Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Killar som underpresterarDela
  1. Min erfarenhet är att man sällan
    drar slutsatsen att det här glappet-

  2. -är kopplat till att killar
    skulle vara mindre intelligenta.

  3. Hej på er.
    Hur är det med paltkoman?

  4. Okej?

  5. Jag ska lägga till lite
    om vem jag är.

  6. När jag gick i skolan
    var jag en fyra.

  7. Jag öppnar så när jag föreläser.
    Det säger nåt om min självbild.

  8. En som var tyst, men jobbade på,
    och fixade det rätt bra.

  9. Och det säger nåt om
    hur gammal jag är.

  10. Jag gick också teknisk linje.

  11. Vår första svensklektion
    kommer jag ihåg väldigt starkt.

  12. Vi står samlade i korridoren
    framför rummet.

  13. Och så ser vi den här herren
    som kommer...

  14. ...långsamt hasandes fram mot oss.

  15. Och hans första ord
    när han tittar ut över vår klass är:

  16. "Ni vill inte vara här. Jag vill inte
    vara här. Men vi måste."

  17. Efteråt kan man undra
    om jag hittade på det här.

  18. Självklart gjorde jag inte det.

  19. Men det var ingen bra start.

  20. För vi var ganska många som tyckte
    att svenska var jävligt roligt.

  21. Men vi var tekniker,
    och han var less-

  22. -efter sina trettio-fyrtio år
    av att ha jobbat i skolan.

  23. I dag kommer jag
    att prata om just förväntningar-

  24. -vilket har berörts på förmiddagen.

  25. Och självklart: De flesta lärare
    är inte så här explicita.

  26. Men samtidigt har det betydelse
    vilka förväntningar vi har-

  27. -på enskilda elever
    och på grupper av elever.

  28. När min avhandling landade i pressen
    för några år sen-

  29. -for den upp som en studie
    om killars antipluggkultur.

  30. Det vill säga att antipluggkulturen
    även präglar-

  31. -de vita killarna från medelklassen.

  32. Det här är nånting generellt,
    visade den nya studien.

  33. Det jag ska prata om i dag
    är snarare en varning-

  34. -för att använda antipluggkultur
    som förklaringsmodell.

  35. Från mitt perspektiv
    är det ingen bra förklaringsmodell-

  36. -utan snarare nåt som blir ett hinder
    i jämställdhetsarbetet.

  37. Men innan jag förklarar varför
    vill jag säga nåt kort-

  38. -om detta med
    skol- och utbildningsresultaten.

  39. Ni känner till dem ganska väl,
    i stora drag.

  40. Därför går jag inte in djupt på det.

  41. Men det här är mönster som vi ser...

  42. ...ända tillbaka till då vi började
    mäta utbildningsresultat i Sverige.

  43. Vi ser det internationellt.

  44. Flickor presterar bättre
    när de får tillträde till utbildning.

  45. Det konstaterar man
    i en stor global rapport.

  46. Samtidigt...

  47. Jag intervjuade elever
    för min avhandling.

  48. En naturklass och en fordonsklass.
    Jag följde dem med observationer.

  49. Precis som i min studie nu
    med läkare, jurister och ingenjörer-

  50. -florerade många olika identiteter.

  51. "Pluggis", "clever",
    han är lite sådär "korkat smart".

  52. Jag brukar fråga dem
    i slutet av intervjuerna:

  53. "Känner ni till betygsmönster
    i utbildningsresultat?"

  54. Och det gör de ju.
    Men Olle säger så här:

  55. "Tjejerna har alltid haft
    bättre betyg."

  56. "Men man har alltid tyckt
    att det är för att de är ambitiösa."

  57. Det säger nåt
    som jag vill att man tar med sig.

  58. Vi har betydelserna av analyserna-

  59. -av den här insamlade statistiken
    som vi tar in.

