Titta

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Om UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Föreläsningar från konferensen "Riv murarna - bygg nära vård tillsammans". Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Till första programmet

UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans : Hälsostaden ÄngelholmDela
  1. Hur optimerar vi patientupplevelsen?

  2. Vi behöver nog bara fundera kring
    hur vi själva skulle vilja ha det.

  3. Jag är förvaltningschef för det
    som heter Hälsostaden i Ängelholm.

  4. Det som ni ser här
    är en bild på vårt sjukhus.

  5. Vi har fått en ny sjukhusbyggnad.

  6. Det byggs sjukhus även i Stockholm.

  7. Vi har fått höra att det inte är
    framtiden, men vi är ju kvar i nuet.

  8. Den här bilden tog jag när jag
    kom till jobbet i förra veckan.

  9. Det är härligt.

  10. Vad är gränslös vård och omsorg,
    och vad är Hälsostaden Ängelholm?

  11. Jag ska berätta om tre grejer vi gör.

  12. Sen ska jag reflektera över hur vi
    kommer vidare med den nära vården-

  13. -och vad vi har lärt oss i Ängelholm
    under de år som vi har hållit på.

  14. Jag är allmän internmedicinare.

  15. Jag var nästan färdig njurspecialist
    innan jag hoppade på chefsspåret.

  16. Internmedicinare
    jobbar mycket på akutmottagningar.

  17. Jag har jobbat på akutmottagningar
    i nästan hela södra Sverige.

  18. Den här bilden ska representera en
    av de patienter som jag träffade-

  19. -på en akutmottagning i Skåne.

  20. Det var en äldre kvinna
    som bodde på ett äldreboende.

  21. När jag jobbade på akutmottagningen
    kom hon in med jämna mellanrum.

  22. Några gånger lade vi in henne, några
    gånger kunde vi skicka hem henne.

  23. Det var en rätt besvärlig patient
    - en multisjuk dement kvinna.

  24. Hon hade diabetes,
    KOL och hjärtsvikt - allting.

  25. Den här kvinnan hade inga anhöriga
    i närheten. De bodde utomlands.

  26. Hon var en klassisk jojo-patient
    som åker fram och tillbaka.

  27. Alla som arbetar i sjukvården
    känner till de här patienterna.

  28. Och så en natt, klockan fyra, kom hon
    in till akuten i blåljusambulans.

  29. Fullt pådrag, in på akuten. In på
    ett akutrum med hela akutteamet.

  30. Hon dog inne på akutrummet, och jag
    tyckte att det var så förfärligt.

  31. Jag blir lika illa berörd varje gång
    jag berättar den här historien.

  32. Det är förfärligt att leva så länge-

  33. -och behöva avsluta livet med att åka
    mellan ett boende och ett sjukhus-

  34. -och behöva dö mitt i natten.
    Är det inte förfärligt?

  35. Jag kunde inte vara läkare i ett
    system som behandlade folk så illa.

  36. Jag får bli arkitekt eller arkeolog,
    tänkte jag. Det är nog roligt.

  37. Men en kollega sa: "Tänk inte så. Du
    måste ju vara med och ändra det här."

  38. Det är ju ingen som tycker
    att det här är bra. Så klart.

  39. Jag försökte
    engagera mig mer organisatoriskt-

  40. -och förändra sjukvårdens strukturer
    och inte bara ta hand om patienter.

  41. Flera talare i dag har beskrivit
    hur sjukvården ser ut i dag.

  42. Vi har hemsjukvård, primärvård,
    akutsjukvård och slutenvård.

  43. Specialistsjukvård.

  44. Till vänster har ni en människa,
    en medborgare, med ett behov.

  45. Vi vill tillgodose behovet och göra
    det där till en glad människa igen.

  46. Tyvärr är det så i vårt system-

  47. -att en del människors resa genom
    den här apparaten ser ut så här.

  48. Lite raljerande, men ni förstår.

  49. Anhöriga lägger ner massor av tid-

  50. -på att koordinera alla läkarbesök åt
    sina äldre släktingar.

