Titta

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Om UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Föreläsningar från konferensen "Riv murarna - bygg nära vård tillsammans". Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Till första programmet

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans : Förutsättningar för en nära vårdDela
  1. Det behöver bli mer hippt när det
    gäller kommunal hemsjukvård.

  2. Det måste bli ett ämne som man
    som läkare och sjuksköterska-

  3. -vill utbilda sig i. Det måste bli
    intressant att forska i.

  4. Vi ska försöka summera dagen.

  5. De mer kvalificerade moderatorerna
    har flyttat sig-

  6. -och nu när katten är borta,
    får jag ta över-

  7. -och sköta uppsamlingen.

  8. Nu på slutet har jag med mig
    en politisk panel.

  9. Christer Jonsson,
    som tillhör Centerpartiet.

  10. Han är landstingsråd i Kalmar län.

  11. Vivianne Macdisi, socialdemokratiskt
    landstingsråd i Uppsala.

  12. -Det stämmer bra.
    -Anders Åkesson, som än så länge...

  13. -Jag är regionråd än.
    -Precis, i Skåne...

  14. ...och sjukvårdspolitisk talesperson
    för Miljöpartiet.

  15. Jag vill be er reflektera över det
    ni har sett och hört i dag.

  16. Jag kan börja.
    Det har varit hoppingivande.

  17. Det är roligt
    att höra om arbetssätten-

  18. -som utvecklas
    på olika håll i landet.

  19. De visar att det här går.
    När jag klev in här på förmiddagen-

  20. -ser jag broschyren
    om Borgholmsmodellen.

  21. För den som är aktiv i Kalmar län
    blir man stolt.

  22. Samtidigt är det roligt att det finns
    andra modeller från övriga landet.

  23. Det är hoppingivande, för det finns
    arbetssätt som visar att det går.

  24. Det har varit spännande
    och jag känner igen mycket.

  25. Framförallt handlar det om samverkan
    och hur viktigt det är.

  26. Nån sa att det handlar inte bara om
    att nån annan ska samverka-

  27. -utan man ska själv vara delaktig
    i förändringsarbetet.

  28. Hälso- och sjukvården är en del
    av en förändringsprocess hela tiden.

  29. Jag har varit landstingsråd
    och regionråd på heltid sen 2010.

  30. Jag har sällan upplevt en fråga som
    skapat sån engagemang i alla led-

  31. -som när man pratar om nära vård
    och förändringsprocessen-

  32. -där man fått med sig alla aktörer-

  33. -och patient- och brukarföreningarna.

  34. Det var också roligt att lyssna på
    de olika exemplen efter lunch.

  35. Det påminner vikten av att lyfta upp
    de goda exemplen.

  36. Det behöver vi bli ännu bättre på,
    att inspireras av de som har lyckats.

  37. -Vad säger du, Anders?
    -Det visar på nödvändigheten...

  38. ...att faktiskt ställa om.

  39. Det behövs både nationellt perspektiv
    och lite styrning uppifrån-

  40. -och landstingen och de kommunala
    verksamheterna är centrala.

  41. Betydelsen av svårigheterna
    som finns-

  42. -kan man inte bortse ifrån.

  43. Även fika finns i Malmö
    och i Ängelholm.

  44. De har ovanligt goda bullar
    i Ängelholm.

  45. Det finns också svårigheter,
    nämligen hur utbildningarna ser ut-

  46. -och hur man använder it-systemen.

  47. Det kanske finns de som har ett sätt
    av det gamla sättet är det bästa.

  48. De utbildningar som kommer
    måste förändras-

  49. -för att skapa förutsättningar,
    med distriktsköterskans roll.

  50. Hemsjukvården behöver få ett ökat
    inslag i kommunstyrelsen-

  51. -och en förståelse att
    distriktsköterskans roll är viktig.

  52. Inte bara i socialnämnden, kommun-
    styrelsen måste få ett ökat ansvar.

  53. Dagen har handlat om
    att riva murarna-

  54. -mellan kommun och landsting
    så att de samverkar.

  55. Det handlar också om att riva murarna
    mellan sjukvården och patienterna-

  56. -så att man nyttjar kompetensen
    i den gruppen.

