Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?Dela
  1. Kom ihåg att det råder hård konkurrens
    inom den urbana transportsektorn.

  2. Det finns många små aktörer
    med små marginaler.

  3. Jag är väldigt glad att vara här
    i min egenskap av gästprofessor-

  4. -men också att få presentera forskning
    gjord av en av mina doktorander.

  5. Pierre Camilleri.
    Han kunde inte vara med i dag.

  6. Pierre har även spenderat kortare
    perioder i Norge och här i Göteborg.

  7. Så ett tack till Skandinavien!
    Det har varit en stor hjälp för honom-

  8. -för att kunna genomföra sin forskning.

  9. Han ska disputera
    på sin avhandling snart.

  10. Men idag ska vi främst fokusera
    på den del av forskningen-

  11. -som gäller den franska marknaden,
    särskilt Parisregionen.

  12. Det handlar om transportsektorn i Paris-
    regionen med sina 12 miljoner invånare.

  13. För att ge er ett begrepp
    om hur stor marknaden är...

  14. Den utgör 15 % av de totala
    fordonskilometrarna i regionen.

  15. Men den står för en tredjedel av
    NOx-utsläppen i transportsektorn-

  16. -och hälften av de luftburna partiklarna
    transportsektorn släpper ut.

  17. Så det är ett problem - och där spelar
    frågan om elektromobilitet en stor roll.

  18. Det jag ska ta upp idag är...

  19. Det sker 1,5 miljoner leveranser
    och hämtningar om dagen i regionen.

  20. Det jag ska prata om
    är ett särskilt marknadssegment.

  21. Det handlar om den del
    av de 1,5 miljoner leveranserna-

  22. -som görs med små lastbilar.

  23. I min forskning har jag
    fokuserat på den sortens fordon.

  24. De utför ungefär en fjärdedel av de
    dagliga leveranserna i Parisregionen.

  25. Okej, vi inleder med
    att vara pessimistiska.

  26. Men det här är vad våra intervjuer
    och data visar.

  27. Vi har faktiskt ganska bra data
    gällande små transportbilar i regionen.

  28. Den första pessimistiska punkten är:

  29. För aktörerna ger
    användningen av elfordon-

  30. -inte tillräckliga relativa fördelar än.

  31. Lägre miljöpåverkan är bra.
    Körkomforten är bra.

  32. Driftskostnaderna är väldigt låga.

  33. Men det kompenserar inte
    för andra sorters kostnadsökningar.

  34. Kom ihåg att det råder hård konkurrens
    inom den urbana transportsektorn.

  35. Det finns många små aktörer
    med små marginaler.

  36. Många försvinner snabbt
    och nya etableras.

  37. Det är stor mobilitet
    och små marginaler.

  38. Men som kunder
    - både företag och hushåll-

  39. -är vi tveksamma till att betala mer
    för renare leveranser.

  40. Så marknaden är trög då det gäller
    att ta till sig alternativa fordon.

  41. Ett undantag är den offentliga sektorn.

  42. Exempelvis kommunala förvaltningar
    beställer den typen av fordon.

  43. Vi hörde Tom prata om
    hur situationen är i Norge.

  44. Jag vill bara dra de remarkabla
    siffrorna Tom gav oss igen.

  45. Marknaden för nya elbilar är 25 %,
    vilket är högst i världen.

  46. För lastfordon är det 2 %.

  47. Bara för att ge er en bild
    av hur svårt det är att nå ut-

  48. -även till en så receptiv marknad
    som den norska.

  49. Tom mejlade mig igår och berättade
    att marknaden faktiskt växer. Bra!

  50. Skillnaden beror på
    de olika relativa fördelar-

  51. -som dieseldrivna transportfordon har.
    Fördelarna med elfordon är mindre.

  52. Det påminner oss om att transport-
    marknaden behöver ett incitament-

  53. -för att övergå till elektromobilitet.
    Aktörerna gör det inte av sig själva.

  54. Att gå över till elfordon
    i en urban miljö är komplicerat-

  55. -för små aktörer som levererar
    i en komplex urban miljö.