  51. Det vi sa, på sjukhuset i Ängelholm-

  52. -tillsammans med kommunen
    och delar av primärvården-

  53. -var att vi ville göra nåt annat.

  54. Vi ville skapa nåt
    som vi kallade för Hälsostaden.

  55. Vi ville kunna designa vården.

  56. Oavsett organisation måste folk
    uppleva att det här hänger ihop.

  57. Jag brukar fråga hur många som vet
    hur mycket av vår lön-

  58. -som går till våra vårdcentraler.

  59. Hur mycket går till sjukhuset,
    till NKS och till kommunen?

  60. Det vet vi inte, men får vi en stroke
    eller råkar ut för en trafikolycka-

  61. -förväntar vi oss att det samlade
    systemet tar hand om våra behov.

  62. Att vi har fungerande akutmottagning,
    slutenvård, rehabilitering-

  63. -uppföljning, primärvård
    och rehabilitering i kommunen.

  64. Helst vill vi ha
    ett proaktivt arbete-

  65. -som gör att vi inte får en stroke
    över huvud taget.

  66. Vi lyfter blicken lite grann.
    Var är vi? Ängelholm är ju så litet.

  67. I norra delen av Skåne
    ligger lilla Ängelholm.

  68. En kommun på ungefär 40 000 invånare.

  69. Mitt sjukhus har ett
    upptagningsområde på drygt 100 000.

  70. Och det vi fick i uppdrag att göra-

  71. -av politikerna i Region Skåne
    och Ängelholms kommun 2013-

  72. -var att försöka fusionera detta
    på nåt sätt.

  73. Att skapa en gemensam organisation
    med delar av sjukhuset-

  74. -kommunen och primärvården.

  75. Kunde vi "tratta ihop" detta till
    det som vi kallar för Hälsostaden?

  76. Vilka delar av sjukhuset skulle med?

  77. Vi tog inte med elektiva operationer,
    eftersom de är rätt okomplicerade.

  78. Det är säkert jättesvårt
    om man är kirurg-

  79. -men processen är enkel.
    Man opereras och kommer hem.

  80. Utmaningen var äldre och multisjuka.

  81. Vi ville ha
    en sammanhållen vårdkedja.

  82. Det var medicinkliniken,
    rehabkliniken och akutmottagningen-

  83. -som gick in i det här projektet.

  84. Inom barnmedicin och psykiatri-

  85. -har vi många kontaktytor mellan
    sjukvård, primärvård och kommun.

  86. Men det blev för stort för oss, så vi
    begränsade oss till det geriatriska.

  87. Vi skulle ha en organisation,
    en chef och en budget.

  88. Precis som Emma Spak sa fokuserade vi
    väldigt mycket på organisation.

  89. Hur skulle det hänga ihop? Jag kommer
    tillbaka till vad vi har lärt oss.

  90. När vi startade projektet
    funderade vi på var vi skulle börja.

  91. Det här var jobbigt, för vi hade
    varit så högljudda under lång tid-

  92. -och nu fick vi alla möjligheter
    att göra vad vi ville.

  93. Vi hade supermodiga politiker som sa:
    "Okej, men gör det, då."

  94. Oj! Så vi satte oss
    med ett blankt papper.

  95. Jag, en vårdscentralschef
    och socialchefen i Ängelholms kommun-

  96. -funderade på vad vi skulle göra
    när vi fick göra vad vi ville.

  97. Vi funderade kring vad som var dyrast
    och vad som var mest onödig sjukvård.

  98. Just då var det mycket fokus på alla
    patienter som låg kvar på sjukhus-

  99. -och som vi ville få hem fortare.

