Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Ett regionalt perspektiv på elfordon och transportDela
  1. Kollektivtrafik och regional utveckling-

  2. -det är två huvudområden
    där man strävar mot elektrifiering.

  3. Jag heter Hans Fogelberg och kommer
    från Västra Götalandsregionen.

  4. Det är en av nivåerna i Sverige
    där det nyligen genomfördes val.

  5. Jag ska prata lite om
    vad regionen är och vad den gör-

  6. -när det gäller elektrifiering.

  7. Allra först...

  8. Det här ger en bild-

  9. -av regionens
    olika uppdrag och aktiviteter.

  10. Kollektivtrafik och regional utveckling-

  11. -det är två huvudområden
    där man strävar mot elektrifiering.

  12. Den lille killen representerar kanske
    regionens framtid-

  13. -som avdelningen
    för regional utveckling ansvarar för.

  14. Jag jobbar på den avdelningen.

  15. Det finns flera program
    på regional nivå-

  16. -som fokuserar på olika aspekter, där
    transporter och fordon är två områden-

  17. -som är viktiga för oss.

  18. De gröna områdena är de viktigaste.

  19. Som ni ser är elektrifiering central
    i de två första och indirekt i de andra.

  20. Elektrifiering och automatisering är
    viktigt för industrin.

  21. Och industrin är viktig för regional
    utveckling. Jag ska visa er hur viktig.

  22. I Sverige har vi ett, eller möjligen
    två, fordonsindustrikluster.

  23. Båda två är kompletta kluster.

  24. Det innebär att hela kedjan finns där-

  25. -från grundläggande forskning
    till tillverkning.

  26. Det är koncentrerat
    till Västra Götaland.

  27. Den här industrin skulle kunna ligga
    i utvecklingens framkant-

  28. -och det är jätteviktigt, för basen
    för fordonsindustrin förändras-

  29. -och då är det viktigt
    att våra aktörer kan förändra sig.

  30. Vi har försökt titta på det här
    på olika sätt.

  31. Vi har bland annat gjort en studie-

  32. -där vi fokuserade på
    fordonsindustrins kompetensstruktur.

  33. Jag ska ge er
    lite grundläggande information-

  34. -som kan vara av vikt.
    Det här är uppenbart.

  35. Personbilsindustrin har
    en väldigt stark närvaro.

  36. Det gäller även transportindustrin-

  37. -men också
    en stor del av leverantörsklustret.

  38. Fordonsindustrin är den enskilt
    största sektorn i regionens ekonomi.

  39. Det är den röda.

  40. Det finns många sektorer, så klart.
    De flesta är ganska små.

  41. Den här sektorn representerar
    en stor andel av arbetstillfällena.

  42. Den röda linjen baseras
    på information från SCB och Vinnova.

  43. Den visar att ungefär 40 000 är direkt
    sysselsatta inom fordonsindustrin.

  44. Om vi lägger till transportindustrin
    blir siffran dubbelt så stor, minst.

  45. Det är
    den avgjort största exportsektorn.

  46. Jag ska komma tillbaka till det här
    om en liten stund.

  47. Om vi tittar på utrikeshandeln-

  48. -så är fordonsindustrin tio gånger
    större än sektorn som är närmast efter-

  49. -så den är verkligen viktig.
    Den har även en multiplikatorfaktor-

  50. -vilket innebär
    att den påverkar andra sektorer.

  51. Som ni kan se är multiplikatorn knappt
    2 på regional nivå och 3,4 på nationell.

  52. Multiplikatorn kan vara ännu högre-

  53. -för vissa effekter döljs i statistiken.

  54. Fordonsindustrin utgörs huvudsakligen
    av ett fåtal stora företag.

  55. Det är uppenbart
    för er som jobbar inom den.

  56. Man kan säga att 90 %
    av dem som jobbar i den här sektorn-

  57. -arbetar i 5 % av företagen.

  58. Det innebär att om vi vill påverka
    den här industrin...

  59. ...utanför Sverige, så är det de här 5 %
    som vi måste jobba med.

  60. Vi har försökt förstå
    hur kompetensen ser ut.

  61. Tanken är inte att ni ska kunna läsa
    det som står i diagrammet.

  62. Det är bara ett exempel för att visa
    att när det sker en övergång-

  63. -måste vi ha rätt kompetens
    vid rätt tid och rätt plats.

  64. Men när många sektorer växer
    samtidigt-

  65. -kan det uppstå kompetensbrist.

  66. Det finns dock en elasticitet. Den är
    mest tydlig vid konjunkturnedgång.

  67. Det är därför som folk inte förblir
    arbetslösa efter en nedgång.

  68. Man växlar mellan vitt skilda sektorer-

  69. -så inte bara mellan fordonsindustrin
    och transportindustrin.

  70. Det är kanske tydligt
    inom datavetenskap och datateknik.

  71. En topp är markerad:

  72. Kombinationen av informations-
    och kommunikationsteknik och fordon.

  73. Där finns en tydlig koppling,
    kan man säga.

  74. Det här är en sorts industriell grund.

  75. På regionalpolitisk nivå...

  76. ...ligger tonvikten på att utveckla
    en fossilfri regional ekonomi...

  77. ...eller åtminstone att jobba mot det,
    så klimatområdet är viktigt här.

