Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?Dela
  1. Det vanligaste sättet
    att hantera batterier är förbränning.

  2. Då läcker värdefulla metaller
    som nickel och kobolt ut.

  3. Ibland återvinns de i produktionen.

  4. Nu ska vi prata om batterierna
    och i synnerhet ska vi prata om-

  5. -vilka miljöriskerna är
    med batterier till elfordon.

  6. Fokus ligger på klimatförändringarna
    och koldioxidutsläpp.

  7. Vi ska även prata lite om
    hur vi kan hantera riskerna.

  8. Men innan vi kastar oss in i ämnet-

  9. -kanske vi vill fråga oss om batterierna
    ens är intressanta och relevanta.

  10. För att besvara denna fråga-

  11. -har jag med mig ett exempel som visar
    hur ett batteri används i en elbil.

  12. Det är taget från Ellingsens artikel:

  13. "The size and range effect: Greenhouse
    gas emissions of electric vehicles".

  14. Den första stapeln längst till vänster
    har kanske vissa av er sett förut.

  15. Den visar ett konventionellt fordons
    livscykelutsläpp.

  16. Det är viktigt att notera
    att körningen har stor påverkan-

  17. -medan produktionen
    har en mindre påverkan.

  18. Det är därför vi har lagt
    stor fokus på körningen.

  19. De andra staplarna
    visar stegen mot elektrifiering.

  20. Den vänstra körning
    med genomsnittlig EU-elmix-

  21. -och den högra körning
    med vindkraftsel.

  22. Det här exemplet illustrerar
    att när vi går över till elektrifiering-

  23. -sker ett skifte när det gäller
    användarfasens betydelse.

  24. Och ju närmare
    vi kommer en renare elmix-

  25. -sker ett skifte i vilken del
    i livscykeln som är viktigast.

  26. Trots att den totala påverkan minskar
    ser man att produktionsfasen-

  27. -och själva batteritillverkningen
    blir väldigt viktiga i livscykeln.

  28. Här ser vi varför vi behöver
    titta närmare på batteriet.

  29. I synnerhet som
    vi går mot att köra på renare el.

  30. När vi talar om utsläpp
    under produktionen-

  31. -talar vi ofta om antalet kilo CO2
    som släpps ut per kWh batterikapacitet.

  32. Då kan man jämföra
    olika stora batterier.

  33. I exemplet jag nyss visade var påverkan
    131 kg CO2 per kilowattimme batteri.

  34. Batteristorleken var 24,4 kilowattimmar,
    bara så att ni vet vad ni såg.

  35. Då har vi väl fått vårt svar?
    Nu kan jag väl lika gärna gå av scenen?

  36. Tyvärr är det inte så enkelt
    att det bara finns ett enda svar.

  37. Nu kan vi gå närmare in
    på produktionen.

  38. Under 2016 gjorde jag och en kollega-

  39. -en metastudie av alla tillgängliga
    livscykelstudier på batterier.

  40. Vi märkte av en stor resultatspridning.

  41. Utsläpp på alltifrån knappt 50 kg till
    250 kg koldioxid per kilowattimme.

  42. Vi undrade så klart vad det berodde på
    och försökte gräva lite djupare.

  43. Vi kom fram till att det så klart fanns
    rimliga variationer-

  44. -som kunde förklaras med
    vilken produktionsanläggning, elmix-

  45. -och batteridesign som användes.

  46. Vi kom även fram till
    att vi måste få fram bättre data.

  47. Väldigt få av studierna använde data
    från verkliga anläggningar.

  48. Många studier
    lånade data från andra studier.

  49. Vi ville betona vikten av bättre data.

  50. Dessutom var många data
    gamla och tagna ur gamla källor.

  51. Med det sagt hittade vi ett antal
    studier med färska data-

  52. -tagna från verklig produktion.

  53. Data från de studierna var goda nog-

  54. -att vi kunde dra allmänna slutsatser om
    batteriproduktionens klimatpåverkan.

  55. Vi försökte sedan göra en djupdykning
    i hur stor påverkan är-

  56. -hur den fördelas i produktionsledet-

  57. -och vilka data vi kan behöva framöver.

  58. Här är en översikt
    av ett batteris livscykel.

  59. Den innefattar så klart gruvdriften-

  60. -materialtillverkningen,
    batteritillverkningen.

  61. Jag hoppar över användningsfasen.

  62. Det är en diskussion i sig självt. Nu
    fokuserar vi bara på själva batteriet.

  63. Och slutligen avfallshanteringen,
    som inträder när batteriet är förbrukat.

  64. Vad hittade vi då när vi gjorde en djup-
    dykning i batteritillverkningsstudierna?

  65. Jo, något av en uppdelning
    mellan de olika livscykelstadierna.

  66. Texten kanske är lite svårläst.

  67. Gruvdriften utgör 20 procent
    av den totala miljöpåverkan.

  68. Materialtillverkningen utgör 20 procent.

  69. Batteritillverkningen är den
    största bidragande faktorn - 50 procent.

  70. Och när avfallshanteringen räknas med-

  71. -har den en nettopåverkan på livscykeln,
    vilket jag ska återkomma till.

  72. Beträffande batteritillverkningen
    konstaterade vi-

  73. -att våra data inte var detaljerade nog-

  74. -för att vi med säkerhet skulle kunna
    härleda effekterna-

  75. -till antingen gruvdriften
    eller materialtillverkningen-

  76. -eller
    material- eller batteritillverkningen.