  100. Det är dyrt med slutenvård,
    så det tänkte vi börja med.

  101. Vi identifierade patienter
    som kunde flyttas hem tidigare.

  102. Det visade sig vara jättesvårt med
    rådande lagstiftning och regelverk.

  103. Vi tittade noggrannare
    på patienterna-

  104. -och då såg vi att 60-70 procent-

  105. -av de patienter som vi så förtvivlat
    försökte få ut från sjukhus-

  106. -inte hade behövt vara där
    om vi hade gjort rätt från början.

  107. Hade vi haft Åke Åkesson i Ängelholm
    hade de inte varit på sjukhus.

  108. Varför kommer de in på sjukhus?

  109. Vi gick till dem som känner de här
    patienterna - distriktssköterskorna.

  110. Våra distriktssköterskors verklighet
    ser inte ut som den i Borgholm-

  111. -utan de har väldigt svårt
    att få kontakt med distriktsläkare.

  112. Man gjorde en studie
    på sköterskorna i Nordvästskåne.

  113. De la ungefär 25 % av sin tid på att
    försöka få tag på en distriktsläkare.

  114. Och när de väl fick tag på nån-

  115. -om de åkte hem till en äldre
    kroniker som hade dåliga luftrör-

  116. -och behövde en läkarbedömning-

  117. -kunde få göra ett akut hembesök.

  118. Man fick lov
    att skicka patienten till akuten-

  119. -och när kvinnan kommer till akuten
    bedöms hon av AT-läkare-

  120. -som ser en akut försämrad patient
    som dessutom har fått åka långt.

  121. Vi har en snabb akutmottagning, men
    man kan få vänta i tre, fyra timmar.

  122. Då är man i rätt dåligt skick.

  123. Jag har gjort så här många gånger.

  124. När man möter patienter på akuten
    måste man ju lägga in dem.

  125. Och då, pang, så är de fast.

  126. När man väl är inlagd, vad händer då?
    Jo, man riskerar att bli förvirrad.

  127. Man bryter höften eller slår
    i huvudet och får en hjärnblödning.

  128. Vi sätter katetrar på folk i onödan,
    vilket ger dem urinvägsinfektioner.

  129. Det är farligt för äldre på sjukhus.

  130. Vi frågade distriktssköterskorna...

  131. Visst, vi behöver rusta upp
    primärvården. Vi vet det.

  132. Vi kan vänta i tio år till
    och hoppas att det kommer att hända-

  133. -men folk far illa
    på grund av det här systemet.

  134. "Vad behöver ni av oss på sjukhuset?"
    - "Vi behöver bättre läkarstöd."

  135. Då riggade vi nånting...

  136. ...som vi kallar The flying doctors!

  137. Jag var i Paris i våras och visade
    den här bilden för hälsoministeriet.

  138. De hade ingen relation alls till
    detta, men jag märker att ni har det.

  139. Vi satte ihop ett team med de läkare
    som normalt står på akutmottagningen.

  140. Vi knöt även upp distriktsläkare
    och diverse distriktssköterskor.

  141. Vi skapar team där läkarna bedömer
    medicinskt vad som behövs göras-

  142. -men kommunens sköterskor
    kan fatta akuta biståndsbeslut-

  143. -gällande akut maxad hemtjänst eller
    akut inflyttning på korttidsboenden.

  144. En del har inte ett akut medicinskt
    behov, utan ett akut omsorgsbehov.

  145. Tillsammans kan vi möta det.

  146. I praktiken kan det se ut så här.

  147. Det här är Lina Hjärpe Skoglund
    som var med och startade vårt team.

  148. Hon är
    verksamhetschef för Medicinkliniken.

  149. Det här har vi hållit på med
    i tre år ungefär.

  150. Vi startade med ett akut team
    som kunde göra de här hembesöken.

  151. Vi såg att vi kunde förebygga
    akutbesök i 94 procent av fallen.

  152. De kom aldrig till akuten
    och blev inte inlagda.

  153. En del behövde komma in och röntgas,
    för sånt kan vi inte ta med oss.

  154. En del patienter kom tillbaka. Varje
    vecka ringde de om samma patient.

  155. Det var ett systemfel.

  156. Då kontaktade vi alla vårdcentraler
    som hade såna återkommande patienter-

  157. -och skrev in dem
    i Närsjukvårdsteamet.

