Titta

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Om UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilken roll spelar elfordon för stadsplanering, ekonomi och miljö - nu och i framtiden? Det har gått mer än hundra år sedan den första elbilen utvecklades. I dag är eldrift en av de viktigaste trenderna för smartare transporter. Styrkeområdena Transport och Energi bjuder in till en dag med föreläsningar om olika aspekter på elektromobilitet. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Till första programmet

UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon : Affärsmöjligheter för elfordonDela
  1. Ibland finns det många olika
    affärsmodeller för samma produkt.

  2. Som bilhandlare kan man sälja, leasa ut
    eller hyra ut en bil, och så vidare.

  3. Samma företag har olika modeller.

  4. Tack så mycket!

  5. Jag är nyss hemkommen från Indien,
    därav min typiskt indiska klädsel.

  6. Jag satt på planet hem i går
    och planerade inför detta föredrag.

  7. Precis som Frances fick jag lite panik.
    - Eller fick du det?

  8. "Vad ska jag tala om?"

  9. Titeln som vi hade enats om var "Affärs-
    möjligheter för elfordon i Sverige".

  10. Jag tror att jag kommer att hålla
    mig till ämnet, men vi får väl se.

  11. Jag kommer nog inte att fokusera
    så mycket på Sverige.

  12. Elektromobilitet är ju nånting som
    man arbetar med i de flesta länder.

  13. Jag ska ge några exempel på vad
    vi jobbar med i våra svenska projekt.

  14. Vad den elektromobilitetsforskning som
    bedrivs på Rise Viktoria beträffar...

  15. Jag har arbetat inom området i nio år.

  16. Vi var ganska tidigt ute
    med att bedriva forskning på området.

  17. När vi startade arbetsgruppen-

  18. -var "elektromobilitet"
    ett väldigt främmande begrepp.

  19. Det gav inga träffar på Google.

  20. Men det börjar bli mer och mer vanligt.

  21. I gruppen som jag leder... Min arbets-
    grupp består av ett tjugotal personer-

  22. -men vi hjälper även varandra.

  23. Rise Viktorias övergripande fokus
    är hållbar mobilitet-

  24. -så det finns kompetens inom andra
    områden som vi kan använda oss av.

  25. Vi försöker att bidra till
    omställningen av transportsystemet-

  26. -och gå från fossila bränslen
    till elektrifiering.

  27. Vi driver cirka 30 projekt årligen.

  28. Det här har jag stulit från Power Circle
    som publicerar statistik från Sverige.

  29. Vi är ett land...som har
    många laddhybrider.

  30. 73 procent.

  31. Utvecklingen tycks gå åt rätt håll.

  32. Den hoppar jag över.

  33. Men med tanke på att vi har
    ungefär 4,8 miljoner fordon i Sverige...

  34. ...varav 60 000 är elfordon...

  35. ...befinner vi oss bara i början
    av den här kurvan.

  36. Den så kallade S-kurvan
    diskuterades ju tidigare.

  37. Det här är den kurvans derivata.

  38. Den illustrerar de olika faserna
    i utvecklingen längs en tidsaxel.

  39. Längst till vänster hittar man
    de människor som gillar ny teknik-

  40. -och som vill testa den.

  41. Om man skapar en modell utgör
    dessa nyskapare ungefär 2,5 procent.

  42. Vi har nu nått upp till 1,2 procent
    och befinner oss i den här första fasen.

  43. Norge har tagit sig förbi
    det stora svarta hålet:

  44. Övergången från att ett fåtal kör
    elbilar till att en majoritet gör det.

  45. Där är 25 procent av bilarna elbilar,
    vilket motsvarar "tidig majoritet".

  46. Men att komma dit är en kamp.
    Vi måste arbeta hårt för att nå dit.

  47. I likhet med Ann-Charlotte-

  48. -tror jag också på en kombination
    av elektromobilitet och biodrivmedel.

  49. Om vi ska uppnå målen år 2030-

  50. -och minska CO2-utsläppen
    med 70 procent jämfört med 2010-

  51. -måste vi göra en hel del.

  52. Vi måste använda drop-in-bränslen-

  53. -och elektrifiera i stort sett alla
    nya fordon. Det är ingen lätt uppgift.

