Titta

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Om UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Föreläsningar från konferensen "Riv murarna - bygg nära vård tillsammans". Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Till första programmet

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans : På gång i DalarnaDela
  1. Man är okontaktbar. Man har bara ont,
    ingen morfin hjälper.

  2. Vårdpersonalen blir helt ställd
    om man kommer till akuten.

  3. Man vet inte
    hur man ska få mig att må bättre.

  4. Vi har fått förmånen att prata om
    vad som är på g i Dalarna.

  5. Så stod det i programmet.

  6. Det är mycket på g i Dalarna
    när det gäller den nära vården.

  7. Vi har ett projekt
    som pågår i Dalarna-

  8. -som handlar om den nära vården och
    hur den kan komma att se ut hos er.

  9. Eller hos oss! Förlåt.
    Vi testar och provar.

  10. Det vi har fått frågan att prata om
    i dag, gäller personcentrerad vård-

  11. -och hur den kan hjälpa till
    att styra mot den nya, nära vården.

  12. I Dalarna har vi en ganska
    genomtänkt strategi, tycker jag.

  13. Det är framförallt vår hälso- och
    sjukvårdsdirektör som står för den.

  14. Hon har arbetat hårt
    för att vi ska jobba med nånting-

  15. -som kallas för "dragande och inte
    tryckande" inom personcentrerad vård.

  16. Hon tycker inte att det behövs
    nåt beslut från landstingsledningen.

  17. Ett lite mer lockande och väcka
    intresset hos våra verksamheter-

  18. -och chefer i landstinget. Därför
    finns inget beslut från ledningen-

  19. -att vi ska jobba för personcentrerad
    vård. Det finns en viljeinriktning-

  20. -både från våra politiska partier
    och från ledningen-

  21. -att vi ska arbeta med att driva
    ett systematiskt utvecklingsarbete-

  22. -för mer personcentrerad vård.

  23. Det har varit framgångsrikt
    rent strategiskt i landstinget.

  24. Man har väckt nyfikenheten.

  25. Man har fått fundera i sin kontext.
    "Vad kan det betyda för oss?"

  26. Och därefter tagit sig an
    ett mer personcentrerat arbetssätt.

  27. Eller en mer personcentrerad vård.

  28. Ja, var tänker vi att vi är på väg?

  29. Vi har länge jobbat
    med patienten i centrum.

  30. Vårt nuvarande landstingsråd
    Elin Norén sa i förra veckan att...

  31. ...hon föreställer sig patienten
    som en julgran.

  32. Vårdpersonalen har dansat runt granen
    och kastat på läkemedel, behandling.

  33. Där har den stått och tagit emot
    och blivit väldigt uppassad-

  34. -när vårdpersonalen har sprungit
    runt. Men varit helt passiv.

  35. Det är så vården historiskt sett har
    varit. Det har sett ut som på bilden-

  36. -med blå prickar som springer runt
    den röda patienten i mitten.

  37. Det som vi hoppas att vi styr emot
    med en mer personcentrerad vård...

  38. ...är att patienten ska vara en i
    teamet. Julgranen ska dansa med oss.

  39. Inte vara en passiv mottagare
    i mitten av vården, utan...

  40. Patientens expertis
    kring sitt eget liv-

  41. -på sin kontext hemma och
    de blå pluttar som Emma pratade om...

  42. Det ska vara en del av expertisen
    ihop med den medicinska kunskapen.

  43. Det är dit vi hoppas
    att vi ska styra så småningom.

  44. Hur tänker vi att det går till?

  45. Det här är bara ett axplock
    av alla aktiviteter-

  46. -som vi håller på med i Dalarna.
    Men jag har tagit med några stycken.

  47. Lärandeseminarier går hand i hand
    med den dragande strategi-

  48. -som landstingsledningen har satt för
    oss. Vi bjuder in till plattformar-

  49. -där verksamheterna kan få lite
    mer teori om personcentrerad vård.

  50. Prata med varandra,
    lyssna på goda exempel.

  51. Framför allt träffa organisationer
    med patienter och brukare-

  52. -men också själverfarna patienter-

  53. -som vi får fler av i landstinget.