  158. Det här har vi snott från Lidköping.

  159. Är det nån därifrån här i dag?
    De är superduktiga på detta.

  160. Patienterna i teamet återvänder
    i princip aldrig till slutenvården.

  161. Vi har mer än halverat
    återinläggningarna i kommunen.

  162. Visst är det bra.

  163. Bäst av allt är att patienterna
    och deras anhöriga är så nöjda.

  164. I början mätte vi om de kände sig
    nöjda och trygga med vården.

  165. Men sen slutade vi eftersom vi hade
    100 procent nöjdhet hela tiden.

  166. Så vi la ner det.

  167. En...etta står det här.

  168. Nu kommer jag in på ett annat projekt
    som jag har berättat om förut.

  169. Det här görs runtom i landet. I Skåne
    försöker vi göra det regionalt.

  170. Det finns olika lösningar på det här.

  171. Den nära vården
    handlar inte bara om mobila team.

  172. Det landar ofta i hur vi ska jobba
    tillsammans i team utanför sjukhus.

  173. Men det kan nog vara mycket mer.

  174. Vårt samarbete med kommunen innebär
    att vi har kommit närmare varandra-

  175. -och lärt känna varandra från
    sjukhus, primärvården och kommunen.

  176. Det gör att vi har kunnat hjälpa
    varandra med att lösa problem-

  177. -som vi inte kunde lösa innan.

  178. Ett sånt problem
    är ensamhetsproblematiken.

  179. Ettan står för en, ensam.

  180. Det är så att ensamhet
    har lyfts upp på sista tiden-

  181. -som en av de stora riskfaktorerna.

  182. Det är en lika stor riskfaktor
    som rökning. Större än fetma.

  183. En studie från i våras visade-

  184. -att bara det att man är ensam
    och inte har nåt socialt nätverk-

  185. -ger 24 procent högre dödlighet.

  186. Vi funderade på om vi hade patienter
    som vi tror söker sig till vården-

  187. -bara på grund av att de är ensamma.
    Ja, vi har en massa såna patienter.

  188. De har säkert en kronisk sjukdom-

  189. -men det är oro och ångest
    som för dem till sjukvården.

  190. Vi pratade med kommunen som sa:
    "Vi har en organisation för sånt."

  191. Det finns frivilligorganisationer
    som jobbar med ensamma.

  192. De hade nånting som hette måltidsvän.

  193. Frivilliga åker hem och sitter och
    äter med medborgare som vill det.

  194. Det tyckte vi var jättespännande.

  195. Vi designade ett system som går ut på
    att om vi upptäcker nån inom vården-

  196. -som kommer dit på grund av att de
    har ett bristande socialt nätverk-

  197. -kontaktar vi en koordinator-

  198. -som matchar den här individen
    med olika frivilligorganisationer.

  199. Det här är på frivillig basis
    för patienten, så klart.

  200. Vi kan alltså skapa-

  201. -ett socialt nätverk åt patienterna
    som gör att de blir tryggare.

  202. Vi har knutit upp några patienter-

  203. -och när de får ett socialt umgänge-

  204. -kommer de inte tillbaka
    i samma utsträckning.

  205. Det är så den nära vården måste vara.

  206. Vi måste gå från det reaktiva
    synsättet som vi har inom sjukvården-

  207. -till ett synsätt som man är
    bättre på i den kommunala sfären-

  208. -och det är att jobba mer proaktivt.

  209. Vi kommer lite grann ur olika skolor.

  210. Själv är jag utpräglad naturvetare
    och jobbar nu med socionomer.

  211. Tillsammans funkar vi rätt bra.

  212. Det som är fräckt,
    för mig och mina kollegor-

  213. -är att vi kan ordinera en kompis
    i stället för ett piller.

