Titta

Anpassa klassrummet efter barnets behovDela
  1. En lärare undrar vad skolan kan göra
    för att anpassa klassrummet-

  2. -efter barnets behov.

  3. Jag arbetar som speciallärare.

  4. Jag skulle vilja ha lite tankar kring
    hur man kan utforma lärmiljöerna-

  5. -så att det blir så bra som möjligt.
    Vi pratar ju ändå om tillgänglighet-

  6. -och att alla ska kunna jobba
    i det sammanhang som de är-

  7. -i stället för att lyfta ut folk
    så att de inte vistas i klassrummet.

  8. Får jag bara säga en sak
    som jag känner att jag brinner för?

  9. Att man slutar tänka på klassrummet
    som det enda stället för alla elever-

  10. -och i stället flyttar fokus till
    att vi har en skola med olika rum.

  11. Hur kan vi på bästa sätt skapa
    olika små eller stora sammanhang-

  12. -i våra gemensamma lokaler?
    Det är det bästa, tycker jag.

  13. När vi pratar fysisk miljö
    så kan man lyfta det lite grann.

  14. Vi börjar med det perceptuella.
    Det ska vara möbler som inte låter.

  15. Det är jätteviktigt. Många skolor
    har tennisbollar på stolsbenen-

  16. -i stället för att från början
    köpa in stolar som inte låter.

  17. -Och belysningen, naturligtvis.
    -Ja. Lysrör är inte bra.

  18. Det är bättre med LED eller liknande,
    om man har möjlighet.

  19. Barn med adhd ser att ljuset blinkar,
    och det blir stressande. 50 Hz.

  20. Det vi kallar "bra LED", alltså det
    som inte är billigast, är det bästa.

  21. Och att det finns möjlighet
    att göra fönster och glaspartier...

  22. -Att skärma av ljuset.
    -Med draperier eller nåt.

  23. Vi jobbar med ljus
    från bara ett håll.

  24. Att kunna lysa upp en vägg
    som inte är parallell med fönstret.

  25. Det tar bort hårda skuggor.
    Det blir oftast en lugnare ljusmiljö.

  26. Vi anpassar det sinnesmässigt-

  27. -så att barn fixar att vara i miljön
    utan att bli överbelastade.

  28. Vi har väldigt bra erfarenhet
    av att akustiksanera klassrum-

  29. -för att elever ska lära sig mer,
    så att det inte blir eko och sånt.

  30. Sen har vi en faktor som jag
    kallar beteendestyrande miljö.

  31. Det pratas också om kognitiv design.

  32. Om du har en korridor som är
    6 m bred, 6 m hög och 100 m lång-

  33. -då springer barn i tioårsåldern.

  34. Men om vi gör ena väggen vågig,
    då springer de inte.

  35. På Dammsdal i Södermanland
    har man en skola för barn med autism.

  36. Man har lite speciella klassrum.
    Ett någorlunda stort rum-

  37. -är uppdelat i en del med ett bord
    som man sitter runt och jobbar-

  38. -och en del som är sofforienterad,
    där man läser.

  39. Varje elev har därutöver
    ett litet eget utrymme.

  40. Utrymmet är gjort så att man
    tittar in mot det gemensamma-

  41. -i stället för rakt in i väggen.
    Det är lite spännande.

  42. Du ska kunna koncentrera dig och inte
    behöva vända dig när nån går förbi.

  43. Traditionellt har vi ju stoppat folk
    som glor rakt in i väggen.

  44. Det här är lite annorlunda. Man
    skärmar av runt eleven på baksidan.

  45. Om du lyfter blicken ser du vad som
    händer, men du ser inte soffgruppen.

  46. Du kan se det gemensamma bordet.
    Att läsa i soffan gör man själv-

  47. -men när vi sitter vid det gemensamma
    bordet så sitter vi där allihop.

  48. Man kan tänka: Hur går siktlinjerna?
    Det är spännande.

  49. Det kostar lite per kvadratmeter att
    göra det perfekt, men det blir bra.

  50. Flexibilitet kring saker
    som flyttbara skärmar...

  51. "Jag behöver lite lugn i dag,
    så vi hämtar en skärm."

  52. Det ska vara flyttbart,
    i första hand.

  53. De andra har ju också nytta av
    att kunna gå undan och jobba.

  54. Vi försöker bygga in flexibilitet.
    Det är jätteviktigt.

  55. Precis. Det som dock blir väsentligt
    när vi pratar om flexibilitet-

  56. -är att ordet "planering"
    blir väldigt, väldigt betydelsefullt.

  57. Vi måste ha en samsyn
    om hur vi ska jobba.

  58. Vi måste också ha en samsyn kring
    vilka elever som har vilka behov.

  59. Och sen måste det planeras noggrant,
    så att man inte hamnar i:

  60. "Nej, det är upptaget.
    Där kan ni inte vara."

  61. Allt sånt leder
    till frustration och kaos.

  62. Noggrann planering
    hänger ihop med flexibilitet.

  63. -Det gör ju det.
    -Det är paradoxalt, men det är så.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Längd:
Tillgängligt till:

Hur utformar man lärmiljöer som är tillgängliga för alla? Vad kan man som lärare tänka på när det gäller den fysiska miljön i klassrummet? NPF-poddens experter Bo Hejlskov Elvén och Ulrika Aspeflo pratar med en lärare om att noggrann planering hör ihop med flexibilitet och ger tips om bl.a. möbler som inte låter, lysrör som inte blinkar och möjlighet att skärma av ytor.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Lärandet

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tripp, Trapp, Träd

Här är grodan

Programledare Baura Magnusdottir sitter vid trädet och lyssnar på djurlåtar och sagor. Reine Brynolfsson berättar sagan "Torsten och jag" av Siri Ahmed Backström som handlar om en flicka och hennes bästa vän tyggrodan Torsten som en dag ska pröva livet som riktiga grodor. Petra Hellsing sjunger "Grodlåten" av Klas Widén. Figge Norling spelar Ben Rangel som bor i underjorden och får besök av en hungrig groda. Han försöker lista ut vad grodor äter.