  77. Det här är vad studierna angav som
    fördelningen av påverkanseffekter:

  78. De uppgav att 40-70 procent
    av påverkan i produktionsfasen-

  79. -kom från cellmaterialet
    och 30-70 från celltillverkningen-

  80. -och 0-5 procent
    från själva produktionsprocessen.

  81. Slutsatsen var att det var svårt
    att avgöra var utsläppen sker-

  82. -men att det har med cellerna att göra.

  83. I samtliga studier hade den processen
    en stor miljöpåverkan.

  84. Om vi då går vidare
    till avfallshanteringen-

  85. -utgick vi från pilotdata då batterier
    inte återvinns storskaligt i dag.

  86. Men tendensen vi såg var att i dag
    förbränns oftast batterierna-

  87. -och då läcker värdefulla metaller
    som nickel och kobolt ut-

  88. -som ibland återvinns och återanvänds.

  89. Jag använder en streckad linje
    för att illustrera-

  90. -att vi återvinner vissa material,
    men att många ämnen går förlorade.

  91. De förbränns, vilket ger
    koldioxidutsläpp i även detta led.

  92. Vissa material återvinns-

  93. -men om vi tittar på bilden
    ser vi ett problem även här.

  94. När dessa material återanvänds-

  95. -missar vi att räkna med vissa utsläpp
    som produktionen har medfört.

  96. De utsläppen sker alltså igen
    senare i produktionskedjan.

  97. Det är viktigt att bibehålla det höga
    förädlingsvärdet när vi återvinner.

  98. Det är så här det ser ut i dag.

  99. Studierna som ingår här baseras på
    produktionen i asiatiska länder-

  100. -eller i USA, som i ganska hög grad
    använder el från fossila bränslen.

  101. Frågan är då om det finns utrymme
    för förbättringar i framtiden?

  102. För att besvara frågan använde vi oss
    av Ellingsens studie över batteriet:

  103. "Life cycle assessment of a lithium-ion
    battery vehicle pack".

  104. Vi räknade baklänges för att se ungefär
    hur viktig elmixen är i produktionen.

  105. Eftersom cellproduktionen
    står för uppåt 70 procent av utsläppen-

  106. -och eftersom fossil energi används
    i produktionen kan mycket förbättras.

  107. Genom att bara angripa denna fas-

  108. -skulle utsläppen kunna minska med
    minst 50 procent beroende på elmixen.

  109. Intressant nog kan det motsatta ske.

  110. Vi kan få större produktionsutsläpp
    om elmixen är mer fossilbaserad-

  111. -och det finns det exempel på:
    Elmixen som används i Indien nu är det.

  112. Det är viktigt att ha det i bakhuvudet
    när man ska välja batterileverantör.

  113. Man måste gräva djupt för att hitta
    uppgifter kring var utsläppen sker.

  114. När vi vill gå vidare finns det
    vissa saker som vi bör tänka på.

  115. Vi måste tänka på energieffektiviteten
    och energiåtgången i produktionen.

  116. Vi bör även använda fossilfri el
    när vi behöver energi.

  117. Vi måste också fokusera
    på de mest energikrävande faserna.

  118. Problemet är
    att vi inte exakt vet vilka de är-

  119. -vilket gör det svårt att ställa krav.

  120. För det andra behöver vi tänka mer på
    återvinning ju mer marknaden växer.

  121. Delvis handlar det om råvaruförsörjning,
    vilket är en mycket viktig fråga-

  122. -som jag inte har belyst så mycket.

  123. Som vi nyss har sett-

  124. -finns det ett förädlingsvärde
    och utsläpp-

  125. -som vi måste förvalta och hantera-

  126. -för att undvika utsläpp i produktionen
    vid återvinning.

  127. Jag kanske inte
    har talat specifikt om det här-

  128. -men batterier har ett högt förädlings-
    värde och stor produktionspåverkan.

  129. Vi måste med andra ord
    vara varsamma med dem.

  130. De måste användas effektivt och länge.

  131. Vi har fått se bra exempel på att
    de inte behöver återanvändas i bilar.

  132. Vi bör även fundera på mängden
    batterier som bilarna förses med-

  133. -så att vi inte överoptimerar bilarna
    för att vi oroar oss över räckvidden.

  134. Sånt bör man tänka på.

  135. Jag hoppas att ni kan ta med lite av
    denna information till era verksamheter-

  136. -och att vi tillsammans kan få fram
    de data som behövs i nya studier-

  137. -så att vi kan ställa viktiga frågor.
    Tack.

  138. Tack.

  139. Översättning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Bilbatterier, Elbilar, Elfordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Miljöbilar, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Bortom robotfronten

Var befinner sig utvecklingen på robotfronten idag och var kommer den att vara imorgon? Vad är spekulationer och vad är faktisk vetenskap? Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi vid KTH och ledamot i Sveriges unga akademi, berättar om hur det har sett ut och i vilken riktning utvecklingen går framåt. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Vad är intelligens?

Ett panelsamtal om intelligens och svårigheterna att definiera vad intelligens är. Samtalet berör även hur vi påverkas av alla möten och interaktioner som vi gör dagligen i bland annat digitala medier. Medverkande: Margaret Boden, professor i kognitionsvetenskap, Barnara Grosz, professor i naturvetenskap, Edvard Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, Helga Nowotny, professor och ledamot i Vetenskapsakademien. Moderator: Göran K Hansson. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.