  214. Det gäller att hitta den egentliga
    orsaken till att patienten kommer.

  215. Det här är min fot.

  216. För två år sen, en vecka innan
    hela familjen skulle åka till Kreta-

  217. -gick jag och bröt foten.

  218. Ser ni var den är bruten?

  219. Längst till höger där,
    i smalbenet, ligger det.

  220. Smalbenet. Sa jag det?
    Jag är internmedicinare.

  221. Och chef.

  222. Jag menar förstås... Ja, ni ser där.

  223. Jo, det var en rätt häftig upplevelse
    att få vara patient.

  224. Det här var ju i väldigt liten skala,
    men jag fick åka till akuten i Lund.

  225. Jag kände mig orolig. Jag hade ont
    och var rädd för att missa resan.

  226. När jag väl fick träffa en ortoped
    visste jag inte var han hade varit.

  227. Han hade lite blod på rocken. "Tvätta
    händerna! Jag vill inte ha nån MRSA."

  228. Så är det att vara på andra sidan.

  229. Vi har sett på sjukhuset,
    i primärvården och på kommunsidan-

  230. -hur påtagligt världen ändras
    när man är på andra sidan.

  231. När vi går från att jobba till att
    bli patienter reser det sig en mur.

  232. Det blir plötsligt svårt att förstå,
    så vi startade Patient på jobbet-

  233. -och det går ut på
    att tanka ur våra egna anställda-

  234. -deras erfarenheter
    av sjukvård och omsorg.

  235. Fördelen med det, jämfört med att
    använda professionella patienter-

  236. -är att de förstår systemet inifrån
    och har viss auktoritet att påverka.

  237. Det har varit häftigt att se och höra
    en erfaren medicinöverläkare hos mig-

  238. -berätta om sina erfarenheter av
    att ligga inne på en kirurgavdelning-

  239. -och hur obehagligt det var
    att bli "rondad"-

  240. -av sju läkare som stod över honom.

  241. Han kände sig liten och utsatt.

  242. Sen reflekterade han över
    att han hade jobbat så i tjugofem år.

  243. Det här är nåt vi utvecklar ihop med
    sjukhuset, primärvården och kommunen.

  244. Hur designar vi
    den optimala patientupplevelsen?

  245. Vi behöver nog bara fundera kring
    hur vi själva skulle vilja ha det.

  246. Har den gett upp? Du kan trycka fram.

  247. Det här är Rom.
    Jag är en av de sista talarna i dag.

  248. Det här symboliserar
    att alla vägar bär till Rom.

  249. Jag har lärt mig, under de här åren,
    att vi alla vill samma sak.

  250. Vi vill ha en ökad grad av samverkan
    och få till den här gränslösa vården.

  251. Det här är en rörelse i hela Europa.

  252. Hela västvärlden
    står inför samma utmaning.

  253. Vi kommer alla att hitta lite olika
    vägar för att få till samordningen.

  254. Man kan göra som i Borgholm.

  255. Tiohundraprojektet i Norrtälje har
    kommit långt, och vi har vår modell.

  256. Det är många som vill komma på
    studiebesök och se hur vi har gjort.

  257. Framför allt vill de ha ett recept.

  258. De vill ha en kokbok. "Gör så här,
    så blir det bra." Ett facit.

  259. Det vi har lärt oss är
    att det inte riktigt är så enkelt.

  260. Det är den gemensamma resan som
    kommun, primärvård och sjukhus gör-

  261. -som är själva grunden.

  262. Jag fyller ut lite
    i väntan på pekaren.

  263. Tro inte att "one size fits all",
    för det här är väldigt komplext.

  264. Det beror lite på geografin. Är man i
    en storstad är det säkert speciellt.

  265. Det är annorlunda i lilla Ängelholm.

  266. Men i Sverige har vi världens bästa
    vapen för att få till det här.

  267. Vill man ha nåt recept, som jag
    har lärt mig, så är det detta:

  268. Underskatta aldrig kraften
    i en bra fika.

  269. Det här handlar inte om... Ja, visst!

  270. Vi är så fast i att organisera upp
    detta och bygga organisationer.

  271. Men jag blir
    mer och mer övertygad om-

  272. -att det inte handlar så mycket om
    organisation, utan om hur vi jobbar.

