Titta

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Om UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Föreläsningar från konferensen "Riv murarna - bygg nära vård tillsammans". Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Till första programmet

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans : Omställning till nära vårdDela
  1. Tillgänglighet är inte hur länge,
    utan om att när jag är på plats-

  2. -upplever att jag har tillgång till
    personerna och att de går att nå.

  3. Det är roligt att se så många här-

  4. -och att det var jämnt i klappandet
    mellan kommuner och landsting.

  5. Då har vi uppnått syftet med dagen.

  6. Tanken är att vi ska prata om
    hur vi river murarna-

  7. -och samverkar runt och skapar
    den här nära vården vi behöver.

  8. Jag ska se så att bilden... Perfekt.

  9. Tidigare har jag haft rubriken
    "Omställning till god och nära vård"-

  10. -men även "Ett strategiskt arbete för
    kommuner och landsting tillsammans."

  11. Gör vi det inte tillsammans
    så lyckas vi inte.

  12. Landsting och kommuner är lika
    viktiga aktörer i omställningen.

  13. Man kan fundera på
    varför det behövs en omställning.

  14. Varför behöver vi ändra nåt?
    Är inte svensk sjukvård bra?

  15. Jo, det är den.
    Vi har goda medicinska resultat.

  16. Vi ligger högt upp i rankingen
    vad gäller medicinska resultat-

  17. -men sämre vad gäller kontinuitet,
    tillgänglighet och delaktighet.

  18. Vi ligger sämre till med att ställa
    frågan "vad är viktigt för dig?"

  19. Sen har vi ett historiskt fokus
    på sjukhus och akutsjukvård.

  20. Vi är duktiga på att fånga upp
    och lösa problemen-

  21. -efter att de har uppstått.

  22. Men traditionellt har vi inte försökt
    förebygga, och det är en utmaning.

  23. Vi har också problem med
    att hälsan är ojämlik.

  24. Det skiljer sig inte mest mellan
    landsting utan inom landsting-

  25. -inom kommunerna och inom en stad.
    Det är skillnad i hälsoutfallen.

  26. Det är nånting vi tror
    att man behöver överbrygga.

  27. Sen är det så att vi har pågående
    förändringar vad gäller demografin.

  28. Befolkningen blir allt äldre. Det här
    är en bild från SKL:s ekonomirapport.

  29. Om tio år beräknar vi att
    "åttioplussarna" har ökat med 44 %-

  30. -medan befolkningen i arbetsför
    ålder... Man kan säga så här:

  31. Vid det här laget är nog "arbetsför
    ålder" till strax under åttio.

  32. Men det hjälper inte.

  33. Gruppen i arbetsför ålder
    kommer att ha ökat mycket mindre.

  34. Om man tittar på vad vi behöver
    inom våra verksamheter-

  35. -krävs en ganska stor personalökning.

  36. Vi skulle behöva konsumera 60 %
    av den nytillkomna personalen.

  37. Räknar man med att sysselsättningen
    i branschen ökar som hittills-

  38. -skulle vi behöva all ny personal.
    Det här kommer ju inte att funka.

  39. Det finns andra branscher
    som också vill ha personal-

  40. -så vi måste göra nånting.

  41. Vi får också
    ett ändrat sjukdomspanorama.

  42. Det här är bara från 1990 till
    vad som är beräknat 2020 på bilden.

  43. Om man tittar på kronisk sjukdom,
    i den totala sjukdomsbördan-

  44. -så stod de 1990 för ungefär hälften-

  45. -men vid 2020
    börjar de närma sig tre fjärdedelar.

  46. Kronisk sjukdom blir en större del.

  47. På den tiden det inte var en så stor
    del var det logiskt med akutsjukhus-

  48. -men det blir inte lika logiskt
    när bilden ser ut så här.

  49. Och det är inte bara kronisk sjukdom
    i form av somatisk sjukdom-

  50. -utan här finns även psykisk ohälsa.
    Så sjukdomspanoramat ändrar sig.

  51. Med tanke på demografiska
    förändringar, sjukdomspanoramat-

  52. -och också att vi behöver bli mycket
    bättre på de här "mjuka värdena"-

  53. -så krävs det en förändring
    om det här ska fungera framåt.