  56. Fordonens begränsade räckvidd
    kräver nya processer och rutter.

  57. Man behöver ny mjukvara
    och personalutbildning.

  58. Det kan finnas många psykologiska
    hinder som måste övervinnas.

  59. Det debatteras just nu.

  60. Sen finns det praktiska överväganden:
    laddning kräver särskilda p-platser.

  61. De ska få plats på företagets område,
    vilket är svårt för småföretag.

  62. En annan sak
    ansluter till det Frances sa tidigare.

  63. Hon sa att när det gäller personbilar
    kan man acceptera en gång i månaden-

  64. -att man inte kan använda en elbil.

  65. För transportsektorn är det
    en gång om året. Högst en gång.

  66. Man har bara råd att förlora en kund
    en gång om året-

  67. -på grund av att elfordonet
    inte har tillräcklig räckvidd.

  68. Långa fraktdistanser lönar sig,
    så man vill inte förlora den marknaden.

  69. Så där är toleransnivån extremt låg.

  70. Pierre Camilleri har specifikt forskat-

  71. -med de faktiska begränsningar
    i åtanke-

  72. -som den urbana transportsektorn
    står inför.

  73. Han har tagit fram en egen modell
    för marknadens potential-

  74. -som är baserad på existerande hinder,
    särskilt räckviddsproblemet.

  75. Företagen har alltså bara råd
    att förlora en distanskörning om året.

  76. Sen har vi de ekonomiska ramarna
    och TCO.

  77. TCO måste vara densamma
    eller mindre.

  78. Det här är starkt kopplat
    till den distans man kör per dag.

  79. Och som en påminnelse
    om det vi har sagt:

  80. Idag är stora transportföretag
    som DHL, Deutsche Post-

  81. -och La Poste Group i Frankrike-

  82. -den idealiska marknaden för elfordon.

  83. De kör regelbundna rutter-

  84. -som är etablerade och täckta.

  85. Det handlar inte om så många nya rutter
    och kunder.

  86. Och de tillryggalägger
    långa distanser dagligen.

  87. Och de stora operatörerna-

  88. -har ofta
    tillgång till stora urbana anläggningar-

  89. -där fordon kan laddas över natten.

  90. Så idag utgör de den idealiska
    marknaden för små eldrivna lastbilar.

  91. Så begränsningarna -
    nu blir jag mer optimistisk-

  92. -minskar i takt med den teknologiska
    utvecklingen, som ju är spektakulär.

  93. Det här är fordonens kapacitet idag
    och inom en snar framtid.

  94. Alltså en starkt ökad prestanda
    och en stor kostnadsminskning.

  95. En sak till som lär förändras...

  96. Det här har vi tagit med i beräkningen
    i modellen.

  97. Det är bara ett antagande.

  98. Det bygger även på intervjuer
    med statliga och lokala myndigheter.

  99. De avsevärda subventionerna
    på statlig och lokal nivå-

  100. -kommer troligen att minska.

  101. Vår slutsats i modellen
    är att budgeten förblir oförändrad.

  102. De avsatta offentliga medlen
    stannar på samma nivå.

  103. Det innebär en minskning per fordon
    när marknaden växer.

  104. Så det händer nåt bra på kort sikt-

  105. -men vi måste även räkna med-

  106. -en långsam men stadig minskning
    av subventionerna.

  107. Här är resultaten för små elbilar.
    Det här är ett referensscenario.

  108. Det tar hänsyn
    till de verkliga begränsningarna-

  109. -och baseras på vad aktörerna
    berättar i intervjuer.

  110. Man ser alltså en kurva-

  111. -som liknar den Frances
    visade för personbilsmarknaden.

  112. Här ser vi en viktig variabel-

  113. -nämligen
    den dagliga genomsnittsdistansen.

  114. Det här är om fyra och om nio år.

  115. Här ser vi siffrorna för 2032.

  116. Så år 2032 är det så-

  117. -att om man kör 150 km varje dag...

  118. Om alla aktörer körde den distansen
    skulle vi se en marknadsandel på 25 %.

  119. Med TCO, begränsningar
    och subventioner i åtanke.

  120. Vi har också gjort... Det här
    är kanske den enda siffran jag visar.

  121. 13 % av marknadsandelarna.

  122. Här utgår jag inte från den teoretiska
    utan den faktiska genomsnittsdistansen-

  123. -inom den urbana transportsektorn
    i Parisregionen i dag.

  124. Och tar man fram ett medeltal
    för de distanser man kör dagligen-

  125. -så kan man förvänta sig
    en marknadsandel på 13 % år 2032.