  57. Vi har försökt att få hit
    en kommunpolitiker.

  58. Vi har haft ett sent avhopp
    från en som inte kunde vara med.

  59. Jag funderar på
    när det gäller er i politiken.

  60. Vi pratar om att samverka
    vi på golvet.

  61. Vi i primärvården
    ska samverka mer med kommunerna.

  62. Hur bra funkar det på politisk nivå?

  63. Hur lätt är det för er att samverka
    med era kollegor på kommunsidan-

  64. -och politiskt riva murarna?

  65. Det är inte lätt.

  66. Det vore inte ärligt att säga
    att det är superenkelt.

  67. Men samtidigt är det helt nödvändigt.

  68. I Region Uppsala har vi jobbat
    intensivt med den typen av frågor.

  69. Vi hade Göran Stiernstedt hos oss
    som utredde frågan.

  70. Det vi har gjort är att vi har
    en samverkansform tillsammans-

  71. -med de kommunala politikerna. Det
    heter hälso-sjukvård/vård och omsorg-

  72. -där alla nämndordföringar i alla
    kommuner som är ansvariga för vård-

  73. -och även skola, sitter ner
    tillsammans med regionpolitikerna.

  74. Där har vi satt en dagordning
    om intressanta frågor-

  75. -t.ex. multisjuka äldre och
    psykisk ohälsa bland barn och unga.

  76. Vi borrar ner oss i de frågorna.

  77. En sak är väldigt viktig, att inte
    genast hamna i pengafrågor.

  78. Det blir väldigt lätt så. I stället
    har vi ett patientperspektiv-

  79. -och att alla är överens om
    att ta sitt ansvar.

  80. Man kan inte skylla på nån annan.

  81. Vi ses tillsammans
    med våra tjänstemannaledningar.

  82. När man över blockgränserna,
    det är viktig-

  83. -både majoritet och opposition,
    är överens om vägen vi vill gå-

  84. -då banar man väg
    för ett förändringsarbete.

  85. Hur har ni kommit dit,
    att ni sitter ner tillsammans?

  86. När vi gick från att vara landsting
    till region-

  87. -var en av ambitionerna
    att vi som politiker-

  88. -skulle ha ett större engagemang
    för de kommunala frågorna-

  89. -och vara öppna.
    Vi har ett politiskt forum-

  90. -där valda politiker från kommunen
    och regionen sitter.

  91. Vi har en beredningsgrupp
    som bereder ärendet till oss-

  92. -och träffas fysiskt.
    I morse hade vi en sån träff.

  93. Vi går igenom den typen av frågor
    som är viktiga för oss.

  94. Sen följer man upp det. Både
    majoritet och opposition är med-

  95. -så det blir en långsiktighet
    även över val.

  96. -Har ni nåt liknande?
    -Vi har genomfört nåt liknande.

  97. Anna Mannfalk som sitter där nere,
    det vore bra om hon får en mick-

  98. -så kan hon uttala sig.

  99. Arbetet i Skåne utifrån
    hälso- och sjukvårdsavtalet-

  100. -och vår samverkan
    påminner om det i Uppsala.

  101. Vi har ett centralt samverkansorgan
    på övergripande nivå-

  102. -och ute i Skåne. De är frågor
    som berör operativt-

  103. -och även strategiskt.

  104. Det har faktiskt lett till
    stor förändring. Kan Anna få en mick?

  105. -Kan vi hitta en handmick?
    -Balder kan lämna en mick.

  106. -Vi låter Christer prata.
    -Som kommunal företrädare...

  107. -Kom. Jag är inte kinkig.
    -Anna, kom upp på scen.

  108. Man får vara lite spontan.

  109. Förändringen som behövs
    är av kommunal art också.

  110. Det är viktigt att det blir belyst.
    Det här tv-sänds ju också.

  111. -Ja, precis.
    -Det var en tanke i det.

  112. -"Ta med din egen kommunpolitiker."
    -Ja, du ser.

  113. Hur funkar det i Kalmar?
    Har du nån i bakfickan?

  114. Nej. Jag är principiell motståndare
    till riktade statsbidrag.

  115. Men det finns ett
    som infördes 2011/2012-

  116. -där landsting och kommuner
    för att få statsbidrag-

  117. -skulle ha ett gemensamt organ
    för att jobba med utveckling-

  118. -av frågor kring äldre.

