Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Det systematiska kvalitetsarbetetDela
  1. Om inte pojkar och flickor mår lika
    bra och får samma förutsättningar-

  2. -så håller vi inte kvalitetsnivån i
    skolan. Då måste vi fråga oss varför.

  3. Tack för att jag fick komma hit.

  4. Jag kommer från rådgivnings-
    och revisionsföretaget KPMG.

  5. Jag kommer från en del av KPMG som
    bara jobbar med offentlig verksamhet.

  6. Själv jobbar jag bara med kommuner
    och kommunal ledning och styrning-

  7. -framför allt ledning och styrning
    inom skola, förskola och fritidshem.

  8. Det var bra när Johan avslutade med
    vad Skolinspektionen har sett-

  9. -i sin granskning av kommuner,
    för vi ser faktiskt samma sak.

  10. Vi jobbar i dag
    med 90 kommuner inom revision.

  11. Vi granskar hur verksamheten utformas
    i enlighet med styrdokumenten-

  12. -och den kommunala
    huvudmannens målsättningar.

  13. Vi ser det som Skolinspektionen ser.
    Det brister i kvalitetsarbetet.

  14. Man brister i tydlighet
    och målsättningar-

  15. -och i uppföljning och analys
    av verksamheten.

  16. Jag kommer
    att koncentrera mig på det.

  17. När vi pratar om skolans ledning
    och huvudmannens uppdrag-

  18. -så utgår vi ifrån
    det systematiska kvalitetsarbetet.

  19. Det systematiska kvalitetsarbetet
    är kärnan.

  20. Det är så huvudmannen
    kommunicerar med enheterna.

  21. Det finns två nivåer:
    Huvudmannanivån och enhetsnivån.

  22. Utveckling och systematik
    sker på enhetsnivå-

  23. -men det måste strömma upp
    information-

  24. -så att huvudmannen kan fatta bra
    beslut som ger en positiv utveckling.

  25. Det gäller alla frågor i skolan-

  26. -men framför allt jämställdhets-
    frågor, för det är svåra frågor.

  27. Och de är mångfacetterade.

  28. Om jag ställer frågan till er:
    Vilka är huvudmannen?

  29. Ingen?

  30. Nämnden. Yes, nämnden är
    huvudmannen.

  31. Men "vilka" är huvudmannen?

  32. Det är politikerna i nämnden.
    Det är viktigt att ha med sig.

  33. Det är våra politiker. I många
    kommuner är det fritidspolitiker.

  34. Man styr och leder alltså
    vår skolverksamhet på sin fritid.

  35. Man har egentligen andra yrken.

  36. Man ägnar större delen av dagen
    åt nåt helt annat än detta.

  37. Man läser in sig på beslutsunderlagen
    på kvällar och helger-

  38. -vid sidan av sitt ordinarie jobb.

  39. Varför säger jag det, då?
    Därför att det är superviktigt-

  40. -när vi pratar om analysen
    i det systematiska kvalitetsarbetet.

  41. Jag ser ganska ofta när vi är ute-

  42. -och vi tittar på hur kommuner
    jobbar med kvalitetsarbetet...

  43. Man sammanställer en rapport per
    enhet och en på förvaltningsnivå.

  44. Den är proppfylld med information.

  45. Det är oftast en diger lunta.

  46. Jag själv skulle ha svårt
    att ta till mig all information-

  47. -men det är mycket bra information.

  48. Det som har blivit vanligare är-

  49. -att man får med en könsuppdelad data
    i det systematiska kvalitetsarbetet.

  50. Man anstränger sig-

  51. -för att hitta data för flickors och
    pojkars resultat. Det ser olika ut.

  52. Det ser vi oftast
    i jämförelse med andra kommuner.

  53. Då gör man
    den könsuppdelade statistiken.

  54. Det är jättebra information.
    Den finns hos de flesta numera.

  55. Men det är lika intressant att
    jämföra skolor i den egna kommunen.

  56. Hur ser det ut där
    med könsuppdelade resultat?

  57. Den ser vi sällan i kommunernas
    systematiska kvalitetsarbete.

  58. Ännu mer sällan ser vi-

  59. -en jämförelse mellan klasser och
    enskilda lärare, och resultaten.

  60. Det har jag bara sett i en kommun.

  61. En kommun har vågat gå ner på djupet
    och hämta information-

  62. -om enskilda klasser och följt
    utvecklingen på flickor och pojkar.

  63. Jämförelser över tid ser vi ibland,
    men oftast är det enskilda år-

  64. -så vi ser inga trender
    och ingen utveckling.

