Titta

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Om UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Föreläsningar och samtal om hur jämställdhet och normkritik kan byggas in i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Till första programmet

UR Samtiden - Fokus jämställdhet : Normkritik i undervisningenDela
  1. Vad vill du egentligen? Egentligen.

  2. Normkritik kan hjälpa oss
    att nå närmare dit vi vill.

  3. Då kanske det måste vara obekvämt.

  4. Jag heter Lotta. Jag ska prata om
    normkritik i undervisningen.

  5. Nåt kort om mig först.

  6. Jag har jobbat som gymnasielärare
    i tretton år.

  7. Jag har undervisat i samhällskunskap
    och drama och jobbat med demokrati.

  8. Det är min drivkraft.

  9. Sen 2007 jobbar jag med normkritik.
    Normkritik har bara funnits i tio år.

  10. Första myndighetsrapporten där det
    förekom kom från Skolverket 2009.

  11. Begreppet är nytt
    och finns bara i Sverige.

  12. Internationellt säger man
    "anti-oppressive education"-

  13. -eller "intercultural education".
    Men i Sverige säger man normkritik.

  14. Jag kan prata mycket om
    varför det är så, men inte i dag.

  15. Jag har alltså utbildat och föreläst
    för pedagogisk personal i tio år.

  16. Jag är också adjunkt i pedagogik
    på Södertörns lärarutbildning.

  17. Jag undervisar främst förskolelärare
    om inkludering och likabehandling.

  18. Förskolelärare
    är väldigt intresserade av det.

  19. Det är svårare med ämneslärare
    som är mer intresserade av sitt ämne.

  20. Men det funkar också.

  21. Så jag träffar mycket lärarstudenter
    och lärare när jag föreläser.

  22. Jag vill också slå ett slag
    för en bok som kommer i januari:

  23. "Normkritisk pedagogik - perspektiv,
    möjligheter och utmaningar".

  24. Jag och Janne Bromseth är redaktörer.

  25. Det är en bok som är skriven
    av flera författare.

  26. Det är främst lärare som har skrivit
    om sitt arbete med normkritik-

  27. -och om vilka utmaningar
    som de har stött på-

  28. -men också om
    vad vi tror är nästa steg.

  29. Normkritik handlar inte om
    att säga åt folk att de gör fel-

  30. -utan om att tänka om,
    inte tänka rätt.

  31. Men vissa tror
    att det handlar om att tänka rätt.

  32. Det finns förklaringar till det
    som tas upp i boken.

  33. För oss handlar det om att tänka om.

  34. Det var kort om mig.
    Jag ska säga nåt om normkritik.

  35. Då vill jag börja med
    vad en gammal elev sa en gång:

  36. "Poängen är inte vad man lär sig,
    utan vad man inte lär sig annars."

  37. "Alla osynliga gränser blir tydliga.
    Typ 'att bli seende'."

  38. Det är en tydlig beskrivning
    av vad det handlar om.

  39. Jag brukar säga att normkritik är
    att förstå vad vi inte förstår-

  40. -för att bättre kunna förstå,
    och om det behövs, förändra.

  41. Det blir en liten loop.
    Det är en process, inte en produkt.

  42. Man kan inte säga:
    "Nu är verksamheten normkritisk."

  43. Utan: "Vi har
    ett normkritiskt förhållningssätt"-

  44. -"vilket gör att vi gör andra val
    än om vi inte hade tänkt efter."

  45. Jag ska säga nåt kort
    om normkritiska perspektiv.

  46. Ordet "kritik" har ju fått kritik.

  47. Det vanligaste är att man hör:
    "Vadå, ska vi inte ha normer?"

  48. Självklart ska vi ha normer.
    Jag jobbar med demokrati.

  49. Normer är otroligt viktiga
    för demokratier.

  50. Men kritik
    handlar ju om konstruktiv kritik.

  51. Filmkritik handlar ju inte om
    att vi inte ska ha film.

  52. Filmkritiker säger ju inte:
    "Ta bort all film."

  53. Där handlar kritik om att utveckla,
    precis som med litteraturkritik.

  54. Vetenskaplig kritik är inte att säga:
    "Gud, vilken dålig avhandling."

  55. Utan snarare: "Jaha, du har tänkt så.
    Kan man tänka vidare..."

  56. Kritik som konstruktiv
    och utvecklande.

  57. Därifrån kommer begreppet normkritik.
    Det har sina rötter i kritisk teori-

  58. -som kommer från Tysklands tradition
    av vetenskaplig kritik.