  119. Det ledde till att vi i Kalmar län
    fick länsgemensam ledning-

  120. -där både kommun
    och landsting sitter.

  121. Det liknar det som är beskrivet.

  122. Inom ramen för det fattar vi beslut
    om hur frågor ska lösas.

  123. Det har varit bra för utvecklingen,
    och bygger en samsyn-

  124. -mellan politik
    och de som jobbar i verksamheterna.

  125. Utmaningen har varit
    att få in skolan.

  126. Men vi rör oss i den riktningen.

  127. Det har varit ett viktigt område
    om vi ska komma åt barns hälsa.

  128. -Vilken kommun är du...?
    -Jag är ordf. i omsorgsnämnden...

  129. ...och viceordf. i kommunstyrelsen
    i Vellinge i Skåne.

  130. Jag vill höra din reflektion
    från dagen.

  131. Jag tycker att dagen har varit
    väldigt spännande och lärorik.

  132. Jag tycker också
    att det inte finns nån lösning-

  133. -som man kan "copy/paste" överallt.
    Det fungerar lite olika.

  134. I Skåne är vi 33 kommuner, det skulle
    vara svårt att ha alla ordföringar-

  135. -från alla kommuner i en...
    I Halland är man sex kommuner.

  136. Där har man en gemensam nämnd.
    Ni är åtta i Uppsala.

  137. Det ser väldigt olika ut-

  138. -och därför har vi gjort
    delregionala lösningar-

  139. -på olika vis. Det är också
    jätteviktig att få med skolan.

  140. I dag har vi fokuserat mycket på
    multisjuka äldre-

  141. -men den nära vården
    är ju ungdomars psykiska ohälsa.

  142. Det är familjecentraler så vidare.

  143. Jag tror att vi behöver göra
    ungdomscentraler-

  144. -för att komma åt där vi har
    ungdomsmottagning, BUP-

  145. -socialtjänst och fritidsgårdar.

  146. Det finns mycket mer än att bara
    fokusera på de multisjuka äldre.

  147. Vi hade exemplet från Karelen
    i Finland.

  148. De har haft mycket fokus
    på just unga.

  149. Det är inte bara äldre.
    När man pratar i kommunerna-

  150. -är det många inom sjukvården som
    säger att de jobbar bredare än så.

  151. Det är viktigt vad som ses
    och kommuniceras.

  152. Den strukturen i Skåne-

  153. -den borgar ju...
    Det var roligt, "borgare."

  154. -Välkommen. Välkommen, Anders!
    -Jag känner mig hemma hela tiden.

  155. Den ger förutsättningar
    att föra den dialogen.

  156. Vi ser att det finns ett behov
    men man måste hitta en väg in.

  157. Jag tänker på det som var uppe
    i Dalarna... Ordet "tillit".

  158. När vi startade i Skåne handlade
    det om en diskussion om tillit-

  159. -mellan regionens
    och kommunens uppdrag.

  160. Nu finns det en tillit
    att vi tillsammans vill göra nåt.

  161. Man känner trygghet
    i varandras roller-

  162. -och man förstår
    de svårigheter som finns.

  163. Jag ska haka på ordet "tillit"
    och fortsätter med det.

  164. Hur tänker ni som är politiker
    och ganska nära verksamheterna-

  165. -vad ska man göra och inte-

  166. -hur mycket tillit ska man ha
    till verksamheterna?

  167. Politiken behöver göra en sak
    på nationell nivå.

  168. Ni som har läst DN i dag har fått
    en bra illustration på det.

  169. "Mitt hälsokonto" går i graven-

  170. -då staten inte klarar av
    sin lagreglering av frågan.

  171. Frågan hur vi hanterar förflyttningar
    av data mellan olika aktörer-

  172. -är fortfarande inte löst.

  173. Kronoberg har tagit
    ett modigt beslut.

  174. De delar journalsystem
    mellan region och kommun-

  175. -trots att det sannolikt
    inte är tillåtet.

  176. Men det är bra.
    Vi tänker nog göra samma sak-

  177. -även om juristerna inte är nöjda.

