Titta

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Om UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Föreläsningar från konferensen "Riv murarna - bygg nära vård tillsammans". Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Till första programmet

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans : Designa det osynligaDela
  1. Fokus låg på att ta kvinnan
    genom infektionsavdelningens process.

  2. Jag slogs av hur mycket avdelningens
    struktur formade samtalet.

  3. Jag ska berätta en historia.

  4. Om ni har en penna kan ni,
    medan ni lyssnar-

  5. -försöka skriva ner på isberget
    ovanför vattenytan-

  6. -vilka de experientiella inslagen är.

  7. Saker som folk ser, hör eller känner.

  8. Se också om ni kan läsa
    mellan raderna och få en förståelse för-

  9. -vilka osynliga sociala strukturer
    som gör att saker ser ut som de gör.

  10. Det handlar om formella regler
    eller roller-

  11. -eller informella normer
    och övertygelser.

  12. Se om ni kan identifiera dem.

  13. Har ni inte penna eller papper
    kan ni bara tänka er isberget.

  14. "Rummet var tyst, bortsett
    från klockans 'tick, tick, tick'."

  15. "Trots snöstormen där ute
    var kontoret varmt och kvavt."

  16. "Neurologen lade långsamt ifrån sig
    jackan, som för att vinna tid."

  17. "Hon gav Richard ett halvhjärtat leende
    innan hon började."

  18. "Richard var blek och stirrade tomt
    på läkarens papper när hon pratade."

  19. "'Richard, jag har dåliga nyheter.'
    Richard tittade inte upp."

  20. "Stolen gnisslade när Julie flyttade sig
    och tog Richards svettiga, kalla hand."

  21. "'Vi har kommit fram till en diagnos.'
    Julie höll Richards hand hårdare."

  22. "'Med proverna uteslöt vi
    andra orsaker till minnesförlusten.'"

  23. "'Du har nog presenil alzheimer.'
    Richard fortsatte stirra."

  24. "För varje ord verkade Julie
    sitta allt rakare i stolen."

  25. "'Vet du vad det innebär?'
    Ingen reaktion."

  26. "'Du vet nog vad alzheimer är. Den är
    presenil när man är yngre än 65 år."

  27. "'I ditt fall 53 år.'"

  28. "Julie skruvade på sig.
    Det här skulle leda till fler besvär."

  29. "'De här häftena beskriver symtomen
    och olika strategier.'"

  30. "Hon vinklade dem mot Richard."

  31. "'Du får tabletter mot sömnlösheten,
    och så ses vi igen om en månad.'"

  32. "'Neurologen pratade lugnande
    men hade redan börjat skriva.'"

  33. "'Låter det bra?'
    frågade hon och tittade upp."

  34. "Richard grymtade, knappt hörbart."

  35. "'Okej, det räcker för i dag.'"

  36. "Läkaren skrev lite till
    och öppnade sen dörren."

  37. "Julie tog häftena och lade en hand
    på Richard, som för att hjälpa honom."

  38. "Richard tittade mot dörren
    och gick långsamt ut."

  39. "Hans våta kängor
    gnisslade mot golvet."

  40. "På vägen ut viskade läkaren till Julie:
    'Han ska nog inte köra mer.'"

  41. "Julie såg lite skärrad ut men tackade
    läkaren och rusade ut till Richard."

  42. "Knappt hörbar över barnets gråt
    sa hon övertygat: 'Vi klarar det här.'"

  43. "De stapplade ut mot parkeringen."

  44. Se om ni kan fylla i något på isberget.

  45. Antingen experientiella inslag
    eller osynliga strukturer och normer.

  46. Ha de här sakerna i åtanke
    under mitt föredrag.

  47. Vikten av de osynliga strukturerna och
    hur de formar människors upplevelser-

  48. -och samspelet
    mellan isbergets övre och undre del.

  49. Som Anna sa heter jag Josina Vink.

  50. Jag har bakgrund
    som tjänste- och systemdesigner-

  51. -och har jobbat med vård i 10 år.

