Titta

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Om UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Föreläsningar från konferensen "Riv murarna - bygg nära vård tillsammans". Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Till första programmet

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans : Framtidens primärvård i BorgholmDela
  1. Allt utgår från sjukhusen
    och en överbelastad primärvård.

  2. Vill att det ska kunna vara så.
    "Inte mer till oss."

  3. "Det orkar vi inte.
    Vi har fullt upp."

  4. "Tear down the walls!"

  5. Minns ni vem som sa det?

  6. Det var jag för tio sekunder sen.

  7. Men för 30 år sen
    sa Ronald Reagan nästan det.

  8. Han sa: "Tear down that wall."

  9. Nu ser jag ju att många här
    inte var födda då.

  10. Men några kommer ihåg det.

  11. För 30 år sen var det helt otänkbart
    att Berlinmuren skulle försvinna.

  12. Att den skulle rivas bara så där.

  13. Och när Ronald Reagan sa
    "Tear down that wall" våren 1987-

  14. -var det ett och ett halvt år
    tills den började raseras.

  15. Och det var som sagt nästan
    otänkbart, eller otänkbart.

  16. Hur är det nu, då? Det är en del
    liknande förutsättningar som då.

  17. Det fanns ett stort ekonomiskt tryck
    för förändring.

  18. Öst var bankrutt och det gick
    inte att fortsätta på samma sätt.

  19. Det fanns en bred politisk enighet
    om att förändring var nödvändigt.

  20. Och sist men inte minst,
    en stor önskan bland många människor-

  21. -om en bättre värld.

  22. De här tre faktorerna
    gjorde att muren revs.

  23. Och de här tre faktorerna
    gäller mycket i dag också.

  24. Det finns en stor ekonomisk press
    mot förändring.

  25. Vi kan inte ekonomisera morgondagens
    sjukvård om vi fortsätter-

  26. -med en sjukhuscentrerad vård.

  27. Sjukhusen skulle
    med oändliga resurser-

  28. -kunna göra mer
    med allt fler, mer sjuka äldre.

  29. Men så mycket pengar
    finns inte nånstans.

  30. Det finns det en bred insikt om
    bland nästan alla politiker.

  31. Det är inget kontroversiellt
    med att vi måste riva murarna-

  32. -och göra en annan vård.
    Så enigheten finns.

  33. Och den tredje faktorn?

  34. För 30 år sen fanns en bred önskan
    hos många om en bättre värld.

  35. Det finns i dag en bred önskan
    hos många om en bättre vård.

  36. Så, vi kommer att riva murarna nu.

  37. Jag tror inte att nån här undrar om
    det ska gå. Vi kommer att göra det.

  38. Men för att lyckas måste vi fokusera
    på murarna och se vad vi ska riva.

  39. Jag tänkte kort bara lyfta
    de tre viktigaste murarna.

  40. Den första är förstås
    den mellan kommun och landsting.

  41. Mellan hemsjukvård och vårdcentraler.

  42. Det är inte mer än 15 år sen vi
    började kommunalisera hemsjukvården.

  43. Dessförinnan
    var det ganska självklart att...

  44. ...de flesta mer sjuka äldre-

  45. -hade nån form av doktorskontakt
    i primärvården.

  46. Men mycket har hänt
    sen man planerade-

  47. -och genomförde kommunaliseringen
    av hemsjukvården.

  48. Många säger till mig,
    inte bara i mitt landsting-

  49. -att de som då lades in på sjukhusen
    var mycket friskare-

  50. -än dem som i dag skrivs ut.

  51. Många nickar.
    Det har blivit en sån förskjutning.

  52. Hemsjukvården för femton år sen
    var mer medicinsk assistans-

  53. -som uppföljning till åtgärder
    som hade gjorts på sjukhusen.

  54. Det var liksom inte den verklighet
    som är i dag.

  55. Men med en belastad primärvård
    fick det bli så. Det var skönt-

  56. -för vårdcentralerna att hemsjukvård
    blev en affär för kommun och sjukhus.

