Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Regelverk och elfordonDela
  1. För elfordon fanns det redan
    sedan tidigare ett generellt regelverk.

  2. När dessa fordon kom ut-

  3. -sa regleringsorgan världen över:
    "Här behövs regler."

  4. Jag sprang faktiskt hit-

  5. -från ett möte med FN:s
    ekonomiska kommission för Europa-

  6. -som i veckan har samlats i Göteborg
    och diskuterat elfordons säkerhet.

  7. Mötet tog slut klockan 14
    och jag kom hit direkt därifrån.

  8. Jag hade tänkt
    ge er lite nyheter från det mötet nu-

  9. -och ge lite bakgrundsinformation
    om internationella regelverk för fordon.

  10. En sak att ha i åtanke är att arbetet
    med att ta fram lagkrav för elfordon-

  11. -skiljer sig mycket från arbetet med att
    ta fram krav för fossildrivna fordon.

  12. De hann utvecklas under 50-60 år-

  13. -innan nån kom på
    att det borde finnas lagkrav-

  14. -som styrde
    vad som fick göras och inte.

  15. För elfordon fanns det redan
    sedan tidigare ett generellt regelverk.

  16. När dessa fordon kom ut-

  17. -sa regleringsorgan världen över:
    "Vi behöver regler."

  18. Vi utformar
    stränga, obligatoriska tekniska krav-

  19. -som man måste uppfylla för att få sälja
    fordonen medan utvecklingen pågår.

  20. Det är utmanande
    eftersom man säkert måste veta-

  21. -att de lagkrav vi skapar i dag-

  22. -som vi ska leva med
    i 10-15 år, om inte längre-

  23. -inte kommer att hindra oss från
    att göra det vi vill göra i framtiden.

  24. I arbetet finns det även
    kulturella aspekter-

  25. -som spelar in
    eftersom initiativet är internationellt.

  26. Man har olika uppfattning
    om vilken riktning tekniken går i-

  27. -och uppfattar risker
    ur säkerhetshänseende på olika sätt.

  28. Så inom FN...

  29. För att kunna harmonisera
    de krav som finns för fordon-

  30. -har en arbetsgrupp bildats inom FN,
    WP 29.

  31. Under den verkar undergrupper,
    s.k. formella arbetsgrupper.

  32. I dem har regeringarna
    sina representanter.

  33. För Sveriges del är det Transport-
    styrelsen som är representanten.

  34. Under de formella arbetsgrupperna
    verkar de informella.

  35. I dem sitter teknikexperter som jag
    tillsammans med regeringstjänstemän-

  36. -och deras tekniskt sakkunniga-

  37. -och försöker bestämma
    vilka förslag vi ska lägga fram-

  38. -för den formella gruppen.

  39. Inom området elfordon
    har vi två informella arbetsgrupper.

  40. Den ena arbetar med säkerhet-

  41. -och den andra
    med miljökrav på elfordon.

  42. Jag sitter med i båda grupperna.

  43. Det är intressant
    och ibland frustrerande.

  44. Det som är önskvärt i den ena gruppen-

  45. -kan vara det som skapar problem
    för den andra gruppen.

  46. Ett exempel på det är-

  47. -att vi i miljögruppen vill ha
    batterier med mycket hög energidensitet-

  48. -som ger en lång räckvidd
    utan att batteriet måste laddas om-

  49. -samt lång livslängd och hållbarhet.

  50. Men då anser säkerhetsgruppen att
    ju högre energidensitet systemen har-

  51. -desto mer osäkra är de,
    vilket ställer till problem.

  52. När det gäller säkerhet hos elfordon
    blev vi precis klara-

  53. -efter cirka fem års
    argumenterande, diskuterande...

  54. ...och förhandlande kring
    olika alternativ - med s.k. fas 1.

  55. Diskussionerna under fas 1-

  56. -resulterade i de enhetliga
    tekniska föreskrifterna GTR 20.

  57. Eftersom
    de enhetliga tekniska föreskrifterna-

  58. -inte utgör ett regelverk
    som kan tillämpas direkt-

  59. -implementeras de i nationell eller
    regional lagstiftning världen över-

  60. -för de avtalsslutande parterna.

  61. Det innebär för oss att EU och Japan-

  62. -samarbetar med att revidera R100-

  63. -alltså krav för elfordonssäkerhet
    och andra relaterade krav.

  64. T.ex. R94 och R95
    som har med krockkrav att göra.

  65. Vi bedriver även arbete i Kina.

  66. Kina är lite intressant
    för oss övriga länder.

  67. Här i väst samarbetar vi i våra grupper
    och väntar på slutresultatet.

  68. När vi väl har enats om ett slut-
    resultat börjar vi ändra på lagkraven.

  69. I Kina deltar man i arbetsgrupperna
    för att förbereda kravutkasten.

  70. Men samtidigt
    arbetar man fram egna krav-

  71. -som ofta skiljer sig från
    dem vi diskuterar i arbetsgrupperna.

  72. Eftersom vi strävar efter harmonisering-

  73. -kan det här bli lite frustrerande.

  74. Det väcker
    många frågor och diskussioner.

  75. "Varför gör ni så här? Vi enades om
    en sak och nu gör ni nåt annat."

  76. Från början hade vi som målsättning-

  77. -att slutföra arbetet inom tre år.

  78. Fas 1 tog som sagt fem år.

  79. Vi bestämde oss för
    att vi måste komma vidare-

  80. -så vi avslutade fas 1.

  81. Men för att kunna göra det
    fick vi konstatera-

  82. -att vi inte kunde enas i vissa frågor.

  83. Dels beror det på
    att vi har olika synsätt-

  84. -dels på att vi saknar kunskap-

  85. -för att kunna utveckla ett regelverk
    som vi kan leva med länge.

  86. Föreskrifterna innehåller inte bara
    själva kraven-

  87. -utan de anger även exakt hur man
    utvärderar hur väl kraven efterlevs.

  88. Jag tror att de som sysslar
    med mätteknik och testteknik-

  89. -vet att utformningen av testet
    ibland kan ge upphov till snedvridning-

  90. -som gynnar vissa tekniker
    och missgynnar andra.

  91. Det här är nåt vi vill undvika.

  92. I fas 2 arbetar vi med
    tre mycket känsliga-

  93. -men viktiga frågor.

  94. Den första, som upptog hälften
    av den tid som mötena varade-

  95. -var termisk propagering.

  96. Termisk propagering innebär-

  97. -att det har blivit
    en inre kortslutning i batteriet-

  98. -vilket orsakar termisk rusning
    som sprids i batteriet.

  99. Hur kan vi simulera den situationen-

  100. -och utvärdera hur propagering hanteras
    av batterisystemet, var frågan.

  101. Vi diskuterade även
    exponering för vatten.

  102. Under fas 1 fattade vi beslut om
    ett vattentest-

  103. -som testar vattentålighet.

  104. I synnerhet på huruvida fordonets
    isoleringsresistans påverkas.

  105. Men i synnerhet i asiatiska länder
    såsom Kina och Korea-

  106. -menar man att översvämningar
    är nåt normalt-

  107. -och att kraven borde återspegla det.

  108. Om bilen hamnar i vatten upp till taket
    ska inget farligt kunna hända.

  109. Det råder viss oenighet kring om detta
    kan ses som normala omständigheter-

  110. -och om man som fordonsägare när
    vattnet ha sjunkit undan kan vänta sig-

  111. -att man kan sätta sig i bilen och
    köra vidare som om inget har hänt.

  112. En tredje fråga
    som ställer till lite problem-

  113. -hänger ihop med frågan om termisk
    propagering, men är ändå en fråga i sig.

  114. De flesta av er vet nog att litiumjon-
    batterier innehåller vissa kemikalier-

  115. -i huvudsak organiska lösningsmedel,
    salter och tungmetaller.

  116. Om batteriet kortsluts-

  117. -och elektrolyten
    antingen har brutits ner-

  118. -eller avges ut i luften i gasform
    så kan dessa sprida sig.

  119. Man befarar att om ämnena
    i den här gasen-

  120. -kommer i kontakt med passagerarna,
    kan det vara skadligt.

  121. Det är svårt att mäta detta eftersom det
    handlar om så små mängder.

  122. Föreställ er
    om man skulle göra ett krocktest-

  123. -för att kvantitativt fastställa
    de exakta mängderna-

  124. -av 15-20 olika ibland på förhand okända
    ämnen som förekommer.

  125. Det är en ganska rejäl utmaning.

  126. Vi bemöter det här på två olika sätt.
    Föreskriften består av två olika delar.

  127. Dels den del som bara fokuserar på
    elektriska risker-

  128. -och förebyggande åtgärder-

  129. -mot oavsiktlig kontakt med livsfarlig
    spänning, i synnerhet efter krock.