  178. Där finns ett behov för politiken
    att göra en insats.

  179. För att det här ska funka
    behövs det tillit-

  180. -men också att vi från politiken
    stimulerar helheter-

  181. -i stället för att fragmentisera.
    Det gör vi ibland med specifika mål-

  182. -eller specifika smala uppdrag.
    Vi måste ställa krav på helheter.

  183. Det är en läroresa
    och en viktig del för förändringen.

  184. -Oj!
    -Det var värst.

  185. -Utan att du sa Borgholm.
    -Precis! Inte en gång.

  186. Så informationsdelning är viktigt.

  187. Vad tycker du
    att man ska fokusera på?

  188. Du har helt rätt.
    Jag är jurist i grund och botten.

  189. Som förtroendevald politiker
    är jag också jurist.

  190. Jag måste säga
    att lagar är till för att prövas.

  191. Man ska inte vara rädd för att pröva
    lagar, det är helt rätt.

  192. Det kan vara en felaktig tillämpning-

  193. -men då vet man vad som ska ändras
    i lagstiftningen.

  194. "Tillit" är ett ord
    som används väldigt mycket.

  195. För oss är tillit inte åt ett håll,
    det är åt två håll.

  196. Vi har många diskussioner om de
    strategiska frågeställningarna.

  197. Det handlar om finansiering,
    det ligger på politikens ansvar.

  198. Att politiken visar tillit
    till verksamheterna som löser-

  199. -hur verksamheten ska se ut.

  200. Det är viktigt att frågor kommer
    tillbaks så vi får vara med.

  201. Det är viktigt att synliggöra
    att organisationerna-

  202. -är demokratiskt styrda.
    Vi företräder medborgarna.

  203. Vi måste kunna gå tillbaka
    till de som ger oss förtroendet-

  204. -att finansiera verksamheten och
    förklara och försvara förändringar.

  205. Politiken kan inte helt frånhända sig
    den resa som ska göras.

  206. Tillit är ömsesidigt,
    det är åt båda håll.

  207. Professionen förstår
    att man kan ha synpunkter-

  208. -men om politiken är överens
    om riktningen-

  209. -är man med i det förändringsarbetet.

  210. Du var inne på att vissa lagar
    är till för att prövas.

  211. När man har verksamheter
    som jobbar utanför boxen-

  212. -som Hälsostaden i Ängelholm
    eller gränstänjningen i Borgholm-

  213. -hur blir det som politiker när man
    har den typen av verksamheter?

  214. -Som vill göra mer?
    -Ja, som vill tänja på gränserna.

  215. -Det är spännande.
    -Hur agerar man då?

  216. Man måste hitta vägar
    och våga pröva lagstiftningen.

  217. Lagstiftningen är satt i en tid,
    och förändring sker hela tiden.

  218. Lagstiftningen hinner inte med.
    Man måste skapa förutsättningar-

  219. -när den typen av förändringar görs,
    att det finns ett samtycke-

  220. -och att det verkar vara
    vägen framåt.

  221. Med tanke på vad Lise
    pratade om brukarinflytande-

  222. -man måste tidigt skapa
    förutsättningar.

  223. Att strukturen finns
    och att alla är med i den resan.

  224. Annars landar man i nån typ
    av förändring-

  225. -och man inte har nån tillit till
    att det ska skapas en förändring.

  226. Perspektivet
    i förändringsarbetet som sker-

  227. -karakteriseras av att man vill väl.

  228. I det läget behöver man få in
    perspektivet patient och medborgare.

  229. Inte minst de som senare som ska
    betala in i skattesystemet, de unga.

  230. Om vi det tar ganska specifikt, man
    vill utveckla en gemensam verksamhet-

  231. -som Hälsostaden eller 10-100
    som är mellan kommun och landsting.

  232. -Hur har man jobbat då?
    -I Skåne gav vi ett direktiv...

  233. ...från politiken.
    "Sätt er nu ner." Sen ryggade ni.

  234. Ni fick det i knät.

  235. Vi såg att det fanns ett behov
    och att Ängelholm var en plats-

  236. -där det fanns ett intresse.