  59. Det är jättebra. Sen mainstreamas
    ordet till nåt annat.

  60. När man jobbar med det känner man:
    "Kan ni inte läsa på?"

  61. Då får man skriva en bok.
    Därför används ordet "kritik".

  62. Normkritik handlar om att vara
    kritisk till hur normer styr oss.

  63. Då blir vi medvetna om
    hur det påverkar vårt yrkesutövande.

  64. Det synliggör vår normstyrda
    förförståelse som vi alla bär på.

  65. Vi kan inte... Vi har levt ett liv
    och fått glasögon.

  66. Ibland säger folk:
    "Jag har inga fördomar."

  67. Då tänker jag att fördomar
    inte är nåt man har, utan gör.

  68. Döma före, fördom.
    Det är egentligen ett verb.

  69. Att sluta göra fördomar blir lättare
    om vi förstår vår förförståelse.

  70. Utan förförståelse kan man inte leva.
    Ni skulle vakna så här:

  71. "Jag vet inte vad som händer idag.
    Jag går ut." Det blir helt omöjligt.

  72. Därför har vi en förförståelse
    och den styr oss.

  73. Att vi har fått olika erfarenheter
    är bara att acceptera.

  74. Och sen ska vi vara nyfikna på
    hur det styr oss.

  75. Och då kan vi göra medvetna val.
    När vi jobbar i skolan-

  76. -gör vi hela tiden val
    som påverkar andras liv.

  77. Ofta är de omedvetna, men om vi
    förstår vad vi inte förstår-

  78. -kan vi bättre förstå
    och göra fler medvetna val.

  79. Målet är att möjliggöra för alla
    att vara som de vill vara-

  80. -veta det som finns att veta
    och göra val som de trivs med.

  81. Det stämmer väl överens
    med våra styrdokument-

  82. -för förskola, grundskola
    och gymnasium.

  83. Läroplanerna, skollagen och lagen
    kring att motverka diskriminering.

  84. Aktiva åtgärder, som man säger nu.

  85. För mig är det ett sätt att arbeta
    dagligdags med vårt uppdrag-

  86. -i alla ständiga val som vi gör
    när vi jobbar i skolan.

  87. Då ska jag säga nåt kort
    om vad "norm" är.

  88. Ni ska få göra en övning.
    Lägg armarna i kors.

  89. Titta ner på armarna
    och notera vilken arm som är överst.

  90. Jag har vänster arm överst.
    Det kan vara olika.

  91. Ta ner armarna igen. Lägg armarna
    i kors med den andra armen över.

  92. Ja. Det är i alla fall inte...
    Ibland kommer en hand upp i ansiktet.

  93. Okej. Då får ni ta ner armarna igen.

  94. Då får ni öva en gång till.
    Armarna i kors med fel arm över.

  95. Kanske. Det är lite...

  96. Ta ner armarna.
    Nu räknar jag till tre.

  97. På tre korsar ni armarna
    med "fel" arm över.

  98. Vänta!

  99. Ett. Två. Tre.

  100. Okej. Tack.

  101. Då får ni prata en kort stund
    eller tänka själva.

  102. Jag tänker att det här hänger ihop
    med normer och normkritik.

  103. Diskutera vad ni får
    för associationer till normer.

  104. Och kanske vad en norm är.

  105. Två minuter, för jag har
    sjukt kort tid. Var så goda.

  106. Okej.

  107. Det var den kortaste diskussionen
    i världshistorien.

  108. Eftersom rummet säger
    att jag har makt och inte ni-

  109. -och jag saknar handmick,
    så frågar jag inte vad ni sa.

  110. Vanligtvis brukar jag gå ut.
    Nu vågar jag inte hoppa.

  111. Jag säger vad folk brukar säga
    efter den här övningen.

  112. Folk brukar säga: "Det kändes bekvämt
    att göra som man brukar."

  113. "Det blev obekvämt, det här andra."

  114. Precis. Normativt är ofta bekvämt.

  115. Men vi kan få syn på vad vi gör,
    förstå vad vi inte förstår-

  116. -och så kan vi förändra.
    Och i början är det obekvämt.

  117. Men vanor kan förändras.
    Ibland gör vi bekväma saker-

  118. -som kanske inte överensstämmer
    med vårt uppdrag.

  119. Jag brukar tjata på mina studenter:

  120. Vad vill du egentligen? Egentligen.

  121. Normkritik kan ta oss närmare
    dit vi vill, egentligen.

  122. Då kanske det måste vara obekvämt.
    Vi kanske måste tänka ett varv till.

  123. Och sen... Jag måste kolla-

  124. -för jag har gjort den många gånger.
    Jag har "double options".