  65. Det varierar
    hur mycket man jobbar med det-

  66. -men de flesta är rätt dåliga på att
    ta fram den här typen av statistik-

  67. -trots att statistiken finns i
    kommunens egna system. Den finns där.

  68. Det här handlar om resultaten.

  69. Det ser ännu sämre ut om man tittar
    på alla elevenkäter som skickas ut.

  70. Vi ser nästan aldrig skillnad
    mellan flickor och pojkar här.

  71. Hur mår man i skolan? Den
    fördelningen vore intressant att se.

  72. Men även om jag som politiker
    i en nämnd får den här statistiken-

  73. -i beslutsunderlaget, i
    det systematiska kvalitetsarbetet...

  74. Hur ska jag kunna fatta rätt beslut
    om rätt åtgärder-

  75. -för att komma till rätta
    med skillnaden?

  76. För mig som konsult är det svårt att
    komma in utifrån och analysera data.

  77. Det kan jag göra,
    men när jag ska ner på djupet...

  78. Varför har det blivit så här? Vilka
    åtgärder krävs för att motverka det?

  79. Det är ju bara de som jobbar i
    verksamheten varje dag som ser det.

  80. Det är bara ni,
    som jobbar i verksamheten-

  81. -som kan göra analysen och ge det
    beslutsunderlaget till politikerna.

  82. Så jag håller med Skolinspektionen.
    Analysera mera.

  83. Löken visar hur man ska analysera.
    Den kan man skala många varv.

  84. Så måste man jobba med analysen
    vid jämställdhetsfrågor.

  85. Vi måste skala löken många gånger.

  86. Vi måste ställa oss frågan
    "Varför har det blivit så här?".

  87. Om vi ser i informationen
    att det skiljer i resultat-

  88. -det skiljer i trivsel i skolan-

  89. -så måste vi fråga oss
    varför det ser ut så.

  90. Vi skalar löken ett varv.

  91. När vi hittat det svaret
    måste vi skala löken en gång till-

  92. -för det är inte säkert
    att det har ett svar.

  93. Frågan har säkert många svar. Vi ska
    inte nöja oss med första lösningen.

  94. Det kanske finns mer saker som gör
    att vi måste ställa den frågan.

  95. AstraZeneca har ett system
    för avvikelsehantering-

  96. -som kallas "varför, varför"-metoden.
    Den är enkel.

  97. När de får fram en läkemedelsprodukt-

  98. -som inte är perfekt
    och håller kvalitetsnivåerna-

  99. -så ställer de sig frågan "Varför?"
    och stoppar produktionen.

  100. Man hittar svaret. Här,
    i produktionslinan, blev det fel.

  101. Då ställer de frågan igen. "Varför?"
    De går längre bak i produktionslinan.

  102. Vi ska inte åtgärda en sak här om det
    var nåt annat som ledde till felet.

  103. Är ni med?

  104. Och precis samma sak är det i skolan.

  105. Om vi inte får jämställda resultat-

  106. -om inte pojkar och flickor mår lika
    bra och får samma förutsättningar-

  107. -så håller vi inte
    vår kvalitetsnivå i skolan.

  108. Då måste vi
    ställa oss frågan "Varför?".

  109. När vi går in och hjälper kommunen
    och gör den här analysen-

  110. -så hjälper vi
    först och främst till med-

  111. -att samla information, statistik
    och data och könsuppdela den.

  112. Vi kommer att leta efter trender
    och mönster i den här datan.

  113. Var nånstans händer det nånting?
    Vi letar efter avvikelser.

  114. Har vi nåt år nån klass eller nån
    lärare som har lyckats väldigt bra?

  115. Eller har vi nån
    som alltid avviker negativt?

  116. Med det underlaget
    kan vi sen gå ut till verksamheten.

  117. Längre än så kommer inte jag i
    analysen. Jag kan bara göra starten.

  118. Sen måste vi gå ut i verksamheten. Då
    vet vi var i tid och rum vi ska leta.

  119. De här åren var vi duktiga.

  120. Eller så är det en lärare som är bra
    på att få ut likvärdiga resultat.

  121. Då måste vi fråga den läraren:
    "Hur jobbar du?"

  122. Ännu bättre är det att sitta
    i en grupp med hela arbetslaget.