  52. Jag var med i Mayo Clinics
    innovationscenters designteam-

  53. -och jobbade på Centre for Addiction
    and Mental Health i Kanada.

  54. Nu jobbar jag på Experio Lab i Sverige,
    som jag kommer att berätta mer om.

  55. Jag ska prata om
    att designa det osynliga.

  56. De oskrivna regler som liksom
    tas för givet i sjukvårdssystemet.

  57. Vi har hört mycket i dag
    om att sjukvårdssystemet förändras.

  58. Vi går från en biomedicinsk modell-

  59. -med patienter som robotar
    som måste repareras-

  60. -till att se patienters livssituationer
    och sociala bestämningsfaktorer-

  61. -och börja förstå hur vården
    kan förändras för att stödja det.

  62. Vi ser en övergång
    från våra gamla system-

  63. -som är reaktiva, standardiserade,
    centraliserade och mer episodiska.

  64. De fokuserar på vårdgivarens makt,
    och tonvikten ligger på volym.

  65. Vi försöker få till
    ett väldigt stort skifte-

  66. -mot ett mer förebyggande system som
    är individanpassat och decentraliserat.

  67. Vården är kontinuerlig, människor
    har makten och värde står över volym.

  68. Vi försöker göra det samtidigt som vi
    befinner oss i de gamla systemen.

  69. När de gamla systemen försvinner
    försöker vi införa system för framtiden-

  70. -men det uppstår en spänning
    i övergången.

  71. Hur kan vi då designa våra vårdsystem
    på ett meningsfullt och medvetet sätt-

  72. -mitt i den här övergången?

  73. Jag menar att vi måste börja
    förstå design på ett helt nytt sätt.

  74. Jag ska visa några nya antaganden
    och sätt att tänka på design-

  75. -som jag har lärt mig under mina tre år
    på Experio Lab.

  76. Experio Lab är en växande rörelse
    för design integrerad i sjukvård-

  77. -inom landsting och regioner.

  78. Man har sjutton olika labb i Sverige.

  79. Det började på Landstinget i Värmland,
    och några därifrån är här.

  80. Jag ska ta upp projekt och insikter
    som handlar om design inom sjukvård-

  81. -och hur vi kan genomföra
    de här övergångarna.

  82. När folk tänker på design så tänker vi
    i regel på det fysiska resultatet.

  83. Vi tänker på bord och stolar
    som design.

  84. Vi tänker likadant
    när det gäller design inom sjukvård.

  85. Det här är en app
    som heter hurmårdu.nu.

  86. Den utvecklades av Experio Lab,
    Första linjen och ungdomar i Karlstad.

  87. Vi tänker på design
    som sådana innovationer-

  88. -som vi kan peka på
    som behov i sjukvårdssystemet.

  89. Jag menar dock att vi i grunden
    måste ändra på det antagandet.

  90. Det viktigaste är designprocessen
    och den sociala förändring som sker.

  91. Här är ett liknande projekt.

  92. Det är en app
    för ungdomar med psykiska besvär.

  93. När jag pratade med en av rådgivarna
    från Första linjen-

  94. -berättade hon om en egen förändring.

  95. Till vardags ger hon expertvård
    till ungdomar i krissituationer.

  96. Till och med i matbutiken kommer folk
    fram och ber henne om hjälp.

  97. Här lämnade hon den kontexten och
    var i klassrum och på andra platser-

  98. -och hjälpte unga
    att delta i designprocessen.

  99. Hon fick se deras kreativitet
    och expertkunskaper.

  100. Hon började fundera på
    hur hon arbetade på sin mottagning.

  101. Hon började svara annorlunda
    i telefonen och ställde färre frågor.

  102. Hon började förespråka nya metoder
    för Första linjen.

  103. Det här gör mycket större skillnad-

  104. -än de slutprodukter
    som förknippas med design.

  105. Nästa antagande är
    att de osynliga sociala strukturerna-

  106. -regler, normer och roller -
    är externa effekter.

  107. Vi tänker att vi inte kan styra
    över de aspekterna i våra system-

  108. -och bara ska designa slutprodukter.