  54. Vi har hört mycket om
    att batteriet är nyckelkomponenten.

  55. Vi vet att batterierna behöver
    få bättre kapacitet och bli billigare.

  56. Och i slutändan
    säljs ju bilarna till människor-

  57. -och de bestämmer vad de vill ha.

  58. Man brukar säga att bilköpare
    är irrationellt rationella.

  59. De är åtminstone förutsägbara.

  60. De har olika preferenser.

  61. Om man tittar på affärssidan i stället
    är den kostnadsstyrd.

  62. Den totala ägandekostnaden väger tungt
    eftersom den innebär affärsmöjligheter.

  63. Ni kanske undrar...

  64. Vilket slags elfordon, elbilen
    eller laddhybriden, är egentligen bäst?

  65. För nåt år sen eller två
    kom det en rapport som visade-

  66. -att utifrån hur elbilar
    och laddhybrider har körts-

  67. -i USA och i Tyskland-

  68. -verkar det som om en laddhybrid
    med en kortare räckvidd...

  69. Där ser ni räckvidden på X-axeln.

  70. Och Y-axeln visar antalet
    "elektriska kilometer" körda per år.

  71. ...är likvärdig med elbilen.

  72. En laddhybrid med ett batteri
    med en räckvidd på drygt 50 km-

  73. -är likvärdig med en elbil vad gäller
    antalet elektriska kilometer per år.

  74. I rapporten görs även en livscykelanalys
    av bägge fordon och de är likvärdiga.

  75. Elbilen har ett större batteri, men
    man använder det inte så mycket.

  76. Å andra sidan
    har man med laddhybriden-

  77. -möjlighet att köra
    även på fossila drivmedel.

  78. Om man tittar på det förutsättningslöst-

  79. -ur livscykelanalysperspektiv
    är de just nu jämbördiga.

  80. Men om vi verkligen
    ska lyckas bli fossiloberoende-

  81. -så måste vi satsa på rena elbilar.

  82. Men just nu tyder det här på
    att bilarna är ungefär likvärdiga.

  83. Drivkrafterna bakom elektrifiering, då.

  84. När man är i Kina eller i Indien,
    där jag har tillbringat mycket tid-

  85. -blir det ganska uppenbart
    att de elektrifierar sina fordon-

  86. -av energi- och bränsleförsörjningsskäl.

  87. De importerar olja. Länderna utvecklas-

  88. -och medelklassen växer
    i takt med efterfrågan på bilar.

  89. Men de kan inte fortsätta
    att importera olja från andra länder.

  90. Kina har sagt att om landets oljeimport
    ökar med mer än 60 procent-

  91. -blir landet ur politisk synvinkel
    mycket instabilt. Det vill man undvika.

  92. Så de elektrifierar av ett annat skäl.

  93. I Indien importerar man också olja
    i dag, men man vill sluta med det.

  94. Energi- och bränsleförsörjningen
    är viktigast där.

  95. De vill dessutom bygga upp och stödja
    sin egen industri i sitt eget land.

  96. I samtal med kineser har jag fått höra-

  97. -att elfordon är vägen till
    hybrid- och fossildrivna fordon.

  98. De tänker lite tvärtom där. Det kan
    te sig märkligt när man pratar med dem-

  99. -men så resonerar de.

  100. Olyckor, skador, lokala utsläpp, köer-

  101. -utsläpp av växthusgaser
    är nåt som vi fokuserar mycket på.

  102. Stabilisering av den förnybara
    energimarknaden, tyst, bekväm körning.

  103. Om man tittar på den här sidan
    ur ett helhetsperspektiv-

  104. -består den av drivkrafter som kommer
    uppifrån, från ett top-down-perspektiv.

  105. Då kvarstår frågan vad kunderna vill ha,
    de som betalar för bilen i slutändan.

  106. På affärssidan-

  107. -jämför man den nya tekniken
    med den befintliga tekniken.

  108. Man vill bara sälja den nya tekniken
    om den är mer lönsam.

  109. Då kommer vi in på affärsmodeller,
    som jag lovade att prata lite om.

  110. En affärsmodell beskriver hur företag
    skapar, levererar och fångar upp värden.

  111. Överst till höger ser ni
    att många faktorer samverkar.