  125. Och det skapar mer frihet.
    Så det är kopplingen.

  126. Normer är... Ordet "norm" kommer från
    det grekiska ordet "norma"-

  127. -som betyder "vinkelhake".

  128. Det kommer också från det grekiska
    ordet... Säg till om jag säger fel.

  129. Det grekiska ordet "gnomon".
    Det betyder "åsikt" eller "värde".

  130. Vi ramar in och värderar.
    Det är bekvämt att rama in.

  131. Men när vi ramar in nåt kan vi säga
    att det är mer värt än nåt annat.

  132. Då blir det möjligt.
    Det går inte utan att kategorisera.

  133. Ordet "norm" handlar om
    oskrivna regler och förväntningar-

  134. -som formar oss och våra relationer.

  135. Alltså vår syn på oss själva
    och på andra.

  136. Ni har för länge sen gjort
    en intersektionell maktanalys av mig.

  137. Det tänkte ni inte på.

  138. Ni har gjort en beskrivning
    med era normativa idéer kring kön-

  139. -och klass.
    Jag har ju nån sorts medelklasskavaj.

  140. Funktion. Jag tog mig upp lätt.

  141. Jag har ingen religiös symbol.
    Allt det skapar en normativ bild-

  142. -där jag tänker att ni tänker
    att jag har makt.

  143. Om jag hade kommit in i en onepiece
    och en fet guldkedja-

  144. -hade ni normerat mig annorlunda.
    Och kanske jag med.

  145. Det där är normer som formar oss.

  146. Intersektionalitet handlar om
    hur olika normer samverkar.

  147. "Intersection"
    betyder "korsning" på engelska.

  148. Normer skiftar också
    efter tid, plats och sammanhang.

  149. Storstad eller landsbygd,
    tid på dygnet, plats på jorden.

  150. Ibland är jag mitt i normens öga,
    ibland inte.

  151. Men vissa av hos har lättare...
    Jag har lätt att passera överallt.

  152. Jag har en hög maktposition nu.

  153. Om tjugo år blir det svårare.
    Då har jag tappat makt.

  154. Men nu är det lätt att passera.

  155. En elev sa en gång: "Det gäller att
    få så många normpoäng som möjligt."

  156. Det ger ramar för beteenden
    och värderingar. Delvis är det bra.

  157. Vi ska göra det i skolan.
    Det står "normer" i värdegrunden.

  158. Jag brukar säga: "Vi ska
    hjärntvätta framtidens demokrati."

  159. Det är nåt vi ska göra. Men det finns
    normer som inte bidrar lika mycket.

  160. Och det är dem vi ska prata om.

  161. Normer syns när de bryts.
    Man pratar om att vara i normens öga.

  162. Där är det lugnt,
    men vid gränsen märks det.

  163. Man får ett skällsord,
    ett dåligt betyg-

  164. -eller får inte komma på intervju.
    Nåt händer så att man märker gränsen.

  165. Normer exkluderar dem
    som inte tillhör normen.

  166. Ibland kan man göra val,
    men hudfärg är svårt att välja.

  167. Normer skapar nollpunkter
    som allt jämförs med.

  168. Makt behöver inte vara
    att ha makt över nån.

  169. Det kan vara att trivas
    och inkluderas i undervisningen.

  170. Det är också en maktposition.

  171. Jag vill lyfta att normer
    är olika och också behövs.

  172. Möjliggörande normer
    skapar samspel och solidaritet.

  173. De demokratiserar. Dem behöver vi.

  174. Men begränsande normer styr-

  175. -så att folk inte vågar
    vara sig själva eller utesluts.

  176. De är diskriminerande, och det är dem
    som normkritiken vill få syn på-

  177. -för att kunna göra
    fler möjliggörande normer.

  178. Hur funkar normering då?
    Hur funkar diskriminering?

  179. Det är enkelt. När nån bryter mot
    nåt normativt får den skit för det.

  180. Jag har till exempel fått höra
    att jag är en hora, kärring, bitch.

  181. Jag är för lång och har fått höra
    att jag kan bli basketspelare.

  182. Ja, men jag vill inte.
    Det har jag hört otaliga gånger.

  183. Folk har beskrivit
    att jag är lång, fast jag är tjej.

  184. Det är en sorts bestraffning.
    Men jag har inte blivit misshandlad.

  185. Hatbrott är ett extremt sätt
    att bestraffa den som inte passar in.

  186. Mobbning bygger på
    bestraffning av normbrott.

  187. Men normföljande belönas också.

  188. Den vanligaste belöningen
    är att få vara i fred.

  189. Att inte behöva bli markerad.
    Att bara bli tagen för given.

  190. Det är den största belöningen
    i skolan.

  191. Jag slipper höra "kul att du är här"
    eller "ska du vara här".

  192. Jag får bara vara.
    Det är den bästa belöningen.

  193. Det ger möjligheter och makt.

  194. Så föds popularitet
    och diskriminering.

  195. Det är enkelt. Det är det
    som normkritik vill diskutera.

  196. Med oss pedagoger
    och all personal i skolan-

  197. -men också med elever.