  54. Och vad ska åtgärderna syfta till?

  55. Det är viktigt med en ökad kvalitet
    i svensk hälso- och sjukvård.

  56. Vi ska inte spara oss ur en kris-

  57. -utan leverera bättre
    på ett smartare sätt.

  58. Vi behöver öka jämlikheten-

  59. -och använda de resurser vi har,
    våra gemensamma resurser, bättre.

  60. Det här är bevekelsegrunden
    för den här förändringen.

  61. Anna Nergårdh har ju sin utredning
    om god och nära vård-

  62. -och hon har skisserat
    på den här färdplanen.

  63. Målet är att patienten får en god,
    nära och samordnad vård och omsorg.

  64. Målet är att patienten är delaktig
    utifrån sina förutsättningar-

  65. -att primärvården är navet i vården
    och samspelar med specialistvård-

  66. -och med övrig kommunal hälso-
    och sjukvård och med socialtjänsten.

  67. Vi tycker att hon har kommit längre i
    målbilden nu, men tycker fortfarande-

  68. -att det är mycket organisatoriskt
    fokus, så vi har "twistat" det lite.

  69. Men det här är inriktningen, och det
    finns ett brett konsensus runt det.

  70. Bilden poängterar två saker.

  71. Dels att det kommer att ta lång tid
    och att många aktörer ät delaktiga.

  72. Det jag tycker är mest genialt
    är att om man tittar på tidsskalan...

  73. 2017, när utredningen tillträdde
    och jag började jobba på SKL...

  74. Det är inte då pilen börjar.
    Den här resan är redan påbörjad.

  75. De här insatserna som nu kommer
    handlar om att stötta en utveckling-

  76. -som redan pågår där ni jobbar,
    i kommuner och landsting.

  77. Man kan inte luta sig tillbaka
    och vänta på utredningens förslag-

  78. -eller stora nationella satsningar,
    utan jobbet pågår på golvet.

  79. Det kommer vi att få höra i dag.
    Det gror och bubblar ute i landet.

  80. Det är trösterikt.

  81. Det är viktigt att man delar en bild
    av vart vi är på väg.

  82. Vi har målbilden, men vi har grävt
    djupt i vad nära vård egentligen är.

  83. Man ska ju stjäla andras goda idéer
    och göra dem till sina egna.

  84. Jag stal den här
    från Västra Götalands-regionen...

  85. ...och den brukar jag visa när jag
    ska prata om vad nära vård är.

  86. De har backat hela vägen tillbaka
    till att fråga sig vad närhet är.

  87. Närhet blir lätt när man pratar
    geografi, och geografi är viktigt.

  88. Vi vet att man ofta listar sig
    på närmaste vårdcentral-

  89. -och vad som händer när man försöker
    lägga ner en förlossningsavdelning.

  90. Då går folk man ur huse-

  91. -och det påverkar människor mycket,
    hur det är med geografisk närhet.

  92. Men geografi är inte allt.
    Tillgänglighet är nånting viktigt.

  93. Tillgänglighet är extremt viktigt
    för upplevelsen av vården.

  94. Om jag inte upplever tillgänglighet
    skattar jag kvaliteten lägre.

  95. Det handlar inte om hur lång tid-

  96. -utan om att jag upplever att jag har
    tillgång till personerna som finns-

  97. -och att de svarar på mina frågor.

  98. Tillgänglighet är större än de olika
    tidsramarna för olika kontakter.

  99. Det handlar om att veta
    att när jag ringer kommer jag fram.

  100. En av mina första kolleger,
    en överläkare på en onkologavdelning-

  101. -gav sitt privata hemnummer till alla
    sina palliativt sjuka patienter.

  102. Det tyckte hans kolleger var galet!

  103. "Ringer de inte ner dig?"
    - "Nej, aldrig."

  104. Det handlar inte om att ringa, utan
    att veta att man har tillgänglighet-

  105. -så när jag väl
    behöver utnyttja det kommer jag fram.

  106. Då vill man inte överutnyttja det.
    Man ser det som ett privilegium.

  107. Vi behöver inte bygga murar-

  108. -utan vi kan riva dem
    mellan oss och dem vi är till för.