  112. När man pratar med människor
    får man uppfattningen att de avser-

  113. -nåt slags kostnads-intäkts-modell
    och att utföraren har mindre betydelse.

  114. Om intäkterna bara är höga nog-

  115. -och överstiger kostnaderna finns
    affärsmässiga förutsättningar för alla.

  116. Men i slutändan måste alla ändå få en
    bit av kakan och tjäna på verksamheten-

  117. -annars händer inget.

  118. Ibland finns det olika affärsmodeller
    för samma produkt.

  119. Som bilhandlare kan man sälja,
    leasa ut, eller hyra ut bilen.

  120. Samma företag kan ha olika modeller.

  121. Det är oftast lätt
    att beräkna kostnaderna.

  122. Men intäkterna beror på
    hur mycket företaget lyckas sälja.

  123. Sånt som värde för kunderna
    är svårt att beräkna.

  124. Om man ska göra det här utan att
    riskera att förlora mycket pengar-

  125. -får man gå långsamt fram
    och vara lite försiktig i början.

  126. Det finns många exempel på företag
    som har satsat stort och misslyckats-

  127. -och sen gått i konkurs.
    Det finns teorier kring detta.

  128. Men det intressanta med affärsmodeller
    när man prövar nåt nytt-

  129. -är att nya affärsekosystem uppstår.

  130. Det finns många teorier kring detta.

  131. Osterwalder utvecklade ett verktyg för
    några år sen, men det hoppar vi över.

  132. Jag vill kort bara nämna
    elektrifierade vägar.

  133. Motiveringen till dem är att om man kör
    tunga fordon över långa sträckor-

  134. -kan man inte fylla lastutrymmet
    med batterier utan med last.

  135. En lösning för långtradare är
    att ladda dem under körningen i stället.

  136. Det finns lite olika tekniker för det.

  137. Den här bilden visar att elvägar
    skapar ett system av system.

  138. Med det menar vi att olika aktörer
    samverkar inom systemet.

  139. Flera nya aktörer och roller. Fordons-,
    transport-, energisystemet, o.s.v.

  140. Det råder osäkerhet kring hur systemet
    ska byggas upp. Man forskar på det.

  141. Vi har faktiskt anställt den första
    filosofie doktorn på detta område.

  142. Stefan Tongur forskar på dessa system.

  143. Vi behöver forska på det här
    för att se hur verkligheten ser ut.

  144. Ett annat exempel
    är när man laddar bilen-

  145. -till sitt smarta hem. Det skippar vi.

  146. I våra forskningsprojekt är oftast
    användarnas perspektiv väldigt viktigt.

  147. När vi talar om levande laboratorier,
    som man länge har pratat om-

  148. -fast nu kallas de testbäddar
    - behövs fler såna.

  149. Vi använder dem för att identifiera
    hinder och validera affärsmodeller-

  150. -för att ta reda på vad folk vill ha.
    Det måste man göra kontinuerligt.

  151. Tekniken går framåt,
    människor förändras.

  152. Man måste kontinuerligt forska
    för att se vad som funkar och inte.

  153. Vad är då
    de potentiella affärsområdena?

  154. Vi har bedrivit ett projekt,
    finansierat av Energimyndigheten-

  155. -med flera olika aktörer, bland andra
    Chalmers, Göteborg Energi och Volvo.

  156. Rönen visar på-

  157. -att elektrifiering av bussar
    snart kan få kommersiell bärkraft.

  158. Om ni undrar vad vi kommer att få se
    först, är det nog elektriska bussar.

  159. Hur snabbar vi då på elektrifieringen?

  160. Den 1 juli introducerades ju
    bonus malus-systemet.

  161. Det lär få en viss effekt.

  162. Hur många minuter? En? Två?

  163. Miljözonerna införs 2020.

  164. Då får kommunerna själva bestämma-

  165. -huruvida fordon som orsakar utsläpp
    får köras i vissa zoner.

