Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Elflyg - möjligheter och utmaningarDela
  1. Vi ska prata om elektriska flygplan.

  2. Jag tänker inte nämna taxiflyg
    eller farkoster för vertikal start.

  3. Jag ska prata om trafikflygplan
    för fler än 30 passagerare.

  4. Runt 150-180 passagerare.

  5. Jag ska prata om ett transportmedel
    som finns i stort sett överallt.

  6. Den utmaningen har redan lösts.

  7. Men två utmaningar återstår.

  8. Den ena är elektrifiering. Det ska jag
    prata om de kommande 20 minuterna.

  9. Det andra är automatisering.

  10. Automatisering av flygplan är på gång-

  11. -på grund av behovet av
    att minska driftskostnaderna.

  12. Jag börjar med att gå tillbaka i tiden.

  13. Här ser vi ökningen i energianvändning
    i relation till koldioxidutsläpp-

  14. -från början av industrialiseringen
    fram till runt 1990.

  15. Det var då FN:s klimatpanel-

  16. -frågade en grupp forskare
    hur de föreställde sig-

  17. -koldioxidutsläppen i framtiden
    på global nivå.

  18. De använde olika modeller
    som gjorde antaganden-

  19. -om inkomstnivåer, befolkning, tillväxt,
    teknikutveckling och resurser.

  20. De här modellerna gav-

  21. -sex sinsemellan väldigt olika svar.

  22. Nu har det gått tillräckligt lång tid-

  23. -för att vi ska kunna förstå
    vilken av kurvorna vi följer.

  24. Det visas med den röda linjen.

  25. Vi rör oss
    längs den näst högsta kurvan.

  26. Det kunde ha varit värre,
    men det borde ha varit bättre-

  27. -om vi verkligen vill stabilisera
    klimatet och uppvärmningen.

  28. Vi borde vara
    under den lägsta av kurvorna.

  29. Huruvida vi åstadkommer det
    hänger på transportsektorn.

  30. Det är ett resultat
    av ekonomisk utveckling.

  31. Här är ekonomins
    fyra huvudsektorer-

  32. -och slutlig energiförbrukning-

  33. -med BNP per capita
    som ett mått på ekonomisk utveckling.

  34. Kurvorna visar
    vad som händer inom ekonomin.

  35. När ekonomin växer
    går man från jordbruk till tjänster.

  36. Alla dessa sektorer
    konsumerar energi.

  37. Vi ser likartade mönster-

  38. -från jordbruk, industri
    och tjänstesektorn i energisystemet.

  39. Boendesektorn...

  40. ...konsumerar mycket bränsle
    till uppvärmning och sådant.

  41. Allt mer går över till tjänstesektorn-

  42. -och inom tjänstesektorn är transport
    den främsta energikonsumenten.

  43. En kurva över koldioxidutsläpp
    skulle bli snarlik.

  44. Vi har en övergång mot transport
    och inom den sektorn-

  45. -sker en övergång
    mot snabbare transportmedel.

  46. Jag ska bara visa en bild
    som visar trender inom trafikflyget-

  47. -som är det snabbaste transportmedlet.

  48. Här ser vi utvecklingen sen 1950-

  49. -mätt i vinst per passagerarkilometer-

  50. -med betalande passagerare.

  51. Vi ser olika prognoser
    gjorda av olika tillverkare och byråer.

  52. Alla dessa prognoser-

  53. -har visat och kommer att visa
    runt 5 % ökning per år.

  54. Det är ett problem med utsläpp
    av koldioxid och andra klimatfaktorer.

  55. Flyget har också en positiv inverkan
    på tjänstesektorn-

  56. -och genererar välstånd.

  57. Det genererar 3,5 % av världens BNP,
    vilket motsvarar Storbritanniens BNP.

  58. Tillväxten ökar mycket snabbare-

  59. -än Storbritanniens ekonomi
    har gjort och kommer att göra.

  60. Det är oroande med tanke på
    bränsleåtgång och koldioxidutsläpp.

  61. Historiskt sett har vi sett en kraftig
    nedgång av koldioxidutsläpp-

  62. -men det berodde främst
    på ineffektiva system-

  63. -med gamla
    och dåligt underhållna flygplan.