  198. De sista minuterna
    tänkte jag prata om skolans arbete.

  199. Det här kommer
    från "Lika värde, lika villkor?".

  200. Den var bland de första böckerna
    som kopplade det till likabehandling.

  201. Av Love Nordenmark och Maria Rosén.

  202. "På förskolan lägger Pierre
    Elins mössa i vattentunnan."

  203. "Pedagogen säger att Pierre
    ville visa att han tycker om Elin."

  204. "Han busade ju bara.
    Mössan går att torka."

  205. Det är ett verkligt exempel.

  206. Pedagogen vill inte illa, men har
    inte förstått vad den inte förstår.

  207. Det den gör är att säga till Elin
    att våld och kärlek hör ihop-

  208. -och att Pierre
    inte kan uttrycka känslor.

  209. När ska man börja säga åt Pierre?
    Ska han vara fjorton? Åtta?

  210. Man tillåter våld till en viss gräns.
    Sen blir det inte okej.

  211. Men det är svårt om det får passera.
    Det handlar om normer kring kön.

  212. Tänk om Pierre hade tagit Pers mössa?
    Hade man då sagt:

  213. "Pierre är kär i dig.
    Det är därför han tar din mössa."

  214. Nej, för det finns också antaganden
    om heterosexualitet.

  215. Man vet ju heller inte om Elin
    har varit astaskig mot Pierre.

  216. Hon kanske var jättevåldsam.

  217. Det här antagandet
    innehåller normativa förförståelser.

  218. Med normkritik skulle läraren
    göra annorlunda nästa gång.

  219. Mina studenter brukar fråga
    varför de inte pratar med barnen.

  220. Det innebär även att man pratar till
    och inte med barn.

  221. Vuxna och barn
    har olika normativa positioner.

  222. Normkritik i skolan kräver
    självreflektion. Jag brukar säga:

  223. "Om du inte kan ägna dig
    åt självreflektion så går det inte."

  224. Tvärsäkerhet är helt omöjligt
    i de här sammanhangen.

  225. En förutsättning för normkritik
    är självreflexivitet.

  226. Vi styrs av vår förförståelse,
    samhället och vår position.

  227. När vi har makt, som i skolan,
    ska vi vara nyfikna på den.

  228. Och då behöver vi gilla våra misstag.
    Jag kallar det misstagsmöjligheter.

  229. Jag har jättemånga exempel på
    när jag insett att det inte blev bra.

  230. En kollega säger: "Hur gjorde du nu?"
    Ja, jag vet inte. Berätta.

  231. Då vill man försvinna ner i ett hål.
    Men det ska man inte göra.

  232. Man ska stå kvar och andas
    genom känslan. Det känns bättre sen.

  233. Men vi är inte dåliga, utan fick bara
    förstå vad vi inte förstår.

  234. Och det är okej.

  235. Att vara intresserade och ödmjuka
    inför våra misstag-

  236. -är en utgångspunkt för att bli
    mer rättvisa och inkluderande.

  237. Det är den viktigaste utgångspunkten.
    Jag hoppar över det där.

  238. Sist vill jag säga
    att när vi jobbar i skolan-

  239. -måste vi tänka på två nivåer,
    både utåt och inåt.

  240. Inåt är lärarrum, personalrum
    och vid kaffeautomaten.

  241. Dras det homofoba och sexistiska
    skämt där? Då avspeglas det utåt.

  242. Barn gör som vi gör, inte som vi
    säger. Det gör personal också.

  243. Vi måste ha det här perspektivet
    i vår interna verksamhet.

  244. Det är en arbetsmiljöfråga.

  245. Och utåt,
    i relation till barn och unga.

  246. Har vi en pekare här? Nej.
    Hur som helst. Fysisk miljö.

  247. De fysiska rummen,
    hur de är möblerade och så vidare.

  248. Man kan tänka på pedagogiskt arbete,
    social interaktion-

  249. -och administration.
    Det har jag tänkt på. Blanketter!

  250. Skolan är ju helt nedlusad
    med blanketter fulla med normer.

  251. Alla dessa formulär som ska fyllas i.

  252. Att göra en normkritisk analys-

  253. -och sen normkreativt förändra
    är det som normkritik kan bidra med.

  254. Då blir det lättare att nå målen
    i styrdokumenten.

  255. Men det blir också roligare.

  256. Jag skulle inte vara så här engagerad
    om det inte var roligt.

  257. Jag känner att jag utvecklas
    och gör bättre.

  258. Det är inte farligt.
    Det handlar inte om skam och skuld-

  259. -utan om en ständig process,
    och att gilla när det blir fel.

  260. För då kan det bli lite mer rätt
    nästa gång. Tack.

  261. Textning: Jonna Tinnervall
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Normkritik i undervisningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund
Ämnesord:
Normer, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Undervisning, Värderingar

Alla program i UR Samtiden - Fokus jämställdhet

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Normkritik i undervisningen

Lotta Björkman är pedagog och lärarutbildare och vill få oss att tänka normkritiskt. Vad gör vi utan att ens tänka på det, och hur kan normkritik byggas in i undervisningen? Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Eskilstunas jämställdhetsarbete

Eskilstuna kommun får ofta ros för hur kommunen arbetar med jämställdhet. Här berättar kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) om hur Eskilstuna arbetar med jämställdhet och hur jämställdhet kan läggas in i skolan både i undervisningen och i allt runtomkring. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställdhet i skollagen

Få organisationer har lika tydliga jämställdhetsuppdrag som grund- och gymnasieskolan. Hur uppdraget ser ut detaljeras i både skollagen och styrdokumenten. Här berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om vad lagen säger och hur det kan omsättas i praktik. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Det systematiska kvalitetsarbetet

Hur ska man veta vilka åtgärder som ska sättas in för att få en mer jämställd skola? Hur mäter man jämställdhet och vilka resurser behövs? Ledningskonsulten Sara Linge berättar om vikten av att samla in och analysera data för att sedan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Jämställd styrning och ledning i skolan

Hur kan skolledare, utbildningsförvaltningar, politiker och rektorer bygga in jämställdhet i sin styrning och ledning, och vad behövs för att skolan ska leva upp till sina åtaganden? En paneldebatt med Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd Skolverket, Sara Linge, ledningskonsult, Ingrid Sköldmo, barn- och ungdomsförvaltningen i Eskilstuna kommun, Gertrud Åström, jämställdhetexpert, och Susanne Johansson, rektor. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Killar som underpresterar

Killars slutbetyg från grundskolan var år 2017 30 meritpoäng lägre än tjejers, och killar som kommer från studiesvaga hem presterar allra sämst. Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, berättar om forskningen om de faktorer som ligger bakom. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Hur får vi killar att sluta underprestera i skolan?

Hur ska killar och tjejer få samma möjligheter i skolan, och vad kan skolan göra för att motverka könsmönster i utbildningsresultaten? Här diskuterar en forskare, en lärare och en student vad de tycker måste till för att få killar att sluta underprestera i skolan. Medverkande: Anne-Sofie Nyström, sociolog och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Tom Larsson, skoldebattör, och Jonas Ahnqvist, lärare. Moderator: Vesna Prekopic. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Heder som maktmedel

Hedersrelaterat våld och förtryck sker när familjer eller grupper begränsar framförallt flickors, men även pojkars, liv. Det handlar om att inte få umgås med vem man vill, inte få ha på sig de kläder man väljer eller inte delta i viss skolundervisning. Mariet Ghadami, verksamhetschef Tris (Tjejers rätt i samhället), förklarar hur hederskultur fungerar i en svensk kontext och pratar om hur skolan kan identifiera, hantera och förebygga hedersrelaterat förtryck. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fokus jämställdhet

Vikten av jämställd representation

Hur påverkas vi av att en överlägsen majoritet av alla huvudpersoner i skolböcker och medier är män? Vad gjorde kvinnorna medan männen var ute och gjorde allt det som sedan hamnade i historieböckerna? Här talar Lina Thomsgård, författare och grundare av Rättviseförmedlingen, om vikten av jämställd representation och hur det krävs ett medvetet kontinuerligt arbete. Inspelat den 2 oktober 2018 på Elite Stadshotellet i Eskilstuna. Arrangörer: Eskilstuna kommun och Sveriges kvinnolobby.

Produktionsår:
2018
Beskrivning
Visa fler

Mer pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Datakod blir till poesi

Med hjälp av programmering skapar författaren och programmeraren Linda Liukas sitt eget universum. Att kunna koda är vår tids språk, menar Linda som också tycker att det är viktigt att kvinnor lär sig avancerad datateknik. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon, Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Behöver lärare kunna mer om NPF?

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.

Fråga oss