  54. Det är våra lärandeseminarier som
    1 000 medarbetare har varit med på.

  55. Det är jätteroligt.

  56. Vi följs av ett forskningsteam
    som forskar på det här-

  57. -att implementera
    en personcentrerad vård i Dalarna.

  58. Det är spännande att se. Vi kommer
    både kunna känna hur vi lyckas-

  59. -men även forskningsmässigt
    kunna följa hur det har gått för oss.

  60. Vi har involverat oss
    i standardiseringsarbetet i SIS-

  61. -för att få en standard på
    vad en personcentrerad vård är.

  62. Och framförallt, hur ska vi kunna
    mäta att vi jobbar personcentrerat?

  63. Det är en jättestor utmaning
    för oss framöver.

  64. Vi jobbar med vårt journalsystem.
    Dokumentationen är en viktig del.

  65. Därför försöker vi systematiskt
    styra om i journalsystemet.

  66. Vi har en lång väg kvar-

  67. -men vi tänker oss att med små steg
    når vi till slut en förändring.

  68. Vi skräddarsyr stöd
    till landstingschefer.

  69. Vi tror att ett modigt
    och hållbart ledarskap-

  70. -är en av nycklarna till den nya,
    nära och personcentrerade vården.

  71. Där försöker utvecklingsavdelningen
    bidra med att stödja cheferna.

  72. Sen har vi vårt levande bibliotek.
    Det är nervöst för mig att stå här.

  73. Det är första gången
    som jag pratar om nåt sånt här-

  74. -med nån som har egen erfarenhet
    av vårt sjukvårdssystem.

  75. Det är lätt att säga att vi
    ska förändra oss och involvera folk-

  76. -men det är ganska "ojoj".

  77. Det är ganska nervöst.
    Men jag tror det gick ganska bra.

  78. -Jenny, hur känns det för dig?
    -Det är lite nervöst så klart.

  79. Jag är bara mig själv. Jag är
    inte ens anställd av landstinget-

  80. -eller har vårdpersonal
    att gömma mig bakom. Jag är jag.

  81. Det här levande biblioteket, det är
    en ära att få vara en del av det.

  82. Framförallt för mig
    som är en sån som tycker saker.

  83. Jag kan inte hålla käften.
    Jag försöker få saker att bli bättre.

  84. Jag skriver till
    den medicinskt administrativa chefen-

  85. -och säger "det här funkar inte,
    vad gör vi nu?".

  86. Jag är mamma.
    Nu är min pojke tolv år.

  87. Han har i mer än sex år levt med
    en mamma med kroniskt svår huvudvärk-

  88. -och dagliga anfall
    med Hortons huvudvärk.

  89. Det är den mest överjävliga huvudvärk
    man kan tänka sig.

  90. Man kan inte göra nåt annat
    än att ha ont under anfallet.

  91. Det är som grand mal vid epilepsi,
    man är okontaktbar.

  92. Man har bara ont.
    Ingen morfin hjälper.

  93. Vårdpersonalen blir helt ställd
    om man kommer till akuten.

  94. Man vet inte hur man ska få mig
    att må bättre. Det går inte.

  95. Efter en dryg timme klingar det av.
    Sen har jag bara migrän.

  96. Det är den levnadsstandarden.

  97. Sjutton timmar per dygn
    så smärthanterade jag.

  98. Och överlevde.
    Medicinerade och hade ont.

  99. Sen hade jag resten av timmarna
    till att vara mamma och ha intressen.

  100. Att sköta mitt hem,
    jag var ensamstående.

  101. Det var mitt liv. Det hade jag
    räknat med att få fortsätta med.

  102. Tills jag till slut
    klagade mig fram-

  103. -till att få träffa en neurokirurg,
    som upptäckte en tumör i huvudet.

  104. De tog bort den, sen var jag bra.

  105. Det tog 3,5 år från det att jag hade
    min första remiss till neurologen.

  106. Jag är inte bara en diagnos,
    jag är ett helt liv.

  107. Jag har mycket erfarenhet, som jag
    gärna ger både till min vårdkontakt-

  108. -och till utvecklingsenheten.
    Jag måste förutsätta-

  109. -att landstinget har en vårdapparat
    som fungerar för mig.