  64. Det har gjorts förbättringar-

  65. -och ny teknik har kommit sen dess-

  66. -så den kraftiga nedgången
    kommer att minska drastiskt.

  67. Trafikflyget genererar fördelar
    men även sånt vi inte vill ha-

  68. -både lokalt, regionalt och globalt.

  69. Inte bara koldioxid släpps ut,
    utan även andra ämnen-

  70. -vilket visas i detta diagram.

  71. Diagrammet visar strålningsdrivningen.

  72. Det är skillnaden-

  73. -mellan energin som kommer
    från solen in i atmosfären-

  74. -och den energi
    som reflekteras tillbaka ut i rymden.

  75. Om mer tränger in än vad som strålar ut,
    ackumulerar vi koldioxid-

  76. -vilket ger positiv strålningsdrivning
    som bidrar till uppvärmningen.

  77. Koldioxid, som visas längst upp-

  78. -har genererat 0,03 W/m².

  79. Men det är inte bara det.
    Vi har även kväveoxider.

  80. Det är den andra raden på bilden.

  81. De genererar ozon men minskar även
    mängden metan. Det är komplext.

  82. Men generellt sett bidrar kväveoxider
    till uppvärmningen.

  83. Det finns flera
    partikelrelaterade effekter.

  84. Längre ner
    ser vi kondensstrimmor efter flygplan-

  85. -och bildande av cirrusmoln.

  86. Det ger en total uppvärmning-

  87. -som är dubbelt så hög
    som den från koldioxid.

  88. Om man flyger ett flygplan
    på enbart batterier-

  89. -behöver vi inte oroa oss
    över 50 % av det där.

  90. Alla utsläpp som inte rör koldioxid
    skulle försvinna helt.

  91. Det är en stor fördel redan där.

  92. Men koldioxiden på kraftverket
    måste ju kontrolleras.

  93. Den här kurvan
    visar priser för energibärare.

  94. Det är elpriserna i USA sen 1977-

  95. -och jetbränslepriserna
    som följer oljepriserna.

  96. Bilden behöver ingen djupare förklaring.

  97. Om man vill investera
    i nån av dessa branscher-

  98. -skulle man vara försiktig inför
    att investera i en oljeberoende bransch-

  99. -för man vet inte hur utvecklingen blir.

  100. Utvecklingen för elektricitet
    har varit mycket mer förutsägbar-

  101. -och kommer troligen
    att fortsätta vara det.

  102. Här har vi en av många bilder
    på elektriska flygplan.

  103. Jag tänker inte prata om taxiflyg
    eller farkoster för vertikal start-

  104. -som är mycket populära i media.

  105. De har ringa potential-

  106. -att minska koldioxidutsläppen.
    De är mer ett komplement.

  107. Jag ska prata om trafikflygplan
    för fler än 30 passagerare.

  108. Runt 150-180 passagerare.

  109. Det där är Nasas vision.

  110. Det krävs en farkost, tekniska system
    och framdrivningssystem.

  111. Den är beroende av logistik
    och efterfrågan...

  112. ...och påverkar - och är beroende av -
    ekonomin.

  113. Den påverkar miljön
    genom buller och klimatet.

  114. Man måste studera
    alla dessa komponenter-

  115. -men det kan jag inte göra nu-

  116. -så jag kommer bara att välja ut
    några av dem.

  117. Det finns olika framdrivningslösningar
    för elflygplan.

  118. Vissa är hybrider. I den kategorin
    finns turboelektriska motorer.

  119. I mitten till höger finns helt
    elektriska, och det är dagens fokus.

  120. Man har ett batteri och
    ett elektriskt framdrivningssystem.

  121. Batteriet är
    flygplanets enda kraftkälla.

  122. Vi är på ett tekniskt universitet,
    så ni förstår väl ekvationer.

  123. Jag ska visa två. Det här är
    Breguets räckviddsekvation.

  124. Breguet var en flygpionjär aktiv
    under första halvan av 1900-talet.

  125. Med enkel matematik ställde han upp
    en grundläggande ekvation.

  126. Den övre visar-

  127. -att ett flygplans prestanda
    är beroende av tre faktorer.