  237. Det är som du säger, tanken är att
    det ska växlas upp i hela Skåne.

  238. I detta fallet
    var det medborgarkontakter-

  239. -som ledde till förändringen hos oss.
    Man måste ta varandra mer i hand.

  240. Informationsdelning är en fråga där
    lagstiftningen behövs prövas.

  241. Finns det andra saker?
    Med fler initiativ som lyckas-

  242. -gå över gränserna, där viljan finns
    och ett tryck från befolkningen-

  243. -att man vill ha det. Vad krävs
    för att det ska bli flera såna...

  244. Politiskt mod. Jag uppfattar det
    som politiskt mod.

  245. I en del fall kan region
    och landsting ha det-

  246. -men det behöver komma in
    i kommunstyrelserummen.

  247. Därför är Anna så viktig.

  248. Det finns en koppling mellan omsorg
    och kommunstyrelsen.

  249. -Du får kommentera, sen Christer.
    -Jag tror att...

  250. Om man ser handgripligen ner
    på den praktiska nivån-

  251. -så har Catharina
    som är socialchef i Vellinge-

  252. -sitter i grupper i regionen
    för den nära vården.

  253. Det gör hon
    på skattebetalarnas arbetstid.

  254. Det är egentligen inte
    hennes kärnuppdrag.

  255. Där det viktigt
    att vi från politiken ser-

  256. -att det gagnar ändå våra medborgare
    även om det inte ingår i min budget.

  257. Men det gagnar våra medborgare
    på sikt. Man får försvara det.

  258. Kommundirektören är Catharinas chef,
    men jag har hand om budgeten.

  259. Christer, sen Vivianne.

  260. Politiken har en kraftfull uppgift-

  261. -när man ser att det finns bra
    arbetssätt runtom i landet-

  262. -eller i regionen,
    att ge tydliga uppdrag.

  263. Vi talar inte om
    vilken väg man ska välja-

  264. -men nu är det här som ska göras,
    sätt er vid bordet.

  265. Vi behöver bidra till arenor som
    vi har med länsgemensam ledning-

  266. -där man kan ha mötet.

  267. Politiken måste bli tydlig,
    "det här är uppdraget".

  268. Sen ska vi hålla oss borta
    från görandet-

  269. -då måste de i verksamheten
    få göra det på bästa sätt.

  270. Det är vårt huvudansvar.

  271. Det är viktigt att synliggöra
    att ett plus ett kan bli tre.

  272. Man behöver visa på vilket sätt det
    blir mer om man jobbar tillsammans.

  273. Nåt som vi i regionerna
    ofta lyfter upp som viktigt-

  274. -är att jobba med innovationer
    och forskning.

  275. Skulle vi bli bättre på att
    synliggöra arbetssätt som innovation-

  276. -och prata om att vi måste vara
    mer innovativa och skapa forum-

  277. -för dialog. Det är i dialogen
    som de nya idéerna skapas.

  278. Jag vill att vi erkänner
    och synliggör ett uppdrag-

  279. -som handlar om
    att förbättra arbetssätten.

  280. Det är nobelpristider nu, häftiga
    nobelpris som kan vara innovation.

  281. Innovation kan vara ett arbetssätt,
    hur man implementerar en metod-

  282. -i samverkan mellan kommun,
    landsting och region.

  283. Det ska vi synliggöra och värdesätta,
    inte nåt man gör om man har tid över.

  284. Det är en del av grunduppdraget.

  285. Då kommer fler som jobbar
    inom våra organisationer känna mod.

  286. Det är inte bara politiker som ska ha
    mod, utan även medarbetarna-

  287. -ska ha modet att våga testa idéer-

  288. -och framföra dem för att utveckla.

  289. -Anders?
    -Jag delar helt den uppfattningen.

  290. Det behöver bli mer hippt att forska
    inom kommunal hemsjukvård.

  291. Det måste bli ett ämne
    som man som läkare och sjuksköterska-

  292. -vill utbilda sig i. Det måste bli
    intressant att akademisera det-

  293. -för att skapa den trygga vårdkedjan.
    I dag är det inte speciellt hippt.

  294. Vi måste skapa förutsättningar
    att det blir ett ämne för framtiden-

  295. -så att forskning och utveckling
    hinner i kapp.

  296. Där måste landsting och kommuner
    hjälpa till.

  297. -Den hippa hemsjukvården.
    -Det är viktig.

  298. Annars blir det nåt
    som ska skötas utanför boxen.

  299. Det måste skapas ekonomiska
    förutsättningar för forskning.

  300. -Anna.
    -Jag instämmer med Anders.

  301. Vi har i Skåne kopplat KEFU
    som följer upp.

  302. Jag tror att tidiga insatser
    sparar resurser på sikt.

  303. Och att man forskar på den biten-

  304. -inte bara på det medicinska,
    utan även på resursanvändandet.

  305. Det är en metod som är bra
    ur det perspektivet också.

  306. Är det nåt ni ser
    som ni inte ska göra som politiker?

  307. Lägg er inte i detaljerna.

  308. -Det är en definitionsfråga.
    -Det kan vi ibland bli oense om.

  309. Är det nåt annat,
    eller nåt man ska sluta göra?

  310. -Man måste sluta med andra.
    -Det är väldigt viktigt.

  311. Digitalisering handlar om
    de nya metoderna vi ska införa-

  312. -samtidigt måste vi fasa ut
    gamla metoder.

  313. Det här är väl lite pinsamt att säga,
    men vi har fortfarande faxar.

  314. Jag trodde vi hade klippt sönder
    sladdarna, men tydligen inte.

  315. Det handlar om att också
    våga lita på att det fungerar.

  316. När e-mejl kom för många år sen-

  317. -då skickade man ett mejl, sen ringde
    man för att kolla om det kommit-

  318. -för att försäkra sig om det.
    Vi måste lita på att det vi gör-

  319. -och de nya metoderna
    faktiskt implementeras.

  320. Vi kan inte ha dubbla system
    och göra dubbelt hela tiden.

  321. Vi måste sluta
    att sjukhuscentrera vården.

  322. Att verkligen ta det därifrån.

  323. Det kommer att kräva en del,
    väldigt mycket politiskt mod-

  324. -att sluta sjukhuscentrera vården.
    Det kommer att göra ont.

  325. Det innebär att politiker och
    tjänstemän, man kommer att säga...

  326. Vi är vana vid att gå till sjukhus,
    vi är vana vid att gå till akuten.

  327. Det kommer att kräva en del
    av allmänbildning.

  328. Man måste fortbilda befolkningen och
    det krävs förändringar i budgetar.

  329. Nu ska vi avrunda.
    Jag har en sista fråga till er.

  330. Det är en fråga
    som jag la på i mitt föredrag.

  331. Vad ser ni, inte som politiker
    utan som er själva-

  332. -vad kan ni göra för att öka
    arbetsglädjen i den nära vården?

  333. Vad kan ni göra redan i morgon?

  334. Att bejaka förändring.

  335. För att öka arbetsglädjens vara-

  336. -agera så att man visar tillit
    till människors initiativ.

  337. Det kan man göra från och med nu.

  338. Att uppmuntra tycker jag är viktigt
    och skapa tid för förändringen.

  339. Ni som jobbar
    vet vad vi har framför oss-

  340. -och ofta blir det
    rubriker om kriser.

  341. Jag fasar för 2030
    och det ekonomiska läget-

  342. -och då är det viktigt
    att vi tar oss tid-

  343. -att se möjligheter och uppmuntra,
    så att inte lusten-

  344. -till att förändra dör ut
    i hopplöshet.

  345. Verkligen inspirera till hopp
    och påverka så att medlemmarna-

  346. -både medborgare och de som jobbar
    känner att de tror på framtiden.

  347. Att synliggöra det som är gott,
    det är viktigt.

  348. Att skapa arbetsglädje
    på sikt innebär-

  349. -att vissa får mindre arbetsglädje
    på kort sikt.

  350. Jag tror inte...
    Vi måste vara uthålliga-

  351. -och ska vi riva väggarna
    till slutenvården... Nån sa:

  352. "Det är inte bara att riva murarna
    en gång, vi bygger nya hela tiden."

  353. Att tro att vi bara kan motivera,
    för det blir konflikter-

  354. -och vi måste vara uthålliga.
    Vi får hoppas att när vi når målet-

  355. -så är arbetsglädjen där för fler.
    På kort sikt blir inte alla nöjda.

  356. -Det tror jag att vi får stå fast i.
    -Våga ta de tuffa besluten.

  357. Tusen tack för att ni kom hit
    och reflekterade med mig.

  358. -Du var en utmärkt moderator.
    -Tack, tack.

  359. Textning: Karin Tengroth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Förutsättningar för en nära vård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om politikens möjligheter att skapa en nära vård med patientens behov i centrum. Medverkar gör Christer Jonsson (C) landstingsråd Kalmar och ledamot i sjukvårdsdelegationen, Vivianne Macdisi (S) regionråd Uppsala och ordförande i sjukhusstyrelsen, Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, Anna Mannfalk (M) ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge. Moderator: Emma Spak. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Medicin, Patienter, Sjukvårdsekonomi, Sjukvårdspolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Omställning till nära vård

Emma Spak, samordnare för nära vård på SKL, berättar om vad nära vård innebär i form av relationer, tillgänglighet, geografi och patientupplevelse. Och om varför det behövs en omställning inom vården för att öka tillgängligheten och jämlikheten. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Välmående i Södra Karelen

Katri Länsivuori, projektledare för hälsotjänster i Södra Karelen, föreläser om de nya former av hälsotjänster som utvecklats där. Med hjälp av tjänster som till exempel "hemrehabilitering" och "akutsjukvård i vardagsrummet" kan man både finnas bättre tillhands för patienterna och dessutom spara pengar. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Framtidens primärvård i Borgholm

Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholms hälsocentral, berättar om "Hemsjukhuset" som man har skapat i Borgholm. Det innebär en samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård, ambulanssjukvård och vårdcentral. För att skapa en nära vård behöver man riva tre murar: den mellan landsting och kommun, den mellan sjukhus och primärvård och den mellan vårdpersonal och patienter, menar Åkesson. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Designa det osynliga

Josina Vink, designer och forskare inom hälso- och sjukvårdssystem, vill se design som en ständigt pågående process. Här berättar hon om ett antal exempel på tjänstedesign inom hälso- och sjukvården. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

På gång i Dalarna

Jenny Norén ställer upp som "levande bok" i ett patientbibliotek i Dalarna. Hon delar med sig av sina upplevelser som patient till vårdpersonal. Här berättar hon tillsammans med Victoria Lindmo, utvecklingsledare för personcentrerad vård i Dalarna, och Åsa Hansson, chef för utvecklingsavdelningen i Landstinget Dalarna, hur de alla tillsammans strävar mot en mer personcentrerad vård. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Hälsostaden Ängelholm

Kan man öka tillgängligheten inom vården, se till att patienter får rätt vård vid rätt tillfälle och samtidigt förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus? Det är vad verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm har försökt åstadkomma. Här berättar Carl-Johan Robertz, förvaltningschef, om initiativet och lärdomarna. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Förutsättningar för en nära vård

Ett panelsamtal om politikens möjligheter att skapa en nära vård med patientens behov i centrum. Medverkar gör Christer Jonsson (C) landstingsråd Kalmar och ledamot i sjukvårdsdelegationen, Vivianne Macdisi (S) regionråd Uppsala och ordförande i sjukhusstyrelsen, Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, Anna Mannfalk (M) ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge. Moderator: Emma Spak. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Genusmaraton

Besöksförbud som skyddsåtgärd

Susanne Strand är kriminolog och har forskat om riskbedömningar för våld. Partnervåld är ett stort samhällsproblem över hela världen. I Sverige har flera stora kartläggningar och utredningar kring brotten gjorts som visar både omfattningen av brotten och vikten av att sätta in åtgärder för att bekämpa dem. Arrangör: Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Bli vuxen och känna sig fri

I dagens Kina revolterar många unga mot gamla värderingar och traditioner. Hua Ji och Yi Wan är båda födda i slutet av 80-talet och representerar den nya, unga Kina. För Hua Ji stod det tidigt klart att hennes föräldrar helst velat ha en pojke. Nu arbetar hon som dj och driver en bar. Föräldrarnas tjat om giftermål ignoreras - Hua Ji gör som hon vill.

Fråga oss