  110. Då läste jag en kontaktannons,
    på Facebook till och med.

  111. Landstinget
    söker patienter med erfarenhet-

  112. -som vill göra saker bättre.
    "Det där är jag", tänkte jag.

  113. Och så hörde jag av mig.

  114. Under några år har vi byggt upp
    det här patientbiblioteket.

  115. Symbolen för oss är ett träd.

  116. Ett stort träd med grov stam.
    I stället för löv har den böcker.

  117. För varje liv
    i det levande biblioteket-

  118. -har en hel del erfarenheter.

  119. Jag har mina erfarenheter.
    Nån annan har sina egna erfarenheter.

  120. Det här är det vi samlar
    i det levande biblioteket.

  121. Utvecklingsenheten
    är bibliotekarierna.

  122. De vet vilka böcker som finns på
    vilken hylla och i vilken kategori.

  123. Sen lånar de ut oss...

  124. ...till de som behöver
    ha ett patientperspektiv.

  125. På det viset kan mina erfarenheter
    bli till nytta för andra.

  126. Min ambition, och ambitionen hos de
    som jobbar i det levande biblioteket-

  127. -är inte heller att klaga, utan att
    påtala och se förbättringsåtgärder.

  128. Det är viktigt. Om man ska våga
    låna en bok vill man ha ett bra slut.

  129. Man vill inte att den slutar mitt i,
    och sen får man inget mer.

  130. Man vill ha hela boken,
    allting klart.

  131. Jag lånar ut mig själv,
    till exempelvis i dag.

  132. Eller till ett utvecklingsseminarium
    för multimodala teamet.

  133. Jag berättar om mig, hur jag
    fungerar. Vad som har fungerat bra-

  134. -och vad som har fungerat mindre bra
    i vårdkontakten.

  135. På det viset kan jag hjälpa till
    att förbättra alltihop.

  136. I dag är vi ungefär 40 individer
    i det här biblioteket.

  137. Med alla möjliga erfarenheter.

  138. Som kan hjälpa till
    i utvecklingssammanhang.

  139. Det är en styrka
    att få vara en del av det.

  140. Jag är glad över att
    jag orkar vara med och tycka till.

  141. Åsa, om jag ger dig
    allt mitt engagemang.

  142. Min vilja och min tid.
    Vad gör du med den?

  143. Tack! Härligt att...

  144. Det är härligt
    att du som en av patienterna-

  145. -i vårt levande bibliotek,
    är en av de första pusselbitarna-

  146. -för att få till
    en mer personcentrerad vård.

  147. Här har vi pusselbiten, med
    din erfarenhet och ditt engagemang.

  148. Sen ser jag
    att vi har några pusselbitar.

  149. För att lägga pusslet tillsammans
    bidrar vi med olika delar.

  150. Den andra pusselbiten
    som jag vill lägga-

  151. -handlar om
    att få till en genuin samverkan.

  152. Om vi ska få till
    en mer personcentrerad vård-

  153. -och engagera våra patienter,
    så måste vi vilja det. Genuint.

  154. Inte bara prata om det.
    Om att vi ska, sen och på nåt sätt.

  155. Vi behöver bara göra det.
    Sen får vi lära oss utav det.

  156. -Blir det fel så blir det.
    -Precis. Jag lär mig av dig...

  157. ...och du får lite av oss kanske.
    Nån gång. Sen bygger vi det ihop.

  158. Det ser jag
    som den andra pusselbiten.

  159. Då krävs det att vi lyssnar till
    varandra än mer än vad vi har gjort.

  160. Att vi lyssnar till varandras
    berättelser och får till en dialog.

  161. Det är det som vi måste få till.
    Annars kommer vi inte att lyckas.

  162. Sen finns det en pusselbit som
    vi har nämnt vid flera tillfällen-

  163. -som kanske är en utmaning.
    Det är att vi har våra styrdokument.

  164. Det finns författningar att förhålla
    sig till och en viss standardisering.

  165. Det finns kunskap och riktlinjer.

  166. Utmaningen är att få till vågskålen-

  167. -där vi har vår standardisering,
    som vi utvecklar inom vård-Sverige.