  109. Relationell närhet har kommit upp.

  110. De senaste månaderna har det pratats
    mycket om kontinuitet.

  111. Det är bra att den här bilden
    sätter "relation" som rubrik-

  112. -och att kontinuitet kommer därunder.

  113. Man måste inse att kontinuitet
    är det vi tillhandahåller-

  114. -från hälso- och sjukvården
    och kommunernas övriga verksamheter-

  115. -i det att vi vill ge möjligheten
    att bygga en relation.

  116. Kontinuiteten har inget egenvärde,
    utan det är att få relationen-

  117. -och bygga nånting bra på den.

  118. När jag var liten
    hade jag jättemycket allergi.

  119. Jag var ofta på vårdcentralen och
    fick träffa samma doktor varje gång.

  120. Det var fantastisk kontinuitet.

  121. Men jag var jätteledsen varje gång,
    för jag tyckte att doktorn var otäck.

  122. Kontinuitet ger inte en god relation.
    Man måste bygga en god relation.

  123. Den har det stora värdet.

  124. Men det allra bästa med arbetet
    i Västra Götaland var det här:

  125. "Patientens/brukarens upplevelse är
    central för definitionen av närhet."

  126. Vi kan aldrig lagstifta fram
    känslan av närhet hos patienten.

  127. Det är en viktig insikt
    när vi ska försöka skapa nära vård.

  128. Det är de vi är till för som avgör
    om vi lyckas, inte vi själva.

  129. Det har jag försökt ta med mig och
    stoppa in i de andra sakerna vi gör.

  130. När man pratar om närhet
    kan man fundera på en sån här bild.

  131. Den här bilden har jag lånat
    av Maj Rom. Hon sitter här i lokalen.

  132. Den visar vad vi gör.
    Vi är bra på att prata om sängar.

  133. Om det finns brist eller tillgång.

  134. Här ser man hur många de är
    och var folk befinner sig nånstans.

  135. Det är inte unikt för Södermanland.
    Det är ungefär samma i hela landet.

  136. Jag har testat den på andra ställen
    och hamnat i samma härad.

  137. Tio procent finns på sjukhusen.

  138. Den stora andelen av resten, 90-95 %,
    finns någon annanstans.

  139. Den finns i hemsjukvård och särskilda
    boenden och det måste vi få syn på-

  140. -så att vi inte lägger fokus på fel
    ställe. Många hajar till av det här.

  141. Därför tycker jag om att visa den.
    Många har inte insett det.

  142. Det är också viktigt, när man pratar
    om nära vård och dem vi är till för-

  143. -att man inser att det behövs annat-

  144. -än fokus på var sängarna finns
    eller vad vi bygger som organisation.

  145. De vi är till för måste få
    förutsättningar att vara delaktiga.

  146. Ska man vara delaktig i sin egen vård
    när man bor på särskilt boende?

  147. Då är en så banal sak som tillgång
    till uppkoppling extremt viktig.

  148. 2016 var det 40 % av kommunerna
    som erbjöd wifi på särskilda boenden.

  149. Förra året var det 60 %.

  150. Det intressanta med den här bilden är
    hur folk reagerar när man visar den.

  151. Jag har varit med om att folk säger:
    "Ska vi satsa på wifi?!"

  152. "Det är ju viktigt med fler händer."

  153. Alla som har koll på ekonomin
    vet ju...

  154. Man får inte många händer för
    kostnaden för ett wifi, kan jag säga.

  155. När vi säger att det behövs
    fler händer är vi omhändertagande.

  156. "Vi ska ha fler som tar om hand"-

  157. -"i stället för ett bredband som gör
    att man kan vara delaktig och välja."

  158. Vi måste få syn på hur vi själva
    tänker när det gäller det här.

  159. Har man wifi kan man själv eller
    med hjälp betala sina räkningar.

  160. Dottern i andra änden av landet
    kan vara med när doktorn rondar.

  161. Man kan snacka med barnbarnen
    via Skype-

  162. -och kolla på vilken film man vill-

  163. -eller köpa pelargonskott på Tradera.