  57. Det var inte skönt för patienterna.
    Inte nu heller.

  58. Att skrivas ut från sjukhuset-

  59. -ha kvar tryggheten hos läkaren
    som skrev ut en från avdelningen-

  60. -försöka när inget funkar
    att få tag i den-

  61. -utan att det går.
    Få hjälp av kommunsköterskan-

  62. -som får tag i doktorn.
    Men hen är inte kvar på avdelningen-

  63. -för det var en utbildningsläkare
    tidigt i karriären, på väg vidare.

  64. Många av er vet att det är så här.
    Resten vill väl inte tro det.

  65. Men så är det. Det här är den första
    viktiga muren att komma över.

  66. Det finns inte en chans för kommunen-

  67. -att hantera hemsjukvården på ett
    bra sätt för våra mest sjuka äldre-

  68. -utan direktkontakt
    med en kontinuerlig doktor-

  69. -som ständigt är beredd
    att hjälpa till.

  70. Sjukhuset är en specialresurs
    att utnyttjas tillsammans av patient-

  71. -och patientens ansvariga läkare
    när det behövs.

  72. Det var första muren. Den andra
    är förstås den mellan sjukhus-

  73. -och primärvård.

  74. De här två murarna förresten...

  75. Till skillnad från Berlinmuren
    där man kunde börja plocka sten-

  76. -så bygger vi de här murarna själva
    hela tiden. Varje dag.

  77. Muren mellan sjukhus och primärvård.
    Vi har en sjukhuscentrerad vård.

  78. Det har vi, som Emma sa.

  79. Allt utgår från sjukhusen
    och en överbelastad primärvård.

  80. Vill att det ska kunna vara så.
    "Inte mer till oss."

  81. "Det orkar vi inte.
    Vi har fullt upp med det här."

  82. Och sjukhusen har anammat tanken
    att det här är primärvårdens uppgift.

  83. "Vi gör vårt och skickar ut det."
    Det kastas över en mur-

  84. -där man inte ser varandra eller
    kan kommunicera ansikte mot ansikte.

  85. Vi har inte förstått
    att det vore en bra idé.

  86. Jag tänkte nu när Emma
    sa det här fina, hur man river murar.

  87. Att göra tio procent
    på andra sidan muren.

  88. Det är att börja plocka stenarna
    från muren.

  89. Den tredje och allra viktigaste muren
    vi måste riva-

  90. -är den mellan oss
    som jobbar i vården-

  91. -och våra patienter och brukare.

  92. Jag kom för länge sen
    till ett nytt sjukhus-

  93. -ungefär lika länge sen
    som när Berlinmuren revs.

  94. Då retade jag mig på dålig planering
    och logistik för patienten-

  95. -på sjukhuset, så till slut gick jag
    till chefsläkaren och klagade.

  96. Jag sa: "Det här är väl inget bra?"

  97. Då sa han så här: "Du förstår, Åke"-

  98. -"sjukhuset finns i första hand
    till för att vi som jobbar här"-

  99. -"ska få hålla på med det vi tycker
    är viktigt och roligt."

  100. "För att vi ska utveckla oss själva
    och ha ett bra arbete."

  101. "Ifrån det blir det ofta en hel del
    sjukvård som kan vara riktigt bra."

  102. "Men det är inte själva huvudsyftet."

  103. Nu skrattar ni,
    men jag blev jättearg.

  104. Det var det mest cyniska
    jag hade hört i hela mitt liv. Usch.

  105. Men jag lovar att det inte har gått
    en arbetsvecka på 30 år-

  106. -utan att jag har tänkt på det.
    Och hur sant det är fortfarande.

  107. Inte bara vad det gäller alla andra,
    utan också mig.

  108. Hur vårdcentrerade...
    Hur centrerad vården är.

  109. Alltså hur mycket vi ser allt
    från vår egen synvinkel-

  110. -hur sällan vi sätter oss i patienten
    eller brukarens roll och ser-

  111. -hur det skulle kunna vara.