  168. Och så har vi partens berättelse,
    din berättelse.

  169. Vi behöver hitta balansen
    för att det ska bli bra.

  170. Det är en utmaning vi har här
    framöver. Vi får hjälpas åt.

  171. Det gör vi. Jag bidrar med det
    jag har, och du med det du har.

  172. Oavsett på vilken nivå vi är
    på landstinget eller i en kommun.

  173. Om det är direkta vårdmöten,
    eller mellan dig och medarbetare.

  174. Eller om det är som patient
    till en utvecklingsavdelning.

  175. Vi måste fortfarande
    mötas tillsammans.

  176. Vi måste stå nära varandra, i stället
    för att vara på varsin sida.

  177. För det så behöver du
    ha vissa förutsättningar också.

  178. Det vill jag lägga
    som den fjärde pusselbiten.

  179. Det är så att jag är mamma.

  180. Jag kan inte vara med
    på pingisträningen i kväll.

  181. Jag får lov att ta ledigt från
    mitt arbete för att kunna vara här.

  182. Då ger landstinget mig möjligheten
    med ersättning för det här.

  183. Viljan och engagemanget
    står jag för själv-

  184. -men jag behöver i alla fall
    inte lida skada i det privata-

  185. -för att jag avstår från mycket.
    Jag får spela pingis på söndag.

  186. Det handlar också om partnerskapet.

  187. Din kunskap och din erfarenhet
    är viktig för oss om vi ska lyckas.

  188. Då ska du vara jämställd med oss.
    Du får ersättning.

  189. Nåt som min arbetsgivare sa...
    Det är inte bara bara att ta ledigt-

  190. -för att åka till Stockholm så här.
    Då sa hon: "I det långa loppet"-

  191. -"får jag friskare medarbetare
    som lättare får kontakt med vården."

  192. "Vårt företag tjänar på det.
    Om inte nu, så sen i alla fall."

  193. Det är... Börjar vi få alla
    att tänka så, då händer det saker.

  194. Jenny, vi är i början av att
    bygga upp det levande biblioteket-

  195. -och att jobba mer personcentrerat.

  196. Finns det nåt som du kan skicka
    med oss, som vi behöver tänka mer på?

  197. Ja...

  198. När vi hade format det här, alla vi
    som blev böcker i ett bibliotek-

  199. -då började vi träffas för
    att utbyta erfarenheter med varandra-

  200. -vad man kan göra och vad vi har för
    önskemål. Det vill jag fortsätta med.

  201. Om ni ger oss förutsättningar att
    träffas, driver vi på det själva.

  202. Som nåt slags system.
    "Det här kan vi göra. Och det här."

  203. Nu senast
    hörde en gymnasieskola av sig.

  204. De ville ha hjälp att prata om
    psykisk ohälsa i förbyggande syfte.

  205. Det ser jag som självklart
    att vi ska hjälpa till med.

  206. Då måste vi få de förutsättningarna.

  207. Sen pratade nån tidigare
    om det här med patientorganisationer.

  208. De tror jag är viktiga att knyta an
    till det levande biblioteket.

  209. De kanske inte precis är en bok,
    men i en ända av biblioteket-

  210. -behöver vi ha
    alla patientorganisationerna med.

  211. Det är bra. Det tar vi med oss.

  212. Då använder vi era resurser på ett
    ännu bättre sätt än vad vi gör i dag.

  213. Vi ger er bättre förutsättningar att
    träffas, och för oss att lyckas. Bra!

  214. På det här viset
    kan jag som patient bli mer trygg-

  215. -att ni tar hand om mig.

  216. Eller hur?

  217. Kan vi säga att vi bygger en tillit?
    Vi bygger ju en relation.

  218. Det önskvärda är att vi också
    har en tillit, att jag kan lita på-

  219. -att vården finns där när jag behöver
    den. Hur går vi vidare med det?

  220. Det här med tillit,
    det känns jätteviktigt för mig.

  221. För oss på utvecklingsavdelningen,
    och för mig personligen-

  222. -i mitt ledarskap.

  223. Tillit, som du säger,
    måste byggas på alla plan.

  224. Det handlar om relationer, och att vi
    bygger det. Det är där allt börjar.

  225. Jag vill dra några paralleller till
    det här med personcentrerad vård-

  226. -och faktiskt mitt ledarskap.