  273. Vi har velat få till samverkan-

  274. -och har samlat olika yrkesgrupper
    över en kopp kaffe och några bullar.

  275. Sen har de designat lösningar, bara
    för att de har skapat en relation.

  276. Om man vill ha nåt recept
    på det vi har gjort så är det:

  277. Underskatta inte vikten av fika.

  278. Jag tyckte även
    att Borgholm nämnde detta.

  279. Man behöver också ha stor respekt
    för att vi har olika målbilder.

  280. Vi pratar inte riktigt samma språk
    inom sjukvård och kommun.

  281. Vi har olika perspektiv, och det
    ser likadant ut internationellt.

  282. De har ett annat system, men de har
    också problem med kommunikationen-

  283. -mellan den medicinska delen
    av vården och socialtjänsten.

  284. Naturvetare och socionomer kanske har
    lite svårt att prata med varandra.

  285. Det här måste vi
    lyfta upp och prata om-

  286. -och förstå att vi kanske ibland
    ser på patienten på olika sätt-

  287. -och i stället lära oss av det.

  288. Vi kanske även måste våga sätta oss
    ner och skapa en gemensam målbild.

  289. För det är väl det jag har tyckt var
    det viktigaste med hela vårt projekt.

  290. Det är det här.

  291. Jag ska beskriva bilden
    för er som inte ser den.

  292. Det är en man som står i en talarstol
    och frågar: "Vem vill ha förändring?"

  293. "'Who wants change'?"

  294. Alla vill ha det.

  295. Sen frågar han "vem vill förändras?",
    och det är mycket tystare.

  296. Jag går ut i primärvården
    och frågar vad de vill ändra på.

  297. Jo, de vill ändra på
    sjukhus och kommun.

  298. Sjukhuset säger: "Primärvården
    måste kunna göra så här och så här."

  299. Då säger vi:
    "Jättebra, men vad ska vi börja med?"

  300. "Vi är en enhet. Primärvård, sjukhus
    och kommun. Så låt oss börja."

  301. "Vi kan inte vänta på att andra ska
    ändras. Det här gör vi tillsammans."

  302. Det är en del av nyckeln
    i den nära vården.

  303. Vi måste börja fundera kring
    vad vi kan göra för nån annan.

  304. Vi behöver en annan typ av ledarskap-

  305. -där vi vågar vinna och lyckas
    genom att ta hjälp av andra.

  306. I början pratade jag om en dam
    som jag träffade på akutmottagningen-

  307. -men bilden föreställer min mormor.

  308. Hon är död nu, men hon var, så klart,
    världens bästa mormor.

  309. Hon gjorde världens bästa pannkakor-

  310. -världens bästa köttbullar
    och världens sämsta lutfisk.

  311. Hon levde sina sista år på ett
    väldigt fint äldreboende i Uddevalla-

  312. -men hon var sjuk och åkte fram och
    tillbaka mellan sjukhus och boende.

  313. Men hon hade nog ett fint slut.

  314. När jag pratar med mina anställda
    brukar jag visa den här bilden.

  315. Det är inte så krångligt.

  316. Den nära vården är ju den vård vi
    vill ha för oss själva och våra nära.

  317. Vi behöver inte vänta tio år
    på att utredningen ska bli klar.

  318. Vi vet hur den nära vården ska se ut.

  319. Det är just vi som jobbar
    inom sjukvård och kommun...

  320. Oavsett om man är sköterska eller
    chef eller nån form av makthavare-

  321. -så är det ju vi som har makten att
    förändra och bygga den nära vården.

  322. Det finns ingenting att vänta på.

  323. Så mitt råd till alla er som jobbar
    inom kommun eller sjukvård-

  324. -är att ni, redan i morgon, kontaktar
    nån i en annan organisation-

  325. -och bjuder på kaffe och kanelbulle
    och frågar: Hur ska vi göra detta?