  112. Med de här insikterna började vi
    bygga Hemsjukhuset i Borgholm.

  113. Och nu kan jag gå direkt
    på resultatet.

  114. Jag brukar behöva berätta om
    receptet, men det gav SKL ut i dag.

  115. Boken om nära vård i Borgholm.
    Där kan man läsa om hur det gjordes.

  116. Så jag går direkt på Hemsjukhuset.

  117. Det här är inte mer än två år sen.
    Det här är ett patentsökt varumärke.

  118. Definitionen är: "Sömlös samverkan
    mellan hemtjänst, hemsjukvård"-

  119. -"ambulanssjukvård och vårdcentral."
    Oavsett organisationsformer.

  120. Offentligt eller privat spelar
    ingen roll. Sömlös samverkan-

  121. -mellan hemtjänst, hemsjukvård
    ambulanssjukvård och vårdcentral.

  122. För två år sen började vi
    med att gå över muren-

  123. -och prata med kommunen.

  124. Vi bjöd in kommunsköterskor
    och chefer och frågade:

  125. "Vad är viktigast för att det ska bli
    bättre för brukare och patienter?"

  126. Och det självklara svaret var:

  127. "Alla patienter i hemsjukvården
    måste kunna få hembesök"-

  128. -"av läkare samma dag."
    Då bestämde vi det.

  129. Läkarna reserverade tid mellan
    elva och tolv för akuthembesök.

  130. Varje vardag. Besöken kunde bokas
    fram till halv nio.

  131. De kan bokas av patienten själv-

  132. -av hemsjukvårdens sjuksköterskor
    och av oss på vårdcentralen.

  133. Men även av ambulanssjuksköterskor.

  134. Det visade sig att de var en viktig
    kugge i att bygga Hemsjukhuset.

  135. När de kom till en gammal människa
    klockan två på natten-

  136. -och det inte behövdes blåljus
    till akuten, så sa ofta patienten:

  137. "Kör mig till akuten
    för jag är så dålig"-

  138. -"och kan inte ta mig
    till vårdcentralen."

  139. Då gjorde de det.

  140. Om en patient skulle säga det nu
    säger ambulanschauffören:

  141. "Nej, men Emma. Så är det inte.
    Vem är din doktor?"

  142. "Det är Janne Feldreich" Det är han
    på omslaget. Det är inte jag-

  143. -utan en av mina doktorer.

  144. "Bra. Då kommer Janne hem till dig
    klockan elva på förmiddagen."

  145. Och det tycker Emma
    för det mesta är väldigt bra.

  146. Det ger trygghet åt Emma, men också
    åt ambulanssjuksköterskorna-

  147. -som kan åka till centralen
    i stället för akuten-

  148. -och kan känna att de inte har lämnat
    nån hemma utan fortsättning.

  149. Det finns nåt som tar vid.

  150. Nästa länk i byggandet
    av Hemsjukhuset-

  151. -var det utsträckta ansvaret
    och dirigentrollen mot sjukhuset.

  152. Det råkade bli så bra
    vid förra årsskiftet-

  153. -att vi i journalsystemet kan få
    en pling när nån av våra patienter

  154. -läggs in på sjukhus.
    Nu är det rutin för alla doktorer-

  155. -att det första man kollar
    på skärmen-

  156. -är vem av mina patienter
    har lagts in sen i går.

  157. Man tittar
    om man har klart för sig varför.

  158. Och har man det?
    Har man inte det så fixar man det.

  159. Därefter tar man kontakt
    med intagningsavdelningen och säger:

  160. "Hej, det är Åke. Jag ser att Emma
    har lagts in. Vad har hänt?"

  161. "Jag träffade henne då och då.
    Hon har de här sjukdomarna."

  162. Kanske får jag veta vad som har hänt.
    Eller så får vi tillsammans-

  163. -jag och de på intagningsavdelningen,
    komma fram till det.

  164. För det är så här att...

  165. Är det en mer sjuk äldre människa-

  166. -så är det lättaste som finns
    på akuten att finna fem fel.

  167. För de har många fler än fem fel.

  168. Men att hitta rätt fel är svårt.
    Det är ofta bara möjligt-

  169. -i samråd med patientens ordinarie
    doktor som känner patienten.