  227. Och det ledarskap
    som vi försöker stå för.

  228. Jag ser likheter i det.

  229. Vi vet att det finns
    en otrolig kunskap, kompetens-

  230. -och klokskap
    ute hos medarbetarna i verksamheten.

  231. Det finns på min avdelning,
    och det finns hos dig som patient.

  232. Jag tänker att vi behöver vara trygga
    med den här kompetensen-

  233. -som vi alla besitter,
    fast den ser olika ut.

  234. Jag behöver också vara trygg med
    att de personer som jag har med mig-

  235. -och runtomkring mig,
    gör det som behöver göras-

  236. -utifrån den information och kunskap
    som finns. Det görs på bästa sätt.

  237. Det här med tillit
    finns på många plan.

  238. Vi behöver känna tillit
    från våra högsta politiker-

  239. -ner till tjänstemannaorganisationen.
    Vi behöver känna tillit...

  240. ...mellan oss på en utvecklings-
    avdelning och verksamheten-

  241. -som faktiskt ska göra skillnaden.

  242. Där måste det också finnas tillit.
    Att vi går tillsammans och hjälps åt.

  243. Sen så klart i mitt chefskap.

  244. Det måste finnas en tillit
    mellan chef och medarbetare.

  245. Jag tänker
    att där kan du byta ut patienten-

  246. -om jag har en roll i min
    grundprofession som sjuksköterska.

  247. Det ligger nära mig.
    För mig måste det vara integrerat.

  248. Annars... Det är en förutsättning
    för att lyckas.

  249. -Det låter bra.
    -Jag tror på det här.

  250. Om vi bygger tilliten tillsammans,
    så kan den göra en enorm skillnad.

  251. Vi kan öka viljan att samverka,
    och vi ser en annan helhet-

  252. -som gör att jag blir
    ännu mer benägen att samverka.

  253. Jag ser att det ger mig mycket.
    Det blir roligare att jobba.

  254. Det har vi pratat om i dag.
    Det måste vara kul att jobba.

  255. Jag tror också att det ger oss en
    ökad vilja att möta den andres behov.

  256. När vi gör det här tillsammans,
    och känner att relationen finns där.

  257. Det är verkligen så.
    Landstinget i Dalarna är på väg.

  258. Det har tagits stora kliv
    från den personcentrerade vården-

  259. -till en ännu mer
    personcentrerad vård. Och vi...

  260. Inför det här mötet-

  261. -har vi försökt sammanfatta
    ett förhållningssätt.

  262. Vi landade i ett par...

  263. Eller tre stycken små meningar,
    som sammanfattar allt väldigt mycket.

  264. Det är att vi gör ett bra jobb, men
    man kan alltid göra det lite bättre.

  265. Man kan ta lite, lite till.

  266. Vi vill arbeta i team. Jag vill inte
    vara en julgran som alla dansar runt-

  267. -och slänger på mediciner. Det
    var bara att plocka bort en tumör.

  268. Det är bättre att jag får vara med
    och tycka till att nåt är fel.

  269. Lyssna på mig.

  270. Allas expertis är viktig. Det är
    inte patienten som ska bestämma allt.

  271. Man kan ta reda på vad
    man tycker själv, och få förståelse-

  272. -för de åsikter man har.
    Om man strävar efter tilliten...

  273. Att jag som patient litar på
    att vården gör det jag behöver.

  274. Att jag får de pusselbitar jag
    behöver, och själv ger pusselbitar...

  275. Till slut har vi byggt
    tiotusenbitarspusslet tillsammans.

  276. Jag orkar stå här i dag
    utan huvudvärk.

  277. Jag har nästan hela kroppen i behåll.

  278. Då har vi mer jämställd vård också.

  279. Det här kan bidra till det. Det
    bidrar absolut till en bättre vård.

  280. Vi får också en ökad patientsäkerhet.
    Vi har allt att vinna.

  281. -Bara vi vågar prova.
    -Ja.

  282. Tack för i dag.

  283. Och för att jag fick prata
    med alla er som är i professionen.

  284. Jag som bara är Jenny.
    Tack ska ni ha!

  285. Tack!

  286. Jag har en fråga...

  287. ...till Jenny till att börja med.