  164. Det är mycket man kan göra
    om man har wifi, så det är viktigt.

  165. Såna detaljer spelar stor roll
    i bygget av den nära vården.

  166. Men vad är då det här med nära vård?

  167. Jag har insett att jag snabbt
    dök in i hur vi organiserar oss-

  168. -och efter diskussioner sa nån:

  169. "När du ritat organisationsskissen
    måste du stoppa in en patient där."

  170. Det kändes inte helt rätt.

  171. När jag testade det här mot personer
    med mycket patienterfarenhet sa de:

  172. "Jag tänker inte vara en liten gubbe
    i en stor organisation."

  173. Jag behövde använd Sara Riggares bild
    för att förklara.

  174. Jag tror att hon kommer hit senare
    i dag. - Är du här? Perfekt.

  175. Får jag okej på hur jag berättar?

  176. Den här bilden synliggör nåt
    som är så otroligt viktigt-

  177. -och det är hur liten del-

  178. -vi i de stora organisationerna
    är i människors liv-

  179. -även för dem med en kronisk sjukdom.

  180. Du är i kontakt med din neurolog
    en timme per år.

  181. De övriga 8 765 timmarna
    befinner du dig i egenvård.

  182. Sara kanske inte behöver sjukvården
    så mycket. Andra behöver mer.

  183. Jag ska rita en bild för min mamma
    som är runt sjuttio-

  184. -har KOL och diabetes och en hel del
    problem med andra sjukdomar.

  185. På hennes bild blir det inte heller
    så många röda prickar.

  186. Om man är inskriven i hemsjukvården
    och nån kommer tre gånger per dag-

  187. -så är det ändå bara tre timmar som
    blir röda. Tjugoen blir inte röda.

  188. De är blå. Så länge man inte
    är inskriven på sjukhus hela tiden-

  189. -så kommer majoriteten av timmarna
    att vara timmar i egensjukvård.

  190. Det är viktigt, när vi diskuterar
    vad nära vård är och vad vi ska göra-

  191. -att se till att man behöver ha så få
    timmars kontakt med oss som möjligt.

  192. Man ska kunna vara så trygg att man
    inte behöver ha oss inpå sig jämt.

  193. Vi måste se till att vi
    organiserar oss så smart som möjligt-

  194. -så att det inte finns röda prickar
    som handlar om att man väntat-

  195. -eller behövt åka två gånger och ta
    prover för att vi inte har samordnat.

  196. Vi ska se att så många som möjligt-

  197. -får så få röda prickar som möjligt
    med hög kvalitet.

  198. Jag har tänkt göra film på det här-

  199. -där man har alla de blå prickarna
    och sen när man pratar om vården-

  200. -får man zooma in den röda pricken-

  201. -och se hur vi gör den så bra vi kan.
    Vi behöver den visuella delen.

  202. Om man ska prata om nära vård så är
    basen i den nära vården primärvården.

  203. Primärvård är en angelägenhet
    för både kommun och landsting.

  204. Det är en vårdnivå, inte
    vårdcentraler på en stor parkering.

  205. Primärvården är all hälso-
    och sjukvård som görs av kommunerna-

  206. -och primärvården inom landstingen.

  207. Hur bra hänger den ihop med resten?

  208. Med kommunal omsorg, socialtjänst,
    sjukhusvård och specialiserad vård-

  209. -ungdomsmottagningar, elevhälsa-

  210. -och företagshälsovården som finns
    om arbetsgivaren betalar för den.

  211. Jag har lagt till en tom prick, för
    nån tycker alltid att jag glömt nåt.

  212. Det är den tomma pricken.
    Ingenting är glömt. Allt finns där.

  213. Vad är då nära vård? Det är inte en
    ny vårdnivå eller vårdorganisation.

  214. Nära vård är hur väl
    vi får det här att hänga ihop.

  215. Hur vi bygger nätverket.
    Hur organisationerna sömlöst klarar-

  216. -att tillhandahålla
    det man som patient behöver.

  217. För att klara av att bygga över
    de organisatoriska mellanrummen-

  218. -kan man organisera andra saker
    som avancerad sjukvård i hemmet-

  219. -mobila team
    och digitala mottagningar.