  170. Jag kan också passa på
    att tänka efter.

  171. Vänta nu, det var ju länge sen
    Emma var på sjukhus.

  172. Dessbättre. Ultraljudet på gallan
    som vi har pratat om-

  173. -för att veta om det är gallan
    som gör att det gör ont i magen-

  174. -kan vi fixa det nu?

  175. Då säger jag det.
    "Emma har elva mil till sjukhuset."

  176. "Det vore bra om vi gjorde
    ultraljudet på gallan nu."

  177. Vi bestämmer där
    när och om det ska bli utskrivning.

  178. Är patienten utskrivningsklar? Det är
    patienten och primärvården i dialog-

  179. -som är bäst på att avgöra det.
    Tillsammans med sjukhuset.

  180. Vår specialistnivå som hjälper oss
    att ha en bra verksamhet-

  181. -ute hos brukarna och patienterna.

  182. Den tredje viktiga biten
    är att få in tänket-

  183. -med det virtuella Hemsjukhuset.

  184. Det här tänket måste vi närma oss
    överallt i hela Sverige-

  185. -att varje doktor
    har sin lilla virtuella avdelning.

  186. Mina doktorer har ungefär
    25 patienter på sin avdelning.

  187. Vi har nästan 280 patienter totalt
    i vårt Hemsjukhus.

  188. Dem håller man koll på. När helgen
    närmar sig tittar man igenom dem-

  189. -och funderar. Ska jag ringa Carola
    och höra om nåt behöver göras?

  190. Nej, Carola ringer mig och säger:

  191. "Axel mår inte bra. Vi bör göra nåt
    så att han inte behöver åka in akut."

  192. Det var fascinerande
    att höra det finska exemplet.

  193. Otroligt långt framme.

  194. Det blir lite blygsamt att berätta
    om vår begynnande digitalisering.

  195. Men det är den sista biten
    som vi nu håller på med.

  196. Att digitalisera Hemsjukhuset.
    Vi startade i juni en pilot-

  197. -där de 19 svåraste
    hjärtsviktspatienterna-

  198. -fick en läsplatta.
    Det ser ut som en sån.

  199. Och ett antal sensorer i hemmet.

  200. Patienterna skaffade var sin rutin
    för hur de en gång per dygn-

  201. -klockan 4.53 på morgonen
    eller 21.42 på kvällen-

  202. -väger sig, mäter syrgashalten
    i blodet, puls och blodtryck.

  203. Och det här går trådlöst
    via läsplattan-

  204. -in till kontrolltornet
    på hälsocentralen.

  205. De svarar också på några frågor,
    där den bästa och mest talande är:

  206. "Hur mår du?" På en tiogradig skala.

  207. Kontaktsköterskorna
    i kontrolltornet håller koll-

  208. -och ser viktutvecklingen linjärt.

  209. Verkar den stiga kan man vid rätt
    tillfälle gå in med urindrivande-

  210. -och koppla svaren
    till "Hur mår du?"-frågorna.

  211. Alla patienterna är över 65.
    Den äldsta är 92 eller 93.

  212. Och alla har tagit till sig tekniken
    utan några större bekymmer.

  213. De upplever trygghet och närhet.

  214. Jag är inte särskilt digital av mig.
    Jag tror på direktkontakt.

  215. Men när man har etablerat
    en direktkontakt och känner nån-

  216. -då funkar det hur bra som helst
    att se den andra på plattan.

  217. Så när Lena och Monika på fredagen
    har sina uppföljningsmöten-

  218. -med patienterna
    kan 87-åringen säga:

  219. "Kan jag få visa kakan
    som jag har bakat i dag?"

  220. Och en annan
    nästan 90-årig kvinna sa:

  221. "Jag känner mig så trygg"-

  222. -"sen vi började med det här att jag
    har slutat ta mina sömntabletter."