  166. En sak till. Jag med många andra anser
    att vi behöver mer medel till forskning.

  167. Inte bara för att utveckla teknik utan
    även för att t.ex. studera beteenden.

  168. Firmabilar är nåt som Ann-Charlotte
    nämnde tidigare, att där bör man satsa.

  169. Infrastrukturen borde bli mer kostnads-
    effektiv och mindre komplicerad.

  170. Induktiv laddning är en möjlighet,
    en bekväm lösning på laddningsfrågan.

  171. Och
    "Miljözoner kan ge en rejäl skjuts"...

  172. Jag intervjuades i en tidning-

  173. -och sa att jag tycker att miljözonerna
    är en bra väg framåt.

  174. En sista bild.

  175. Ett problem är hur lägenhetsinnehavare
    i städer laddar elbilar.

  176. Vi har arbetat fram
    en strategi med Göteborgs stad.

  177. Bilarna ska kunna parkeras
    på parkeringar med laddplatser.

  178. Det kan finnas lagar som hindrar
    laddning från lägenheten.

  179. I vissa delstater i USA-

  180. -är det enligt lag förbjudet att för-
    hindra det. Såna lagar kan vi stifta.

  181. I ett av våra projekt försökte vi
    köpa elfordon inkognito.

  182. Vi märkte att försäljarna-

  183. -ofta inte ville säga att elfordon
    var en bra lösning.

  184. Man fick lirka med dem en del. Så även
    där finns det utrymme för förbättring.

  185. Subventionerad el för elfordon
    skulle kunna vara en möjlighet.

  186. Airbnb för laddning, så att andra kan
    utnyttja ens laddplats när man är borta-

  187. -är en möjlighet.

  188. För att sammanfatta är det svårt
    att uppnå utsläppsmålen.

  189. Elektrifiering
    är en viktig del av lösningen.

  190. Vi måste främja elektromobiliteten.

  191. Vi behöver nya system för samverkan.

  192. Det är inte bara en fråga
    för biltillverkarna.

  193. Elbolagen och telekombolagen
    måste också medverka.

  194. Olika industrigrenar behöver samverka
    och prata med varandra.

  195. I slutändan bestämmer kunden.

  196. Elfordon måste vara kostnadseffektiva.

  197. Forskning behövs,
    inte bara för att utveckla ny teknik-

  198. -utan även för att studera
    beteenden och validera affärsmodeller.

  199. -Då så.
    -Tack, Stefan.

  200. Översättning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Affärsmöjligheter för elfordon

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Ämnen:
Teknik > Transportmedel och kommunikationer
Ämnesord:
Biobränslen, Elbilar, Elfordon, Kommunikationer, Landsvägsfordon, Landsvägstrafik, Motorfordon, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elflyg - möjligheter och utmaningar

Andreas Schäfer, professor i energi och transport, berättar om vad vi måste uppnå för att kunna ersätta kommersiellt fossilt flyg med elektrifierade flygplan. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon - förväntningar och framtidsutsikter

Det har aldrig varit en bättre tid att studera elfordon som forskare, säger Tim Schwanen, Transport Studies Unit vid University of Oxford och gästprofessor Göteborgs universitet. Han menar att medier och politiska beslut har en viktig del i hur synen förändras på elfordon, och diskussioner om hur hälsan påverkas av exempelvis dieselfordon påskyndar förändringen mot elektrifierande. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Fossilfria fordons effekter på ekonomin

Ann Charlotte Mellqvist, forskare vid Rise, berättar om ett forskningsprojekt som undersökt vilka de ekonomiska effekterna blir på svensk ekonomi när transporter byter teknologi. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Norges framgångar med elfordon

Norge är känt för sin stora andel elbilar och har också tagit ledningen inom eldrivna färjor. Tom Norbech vid Statens vegvesen berättar hur det kom sig. Han beskriver två viktiga händelser som avgörande för utvecklingen: infrastruktur och ekonomiska incitament. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett regionalt perspektiv på elfordon och transport

Hans Fogelberg, regionutvecklare Västra Götaland, berättar om hur den regionala förvaltningen kan bidra till att underlätta och utveckla regionen inom elektrifiering tillsammans med bland annat näringslivet, där fordonsindustrin är den i särklass största i området både i antal anställda och som exportsektor. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är elbilarna redo för köparna?