  220. Ska vi jobba förebyggande
    måste vi jobba med civilsamhället.

  221. Vi måste samverka med arbets-
    förmedling och försäkringskassa.

  222. Det handlar om att bygga nätverket-

  223. -med utgångspunkten att den närmaste
    nära vården är den egenvård-

  224. -som man själv eller tillsammans
    med andra kan stå för.

  225. Men vi kan inte organisera oss hela
    vägen fram. Det handlar inte om det.

  226. En organisation blir aldrig bättre
    än den kultur som fyller den.

  227. Det handlar mycket om en kulturresa.

  228. Vi levererar goda resultat
    i de boxar där vi befinner oss.

  229. Vi är bra på tydliga, avgränsade
    uppdrag med gränsdragningsdokument.

  230. "Det här är mitt och det där är ditt.
    Det som är mitt gör jag sjukt bra."

  231. Men det ingår sällan i mitt uppdrag
    att se till att det jag gör-

  232. -hänger ihop med det alla andra gör.

  233. Där behöver vi ett kulturskifte.

  234. Alla måste ha i uppdrag
    att se till att det jag gör-

  235. -hänger ihop med det alla andra gör-

  236. -så att vi kan leverera bästa möjliga
    helhet för dem vi är till för.

  237. Om alla hade det med sig
    skulle det bli mindre gränsdragning.

  238. En klok person pratade förra året om-

  239. -att om alla
    i sin vardag kunde tänka-

  240. -att "i dag gör jag tio procent saker
    som ligger utanför mitt uppdrag..."

  241. "Jag gör dem inte
    för att vara bråkig"-

  242. -"utan för att det är mest rationellt
    för den jag har framför mig."

  243. Sen har jag en tillit
    att andra också jobbar så.

  244. Då kommer sannolikt ingen att behöva
    jobba mer än sina hundra procent.

  245. Man har så oändligt mycket roligare-

  246. -om man löser det tillsammans.
    Den kulturresan behöver vi.

  247. Det finns såna här töntiga...
    Vad ska man säga?

  248. "Motivational speakers" som pratar om
    vad man får plats med i sin vardag.

  249. De har en glasbunke med stora bollar,
    mindre bollar och så sand på slutet.

  250. Kulturen häller man dit på slutet-

  251. -för att täcka upp
    de organisatoriska mellanrummen.

  252. Klarar vi av den kulturförändringen-

  253. -så att vi faktiskt sätter oss
    i samma rum och pratar med varandra-

  254. -i stället för att prata om varandra,
    kan vi lyckas med den nära vården.

  255. I den målbild som vi har skissat på
    har vi uteslutit organisationerna.

  256. En nära vård utgår från individuella
    förutsättningar och behov.

  257. Den bygger på relationer,
    är hälsofrämjande och proaktiv.

  258. Den bidrar till jämlik hälsa,
    trygghet och självständighet-

  259. -och grundas
    i gemensamt ansvarstagande.

  260. Det är lätt att sätta upp mål och sen
    ska man börja sitt förändringsarbete.

  261. "Vi har jättemycket problem i dag.
    Det är långa väntetider på akuten."

  262. "Vi måste ha mer av akuten."

  263. Det är så lätt att falla in i
    vad organisationen har för behov.

  264. Vi har gjort en checklista.

  265. När man har en idé på nånting man
    ska skapa inom ramen för nära vård-

  266. -så checkar man den mot checklistan.

  267. Svarar idén om en ny närakut upp
    mot patienters individuella behov?

  268. Är det nånting proaktivt? Tryggar det
    relationerna? Ökar det jämlikheten?

  269. Kan man bocka av alla sex punkterna-

  270. -kommer åtgärden att ta oss
    i rätt riktning för att nå målbilden.

  271. Förutom checklistan - vad krävs för
    att vi ska nå den här förändringen?

  272. Vi pratar om det modiga ledarskapet.

  273. Att man behöver
    våga leda i den här förändringen.

  274. I det verksamhetsnära ledarskapet,
    det närmast medarbetarna-

  275. -ska man ha både mandat och kompetens
    att kunna leda i en förändring.

  276. Det är inte jättelätt, och chefer
    som befinner sig nära verksamheten-

  277. -känner inte
    att de har de redskap de behöver.