  223. Tryggheten i den här lilla grejen.

  224. Så. Ja. Murarna, ja.

  225. Finns de egentligen?
    Behöver de finnas?

  226. Har vi rivit murarna?
    Catrin och Carola.

  227. Ja. Vi har rivit murarna, Åke.

  228. Vi började redan innan Hemsjukhuset
    lite smått att prata med varandra.

  229. Då var vi distriktssjuksköterskor-

  230. -och tyckte att vi måste prata bättre
    för patienternas skull.

  231. Och ambulanskillarna kom till oss
    varje fredag. Fredagsfika.

  232. Och sen har det här bara pågått.
    Åke bjöd in oss på fest-

  233. -för att jämna ut gränserna.

  234. Det har vi gjort och vi fortsätter
    med det ena och det andra.

  235. Nu vill vi dra in hemtjänsten
    i Hemsjukhuset-

  236. -för att undersköterskorna
    är viktiga i hela processen.

  237. Vi har väldigt-

  238. -kompetenta sjuksköterskor
    ute i hemsjukvården-

  239. -inte bara distriktssköterskor.
    Intensivsjuksköterskor-

  240. -och operation
    är nyttiga i sitt slag.

  241. Och så har vi specialpsykiatrin
    som har...

  242. Den patientgruppen blir ju större.

  243. Och där har ju ni en inkörsport
    direkt med Åke.

  244. Först vill jag bara påpeka lite
    försynt att jag är sjuksköterskan.

  245. Om nån har missat det.

  246. Jag är så ofantligt stolt
    över den bilden.

  247. Jag har jobbat i hemsjukvården
    i Borgholms kommun i 18 år.

  248. Jag kan tydligt se
    hur mycket bättre det har blivit-

  249. -sen vi startade Hemsjukhuset
    och det samarbetet.

  250. Så är det. Och de här fina orden
    som vi har hört i dag om kontinuitet-

  251. -delaktighet och tillgänglighet
    har en verklighetsbaserad innebörd-

  252. -sen Hemsjukhuset startade.
    Vi lever upp till de orden varje dag.

  253. Mitt patientansvar är omsorgen om
    funktionsnedsatta i hela kommunen.

  254. Och psykiatripatienter
    i hemsjukvården-

  255. -relaterat
    till en psykiatrisk diagnos.

  256. Det är åtta stycken i nuläget.
    Det är många fler än så-

  257. -men vi har dem som är svårast sjuka.

  258. Det är för dem jag ser den största
    vinsten ur mitt perspektiv.

  259. Men jag ser vilka vinster
    vi har gjort där.

  260. Vi haft ett samarbete runt en kvinna-

  261. -som är så fantastiskt.

  262. Hon har varit inskriven
    i hemsjukvården i flera år.

  263. Jag och min kollega Christian
    har varit hos henne varje dag.

  264. Vi tycker att vi har gjort
    ett gott arbete.

  265. Samtidigt har hon besökt
    hälsocentralen en gång varje dag.

  266. Ibland flera gånger.

  267. Vi kunde inte förmå henne
    att inte göra det.

  268. Vi kunde ge samma förutsättningar
    och samma vård. Men det gick inte.

  269. Och då tänkte vi att vi får ha
    en vårdplanering här.

  270. Det var på en konsultationstid,
    som jag inte hinner ta nu-

  271. -som Åke ställer upp för mig
    och min kollega.

  272. En gång i veckan träffar vi honom
    när vi inte kommer vidare-

  273. -så har han goda råd.
    Det här var ett sånt tillfälle.

  274. Vi hade en vårdplanering i hemmet.

  275. Det var jag och kontaktsköterskan
    som Åke nämnde-

  276. -och patientansvarig läkare
    och biståndshandläggare.

  277. Vi hade ju inte varit
    hos henne länge-

  278. -förrän vi insåg att hon fick
    fortsätta gå till hälsocentralen.

  279. Vi hade ingen chans. Det var
    ett tvångsbeteende hos henne.

  280. Fick hon inte komma dit
    skulle hon ringa ambulans.

  281. Och mellan de valen
    blev det ganska enkelt.

  282. Då bestämde vi att hon
    fick komma till hälsocentralen-

  283. -men då bestämde vi att hon fick
    komma klockan åtta på morgonen-

  284. -och få max en kvart.