Frances Sprei, forskare på Chalmers tekniska högskola, ställer sig frågan om köparna är redo för elfordon. Det är alltid lättare att ändra teknologi eller att avancera tekniken än att radikalt ändra människors preferenser och beteende, menar hon. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Är marknaden redo för eldrivna fraktfordon?

Laetitia Dablanc är forskningschef vid franska institutet för vetenskap och teknik för transport och gästforskare vid Göteborgs universitet. Här berättar hon om en undersökning som fokuserar på vad som krävs för att ställa om till eldrift av små fraktfordon i Paris och dess omgivande tätorter som befolkas av 12 miljoner invånare. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Elfordon och framtida stadsplanering

Viveca Risberg, projektledare på stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad, berättar om arbetet med projektet ElectriCity som är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle för att utveckla framtidens kollektivtrafik. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Modeller av elflygplan

Anders Forslund är forskare på Chalmers tekniska högskola och ingår i ett projekt som utvecklar egna flygande fordon. Här berättar han om den nya tekniken med flygande elfordon och varför denna teknik behövs utifrån klimataspekt och Agenda 2030. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Hållbar energi och hållbara fordon

Forskaren Maarten Messagie ger ett systemperspektiv på två stora övergångar som tillsammans kan övervinna miljöutmaningarna: elbilen och energiframställningen. Han ger olika scenarier på elbilens och energiframställningens påverkan och exempel på hur elbilen skulle kunna ingå i ett nätverk och fungera som energiförsörjare när den inte körs. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Vilka är miljöriskerna med batterier till elfordon?

Mia Romare är projektledare vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Hon har varit med och undersökt vilken påverkan på miljön tillverkningen av bilbatterier har. Det har skett ett skifte i när i processen miljön påverkas. En traditionell bil som körs på fossilt bränsle belastar miljön när den körs, men en batteridriven bil påverkar miljön mer i tillverkningen, då särskilt tillverkningen av batterierna. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Framsteg inom elektromobilitet

Elna Holmberg vid Swedish Electromobility Centre berättar om för- och nackdelar med elfordon. Det handlar om minskat utsläpp, ljudbilden i städer och minskat beroende av fossila bränslen men också högre inköpskostnad, kortare räckvidd och få laddmöjligheter. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Affärsmöjligheter för elfordon

Stefan Pettersson, forskningschef på Rise, tror på elfordon och fordon som drivs av en kombination av biobränsle och el om vi ska nå miljömålen 2030. I Sverige finns ungefär 4,8 miljoner fordon varav 60 000 är elfordon. Det motsvarar 1,2 procent och är alltså fortfarande på en innovationsnivå. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Regelverk och elfordon

Annika Ahlberg Tidblad, rådgivare på Volvo Car Corporation, berättar om arbetet med att ta fram internationella riktlinjer inom FN:s Ekonomiska kommission för Europa (ECE) för elfordon. Det handlar både om säkerhets- och miljökrav som måste uppfyllas innan fordonen får säljas. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Elfordon - i dag och i morgon

Ett forskningslaboratorium för elektromobilitet

CEVT är ett innovationscenter inom Geely-gruppen där bland annat Volvo personbilar ingår. Här utvecklar man fordonsteknik som ska möta morgondagens efterfrågan. I juni 2018 fattades ett beslut om ett laboratorium för CEVT placerat i Göteborg. Johan Hellsing, teknisk specialist vid CEVT, berättar om det nya laboratoriets arbete och vad som krävs för att forskningsavdelningen ska stanna kvar i Göteborg. Inspelat den 13 september 2018 på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Arrangör: Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

När roboten tar över

Kommer roboten att bli smartare än människan? Hur ska vi agera om en superintelligens tar över jorden? Är det ren science fiction eller ett tänkbart scenario? Anders Sandberg, forskare vid Future of Humanity Institute vid University of Oxford berättar om hur intelligenta robotarna kan bli. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Den digitala tiden förändrar oss

Sherry Turkle, professor i sociala studier, berättar om sin forskning kring hur vi påverkas av all teknik som omger oss. Hur påverkas barn av föräldrar som sitter med mobiltelefonen vid frukostbordet och inte möter deras blick? Ett problem som Sherry Turkle konstaterar är att tekniken ibland står emellan människor i deras samtal och möten. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.