  123. Hur gör ni tillsammans?

  124. Vad kan vi lära av varandra? Vad ser
    vi gemensamt? Som ni hörde i morse:

  125. Att vara kritisk och öppen mot sig
    själv. Det är ett inre lärande också.

  126. Det kräver mod att analysera så här.

  127. Att vända ut och in på sig själv
    med sina kolleger och fundera på:

  128. Vad gör jag för fel? Eller rätt?

  129. Och hur kan jag dela det
    med mina kolleger?

  130. Att vara kritisk mot sig själv
    och ge feedback till sina kolleger.

  131. Man ska våga tala om...

  132. "Jag tror att det är det här,
    som du gör, som blir så bra."

  133. Eller: "Det är därför
    du inte lyckas riktigt."

  134. Det kräver ett jättestort mod.

  135. Men när man har gjort
    den här övningen...

  136. Vi har tittat på resultat
    och avvikelser.

  137. Vi har undersökt på djupet - med dem
    som jobbar i verksamheten...

  138. ...och kommer fram till
    att vi tror att vi har några svar-

  139. -så måste vi fundera på vad som är
    rätt åtgärd. "Vad gör vi nu?"

  140. För det här materialet kan inte en
    fritidspolitiker basera åtgärder på.

  141. Fortfarande måste professionen
    komma med förslag på bra åtgärder.

  142. Och om man hittar det-

  143. -om man tar
    den här analysen på allvar-

  144. -och får upp den i kommunikationen
    i det systematiska kvalitetsarbetet-

  145. -till våra huvudmän, och politikerna
    får ett väl analyserat material-

  146. -en profession
    som har bedömt det här materialet-

  147. -och en profession som har tagit fram
    förslag på åtgärder-

  148. -så kan man få en positiv ledning
    och styrning av skolan.

  149. Då får vi
    en högre grad jämställda resultat.

  150. Men om våra politiker
    lämnas att gissa-

  151. -vad man ska göra åt problemen-

  152. -så kommer vi inte
    att träffa lika rätt.

  153. Jag kan dra två exempel
    i vardera ytteränden.

  154. Jag har varit i en kommun med
    en fantastiskt engagerad huvudman.

  155. Skolnämnden var jätteintresserade
    av jämställdhetsfrågor.

  156. Man gick på seminarier och
    konferenser och var jätteintresserad.

  157. Man försökte vara påläst och insatt.

  158. Från kvalitetsarbetet fick man-

  159. -ett diagram som visade skillnaden
    mellan pojkar och flickor i kommunen.

  160. Det var aggregerat, hela kommunen,
    så det var inte mellan skolor.

  161. Man visste att man hade bekymmer
    i kommunen, men det var allt.

  162. Då beslöt man avsätta pengar
    till jämställdhetsprojekt-

  163. -som skulle innehålla vissa delar-

  164. -som man hade kommit fram till
    att man skulle satsa på.

  165. Bara de skolor som ville göra
    jämställdhetsprojektet fick pengar.

  166. De togs av skolpengen i övrigt.

  167. De skolor som inte gjorde det fick
    inte lika mycket pengar som annars.

  168. Det blev pannkaka av alltihop.

  169. Lärarna blev rasande
    eftersom de fick mindre pengar.

  170. Rektorerna kunde inte prioritera
    som de tänkt sig-

  171. -utifrån sitt eget
    systematiska kvalitetsarbete.

  172. Och pengarna hamnade i sjön.
    De blev outnyttjade.

  173. I andra änden var det en kommun som
    var duktig på det här med statistik.

  174. Det var den där enda kommunen
    som har tittat på enskilda lärare.

  175. De redovisade inte
    de enskilda lärarna för nämnden-

  176. -men det fanns i grunden av analysen.

  177. Den kommunen lyckades identifiera,
    ute på sina enheter-

  178. -att det lärarna behövde
    för att utvecklas-

  179. -var att man ville ha
    pengar till vikarier-

  180. -för att kunna göra
    klassrumsobservationer.

  181. Man gjorde observationer
    och gav varann feedback.

  182. Man kände själv att "det sitter i hur
    jag agerar. Där måste vi vässa oss."

  183. "Jag vill ha kollegial feedback,
    men då behöver vi en vikarieresurs."

  184. De fick pengar till vikarier och
    kunde genomföra detta i alla skolor.

  185. Och det var inte pengar i sjön.
    Det gav resultat, naturligtvis.

  186. Man måste kommunicera rätt saker
    till huvudmannen-

  187. -så att man får en positiv ledning
    och styrning av varje skola.

  188. Jag tror att jag ska stanna där.

  189. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det systematiska kvalitetsarbetet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Differentieringsproblem, Genusfrågor, Jämställdhet, Könssegregation i skolan, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digital didaktik

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Snabbspår och långspår

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.