  285. Så träffar hon sjuksköterskor, så får
    vi bestämma om det behövs en läkare.

  286. Och hon gick med på det och tyckte:
    "Vilken god idé."

  287. Och så hade vi villkoret
    att hon skulle ta sina mediciner.

  288. För det var en del läkemedel-

  289. -som hon var väldigt misstänksam mot.

  290. Hon gick med på nästan allt om hon
    fick komma till hälsocentralen.

  291. Hon började ta sina mediciner
    och blev bättre och bättre.

  292. Och så småningom kunde det fasas ut.
    Hon gick allt färre gånger i veckan-

  293. -och nu är det nästan aldrig.
    Nån gång känner hon att hon behöver.

  294. Men det här är ett väldigt gott
    exempel på ett bra samarbete.

  295. De här kontaktsköterskorna
    ringer mig och Christian-

  296. -när hon har varit där
    och berättar vad de sa-

  297. -och om hon tar medicinerna.

  298. Så nu har vi två sjuksköterskor till
    som ser med andra perspektiv-

  299. -på situationen.
    Innan var vi irriterade när de sa:

  300. "Hemsjukvården kan väl ta blodtryck?"

  301. "Ja, men ska vi hindra henne
    från att gå till er"-

  302. -"får vi vara där dygnet runt
    och det går inte ändå."

  303. Och nu känns det som att vi
    är fyra sköterskor runt henne.

  304. Så många nya perspektiv och input
    som vi aldrig hade fått annars.

  305. Och hon går inte till hälsocentralen,
    utan nöjer sig med oss.

  306. Det tycker jag
    är ett väldigt gott exempel.

  307. Ja.

  308. En minut kvar. Jag vill bara säga...
    Jag blev tagen av den finska bilden.

  309. Vi går vidare med digitaliseringen.

  310. Målet är att innan året är slut ha
    digitaliserat så mycket som möjligt.

  311. De flesta som hamnar
    i kommunal hemsjukvård blir kvar-

  312. -resten av livet.
    Om vi tar alla 280 personer-

  313. -så har de mindre behov i början-

  314. -men de vänjer sig
    vid ett sätt att ha kontakt.

  315. Så när det behövs mer
    kan vi använda det.

  316. Vi har grupper
    där det gör stor skillnad.

  317. Vi börjar med diabetespatienterna.

  318. Så mycket enklare för sköterskan
    att på skärmen-

  319. -innan patientmötet kunna se
    hur det ser ut över tio dagar.

  320. I stället för en A5-bok med kaffe-
    och blodfläckar och kulspetspenna-

  321. -där man ska se hur det är.

  322. Astma och KOL där man varje dag får
    en bild av syrgasmättnad i blodet-

  323. -och frågan "Hur mår du?". Då kan vi
    jobba mot att varje inläggning-

  324. -på sjukhus är en avvikelserapport.

  325. Och där vi kan se
    att ibland kanske det var rätt.

  326. Vi spikar inte lårben i primärvården.
    Men i övrigt.

  327. -Tack. Vi måste börja avrunda här.
    -Det är slut.

  328. Ja, men vänta! Tack.

  329. Stå kvar här. Jag har en snabb fråga
    till er allihop.

  330. Ja. En snabb fråga.

  331. Hur har ni jobbat med
    att involvera patienter och brukare-

  332. -i att bygga upp arbetsmodellen?

  333. Vi försöker ju att ändå sätta oss
    i den rollen.

  334. Vi frågar patienter och brukare:
    "Hur vill ni ha det?"

  335. Det är arbete där vi söker sätt-

  336. -att skapa grupper
    där även de mest sjuka äldre-

  337. -kan svara på hur vi inte bara vill,
    utan skulle vilja att det är.

  338. Det är i sin linda,
    men vår grupp "Maskrosgruppen"-

  339. -med pensionerade medarbetare
    har i uppgift att gå ut-

  340. -i pensionärs-
    och sjukdomsorganisationer-

  341. -och prata med jämnåriga
    och se hur man kan komma vidare.