  60. Vad är det vi mäter,
    och hur tolkar vi det?

  61. Det som ofta återkommer
    utmanades i dag av Gertrud Åström.

  62. Men min erfarenhet är
    att det är väldigt sällan-

  63. -som man antar
    att det här internationella glappet-

  64. -är kopplat till att killar
    är mindre intelligenta.

  65. Det kopplas snarare till
    att man jobbar mindre.

  66. Så varför stämmer det inte
    att det finns en antipluggkultur?

  67. Nu tittar vi på, i stora drag,
    de föreställningar som finns-

  68. -om tjejer och killar i skolan.

  69. Då återkommer en föreställning
    som knyter-

  70. -ett slags asketism till tjejer.

  71. Man är disciplinerad,
    hårt arbetande, stressad, osäker.

  72. Yttre motivation. Mognare.

  73. Medan killar många gånger beskrivs,
    i studier-

  74. -av lärares, elevers och föräldrars
    föreställningar om kön-

  75. -som hedonistiska, odisciplinerade,
    "having a laugh".

  76. Avslappnad, självsäker,
    driven av en inre motivation.

  77. Men omognare.

  78. Jag som forskar om pojkar, män
    och maskuliniteter-

  79. -ser att bilden
    är mycket mer mångfacetterad.

  80. Det vet man också.
    Det vet ju ni som jobbar i skolan.

  81. Det här är en väldigt stereotyp bild.
    Och risken med den-

  82. -är att vi med förväntningarna
    hela tiden förstärker.

  83. Att vi återkommer till det här med
    killars antipluggkultur.

  84. Att det förstärker bilden
    av att killar-

  85. -inte är så motiverade.

  86. Vi vet att det ofta skiljer sig-

  87. -mellan lärares bedömning av elever
    och elevernas egna bedömningar.

  88. Och den förstärks ytterligare-

  89. -när det kommer till
    tjejers och killars motivation.

  90. Föreställningarna påverkar
    hur vi ser på klassrumsinteraktion.

  91. Varför är vissa killar och tjejer tysta?
    Varför deltar de inte aktivt?

  92. Det är enkelt att,
    när tjejer inte sträcker upp handen-

  93. -tolka det som osäkerhet och rädsla.

  94. Killar, även i min studie-

  95. -tycker att det är jättejobbigt
    att säga fel.

  96. Nu pratar jag om naturklassen.
    Då blir man stämplad som dum.

  97. Men sen kommer det:
    "Man ids inte, därför är man tyst."

  98. Det är så lätt
    att använda det rastret.

  99. Då ser vi inte de här ungdomarna,
    barnen, ordentligt.

  100. När vi funderar kring...

  101. ...vad vi ska göra i klassrummet
    vill jag att vi funderar utifrån-

  102. -elevernas självbilder och identitet.

  103. Men också utifrån identiteter-

  104. -och deras "vi"
    som grupp, klass eller gäng-

  105. -och vad de betyder
    i deras relation till skolarbetet.

  106. Men också, och inte minst,
    föreställningar som är kopplade-

  107. -till skolan
    och olika gymnasieprogram.

  108. För det vi ser
    är en förstärkt skolsegregation.

  109. En jättespännande rapport
    från Skolverket i våras-

  110. -tittade på de senaste femton åren.

  111. Där ser man betydelsen av att jämföra
    inom kommuner, också skolor.

  112. När vi pratar om
    killars inställning till skolan-

  113. -måste vi samtidigt...
    Jag tänker dels på naturkillarna-

  114. -eller Djursholmsungdomarna,
    som Mikael Holmqvist studerar.

  115. De har en förväntning på sig
    att lyckas.

  116. En självklar inställning av
    att man ska ha MVG rakt av.

  117. Man ska till universitetet och lyckas
    utifrån ett samhällsperspektiv.

  118. Men i studier som Rickard Jonssons
    eller René León Rosales-

  119. -är det helt andra förväntningar
    kring killarna.