  278. Framgångsrika förändringsarbeten
    har ofta krävt mycket av de cheferna.

  279. Det har ofta krävts att man har vågat
    bryta mot regler för att ta sig fram.

  280. Det här behöver riggas bättre, så
    att inte bara rebeller kan förändra.

  281. Alla kan bidra till förändringen.

  282. Det stora modet
    behövs också från politisk sida.

  283. Just nu är det här väldigt populärt.
    Det känns nytt och fräscht.

  284. Men håller vi på i tio år så minskar
    det i sexighetsgrad runt år sju-åtta.

  285. Det är inte lika hett, och det krävs
    mod att stå fast vid inriktningen.

  286. "Vi ska inte byta väg. Hit ska vi."
    Det ställer stora krav på ledarskap.

  287. Det behövs också en insikt i
    att omställningen sker i små steg.

  288. Man kommer
    att se saker på övergripande nivå-

  289. -men mycket av resan sker lokalt.

  290. Man måste få lov att misslyckas.

  291. Om ingen får misslyckas blir det
    svårt att driva förändringen.

  292. Det kräver mod från många chefer.

  293. Modet att låta verksamheter
    misslyckas och prova igen.

  294. Sen behövs kulturförändring i vardag,
    utbildning och kunskapsstyrning.

  295. Ska det här bli hållbart räcker det
    inte att ändra hur vi jobbar-

  296. -om vi utbildar i gamla systemet.

  297. Om vi utbildar alla på sjukhuset där
    de tror att de ska jobba hela livet-

  298. -blir det svårt
    att rekrytera i den nära vården.

  299. Om vi skriver kunskapsstöd-

  300. -inriktade på färdigdiagnosticerade
    patienter på specialistavdelningen-

  301. -blir det svårt att tillämpa det
    som sköterska i kommunen.

  302. Vad vi gör är svårt att följa om bara
    universitetssjukhus har forskning.

  303. Man måste göra förflyttningen
    i alla delar, annars funkar det inte.

  304. Förändringen gör vi tillsammans.

  305. Delaktigheten är både ett mål
    och ett medel för att klara detta.

  306. Det är skillnad på effektivitet
    och effektivitet.

  307. Jag trodde att jag visste vilket
    av orden som betydde vad på engelska.

  308. Sen säger nån: "Är det inte så här?"
    Så nu vågar jag inte säga det längre.

  309. Vi säger "effektivitet", men
    på engelska finns det två begrepp.

  310. Det är skillnad på att kunna leverera
    jättebra på sitt uppdrag-

  311. -och att långsiktigt hitta det som
    är mest effektivt för att nå målet.

  312. Sen behövs det en djup övertygelse
    om att förändringen är möjlig.

  313. Jag möter dem som sitter längst fram
    med mycket frågor och funderingar-

  314. -men sen sitter det nån längst bak
    i hörnet som lägger armarna i kors-

  315. -och tittar lite över glasögonen och
    tänker: "Det här är jag inte med på."

  316. De som säger saker som:
    "Vi får se om Anna Nergårdh lyckas."

  317. Om man går in i det här med den
    inställningen så misslyckas vi-

  318. -för det här är inget som en utredare
    gör, eller som politiker beslutar om-

  319. -eller personer som jag puttar fram.
    Det här är nåt vi gör tillsammans.

  320. Det här är en nyckel till engagemang.

  321. Man behöver se att det
    måste få vara roligt att arbeta.

  322. Man måste få känna stolthet
    och delaktighet som medarbetare-

  323. -och känna att man driver det framåt.
    Det är en viktig drivkraft.

  324. När vi har följt upp
    har vi inriktat oss på "triple aim".

  325. Det är bättre utfall, lägre kostnad
    och bättre patientupplevelse.

  326. Men jag såg att man hade ändrat det
    här. Nu kör man med "quadruple aim".

  327. Man inkluderar personalens upplevelse
    som viktig att mäta och följa.

  328. Om medarbetarna mår bra
    så arbetar de mer effektivt-

  329. -och då får man bättre resultat.

  330. Det är den kraften som behövs för att
    kunna göra den här förändringen.

  331. Om man tydligt markerar att det här
    är viktigt och att man följer det-

  332. -blir det lättare att ställa
    den här frågan, som jag alltid gör.