  109. Det här är en bild
    av en prototypprocess-

  110. -från projektet Kroniskt engagerad vid
    Experio Lab i Eskilstuna och Karlstad.

  111. De tar fram ett nytt sätt att prata
    med kroniskt sjuka patienter på-

  112. -med patienternas hjälp.

  113. Vi tänker att det här
    är designprocessens syfte.

  114. Jag menar dock
    att de sociala strukturerna-

  115. -roller, normer och arbetssätt-

  116. -är vad vi faktiskt utvecklar
    när vi designar om sjukvårdssystemet.

  117. I det här projektet-

  118. -åkte några ur primärvårdspersonalen
    hem till kroniskt sjuka patienter.

  119. De pratade med dem
    och såg hur de levde.

  120. De började se annorlunda på patienter -
    mer som vänner.

  121. De satte deras liv i en kontext
    och kunde relatera.

  122. Det här är den sortens omformning
    av sociala strukturer-

  123. -som sker under designprocessen.

  124. Nästa antagande vi ofta har
    när vi designar tjänster och produkter-

  125. -är att vi tror att systemen
    bara finns utanför oss.

  126. Om vi har tur kan vi rita upp
    en karta över systemet.

  127. Vi pekar på den och säger:
    "Här har vi ett problem."

  128. Som ett exempel har vi projektet
    Provrörsresan på Experio Lab.

  129. När projektet började
    uppstod många fel-

  130. -med blod- och vävnadsprover
    på sjukhuset.

  131. Den personal - sköterskor
    och barnmorskor - som ofta tog proven-

  132. -var irriterade på labbet och andra
    delar av sjukhuset p.g.a. alla fel.

  133. Labbet å sin sida skickade ständigt ut
    nya pm med instruktioner.

  134. Alla skyllde på varandra.

  135. Sådant här sker hela tiden
    inom sjukvårdssystemet.

  136. Man tycker att det är
    någon annan som måste förändras.

  137. Jag menar att vi faktiskt
    är en del av sjukvårdssystemet.

  138. Det vi i själva verket måste designa om
    är oss själva.

  139. Projektet fortskred, och gruppen...

  140. Här är en grupp
    med barnmorskor och sjuksköterskor-

  141. -som utvecklade en ny checklista
    för provtagning.

  142. Utöver checklistan diskuterade de
    hur de själva arbetade på bästa sätt-

  143. -och testade sig fram.

  144. Vi designar oss själva
    och våra arbetssätt.

  145. Om vi vill utvecklas mot samarbeten
    över organisationsgränser-

  146. -måste vi även skåda inåt
    och se hur våra egna beteenden-

  147. -bevarar sociala strukturer
    som bidrar till silotänkande.

  148. Det sista antagandet...

  149. Om ni är bekanta med designtänkande-

  150. -så är det nog naturligt
    att tänka att design sker i tanken.

  151. Design är kognitivt, så vi ser ofta
    bilder i stil med den här.

  152. Det är post-it-lappar
    och människor som får idéer.

  153. Så tänker vi oss normalt design,
    men för att förändra vårt tänkande-

  154. -menar jag att vi måste se på design
    på ett förkroppsligat sätt.

  155. Design är experientiellt.

  156. Vi tittar på ett av Experio Labs första
    projekt, som hette Patientresan.

  157. Det genomfördes under åtta veckor.

  158. Varje fredag fick uppåt
    30 olika vårdgivare från sjukhuset-

  159. -rollspela och uppleva patientresan
    för att sen reflektera över upplevelsen.

  160. Här läggs en sjuksköterska på en bår.

  161. Sköterskans reflektioner visade-

  162. -att när hon lades på båren och
    kände hur det var att inte ha kontroll-

  163. -och kördes genom sjukhuset
    under lamporna...

  164. Upplevelsen fick henne att reflektera
    över synen på personcentrerad vård.

  165. Att de hade trott att de sysslade med
    det, men att förändringar behövdes.

  166. Det är med sådana fysiska upplevelser
    design kan leda till paradigmskiften.

  167. Ofta när vi pratar om design kommer vi
    in på Double Diamond-modellen.

  168. Först tänker man brett på alla möjliga
    problem i ett visst sammanhang.

  169. Sen definierar man
    ett specifikt problem.

  170. Man tänker brett igen,
    på alla möjliga lösningar.

  171. Sen samlar man ihop allt
    och levererar en specifik lösning.

  172. Det är en syn på design som
    är väldigt fokuserad på en slutprodukt.

  173. Vi måste röra oss mot
    att tänka på design mer som en helhet.

  174. Det pågår en ständig återkoppling -
    det sker inte bara inom ett projekt.

  175. Jag och mina kollegor ser design
    som bestående av tre kärnprocesser.

  176. Jag ska förklara hur det fungerar.

  177. Den första delen, som ofta tas för
    given, är att göra det osynliga synligt.

  178. Man tar sakerna under isberget -
    implicita regler, roller och normer-

  179. -upp till ytan, så att folk kan se dem.

  180. Här är ett projekt av designern Felicia
    Nilsson med Eskilstuna Experio Lab.

  181. Hon utvecklade ett dubbelt stetoskop.

  182. Det här stetoskopet var inte tänkt att
    bli en kommersiell produkt i Sverige.

  183. I Eskilstuna fick vårdgivare prova-

  184. -hur det blev när patient
    och vårdgivare lyssnade samtidigt.

  185. Det låter enkelt,
    men man fick ändra på hur man stod.

  186. Andra frågor ställdes
    om det man hörde.

  187. Det kastade ljus
    på de implicita rollerna-

  188. -mellan vårdgivare och patienter.

  189. Design kan, med föremål och fysiska
    upplevelser göra saker kännbara-

  190. -så att vi kan forma dem som vi vill.

  191. När vi väl gör det
    är nästa kärnprocess omformning.

  192. Att verkligen tänka
    på regler, roller och normer.

  193. Hur förändrar vi dem
    för att nå vårt mål?

  194. Om vi vill erbjuda vård nära hemmet:

  195. Vilka regler måste vi upprätthålla
    och vilka måste vi bryta mot?

  196. Vad behöver vi skapa som saknas nu?

  197. Det är den processen där man formar
    normer som möjliggör övergången.

  198. Här är ett projekt från Västernorrlands
    län om sexuell hälsa hos nyanlända.

  199. Det är en del av ett design-
    och utbildningssystem för nyanlända.

  200. Ni ser mångfalden i de äktenskap och
    sexuella partnerskap som accepteras.

  201. Man försöker lära folk det-

  202. -upprätthålla vissa av Sveriges normer
    och forma normer.

  203. Det här sker i många projekt.

  204. Det är intentionaliteten och sättet vi
    gör det på som vårdsystemet behöver.

  205. Det sista vi inte brukar tänka på
    när det gäller design är förstärkning.

  206. Det är idén att vi är helt integrerade
    i de system vi designar.

  207. Vi tror att design slutar när vi har
    skapat något, men den fortsätter.

  208. Det vi designar börja forma oss.

  209. Vi skapar sociala strukturer
    och börjar tänka på dem.

  210. De börjar definiera oss
    och hur vi identifierar oss och agerar.

  211. Felicia och jag gjorde observationer
    för några månader sen-

  212. -på Karlstads sjukhus
    infektionsavdelning.

  213. Jag följde med en läkare
    som jag hade följt med förut.

  214. Det märktes verkligen att han på den
    här avdelningen ställde andra frågor.

  215. Han fokuserade på infektionen. Han
    kände till kvinnans psykiska besvär-

  216. -men fokuserade på att ta kvinnan
    genom avdelningens process.

  217. Jag slogs av hur mycket avdelningens
    struktur formade samtalet-

  218. -och hur mycket informationsbladet
    om patienten formade frågorna.

  219. Vi designar miljöer och sociala
    strukturer, och sen designar de oss.

  220. Vår designprocess utspelar sig inom
    det nuvarande systemets spänningar.

  221. Det är komplicerat.

  222. Det jag främst vill att ni tar med er-

  223. -är att de osynliga sociala strukturerna
    är limmet som håller ihop systemet.

  224. Det är det som gör
    systemskiftet vi pratar om så svårt.

  225. Det är sätt att agera på
    som vi ofta tar för givna.

  226. Våra arbetssätt håller saker på plats.

  227. Vi måste göra limmet mindre osynligt-

  228. -och på ett medvetet sätt
    limma ihop systemet på nytt.

  229. Jag avslutar med ett favoritcitat.
    Ni som känner mig har hört det förut.

  230. Det är viktigt för våra reflektioner
    när vi pratar om de här systemskiftena.

  231. "Om en fabrik rivs men idéerna
    som fick den att byggas består"-

  232. -"så kommer de att skapa en ny fabrik."

  233. "Om en revolution förstör en regering
    men tankemönstren består"-

  234. -"så kommer de att upprepas
    i nästa regering."

  235. "Systemet omges av så mycket prat
    och så lite förståelse."

  236. Från "Zen och konsten
    att sköta en motorcykel".

  237. När vi pratar om systemskiften-

  238. -måste vi fundera på de sociala
    strukturerna i vårt nuvarande system.

  239. Annars kommer vi bara
    att återskapa samma modeller.

  240. Tack så mycket.

  241. -Tack, Josina. Jag har en fråga.
    -Absolut.

  242. Vi hinner kanske med
    en fråga från publiken också.

  243. Jag undrar en sak om Experio Lab.

  244. Vi säger att trettio personer
    medverkar i ett experiment.

  245. Hur får ni de trettio personerna
    att påverka resten av systemet?

  246. Det kan bestå av åttatusen personer.

  247. Frågan om storskalighet
    är på allas läppar.

  248. Den är viktig.

  249. Experio Lab löser det genom
    att arbeta djupt snarare än brett.

  250. Man når människor på djupet
    och får dem att tänka annorlunda.

  251. Det smittar av sig.

  252. De pratar med kollegor
    och skapar ringar på vattnet.

  253. Det är förstås små ringar
    i ett stort system, så jag tror...

  254. Experio har fungerat som en rörelse.

  255. Man startade många lokala labb
    för att arbeta nerifrån och upp.

  256. Jag tror att den här sortens skifte
    av perspektiv och sociala strukturer-

  257. -inte går att uppnå med regelverk.

  258. Regler kan sakna de normer och
    övertygelser som gör att de får effekt.

  259. Jag tror att man måste arbeta lokalt
    och på djupet-

  260. -och samverka
    för att bli delar av en större rörelse.

  261. Det är en långsam process.

  262. Det växer allteftersom fler hakar på,
    så det rör på sig.

  263. Har någon i publiken en fråga?
    Räck upp handen.

  264. Vi har tid för en fråga.

  265. Jag tror att någon springer.

  266. Tack. Jag heter Fredrik Lindencrona
    och jobbar på SKL.

  267. En intressant sak att titta på är hur
    vi ska vända oss till systemens ägare.

  268. Hur vi får dem som ger befogenheter
    och bestämmer att förstå det här.

  269. Har du någon erfarenhet av hur
    man ökar förståelsen för system-

  270. -på högsta ledningsnivå?

  271. Bra fråga.

  272. Det här är något
    som Experio Lab har börjat arbeta med.

  273. Under Patientresan-projektet
    kom socialministern dit och deltog.

  274. Som jag ser det
    är alla i systemet människor.

  275. Jag tror att den här fysiska approachen
    - att känna och se själv-

  276. -behövs även på ledarnivå.

  277. Att lägga folk på en bår och låta dem
    känna hur det är att köras runt.

  278. Det finns ett exempel att titta på.

  279. I Florida, efter skolskjutningen,
    bedrevs en politisk kamp-

  280. -för att förändra vapenlagarna,
    i en stat där det har varit svårt.