  78. Nu kommer jag tillbaka till industrin...

  79. Industrin och klimatet
    smälter samman-

  80. -för trots att vårt bidrag,
    eller vårt negativa bidrag-

  81. -till de globala utsläppen
    av växthusgaser inte är så stort-

  82. -det är faktiskt väldigt litet,
    så har vi företag som verkar globalt-

  83. -och som kan minska utsläppen
    i Sverige och även på andra ställen.

  84. Det är en underskattad aspekt när vi
    i Sverige funderar på vad vi kan göra.

  85. Vi kan hjälpa, inte bara oss själva,
    utan även andra delar av världen.

  86. En anledning
    till att transporter är så...

  87. När vi pratar om klimatet
    visas ofta bilder på trafiksituationen-

  88. -och flygplan. Det är bilden
    av negativ klimatpåverkan.

  89. En anledning till att den här frågan
    diskuteras så mycket i Sverige är-

  90. -att vi procentuellt sett har
    en mycket större andel transporter.

  91. Jag pratar inte om absoluta tal.

  92. Eftersom vi har vattenkraft, kärnkraft-

  93. -och uppvärmningssystem
    som är oberoende av fossila bränslen-

  94. -så utgör transporter en stor andel.
    Vi känner att vi måste göra nåt åt det.

  95. Aspekten att transporter... Den gröna
    linjen borde sjunka till 80 i år.

  96. Transporter har varit det svåraste.

  97. Vi har förändrat de andra sektorerna,
    men transportsektorn har varit svår.

  98. När man tittar på transporter...

  99. Det här är sunt förnuft, antar jag.

  100. Vägtransportsektorn ligger
    på drygt 90 TWh.

  101. När vi tittar på de olika typerna
    av service och transporter ser vi-

  102. -att det finns en stor potential.

  103. Jag har gjort en uppskattning.
    Uppskattningsvis 75 %...

  104. ...används på ett sånt sätt...

  105. ...att elektrifiering gör stor skillnad.

  106. Som en enskild lösning
    sticker det här ut.

  107. Det finns ofta en motsättning
    mellan elektrifiering och biobränslen-

  108. -men det är fel-

  109. -för biobränsledrivna transporter
    är beroende av elektrifiering.

  110. På regionnivå jobbar vi med bussar.
    Projektet ElectriCity är det största.

  111. Vi kommer att få
    en eldriven färja nästa år.

  112. Vi har redan två eldrivna ledbussar.

  113. Jag tror att jag får hoppa över...

  114. Det vi har gjort...
    Vi kan titta på den här.

  115. Det här diagrammet visar förändringen-

  116. -från fossil till förnyelsebar energi
    inom kollektivtrafiken.

  117. Så här tror vi att det kommer att se ut.

  118. Den här är bara sex månader gammal.

  119. Det är en beräkning av energi-
    fördelningen för kollektivtrafiken.

  120. Mina kolleger skulle nog säga att vi
    troligen inte kommer att ha biodiesel-

  121. -utan biogas och el,
    så elen lär utgöra en större del.

  122. Kollektivtrafiken har en viktig
    hävstångsverkan på andra sektorer.

  123. Elektrifiering är också viktigt för...

  124. Elektrifiering är problematiskt
    när det gäller effekt och infrastruktur-

  125. -men det ger också en hög grad
    av frihet när det gäller stadsplanering.

  126. Det är den första, vänstra bilden.
    Vi kan formge städer på ett nytt sätt.

  127. Elektrifiering leder till mindre buller.

  128. Det är en viktig aspekt.

  129. Vi kan formge infrastruktur för
    transporter och boende på nya sätt.

  130. Flexibiliteten ökar-

  131. -och det är mer kostnadseffektivt
    än spårbundna alternativ.

  132. Det här var själva grunden.
    - Får jag en minut till?

  133. -Om det är en kort minut.
    -Okej.

  134. Om några minuter lär nog Frances
    säga att det här inte stämmer.

  135. Eftersom ni alla är här vill jag betona-

  136. -att vi har försökt genomföra
    elektrifiering under lång tid.

  137. Den dyra elbilen har funnits ett tag,
    och den fungerar.

  138. Dagens elbilar funkar, och elbilarna
    som man hade för 120 år sen funkade-

  139. -i sin miljö, förstås, men det
    som vi försöker åstadkomma nu...

  140. För att öka omställningstakten
    är nog tricket-

  141. -att fokusera på laddhybrider-

  142. -och samtidigt förbättra räckvidden
    på enbart el.

  143. Det skulle leda till en massintroduktion
    av elektrifiering världen över.

  144. Om vi inte gör det här
    måste vi vänta på att elbilen...

  145. Det kommer att ske, men senare.
    Det är vad jag tror.

  146. Översättning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elfordon, Fordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Framsteg inom forskning 2015

Under Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens årliga högtidssammankomst 2015 presenteras en rad intressanta och aktuella framsteg inom forskningen. Björn O Nilsson, vd IVA, berättar och samtalar med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Inspelat den 23 oktober 2015 på Konserthuset i Stockholm. Arrangör: Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Vems är skulden när en robot gör fel?

Vilka beslut ska robotar programmeras att tas i vilka situationer? Hur ska till exempel en självkörande bil bestämma när det råder en värdkonflikt? Vems är ansvaret? Kan en robot fatta moraliska och etiska beslut? Michael Laakasuo, doktor i filosofi vid Helsingfors universitet och Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute, University of Oxford, diskuterar ämnet. Moderator: Gustaf Arrhenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.