  333. Vad är mitt bidrag
    till den här förändringen?

  334. Det är extremt viktigt att vi,
    för att nå den här förändringen-

  335. -börjar leva den förändring
    vi själva vill se.

  336. Vi har varit noga med att om kommuner
    och landsting ska samarbeta-

  337. -bjuder vi in er till samma konferens
    och får er att prata med varandra.

  338. Så här tänkte jag stoppa. Men...

  339. ...jag lämnar över till er,
    för den här frågan lämnar jag kvar.

  340. Jag vill att ni tar trettio sekunder
    och funderar på den själva.

  341. Fundera på vad ert bidrag är-

  342. -till ökad arbetsglädje och
    omställningen till en nära vård.

  343. Sen får ni prata med kompisen bredvid
    och runt bordet-

  344. -och fundera på vad ni
    ser som era bidrag.

  345. Sen ska vi höra om det är nån som
    vill dela med sig av vad ni tänker.

  346. -Ska vi se om det är nån...?
    -Är det nån som vill dela med sig?

  347. -Vifta med handen.
    -Hanna löper genom rummet.

  348. Så där.

  349. Lise Lidbäck,
    förbundsordförande för Neuro.

  350. Vi är ett litet gäng
    patientföreträdare.

  351. Vi har så mycket
    att bidra med i det här arbetet-

  352. -för dels är vi patientrösten, men vi
    sitter också på mycket kompetens-

  353. -och tankar och idéer
    som vi gärna vill dela med oss av.

  354. På det sättet tror vi att vi
    kan bidra till det här arbetet.

  355. Tack. Har ni nåt exempel,
    bara lite kort?

  356. Vad vill ni skicka med?

  357. Jag måste ställa en motfråga... Du
    tänker hur vi skulle kunna göra det?

  358. Vi skulle kunna vara mer efterfrågade
    när man diskuterar de här frågorna-

  359. -och då på en mer operativ nivå.
    Där har vi mycket att göra.

  360. Vi patientorganisationer
    kan också bidra med utbildningar-

  361. -och kanske komplettera vården
    på ett sätt som inte görs i dag.

  362. Det finns många möjligheter.
    I de diskussionerna är vi gärna med.

  363. -Emma, vad tänker du kring det?
    -Det är jätteviktigt.

  364. Vi behöver ha både organiserade och
    inte organiserade patientföreträdare-

  365. -som är delaktiga i utvecklingen.

  366. Vi måste ställa frågan om vad som
    är viktigt för dem vi är till för.

  367. -Och att bli mer efterfrågad.
    -Ja.

  368. Om vi vågar ställa den frågan-

  369. -när vi organiserar oss, och frågar
    dem vi ska möta vad som är viktigt-

  370. -då blir man ju mer efterfrågad.

  371. -En hand till hinner vi.
    -Hanna har sprungit till andra änden.

  372. Jag heter Monica Hyttmark Niska och
    är vårdenhetschef på en hälsocentral.

  373. Utifrån mitt perspektiv
    som vårdenhetschef...

  374. Du pratade om den lilla boxen
    som medarbetaren befinner sig i.

  375. Du jobbar gärna i den lilla boxen
    och har ett gränsdragningsdokument.

  376. För många är det där de är trygga.
    Där behärskar du jobbet.

  377. Ska vi riva murarna så är det där
    jag, som vårdenhetschef, måste börja.

  378. Jag måste hjälpa medarbetaren
    jobba utanför boxen.

  379. -Jobba utanför boxen. Nåt kort?
    -Det blir jag glad av att höra.

  380. Många har en komfortzon, och det är
    ett sätt att rädda sin arbetsmiljö.

  381. Då behöver man stöd av sin chef för
    att våga vara utanför den egna lådan.

  382. Jag tror att det är jätteviktigt.

  383. -Ja...
    -Det tror jag.

  384. Ja. Jag backar tillbaka lite
    till det du sa här innan, Emma.

  385. Du nämnde det här med wifi.

  386. Jag tänker tillbaka på när jag som
    barn låg på barnreumatologen i Lund.

  387. Då hade man en telefon i matsalen
    som man fick rulla in på rummet-

  388. -eller så fick man gå till matsalen
    där alla kunde höra en.