  288. Hur har det varit att dela med dig
    av dina erfarenheter?

  289. Det kan vara känsliga grejer
    och tufft ibland, kan jag tänka mig.

  290. Har det varit det? Du sa i början
    att du inte var rädd att tala ut.

  291. Har du varit sån hela tiden?

  292. Det är ju så här
    att det har varit tillfällen-

  293. -då jag har träffat vårdpersonal
    som jag varit missnöjd med-

  294. -under såna här utlåningar.

  295. Att då säga att det inte funkar bra,
    och så här upplevde jag det...

  296. Jag har varit rädd, det var jobbigt.

  297. Det kanske inte
    är nåt man gör hur som helst.

  298. Samtidigt är det så värdefullt.
    Det kan hjälpa andra-

  299. -som inte orkar prata om sig själva
    eller har den förmågan.

  300. Då kan jag hjälpa nån annan. Kan
    jag få en eller två att må bättre-

  301. -och bli hanterade bättre i vården,
    då har jag vunnit mycket.

  302. Jag tänkte att nu mår du bra i dag...

  303. Att orka det när man är sjuk
    som du var förut, det gör man inte.

  304. Att vara med i levande bibliotek,
    och dela med sig av sin erfarenhet.

  305. Samtidigt hade jag inget val. Jag var
    mamma och tvungen att driva framåt-

  306. -för att komma nånstans. Det
    är väl det personliga engagemanget-

  307. -som har gjort att jag har kommit
    så långt och mår bra i dag.

  308. Åsa och Victoria, kan ni berätta nåt
    som ni inte alls tänkt på tidigare?

  309. "Tack vare att vi har
    det levande biblioteket"-

  310. -"så tänker vi på ett nytt sätt nu."

  311. Oj. Ja, en massa småsaker.

  312. Men en sak som vi på
    utvecklingsavdelningen har lärt oss-

  313. -är att vi tyckte
    att vi involverade patienterna.

  314. Vi bjöd in dem till seminarier.
    Men de var aldrig med och planerade.

  315. De var gäster längst bak i lokalen.

  316. Det gjorde att deras behov och det
    som var viktigt för dem inte kom upp.

  317. Det har vi lärt oss. Att patienterna
    behöver vara med från början.

  318. Det har varit lärorikt att förstå att
    de kan bidra med andra perspektiv-

  319. -i smått och stort, om alla sätter
    sig ner tillsammans från start.

  320. Det är det viktigaste
    som jag har med mig.

  321. Det är att vi alltid behöver tänka på
    att ha med patientdelaktigheten.

  322. Vi behöver patientperspektiv i
    alla arbeten som vi gör varenda dag.

  323. Det påminner vi varandra om.
    Och...

  324. Allt oftare kommer våra patienter
    i levande biblioteket upp.

  325. Det kommer upp.
    "Hur ska vi engagera dem?"

  326. Och göra det i tid, som Victoria sa.

  327. Har vi nån fråga från publiken?
    Vifta!

  328. Är det nån?

  329. -Jag hör ingen som springer.
    -De ser lite trötta ut.

  330. Vilken tur att vi snart
    ska göra mer statyer, då.

  331. Var det nån fråga nu? Ja.

  332. Tack. Eva Neidenström.

  333. Jag funderar på vilka som nappar.
    Du svarade på en Facebookgrupp.

  334. Finns det en risk att man får in
    lite liknande patienter?

  335. Helst vill man ha olika typer,
    från olika socialgrupper och åldrar.

  336. Hur ser ni på det?

  337. Jenny svarade på Facebookgruppen. Vi
    har andra sätt, vår tidning och så.

  338. Det är en utmaning för oss. Vi
    har märkt att åldersgruppen 40-60 år-

  339. -är de som finns på Facebook. Vi
    tappar ungdomarna och de äldre äldre.

  340. Vi funderar på
    hur vi ska fånga ungdomar.

  341. Vi vill förstås ha hela spannet.
    Det är en utmaning.

  342. Bra fråga.

  343. Levande bibliotek
    finns inte i hela Sverige.

  344. Det är tre ställen? Jönköping, hos er
    i Dalarna och på nåt annat ställe.

  345. Jag visste bara två,
    men det kan hända.

  346. Jönköping var först.
    Vi har härmat Jönköping.

  347. Det får man göra när det är bra
    grejer. Det här vill man ha överallt.

  348. Ett nationellt levande patient-
    bibliotek. Är det nåt det pratas om?

  349. -Hanna står och nickar där nere.
    -Jag har i alla fall idéer om det.