  281. Det hände inte mycket
    förrän en lokal grupp-

  282. -tog ledare och politiker till skolan
    för att de själva skulle se följderna.

  283. När man sen frågade
    varför folk ändrade sig sa de:

  284. "Jag såg blodet i korridorerna."

  285. Vi måste ge människor
    den sortens förståelse.

  286. System är komplicerade,
    men att se och känna själva-

  287. -är ett av de mest mänskliga sätten
    vi kan jobba med det här på.

  288. Tack så mycket.

  289. Du ska få en present också.

  290. Folk har lagt saker på mitt bord!

  291. Där är kuvertet. Tack så mycket.

  292. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Designa det osynliga

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Josina Vink, designer och forskare inom hälso- och sjukvårdssystem, vill se design som en ständigt pågående process. Här berättar hon om ett antal exempel på tjänstedesign inom hälso- och sjukvården. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arbetsorganisation, Hälso- och sjukvård, Medicin, Offentliga tjänster, Sjukvårdsorganisation
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Omställning till nära vård

Emma Spak, samordnare för nära vård på SKL, berättar om vad nära vård innebär i form av relationer, tillgänglighet, geografi och patientupplevelse. Och om varför det behövs en omställning inom vården för att öka tillgängligheten och jämlikheten. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Välmående i Södra Karelen

Katri Länsivuori, projektledare för hälsotjänster i Södra Karelen, föreläser om de nya former av hälsotjänster som utvecklats där. Med hjälp av tjänster som till exempel "hemrehabilitering" och "akutsjukvård i vardagsrummet" kan man både finnas bättre tillhands för patienterna och dessutom spara pengar. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Framtidens primärvård i Borgholm

Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholms hälsocentral, berättar om "Hemsjukhuset" som man har skapat i Borgholm. Det innebär en samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård, ambulanssjukvård och vårdcentral. För att skapa en nära vård behöver man riva tre murar: den mellan landsting och kommun, den mellan sjukhus och primärvård och den mellan vårdpersonal och patienter, menar Åkesson. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Designa det osynliga

Josina Vink, designer och forskare inom hälso- och sjukvårdssystem, vill se design som en ständigt pågående process. Här berättar hon om ett antal exempel på tjänstedesign inom hälso- och sjukvården. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

På gång i Dalarna

Jenny Norén ställer upp som "levande bok" i ett patientbibliotek i Dalarna. Hon delar med sig av sina upplevelser som patient till vårdpersonal. Här berättar hon tillsammans med Victoria Lindmo, utvecklingsledare för personcentrerad vård i Dalarna, och Åsa Hansson, chef för utvecklingsavdelningen i Landstinget Dalarna, hur de alla tillsammans strävar mot en mer personcentrerad vård. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Hälsostaden Ängelholm

Kan man öka tillgängligheten inom vården, se till att patienter får rätt vård vid rätt tillfälle och samtidigt förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus? Det är vad verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm har försökt åstadkomma. Här berättar Carl-Johan Robertz, förvaltningschef, om initiativet och lärdomarna. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Förutsättningar för en nära vård

Ett panelsamtal om politikens möjligheter att skapa en nära vård med patientens behov i centrum. Medverkar gör Christer Jonsson (C) landstingsråd Kalmar och ledamot i sjukvårdsdelegationen, Vivianne Macdisi (S) regionråd Uppsala och ordförande i sjukhusstyrelsen, Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, Anna Mannfalk (M) ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge. Moderator: Emma Spak. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Lika eller olika?

Kanske äkta samer?

Peter Sköld, föreståndare för Centrum för Samisk forskning, Umeå universitet, menar att det är inte bara renodlade svenska norrlänningar som är svåra att finna. Inte heller samerna är någon enhetlig grupp. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Stad i förändring

Peking expanderar snabbt vilket kräver noggrann stadsplanering. Arkitekter från Lunds universitet samarbetar med Pekings universitet i ett försök att introducera en mer hållbar utveckling. Arkitekten Peter Siöström tror att Peking kommer vara en grönare stad redan om tio år.

Fråga oss