  389. När jag blev blind 2002 var det nytt
    att man fick ha mobiltelefon-

  390. -och det var ju min räddning.

  391. Det var inte så lätt som nyblind
    att leta sig runt på egen hand.

  392. Det här med wifi...
    Är det inte bättre?

  393. Det finns folk som vi inte tror ska
    bidra till utvecklingen av nära vård.

  394. Min svåger är byggingenjör.

  395. Han projekterade ett äldreboende
    i kommunen där han är verksam.

  396. Hans sätt att bidra var att fråga:
    "Var ska fibern in?"

  397. Det ska finnas wifi.
    "Det har vi inte tänkt på."

  398. "Det är klart att det ska vara det!"
    Han kommer in från ett annat håll.

  399. Personer som inte är så sannolika
    kan putta förändringen framåt.

  400. Det är ju så.
    Alla behövs och mångfald är bra.

  401. Tusen tack, Emma Spak. Senare ska du
    leda samtalet med våra politiker.

  402. -Precis. Tusen tack.
    -Tack, Emma.

  403. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Omställning till nära vård

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Emma Spak, samordnare för nära vård på SKL, berättar om vad nära vård innebär i form av relationer, tillgänglighet, geografi och patientupplevelse. Och om varför det behövs en omställning inom vården för att öka tillgängligheten och jämlikheten. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Medicin, Sjukvårdsadministration, Sjukvårdsorganisation
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Omställning till nära vård

Emma Spak, samordnare för nära vård på SKL, berättar om vad nära vård innebär i form av relationer, tillgänglighet, geografi och patientupplevelse. Och om varför det behövs en omställning inom vården för att öka tillgängligheten och jämlikheten. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Välmående i Södra Karelen

Katri Länsivuori, projektledare för hälsotjänster i Södra Karelen, föreläser om de nya former av hälsotjänster som utvecklats där. Med hjälp av tjänster som till exempel "hemrehabilitering" och "akutsjukvård i vardagsrummet" kan man både finnas bättre tillhands för patienterna och dessutom spara pengar. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Framtidens primärvård i Borgholm

Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholms hälsocentral, berättar om "Hemsjukhuset" som man har skapat i Borgholm. Det innebär en samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård, ambulanssjukvård och vårdcentral. För att skapa en nära vård behöver man riva tre murar: den mellan landsting och kommun, den mellan sjukhus och primärvård och den mellan vårdpersonal och patienter, menar Åkesson. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Designa det osynliga

Josina Vink, designer och forskare inom hälso- och sjukvårdssystem, vill se design som en ständigt pågående process. Här berättar hon om ett antal exempel på tjänstedesign inom hälso- och sjukvården. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

På gång i Dalarna

Jenny Norén ställer upp som "levande bok" i ett patientbibliotek i Dalarna. Hon delar med sig av sina upplevelser som patient till vårdpersonal. Här berättar hon tillsammans med Victoria Lindmo, utvecklingsledare för personcentrerad vård i Dalarna, och Åsa Hansson, chef för utvecklingsavdelningen i Landstinget Dalarna, hur de alla tillsammans strävar mot en mer personcentrerad vård. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Hälsostaden Ängelholm

Kan man öka tillgängligheten inom vården, se till att patienter får rätt vård vid rätt tillfälle och samtidigt förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus? Det är vad verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm har försökt åstadkomma. Här berättar Carl-Johan Robertz, förvaltningschef, om initiativet och lärdomarna. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Förutsättningar för en nära vård

Ett panelsamtal om politikens möjligheter att skapa en nära vård med patientens behov i centrum. Medverkar gör Christer Jonsson (C) landstingsråd Kalmar och ledamot i sjukvårdsdelegationen, Vivianne Macdisi (S) regionråd Uppsala och ordförande i sjukhusstyrelsen, Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, Anna Mannfalk (M) ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge. Moderator: Emma Spak. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Spel

Inbjudna gäster knackar på hemma hos Balint, Nancy och Fia och pratar om livet och äter något gott.

Fråga oss