  128. En är framdrivningssystemets
    effektivitet.

  129. En är förhållandet
    mellan lyftkraft och luftmotstånd.

  130. En är flygplanets startvikt
    delat med dess slutliga vikt.

  131. Skillnaden utgörs
    av bränslet man konsumerar.

  132. Det är en logaritm,
    för man integrerar dm delat med m.

  133. Dm är minskningen i vikt
    p.g.a. bränsleförbrukningen.

  134. Tre olika teknikområden berörs.

  135. Motorteknik, aerodynamik
    och konstruktion.

  136. Ett helt elektriskt flygplan ger en
    liknande ekvation fast utan logaritm.

  137. Massan ändras inte
    eftersom batteriets vikt är konstant.

  138. I övrigt är förhållandena desamma-

  139. -mellan motoreffektivitet,
    aerodynamik och massa.

  140. Den här grafen har tagits fram
    av en forskare-

  141. -på det tyska centret
    för luft- och rymdfart.

  142. Det är en illustration
    av den föregående ekvationen.

  143. På x-axeln ser man förändringen
    i batterispecifik energi-

  144. -alltså hur mycket energi per viktenhet
    batteriet kan lagra.

  145. På y-axeln har vi räckvidden utifrån
    olika aerodynamiska förhållanden.

  146. Det visar olika förhållanden-

  147. -mellan batteriets vikt
    och planets totala vikt-

  148. -och låter oss läsa ut detta flygplans
    ungefärliga räckvidd.

  149. Artikeln är från 2012.

  150. Vi ser att den batterispecifika energin-

  151. -var 200 Wh/kg för hela batteripaketet.

  152. Om man antar att batteriet-

  153. -står för 40-50 % av den totala vikten-

  154. -kommer räckvidden,
    med lyftkraft/drag-förhållande 20-

  155. -vilket är vanligt
    för dagens trafikflygplan-

  156. -att bli 500 km.

  157. Denna formel
    inkluderar inte start och stigning.

  158. Det kräver mycket mer energi-

  159. -jämfört med planflykt på marschhöjd.

  160. Den tar inte med i beräknande
    kraven för extra batteriladdning-

  161. -för omdirigering och sånt,
    vilket är 30 % av bränslet.

  162. Vi får dela det med 2,
    och då får vi en räckvidd på 250 km.

  163. Marknaden för såna flygplan
    är inte särskilt stor.

  164. Men batterier blir bättre och bättre.

  165. Ju högre energi batteriet ger,
    desto längre åt höger rör vi oss-

  166. -och med det ökar räckvidden.

  167. Det här visar energin hos batterier
    i battericellerna...

  168. ...för litiumjon-
    och litium-svavel-batterier.

  169. Diagrammet visar att litium-svavel
    ökar möjligheterna-

  170. -för att uppnå högre energinivåer.

  171. Jetbränsle har 13 000 Wh/kg.

  172. Litium-svavel har 2 500 Wh/kg.

  173. Man pratar även om
    litium-luft-batterier...

  174. ...som rent teoretiskt kan ha
    samma potential som jetbränsle.

  175. Till höger ser vi hur batterikapaciteten
    har förändrats över tid.

  176. Historiskt sett har kapaciteten ökat
    med 2,8 % per år.

  177. Det innebär en fördubbling efter 25 år.

  178. Om vi hoppar fram till 2050 kan vi ha-

  179. -runt 800 Wh/kg
    för litium-svavel-batterier.

  180. Det ger oss då möjligheten-

  181. -att verka inom en betydande del
    av den globala trafikflygmarknaden.

  182. Jag ska visa hur verksamhet
    med ett sånt flygplan kan se ut.

  183. Det är två hypotetiska resor.
    Den till vänster är 465 km-

  184. -och den högra är 740 km.

  185. Den vänstra
    motsvarar Göteborg-Stockholm.

  186. Det är ett plan med 180 passagerare.

  187. Modellen är framtagen
    av mina kollegor på MIT.

  188. Man börjar med ett fullt batteri
    med 28 MWh-

  189. -och har förbrukat hälften av det
    när man landar i Stockholm.

  190. Man kan på 25 minuter
    ladda batteriet till 80 %-

  191. -och flyga tillbaka och landa med 30 %.