  120. Att vara blatte,
    att vara invandrarkillen.

  121. Vilka föreställningar
    finns i relation till det?

  122. Jag bor i Gottsunda i Uppsala
    för er som känner igen det området-

  123. -via media. Vilka förväntningar
    möter killar där?

  124. Vilka framtider ser de?
    Hur skiljer det sig från Djursholm-

  125. -eller den skola som jag studerade?

  126. Fredrik, en av naturkillarna.
    Jag frågade honom om det här med-

  127. -fordon och natur. Då sa han:
    "Jag ser en stor, biffig kille."

  128. "Lite dummare än oss naturare."

  129. Han var inte alls fördomsfull.
    Han var feminist.

  130. Men när han reflekterade
    kom det där upp direkt.

  131. De förväntningarna.
    Och natur är en statuslinje.

  132. Det gör nånting.

  133. Det var i naturklassen som "pluggis"
    främst användes.

  134. Som skällsord.

  135. Min nyfikenhet som sociolog
    var att förstå vad "pluggis" var-

  136. -bland killarna
    som alla satsade på MVG-

  137. -och tog universitetet och att bli
    läkare eller jurist som självklart.

  138. För dem associerades "pluggis"
    med att vara dum, ängslig-

  139. -naiv, överambitiös och att fokusera
    på skolan i stället för att nätverka.

  140. Nån tråkig och inställsam
    som underordnar sig läraren-

  141. -till skillnad från dem
    som strategiskt smörade.

  142. Då ginar man i klassrummet och visar
    att man är socialt kompetent.

  143. Det associerades också med
    att vara självcentrerad.

  144. För dem i den här gruppen
    var framför allt deras "vi"-

  145. -"vi killar",
    knutet till att de var smarta.

  146. Och där blev "pluggis" viktigt
    som en markering.

  147. För om man inte är smart...
    Nils säger: "För att vara pluggis"-

  148. -"behöver man inte vara smart.
    Det krävs bara att man läser mycket."

  149. Så. En kritik handlar om
    att bilden är för ensartad-

  150. -men också att begreppet är trubbigt
    om vi vill förändra nåt.

  151. Dels fångar vi antiskolkultur
    inom ramen för antipluggkultur.

  152. Antiskolkultur liknar den
    i Paul Willis klassiska studie.

  153. "Jag skiter i skolan,
    det är inget för mig."

  154. Men då har vi en fråga om motkultur.
    Trondman beskriver det-

  155. -som att vara i skolan
    och inte känna sig förstådd.

  156. Man förstår inte. Och det
    är kopplat till klassbakgrund.

  157. Det som i media
    beskrevs som antipluggkultur-

  158. -kallar jag snarare för
    begåvningskultur.

  159. Det vill säga
    en betoning av medfödd intelligens.

  160. En stor värdering
    av intelligens och utbildning-

  161. -men inte av att jobba sig fram dit.

  162. För det finns risker med att plugga.

  163. Pluggar man utan framgång-

  164. -riskerar man att uppfattas som dum.

  165. För mycket pluggande
    kan också vara problematiskt-

  166. -för att studenterna marginaliseras och
    uppfattas som tråkiga nördar.

  167. Men det är också
    de marginaliserade eleverna-

  168. -som inte bara blir retade
    utan även blir "pluggisarna".

  169. Det går åt båda hållen.

  170. Och en annan risk är
    att ju mer en elev pluggar-

  171. -desto mindre tid finns det
    för att ha roligt och slappna av.

  172. Men det finns också stora risker
    med att skolmisslyckas.

  173. I sammanhangen som jag har studerat
    och i Skolverkets utvärderingar-

  174. -finns det en värdering.
    Man vet att utbildning i dag-

  175. -är en nyckel till framtiden.
    Det är högt värderat.