  350. Ni är fler.
    Det finns fyra bibliotek i Sverige.

  351. Fyra? Strålande.

  352. Nu ska ni få varsitt kuvert också.
    En, två, tre stycken är ni.

  353. Då ska vi se... Här ligger en bok,
    "Borgholmsmodellen".

  354. Det var fyra. Så. Här!

  355. Tusen tack, Jenny, Åsa och Victoria!

  356. -Tack.
    -Tack!

  357. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

På gång i Dalarna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jenny Norén ställer upp som "levande bok" i ett patientbibliotek i Dalarna. Hon delar med sig av sina upplevelser som patient till vårdpersonal. Här berättar hon tillsammans med Victoria Lindmo, utvecklingsledare för personcentrerad vård i Dalarna, och Åsa Hansson, chef för utvecklingsavdelningen i Landstinget Dalarna, hur de alla tillsammans strävar mot en mer personcentrerad vård. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Kommunikation, Medicin, Patienter, Sjukvårdspersonal, Vårdare-patientrelationer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Omställning till nära vård

Emma Spak, samordnare för nära vård på SKL, berättar om vad nära vård innebär i form av relationer, tillgänglighet, geografi och patientupplevelse. Och om varför det behövs en omställning inom vården för att öka tillgängligheten och jämlikheten. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Välmående i Södra Karelen

Katri Länsivuori, projektledare för hälsotjänster i Södra Karelen, föreläser om de nya former av hälsotjänster som utvecklats där. Med hjälp av tjänster som till exempel "hemrehabilitering" och "akutsjukvård i vardagsrummet" kan man både finnas bättre tillhands för patienterna och dessutom spara pengar. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Framtidens primärvård i Borgholm

Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholms hälsocentral, berättar om "Hemsjukhuset" som man har skapat i Borgholm. Det innebär en samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård, ambulanssjukvård och vårdcentral. För att skapa en nära vård behöver man riva tre murar: den mellan landsting och kommun, den mellan sjukhus och primärvård och den mellan vårdpersonal och patienter, menar Åkesson. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Designa det osynliga

Josina Vink, designer och forskare inom hälso- och sjukvårdssystem, vill se design som en ständigt pågående process. Här berättar hon om ett antal exempel på tjänstedesign inom hälso- och sjukvården. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

På gång i Dalarna

Jenny Norén ställer upp som "levande bok" i ett patientbibliotek i Dalarna. Hon delar med sig av sina upplevelser som patient till vårdpersonal. Här berättar hon tillsammans med Victoria Lindmo, utvecklingsledare för personcentrerad vård i Dalarna, och Åsa Hansson, chef för utvecklingsavdelningen i Landstinget Dalarna, hur de alla tillsammans strävar mot en mer personcentrerad vård. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Hälsostaden Ängelholm

Kan man öka tillgängligheten inom vården, se till att patienter får rätt vård vid rätt tillfälle och samtidigt förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus? Det är vad verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm har försökt åstadkomma. Här berättar Carl-Johan Robertz, förvaltningschef, om initiativet och lärdomarna. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Förutsättningar för en nära vård

Ett panelsamtal om politikens möjligheter att skapa en nära vård med patientens behov i centrum. Medverkar gör Christer Jonsson (C) landstingsråd Kalmar och ledamot i sjukvårdsdelegationen, Vivianne Macdisi (S) regionråd Uppsala och ordförande i sjukhusstyrelsen, Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, Anna Mannfalk (M) ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge. Moderator: Emma Spak. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Frivilliga och kommunala insatser

Panelsamtal om vem som har ansvar för att hjälpa flyktingar när de anländer till Sverige. Utför de frivilliga organisationerna statens uppgift? Hur ska frivilliga och myndigheter arbeta? Medverkande: Hamza Ibrahim, ordförande för Ensamkommandes förbund; Mary Douglas, Rädda Barnen, Malmö; Jens Jording, Malmö stad; Annelie Larsson, sociala resursförvaltningen i Malmö stad. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.