  126. Det är resultatet av den delen
    av hans forskning.

  127. Ytterligare mekanismer
    kan underlätta-

  128. -en ökad användning av mindre
    eldrivna lastbilar.

  129. Offentliga laddplatser
    är dyra och komplicerade-

  130. -men de motverkar rädslan
    för att förlora långdistanskörningar.

  131. De är viktiga för branschen.

  132. Utökning av batterikapaciteten.
    Branschen är diversifierad.

  133. Batterier och fordon idag
    kanske är för uniforma-

  134. -i sin utformning,
    men det är på väg att förändras.

  135. Vi behöver fler olika typer av batterier
    och elfordon.

  136. Vi har redan tagit upp-

  137. -att det kan gå snabbare än vi trodde
    med de teknologiska genombrotten.

  138. Sen har vi en helt annan sektor,
    nämligen lokal lagstiftning.

  139. Vi såg på exemplet Norge
    hur extremt viktigt det är.

  140. Sånt har inte tagits med
    i beräkningen i modellen.

  141. Här är slutsatserna i korthet:

  142. Det finns en potential
    för en övergång till elbilar.

  143. Den beror på körsträckor
    och fordonens storlek.

  144. Det fungerar bättre med små fordon
    än större, men det är en annan historia.

  145. Men vår huvudsakliga slutsats är att
    ingen exponentiell ökning är att vänta-

  146. -men att ökningen är stadig.

  147. Den stadiga ökningen
    hänger tätt ihop med-

  148. -att vissa subventioner finns var.

  149. Att budgeten för subventioner
    finns kvar-

  150. -är en väldigt viktig punkt-

  151. -för att uppnå
    den förväntade marknadsandelen.

  152. Modellen har så klart begränsningar.

  153. Jag vill visa er några av dem.

  154. Det innebär att andra scenarion också
    är tänkbara med en så labil marknad.

  155. Det beror på nya krav
    från företag och privatkunder.

  156. Förändringarna går snabbt,
    så allt är möjligt.

  157. Bränslepriserna kan ju ändras.

  158. Att det finns offentliga laddplatser
    är också viktigt-

  159. -för att dämpa branschaktörernas oro-

  160. -när det handlar om längre transporter.

  161. Modellen bortser från eventuella
    lokala politiska förändringar.

  162. Lokala subventioner kan höjas
    - det har precis hänt i Parisregionen.

  163. Regionala myndigheter
    beslöt att höja subventionerna-

  164. -för kommersiella användare
    av elfordon.

  165. Sen har vi ju lågutsläppszonerna.
    Så andra scenarion är möjliga.

  166. Min sista bild är nåt jag tog fram
    bara för den här presentationen.

  167. Jag var nyfiken
    på dagens prisskillnader.

  168. Den urbana transportsektorn
    agerar som sagt ofta kortsiktigt.

  169. TCO har visserligen betydelse,
    men den faktiska inköpskostnaden-

  170. -är väldigt viktig för aktörerna.

  171. Jag gick till en väldigt populär sajt-

  172. -för försäljning
    av nya och begagnade fordon-

  173. -för kommersiell användning.

  174. Till priserna kommer skatt
    och batteriinstallation.

  175. Jag vill demonstrera skillnaderna
    i inköpspris för de här fordonen.

  176. Jag har valt liknande nya fordon:
    Renault Master och VW eCrafter.

  177. Och dessutom den populära
    Renault Kangoo.

  178. Titta på prisskillnaderna. Det är inte
    lika illa som för två år sen-

  179. -men prisskillnaderna ligger ändå
    på 10 000-20 000 euro.

  180. Det är mycket i en bransch
    som främst tänker på kort sikt.

  181. Det var min sista bild. Tack!

  182. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elfordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transporter, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Var inte rädd

Vad kommer att hända med jobb, utbildning och arbetsliv i framtiden? Vilken påverkan har robotiseringen och digitaliseringen på arbetsmarknaden? Maja Fjaestad, statssekretare i Regeringskansliet, talar om digitaliseringens demokratiserande funktion. Som exempel tar hon möjligheten att via smartphones och appar starta företag, oavsett var du bor i världen. I mindre demokratiserade länder har teknikutvecklingen varit viktig då människor har fått tillgång till utbildning, upplysning och nyheter via internet. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.