  130. Den andra delen-

  131. -fokuserar enbart på specifika krav
    relaterade till det som benämns REESS:

  132. Det uppladdningsbara systemet för
    lagring av elenergi, eller batteriet.

  133. Däribland de termiska riskerna
    och kemiska riskerna-

  134. -utöver just de elektriska riskerna.

  135. Vad är då det nya i GTR 20
    i nuläget?

  136. Vi håller på att revidera R100.

  137. En tredje revidering ska göras, men
    jag vet inte exakt när den blir klar.

  138. Vi räknar med att den släpps
    under 2020, så relativt snart.

  139. Den kommer att innehålla nya krav
    på skydd mot elchocker efter krock.

  140. Alltså barriärer eller
    lågenergilösningar som tillförsäkrar-

  141. -att ingen oavsiktligt
    kommer i kontakt med hög spänning-

  142. -ens efter att fordonet
    har utsatts för ett krocktillstånd-

  143. -enligt definitionen i krockreglementet.

  144. Jag nämnde även
    skydd mot vattenpåverkan.

  145. Det här har att göra med
    förändringar i isoleringsresistansen.

  146. Skydd för åkande
    mot termisk propagering.

  147. Här har vi inte enats om en testmetod.

  148. Däremot om en pragmatisk och teknisk
    bedömningslösning.

  149. Vi kräver att tillverkare
    gör en grundlig riskbedömning-

  150. -alltså utvärderar riskerna, exempelvis
    genom att utföra en FMEA-analys-

  151. -och sedan dokumenterar
    hur de hanterar riskerna-

  152. -alltså förhindrar eller reducerar dem-

  153. -och på vilket sätt de kan verifiera
    att åtgärderna är effektiva.

  154. Det finns en formulering
    som lyder ungefär så här:

  155. Om gas avges från batteriet-

  156. -måste man se till att inga ämnen
    tränger in i kupén-

  157. -där de åkande sitter.

  158. Av det skälet har vi inkluderat ett
    utslagskriterium för elektrolytläckage.

  159. Ett sånt fanns inte med tidigare.

  160. Dessutom föreskriver vi att fordonen
    förses med varningssystem.

  161. Om batteriets styrsystem slutar fungera-

  162. -måste föraren varnas om att fordonet
    har förlorat kontrollen över batteriet-

  163. -och att bilen måste in på service.

  164. Om temperaturen är onormalt hög
    måste föraren varnas också.

  165. Alla elfordon,
    alltså de som inte är hybriddrivna-

  166. -ska ha en indikator som varnar föraren
    när batteriet är på väg att laddas ur-

  167. -så att ingen plötsligt blir strandsatt
    med tomma batterier.

  168. Sammanfattningsvis
    har vi hittat vissa lösningar-

  169. -och gjort framsteg gällande säkerheten.

  170. Många utmaningar väntar oss
    de kommande åren-

  171. -då vissa av våra diskussioner
    lär bli hetsiga.

  172. Vi måste kunna jämka samman
    olika intressen från olika håll.

  173. Jag anser ändå att det här är
    ett effektivt och meningsfullt sätt-

  174. -att försöka nå global konsensus om-

  175. -vilka krav elektriska fordon
    ska kunna uppfylla. Tack.

  176. Tack så mycket för det, Annika.

  177. Översättning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Regelverk och elfordon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Elbilar, Elfordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Artificiell intelligens i framtiden

Panelsamtal om hur den tekniska och den artificiella intelligensens utveckling ser ut om fem till tio år. Kommer utvecklingen att fortsätta eller stanna av, och vilka är i så fall viktiga händelser? Medverkande: Max Tegmark professor i fysik och kosmologi, moderator, Harry Shum, forskare och teknisk chef Microsoft, Stuart Russell, professor i datavetenskap, Barbara Grosz, professor i naturvetenskap och Michael Levitt, Nobelpristagare i kemi 2013. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Sensorer ger norhörningar en ny chans

På många ställen i världen pågår tjuvjakt av utrotningshotade djur, till exempel noshörningar och elefanter. Som en del i kampen för att rädda de hotade djuren har Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik, och hans kollegor startat ett projekt i Kenya där man utnyttjar modern sensorteknik för att spåra tjuvjägarna. Här visar han hur man har använt tekniken och testat den på Kolmårdens djurpark. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.