  176. Och de som sjabblade bort skolan
    pratade man väldigt illa om.

  177. De uppfattades
    som omogna, slarviga och korkade.

  178. Men det har betydelse.

  179. Jag tänker
    att vi behöver fundera på lärande-

  180. -och också på skolan
    som en prestationskultur.

  181. Det är nycklar till elever,
    våra ungdomar-

  182. -på det viset att det ger kunskap
    och det ger-

  183. -behörighet till högre utbildning.

  184. Det är en social arena
    och ett sammanhang där de bedöms.

  185. Där misslyckas och lyckas de
    framför andra.

  186. Inte bara lärare,
    utan också sina jämnåriga-

  187. -vilket ofta är mycket tuffare.
    Och inför sina föräldrar.

  188. Sen behöver vi fundera, när vi tittar
    på de lokala sammanhangen-

  189. -vad som uppfattas som framgång där.

  190. Vad uppfattas som misslyckanden?

  191. För vissa ungdomar stannar det här.
    Det här är stort.

  192. För andra är det enda som gäller
    absolut toppbetyg.

  193. Och det får betydelse.
    Förväntningarna som finns-

  194. -i skolor och från föräldrar,
    elever och lärarkåren.

  195. I sammanhang när det gäller lärande,
    och det har vi varit inne på.

  196. Frågor om misslyckanden och skam
    i relation till förändringsarbete.

  197. Man snubblar över sina egna genus...

  198. Man vill vara jämställd,
    men man lyckas inte.

  199. Lärandeprocessen för att komma vidare
    innehåller alltid misslyckanden.

  200. Frågan är vad vi skapar för kultur.

  201. Och om den är tillåtande
    och ger oss möjlighet-

  202. -att orka vara kvar i skolan...

  203. ...och aktivt i lärandeprocessen.

  204. Att misslyckas framför andra
    handlar också om ens självbild.

  205. Jag sa att jag var en fyra i skolan.

  206. Jag menar att man
    kan dela upp sina strategier-

  207. -för att skydda sin självbild,
    i tre olika delar:

  208. Att förbereda sig väldigt väl.
    Här ser vi i högre grad tjejer.

  209. Det är mer normaliserat för tjejer
    att plugga för att slippa misslyckas.

  210. Men det ger även access till den del
    av arbetsmarknaden där vi hittar dem.

  211. Man kan också knyta sitt självvärde
    till nåt annat.

  212. Ge upp. "Skolan är inget för mig.
    Jag satsar på fotboll."

  213. Eller: "Jag är ingen matteperson.
    Så är det i min släkt."

  214. "Däremot är jag bra på idrott."

  215. Man kan också dölja sina
    förberedelser, som min naturklass.

  216. Eller så läste man forskning,
    men inte läroböckerna.

  217. Här nånstans
    skulle jag vilja ha diskussionen-

  218. -kopplat just till
    de lokala sammanhangen.

  219. Vi ser enorma skillnader.
    Vi har skillnader mellan skolor-

  220. -men vi ser också enorma skillnader
    mellan skolklasser.

  221. Är vi pluggklassen
    eller den roliga klassen?

  222. Hur tufft är det att säga fel
    inför de andra?

  223. Hur benägen är man som lärare
    att också...

  224. ...hjälpa vidare när man inte lyckas
    i de där sammanhangen?

  225. Där stannar jag.

  226. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Killar som underpresterar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Betyg, Differentieringsproblem, Könsskillnader i utbildningen, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Pojkar, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Den digitala kunskapsrevolutionen

Gustaf Josefsson startade sitt första företag redan som 19-åring och har varit entreprenör med fokus på framtidsfrågor i över tio år. Hans idé är att koppla ihop trender, vetenskap och teknik med existentiella frågor om vår framtid. Gustaf Josefsson menar att vi försöker planera för en framtid i snabb förändring samtidigt som vi vet allt mindre om hur morgondagen kommer att se ut. Inspelat på Göta Lejon, Stockholm, den 21 oktober 2015. Arrangör Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.