  326. Gör vi inte det har vi ingen att
    skylla på när vi själva behöver vård.

  327. Och med det
    skulle jag vilja säga ett stort tack.

  328. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hälsostaden Ängelholm

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kan man öka tillgängligheten inom vården, se till att patienter får rätt vård vid rätt tillfälle och samtidigt förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus? Det är vad verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm har försökt åstadkomma. Här berättar Carl-Johan Robertz, förvaltningschef, om initiativet och lärdomarna. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Hälso- och sjukvård, Medicin, Primärvård, Sjukhus, Sjukvårdsorganisation
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Omställning till nära vård

Emma Spak, samordnare för nära vård på SKL, berättar om vad nära vård innebär i form av relationer, tillgänglighet, geografi och patientupplevelse. Och om varför det behövs en omställning inom vården för att öka tillgängligheten och jämlikheten. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Välmående i Södra Karelen

Katri Länsivuori, projektledare för hälsotjänster i Södra Karelen, föreläser om de nya former av hälsotjänster som utvecklats där. Med hjälp av tjänster som till exempel "hemrehabilitering" och "akutsjukvård i vardagsrummet" kan man både finnas bättre tillhands för patienterna och dessutom spara pengar. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Framtidens primärvård i Borgholm

Åke Åkesson, verksamhetschef för Borgholms hälsocentral, berättar om "Hemsjukhuset" som man har skapat i Borgholm. Det innebär en samverkan mellan hemtjänst, hemsjukvård, ambulanssjukvård och vårdcentral. För att skapa en nära vård behöver man riva tre murar: den mellan landsting och kommun, den mellan sjukhus och primärvård och den mellan vårdpersonal och patienter, menar Åkesson. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Designa det osynliga

Josina Vink, designer och forskare inom hälso- och sjukvårdssystem, vill se design som en ständigt pågående process. Här berättar hon om ett antal exempel på tjänstedesign inom hälso- och sjukvården. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

På gång i Dalarna

Jenny Norén ställer upp som "levande bok" i ett patientbibliotek i Dalarna. Hon delar med sig av sina upplevelser som patient till vårdpersonal. Här berättar hon tillsammans med Victoria Lindmo, utvecklingsledare för personcentrerad vård i Dalarna, och Åsa Hansson, chef för utvecklingsavdelningen i Landstinget Dalarna, hur de alla tillsammans strävar mot en mer personcentrerad vård. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Hälsostaden Ängelholm

Kan man öka tillgängligheten inom vården, se till att patienter får rätt vård vid rätt tillfälle och samtidigt förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjukhus? Det är vad verksamheten inom Hälsostaden Ängelholm har försökt åstadkomma. Här berättar Carl-Johan Robertz, förvaltningschef, om initiativet och lärdomarna. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Riv murarna - bygg nära vård tillsammans

Förutsättningar för en nära vård

Ett panelsamtal om politikens möjligheter att skapa en nära vård med patientens behov i centrum. Medverkar gör Christer Jonsson (C) landstingsråd Kalmar och ledamot i sjukvårdsdelegationen, Vivianne Macdisi (S) regionråd Uppsala och ordförande i sjukhusstyrelsen, Anders Åkesson (MP) regionråd Skåne, Anna Mannfalk (M) ordförande i omsorgsnämnden i Vellinge. Moderator: Emma Spak. Inspelat den 2 oktober 2018 på Münchenbryggeriet i Stockholm. Arrangör: SKL (Sveriges kommuner och landsting).

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ord kan rädda liv

Diplomatins retorik

Diplomaten Jan Eliasson talar om ordens betydelse i den internationella politiken. Med universitetslektor Ulla Berglindh och professor Sven-Göran Malmgren vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Inledning av universitetslektor Barbro Wallgren Hemlin, ordförande för Retorikcentrum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss