Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Vikten av jämställd representationDela
  1. Det är de av er som går till jobbet
    i morgon och gör nåt annorlunda!

  2. Det är ni som löser det här!
    Tiden löser absolut ingenting.

  3. Jag är så glad att få avsluta er dag.

  4. När jag lusläste programmet fick jag
    gåshud, för inget ger mig sånt hopp-

  5. -som när folk som jobbar i skolan
    med unga lär sig om såna här frågor.

  6. Fantastiskt att ni är här, och
    vilket bra program ni har satt ihop.

  7. Här är jag, fem år. Nån i min släkt
    frågar vad jag ska bli som stor.

  8. Jag hade tänkt på den frågan länge
    och sett ett jobb som verkade kul-

  9. -för man fick stå på scener med
    mikrofon och blev fotad och filmad.

  10. Så jag sa
    att jag skulle bli statsminister.

  11. Då skrattade släkten, som man gör
    när femåringar säger gulliga saker.

  12. Men är man fem år och folk skrattar,
    tänker man att man sagt nåt fel.

  13. Så jag gick in på rummet och
    grunnade, och tänkte "Just, fan..."

  14. "En tjej kan inte bli statsminister."

  15. "Kvinnor kan ju inte
    bli statsminister, vad dumt."

  16. Jag visste inte då
    att det var möjligt. Det vet jag nu-

  17. -men är 35 år senare inte övertygad,
    för jag har inte sett det bevisas.

  18. Och det jag vill prata med er om
    är det där.

  19. Världsbilden. Vad vi tror är möjligt.

  20. Vilken förvrängd världsbild vi
    riskerar att sprida till skolelever.

  21. Om hur mycket plats man får ta, och
    på vems villkor. Hur vi bedömer folk-

  22. -och inbillar oss att vi inte färgas
    av normknutna idéer om kön.

  23. För vi ser ju bara människan.
    Är det verkligen så?

  24. Här har vi en världsbild,
    och jag vill hävda att-

  25. -Herodotos 430 f.Kr. var lika vilse
    som vi är nu när vi skildrar världen.

  26. Jag ska nämna siffror,
    detta tal innehåller tal.

  27. 76 % av alla som kommer till tals
    i nyhetsmedia i dag är män.

  28. I media världen över kommer 76 % av
    alla citat och utlåtanden från män.

  29. Vad gäller experter rör 80 % av
    alla uttalanden och historier män.

  30. När vi ska rösta har vi en idé
    om vilka frågor som är viktiga.

  31. Experterna i tv som säger vad som
    är viktigt är i 8 fall av 10 män.

  32. Nu tänker nån: "Vänta! Hon sa världen
    över, och vi lever ju i Sverige."

  33. "Världens mest jämställda land." Men
    ni vet nu att vi ligger på plats fem.

  34. I Sverige är det likadant. 7 av 10
    huvudpersoner i svenska media är män.

  35. Lite mer siffror. Historielärare
    här inne vet att i de historieböcker-

  36. -som jag läste i grundskolan
    och barn läser än i dag-

  37. -så är 85-87 %
    av huvudpersonerna män.

  38. Ebba Witt-Brattström och Ann-Sofie
    Ohlander, professor i genusvetenskap-

  39. -studerade läroböcker 2012.

  40. Man räknade arbetsuppgifter,
    det fanns 500 knutna till materialet.

  41. Det var frågor om Fredrik Reinfeldt,
    Nebukadnessar, och en om en kvinna.

  42. Jag skulle ju prata om läroböcker,
    men jag vill hävda att-

  43. -det inte bara är historieböcker
    som bidrar till vår världsbild-

  44. -och vår idé om vilken plats vi ska
    ta och vem som gjort viktiga saker.

  45. Det är även
    såna här siffror om personlexikon.

  46. 90-95 % av alla personer
    som skildras i lexikon är män.

  47. Om du slår på en Hollywood-film,
    som ska skildra en grupp människor-

  48. -på ett torg där en bilolycka händer-

  49. -kommer 17 % att vara kvinnor. Det
    är "mänsklighet", enligt Hollywood.

  50. Samma siffra som 1946.

  51. De har jobbat bra med att bibehålla
    mänskligheten på en sån skev nivå.

  52. Sagodjur, animerade djur,
    Nalle Puh...

  53. Jenny Damberg på tidningen Fokus
    fick räkna och kom fram till att-

  54. -9 av 10 såna animerade djur
    också var killkaraktärer.

  55. De är ofta könade, inte bara en nalle
    utan en killnalle eller flicknalle-

  56. -och 9 av 10 är killar.

  57. Vad säger siffrorna? Jo, att vi låter
    barn växa upp med en världsbild-

  58. -att tjejer ska ta
    ungefär 5-30 % av utrymmet.

  59. Tänk om det färgar
    hur man beter sig i klassrummet.

  60. Och kanske även hur vi reagerar
    när nån tar lite mer plats än så här.

  61. Tänk om tjejen som snackar för högt
    eller är för mycket, som jag var-

  62. -kanske är, på en 100 %-skala...

  63. Tänk om hon bara är lite mer än det,
    och det upplevs som "för mycket".

  64. Som när kvinnors och mäns talartid
    jämförs och kvinnor tycks bre ut sig-

  65. -fastän de pratar kortare tid än
    en man. Det växer våra unga upp med.

  66. Så det räcker inte att garantera att
    Marie Curie finns i historieböckerna.

  67. Ann-Sofie Ohlander kämpade för att
    få in Marie Curie i läroboksmaterial.

  68. Hon var en sjuk en vecka, sen var
    Marie Curie borta. "Vad tusan?"

  69. Hon var borta igen, kom tillbaka.
    "Va? Marie Curie!" Det bara blir så.

  70. Hur "blir det" att en matlagnings-
    jury i flera år bara består av män-

  71. -när matlagning är nåt som kvinnor
    har ägnat sig åt en del?

  72. Då finns idéer
    om kompetens och kvalitet.

  73. Jag fick prata i Studio Ett
    med programchefen-

  74. -och undra varför ingen kvinna
    hade hittats som platsade i juryn.

  75. Programchefen sa: "Man måste ha varit
    med i kocklandslaget för att platsa."

  76. Intressant. Vilket kocklandslag
    har Per Morberg varit med i?

  77. Varför är hindren vi sätter upp
    för dem som är utanför jätteviktiga-

  78. -men för dem som redan är inne
    räknas det inte så mycket?

  79. Så för över åtta år sen
    startade jag Rättviseförmedlingen-

  80. -som hittade kompetenta kvinnor
    fastän folk sa-

  81. -att inga kvinnliga mästerkockar
    eller ekonomiexperter fanns.

  82. Vi efterlyste på Facebook
    och folks tips kunde användas.

  83. Vi erbjöd dem gratis: "Här är tips,
    kom inte och säg att de inte finns!"

  84. Dataexperter, matematikprofessorer,
    fotbollshuliganer, filmfotografer...

  85. Boxningsexperter... De finns, och
    Rättviseförmedlingen jobbar vidare.

  86. För vi behöver ideligen påminna oss
    om att kvinnor också finns.

  87. Och varenda en av de här berättar
    för nån där ute att det går.

  88. R. Kelly, påstådd pedofil,
    kanske inte den bästa att citera:

  89. "If you can see it, you can be it".

  90. Det öppnar nya karriärsdörrar, viljan
    att bli nåt man inte trodde gick.

  91. Mina brorsbarn Elvin och Malla.
    När jag drev Rättviseförmedlingen-

  92. -var det ideellt och också tungt,
    för man måste påtala problem.

  93. Då upplevs man som den
    som skapar problem.

  94. "Du pekar på siffror, allt var bättre
    och trevligare innan du gjorde det."

  95. När jag var trött åkte jag
    till min bror för att gosa med dem.

  96. Vi såg "Folkoteket" på tv,
    där barn följer vuxna till jobbet.

  97. Den dagen följde barnen en under-
    sköterska och en helikopterpilot.

  98. Undersköterskan hette Per-Olof, en
    stadig herre som trivdes med jobbet.

  99. Helikopterpiloten Elisabet visade hur
    roligt det är att köra helikopter.

  100. Då flyger Malla, 5 år, upp ur soffan
    och skriker: "Jag ska flyga!"

  101. "Jag ska bli pilot!" Det går och det
    spelar roll, och ert jobb är viktigt:

  102. Att se till att förebilder finns,
    komplettera idén om vem som gör vad-

  103. -för att barn ska få nå sin fulla
    potential med fria förutsättningar.

  104. Här är en av de vanligaste orsakerna
    till att det ser ut som det gör.

  105. Inte nödvändigtvis citatet,
    men idén om att vi inte ser kön.

  106. För om vi tror det finns inget skäl
    att agera annorlunda.

  107. Inget skäl att göra på ett nytt sätt.
    "För vi ser inte kön, vi gör rätt."

  108. Då återskapar vi kanske idén att
    kvinnor ska ta 5-30 % av utrymmet.

  109. Det här är en studie från Harvard,
    där man hade-

  110. -skickat ut samma arbete
    till instanser som skulle avgöra-

  111. -kompetens, anställningsbarhet
    och förtjänst av en bra mentor.

  112. Ni kan nog gissa vilken stapel som är
    den höga och vilken som är lägre.

  113. Det var alltså samma arbete med ett
    mansnamn eller ett kvinnonamn under.

  114. Det här är den tänkta lönen.

  115. Flera studier visar att om man
    skickar ut uppsatser med olika namn-

  116. -är mansuppsatsen intressant, och
    kvinnouppsatsen rörig och otydlig.

  117. Det finns många exempel på hur vi
    reagerar på både barn och vuxna.

  118. Hur vi avgör vem som är en bra chef
    och vem som nog är en bra förälder.

  119. Vem som är tjuv, vem som är polis.
    Hjärnan gör många snabba antaganden-

  120. -och tar genvägar, för att vi ska
    slippa stöta och blöta hela tiden.

  121. Antagandena befäster idén
    om vem som bör göra vad.

  122. De bygger på fördomar och stereotyper
    och håller oss från att förändra nåt.

  123. Här är en annan favorit,
    som ofta används i kulturvärlden.

  124. "På scenen
    ser vi till kvalitet, inte kön."

  125. Att vi inte har haft nån kvinnlig
    dramatiker... "You do the math."

  126. Det gäller rockfestivaler,
    konsthallar, förlag.

  127. "Kvalitet, inte kön." Claudia Goldin
    har gjort en studie med en kollega-

  128. -för att se hur symfoniorkestrar
    tacklade jämställdhetskampen-

  129. -eftersom de ofta till 100 %
    bestod av manliga musiker.

  130. Men på 70-talet sas att kvinnor kan,
    och då blev det jättestressigt.

  131. För det visade sig att kvinnor inte
    alls kunde spela instrument bra.

  132. Man hade auditions, men det var inte
    lika bra. Det var solklart.

  133. Claudia Goldin gick tillbaka och
    undersökte hur det hade gått till-

  134. -och vid Berlins symfoniorkester
    hade nån varit klok och insett:

  135. "Vänta! Juryn som ska bedöma
    kvaliteten består ju bara av män."

  136. "De premierar kanske män, för de
    tänker att män är bättre på musik."

  137. "Tänk om det präglar processen?"

  138. Man tog in några kvinnor i juryn
    för att se om utfallet ändrades.

  139. Men det blev inte så annorlunda.

  140. Då tänkte nån: "Tänk om både kvinnor
    och män är låsta vid idén"-

  141. -"om att musikalisk talang,
    genialitet är kopplat till kön."

  142. "Tänk om alla tror det, oavsett kön!"

  143. "Då kvittar jurymedlemmarnas kön.
    Vi behöver en skärm."

  144. Man satte upp en skärm
    och lät musikerna gå in bakom den.

  145. De spelade och skulle betygsättas.

  146. Det blev bara lite skillnad.

  147. Då hade man bevisat att kvinnor inte
    var lika bra - tills nån reagerade.

  148. När man söker sitt livs viktigaste
    jobb i en symfoniorkester-

  149. -gör man sig fin, som jag i dag.

  150. När kvinnor gör sig fina
    tar de på sig klackskor.

  151. När man går fram på en scen
    bakom en skärm...

  152. ...så låter det inte likadant
    om man är en kvinna eller en man.

  153. Nån undrade om det hade spelat in,
    så man lade in en matta-

  154. -och då kom 50 % fler kvinnor in.

  155. "Vi ser till kvalitet, inte kön."

  156. Till sist vill jag trycka på det här,
    som jag själv har sagt flera gånger.

  157. Vi tror att tiden är en kraft i sig
    själv som åstadkommer förändring.

  158. Men var det tiden
    som gav oss allmän rösträtt?

  159. Står tiden på scenen och säger hur ni
    ska arbeta med hedersvåld i skolorna?

  160. Förklarar tiden hur ni ska kunna ge
    alla barn likadana förutsättningar?

  161. Nej. Det är ni som går till jobbet
    i morgon och gör nåt annorlunda.

  162. Det är ni som löser det här.

  163. Tiden löser absolut ingenting.
    Det har den faktiskt aldrig gjort.

  164. Det här stötte jag på när jag
    började jobba med KTH och Robyn-

  165. -för att fler kvinnor
    skulle söka tekniska utbildningar.

  166. Hur skulle de få tjejer intresserade?

  167. Vi ville se om tjejer verkligen inte
    var intresserade av det, eller:

  168. Ville de bara inte vara "tjejen i
    rummet" på en traditionell killarena?

  169. Jag har jobbat i musikbranschen,
    och när det ska jammas med killar-

  170. -sätter jag mig bredvid, eller
    tar upp en liten pinne så här...

  171. Sen gick jag
    på ett popkollo för äldre.

  172. I en musikstudio där det bara
    var kvinnor började vi jamma. "Hey!"

  173. Då spelade jag. Utan killar, vad
    händer med tjejers vilja att delta?

  174. Mycket, visade Teklafestivalen.
    11-15-åringar fick under en dag-

  175. -testa allt på KTH: programmera
    datorer, bygga spel, löda grejer...

  176. Kön var lång när jag kom dit.

  177. Tjejer från hela Stockholm var där,
    liksom medier från hela världen.

  178. Hon här ville bli dataprogrammerare-

  179. -för att göra ett spel
    där tjejer fick köra bil.

  180. De två bygger en robot som kan
    sno godis, med en form av flak.

  181. De älskade att programmera och bygga
    och inte vara "tjejen i rummet".

  182. 5-30 %.

  183. Separatism är en svår fråga, men det
    är intressant att i vissa forum-

  184. -så kan nya ingångar till ämnen
    väckas av att man är fri-

  185. -från idén om vad en tjej ska vara.

  186. Det är Laura Snapes från Pitchfork,
    en stor global musiksajt-

  187. -som skrev artikeln "What happens
    when there are no boys in the room?".

  188. Tiden skulle inte heller lösa det här
    med historieböcker, anade jag-

  189. -eftersom den inte har
    gjort det hittills.

  190. Och jag ville inte överlåta historie-
    skrivande enbart åt historiker.

  191. De ska skriva böckerna, men vi andra
    citerar och berättar om personer.

  192. Vi påpekar coola saker i tv-serier.

  193. Det är också att sätta nån på kartan.

  194. Så till den här boken frågade jag
    51 skribenter om de ville-

  195. -lyfta fram en kvinna som alla
    borde känna till, och det ville de.

  196. Här står om den första kvinnliga
    fotbollsklubben i England, poeter-

  197. -Sister Rosetta Tharpe som inspirer-
    ade Jimi Hendrix och Elvis Presley.

  198. Kvinnor som har färgat samhället
    och andras liv-

  199. -men inte nämns i historieböcker.

  200. För vi är alla en del av
    hur man kan berika vår världsbild.

  201. I det dagliga arbetet kan vi det.

  202. Men det är svårt, när mycket av det
    traditionella historieskrivandet-

  203. -bygger på traditioner
    som skapades i en tid-

  204. -där makt och fokus handlade om män,
    och makten låg hos män.

  205. I dagens museer
    kan kvinnor ibland inte ens hittas-

  206. -för att de inte hade de yrkesroller
    utefter vilka man har taggat bilder.

  207. Hur kan man ändra på det, då?

  208. Vi har samlat Historiska museet,
    Nordiska museet, Scenkonstmuseet-

  209. -arkiv för näringsliv, arbetarrörelse
    och kultur-

  210. -i ett eget museum:
    Stockholms kvinnohistoriska.

  211. För vi har ett glapp i vår allmän-
    bildning kring vad kvinnorna gjorde-

  212. -medan männen gjorde det som hamnade
    i böckerna. Vi vill fylla igen det.

  213. Vi vill se till att den kunskap som
    finns görs tillgänglig för folk-

  214. -för jag tror att det spelar roll-

  215. -vilken värld man berättar för oss
    att vi ska ut och arbeta i.

  216. Tillbaka till den här bruttan, då.

  217. 35 år senare satt jag på ett fik i
    New York, jag skulle tala på Spotify.

  218. Då såg jag en artikel
    om Julia Gillard.

  219. Hon var premiärminister i Australien,
    och efter valet skulle hon avgå.

  220. Reportern har varit i Australien
    för att se vad medborgarna tycker.

  221. På Melbournes gator säger reportern
    till en femårig flicka:

  222. "You have a new Prime Minister."
    Flickan svarar: "What's her name?"

  223. Ni kan vara med och göra skillnad.
    Vi kan skapa inte bara en skola-

  224. -utan en värld där alla har samma
    förutsättningar oavsett kön. Tack.

  225. Textning: Lisa Laestadius
    www.broadcasttext.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vikten av jämställd representation

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Historia, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Historia, Jämställdhet, Kvinnofrågor, Könsmaktsordning, Samhällsvetenskap, Skolmateriel, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att släktforska sig till istiden

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs har grävt i sin egen släkts historia. Genom dagens revolutionerande dna-teknik har hon kunnat spåra sina förfäder bakåt ända till istiden. Här berättar hon om jägare, bönder och vikingar, om grottmålningar och om Doggerland som sjönk i havet. Inspelat under Bokmässan den 24 september 2015 på Svenska Mässan i Göteborg. Arrangör: Albert Bonniers förlag.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik - eftersnack

Mixade lag

Vi diskuterar oväntade och roliga artistkonstellationer och tipsar om en nyttig skoluppgift och funderar över kvotering och kompetens. Inom vilka yrken behöver männen träda fram? Hör berättelsen om när tennisproffset, musikern och skådisen Althea Gibson fick en roll i Hollywood som hon protesterade emot.

Fråga oss