  192. Efter 40 minuters laddning
    har man 80 % igen.

  193. Den längsta klargöringstiden
    är cirka 40 minuter.

  194. Det är jämförbart
    med trafikflyget i dag.

  195. Ju längre sträcka man flyger-

  196. -desto mer tömmer man batteriet
    och då krävs längre tid för laddning.

  197. Ska man flyga Göteborg-Amsterdam
    tur och retur-

  198. -måste man sätta i ett nytt batteri-

  199. -vid respektive destination.

  200. Vi tittar på elektricitetens
    implikationer.

  201. De är blygsamma
    globalt och regionalt sett.

  202. Maria börjar bli nervös.
    Jag har nog dragit över tiden.

  203. Här ser ni en modell vi har utvecklat-
    under tio år-

  204. -på mitt labb på UCL.

  205. Den simulerar hur systemet reagerar-

  206. -på störningar man inför-

  207. -vid en viss tid och plats-

  208. -och simulerar hur störningarna
    sprider sig över hela systemet.

  209. Med modellen simulerar vi
    nätverkens uppbyggnad-

  210. -hos en flotta med elektriska flygplan.

  211. Man ser ett regionalt nätverk
    med elektriska flygplan.

  212. Här kommer min sista bild.
    Vilka slutsatser kan vi dra?

  213. För att det ska vara tekniskt
    och ekonomiskt genomförbart-

  214. -måste elektriska flygplan
    förbättras rent tekniskt.

  215. Det är kopplat till batterierna-

  216. -och framdrivningssystemen, och där
    är man beroende av forskningen.

  217. Mindre elflygplan
    med 30-50 passagerare-

  218. -kräver inte lika avancerad teknik-

  219. -som större flygplan
    för 150-180 passagerare-

  220. -i fråga om höga kraft/vikt-aspekter.

  221. Det här tar inte i beräknande
    avancerad teknik-

  222. -som supraledare och sånt.

  223. En förutsättning är
    minskade batterikostnader-

  224. -och mer gynnsam ekonomi.

  225. Man kan se några trender
    som pekar mot elflygplan.

  226. Jag har inte pratat om taxiflyg
    som kan flygas enbart med batteri.

  227. Om man skalar upp dem får man
    större farkoster, som elflygplan.

  228. Det finns ett starkt intresse
    för turbo- och hybridflygplan.

  229. Det är en kombination
    av befintliga jetmotorer-

  230. -och batterier
    och elektriska framdrivningssystem.

  231. Det leder också till bättre elflygplan.

  232. Finns det några affärsmodeller
    för den här typen av ny teknik?

  233. Det är en fråga vi undersöker.

  234. Till sist.
    Jag har nämnt ett antal starka faktorer-

  235. -som batterikapaciteten som ökar
    med 2,8 % varje år-

  236. -för vanliga ämnen.

  237. Priset har sjunkit.
    Elnätet minskar koldioxidutsläppen.

  238. Priset för förnybar energi har sjunkit.

  239. När man lägger dessa faktorer
    till en innovativ flygplanskonstruktion-

  240. -som utnyttjar
    elektricitetens möjligheter-

  241. -ser framtiden för denna typ av teknik
    mycket lovande ut.

  242. Men det tar förstås tid.

  243. Många förbättringar mäts i årtionden,
    och det gör även flygutvecklingen.

  244. Vi måste börja nu för att tekniken
    ska finnas tillgänglig 2050.

  245. -Det var det sista. Tack.
    -Tack.

  246. Översättning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elfordon, Flygindustri, Flygplan, Kommunikationer, Luftfarkoster, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Intelligens i ljuset av konst och vetenskap

En viktig grundpelare inom artificiell intelligens är att känna igen mönster i världen runt omkring oss, säger Max Tegmark, professor i fysik och kosmologi. Här leder han ett samtal om intelligens, konst och vetenskap tillsammans med konstnären Olafur Eliasson och Nobelpristagaren May-Britt Moser. Frågor som panelen försöker besvara är hur vetenskapen kan inspirera konsten och hur och konsten kan inspirera vetenskapen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Framtidens intelligens

Framtidsforskaren Ray Kurzweil talar om vilka möjligheter den mänskliga hjärnan har att förutse framtiden och hur det kommer att påverka vår biologiska intelligens och den artificiella intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.