  342. Men det finns mycket kvar att göra.

  343. Jag tänker också på det Lise sa
    om att bli efterfrågad.

  344. Att man tar kontakt
    med patientföreträdare t.ex.

  345. Nu ska ni få ni få presenter av mig,
    och Katri också.

  346. Här är var sitt kuvert. Det får ni
    allihop. Det här är ett gåvobrev.

  347. -Tack.
    -Tack.

  348. -Tack så hemskt mycket.
    -Fick alla?

  349. Det är ett gåvobrev. Det är UNHCR-

  350. -alltså de som jobbar
    med flyktingfrågor inom FN.

  351. Och det här är vatten
    till människor på flykt.

  352. Ja. Tack, tack.

  353. Textning: Oskar Blomberg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens primärvård i Borgholm

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholms hälsocentral, berättar om "Hemsjukhuset" som man har skapat i Borgholm. Det innebär en samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård, ambulanssjukvård och vårdcentral. För att skapa en nära vård behöver man riva tre murar: den mellan landsting och kommun, den mellan sjukhus och primärvård och den mellan vårdpersonal och patienter, menar Åkesson. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Hemsjukvård, Hälso- och sjukvård, Medicin, Patienter, Primärvård, Samarbete, Sjukvårdsorganisation, Sjukvårdspersonal, Sjukvårdspolitik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Omställning till nära vård

Emma Spak, samordnare för nära vård på SKL, berättar om vad nära vård innebär i form av relationer, tillgänglighet, geografi och patientupplevelse. Och om varför det behövs en omställning inom vården för att öka tillgängligheten och jämlikheten. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Välmående i Södra Karelen

Katri Länsivuori, projektledare för hälsotjänster i Södra Karelen, föreläser om de nya former av hälsotjänster som utvecklats där. Med hjälp av tjänster som till exempel "hemrehabilitering" och "akutsjukvård i vardagsrummet" kan man både finnas bättre tillhands för patienterna och dessutom spara pengar. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Framtidens primärvård i Borgholm

Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholms hälsocentral, berättar om "Hemsjukhuset" som man har skapat i Borgholm. Det innebär en samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård, ambulanssjukvård och vårdcentral. För att skapa en nära vård behöver man riva tre murar: den mellan landsting och kommun, den mellan sjukhus och primärvård och den mellan vårdpersonal och patienter, menar Åkesson. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Designa det osynliga

Josina Vink, designer och forskare inom hälso- och sjukvårdssystem, vill se design som en ständigt pågående process. Här berättar hon om ett antal exempel på tjänstedesign inom hälso- och sjukvården. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

På gång i Dalarna

Jenny Norén ställer upp som "levande bok" i ett patientbibliotek i Dalarna. Hon delar med sig av sina upplevelser som patient till vårdpersonal. Här berättar hon tillsammans med Victoria Lindmo, utvecklingsledare för personcentrerad vård i Dalarna, och Åsa Hansson, chef för utvecklingsavdelningen i Landstinget Dalarna, hur de alla tillsammans strävar mot en mer personcentrerad vård. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Hälsostaden Ängelholm

Kan man öka tillgängligheten inom vården, se till att patienter får rätt vård vid rätt tillfälle och samtidigt förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus? Det är vad verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm har försökt åstadkomma. Här berättar Carl-Johan Robertz, förvaltningschef, om initiativet och lärdomarna. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Förutsättningar för en nära vård

Ett panelsamtal om politikens möjligheter att skapa en nära vård med patientens behov i centrum. Medverkar gör Christer Jonsson (C) landstingsråd Kalmar och ledamot i sjukvårdsdelegationen, Vivianne Macdisi (S) regionråd Uppsala och ordförande i sjukhusstyrelsen, Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, Anna Mannfalk (M) ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge. Moderator: Emma Spak. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

MiffoTV bakom kulisserna, del 2

Följ programledargänget bakom kulisserna inför MiffoTV:s möte med politiker från Sveriges riksdagspartier.

Fråga oss