandela och de Klerk

Avsnitt 2 av 8

Den ene är en av de främsta symbolerna för kampen för frihet. Den andre representerar en av världens mest hatade regimer. Ingen anar att dessa två män ska mötas, tillsammans avsluta den hårda raspolitik som kallas apartheid och skapa demokrati i Sydafrika. 1993 fick de fredspriset. Deras namn är Nelson Mandela och Frederik Willem de Klerk. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Henri Dunants revansch

Avsnitt 3 av 8

När handelsmannen Henri Dunant 1859 blir vittne till ett blodigt slag förändras hans liv. Han möter många soldater och civila i nöd och organiserar hjälparbetet med att vårda de skadade. I sin hemstad Genève startar han sedan arbetet med det som skulle bli den första Genèvekonventionen och ligga till grund för organisationen Röda Korset. Vi möter också den svenska barnmorskan Maya Vergara Guerra. Hon arbetar i Libanon med flyktingar från kriget i Syrien. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Fredsmäklaren

Avsnitt 4 av 8

1989 är Namibia Afrikas sista koloni, ockuperat av grannlandet Sydafrika. FN skickar en av världens främsta förhandlare till Namibia med ett svårt uppdrag: att få forna dödsfiender att mötas vid förhandlingsbordet. Med samtal i stället för vapen leder han Afrikas sista koloni till självständighet. Hans namn är Martti Ahtisaari. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Atombombens fiende

Avsnitt 5 av 8

Atombomben är vår världs mest förödande vapen. Vi möter två kvinnor som kämpar för ett förbud mot kärnvapen. Svenska Beatrice Fihn från ICAN tog emot fredspriset tillsammans med Setsuko Thurlow. Setsuko var 13 år när atombomben fälldes över hennes hemstad Hiroshima. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Flyktingarnas beskyddare

Avsnitt 6 av 8

Första världskriget lämnar efter sig ett Europa i ruiner. Miljontals krigsfångar och flyktingar är nödställda. Den norske diplomaten och upptäcktsresanden Fridtjof Nansen överger då sin forskning och tar upp kampen för flyktingarnas rätt. Han tilldelas Nobels fredspris 1922. I programmet träffar vi även Henok som kom till Sverige som flykting från Eritrea, efter fasansfulla upplevelser på Medelhavet. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVägen till Fredspriset

Jody - minröjaren

Avsnitt 7 av 8

När krigen är över finns de fortfarande kvar, minorna. Ett fruktansvärt vapen som skördar tusentals människoliv varje år. I början av 1990-talet ligger över en miljon minor gömda under marken världen över. Då tar en modig kvinna upp kampen. Nästan på egen hand lyckas hon få organisationer i mer än 60 länder att ställa sig bakom sin vision: en värld helt fri från minor. Hennes namn är Jody Williams, hon tilldelas Nobels fredspris 1997. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan vara skrämmande eller obehagliga.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Alla funkar olika - min berättelse - teckenspråkstolkat

Daniela

Daniela är 17 år och bor i Moldavien. Hon föddes med en cp-skada. Om hon fötts 20 år tidigare hade hon antagligen tagits ifrån sin familj och fått växa upp isolerad på en institution. Nu håller hon istället på att förbereda sig inför skolavslutningen. Trots det har Daniela inte alltid haft det lätt. Det finns mycket okunskap och fördomar mot personer med funktionsnedsättningar i det moldaviska samhället. Programmet är en del av Musikhjälpen 2018.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnsexhandel i Kenya

Flickorna i Nairobis slum

I Kenyas huvudstad Nairobi lever miljontals människor i slumområden. Där har ingen egen toalett eller rinnande vatten och många saknar el. Varje år tvingar fattigdomen in tusentals unga tjejer i prostitution. En av dem är Vanessa, 14 år. Hennes föräldrar överger henne och hon lämnas ensam med sina småsyskon. Också Mary förlorar sina föräldrar tidigt och tvingas in i prostitution. Men efter att hon hamnat i fängelse bestämmer hon sig för att starta en förening där prostituerade hjälper varandra till ett bättre liv.

Fråga oss