Titta

UR Samtiden - Kvinna i politiken

UR Samtiden - Kvinna i politiken

Om UR Samtiden - Kvinna i politiken

Föreläsningar från konferensen "Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter". Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinna i politiken : Kommer jag stå ut!Dela
  1. Som exempel kan en styrelse vara
    100 procent jämställd-

  2. -men fortfarande
    100 procent sexistisk.

  3. Hej, allihopa. Det är väldigt roligt
    att få komma hit i dag.

  4. Särskilt av samma anledning
    som Gunilla sa-

  5. -att när jag läste genusvetenskap
    och statsvetenskap här i Lund-

  6. -så hade jag ett starkt elevfackligt
    engagemang på samhällsvetarkåren-

  7. -och på Lunds universitet,
    bland annat i just de här frågorna.

  8. Jag har varit med och planerat
    de här dagarna tidigare-

  9. -så det är jättekul att få vara med
    och delta under en sån här dag-

  10. -och få lyssna också
    på alla andra intressanta talare.

  11. Det känns jätteroligt. Jag berättade
    precis vad jag har studerat-

  12. -och avslöjade att jag alltid
    har haft ett starkt engagemang-

  13. -för de feministiska frågorna.

  14. Därför ville jag börja med
    att säga nåt om rubriken:

  15. "Kommer jag stå ut?"

  16. Det är ju för att det är nåt
    som jag alltid har tampats med.

  17. Måste man stå ut
    med det samhälle som vi lever i-

  18. -eller kan man göra nåt åt
    och förändra de villkoren?

  19. Det har vi berört innan i dag.
    Jag är helt övertygad om-

  20. -precis som Margareta Winberg sa,
    att när det gäller ojämställdhet-

  21. -och hur man ser
    på feminism och jämställdhet-

  22. -så är det strukturer
    som är socialt skapade som vi kan-

  23. -med politiken och med gemensamma
    medel, förändra och göra nåt åt.

  24. Därför passade det
    att också ha den rubriken.

  25. Jag vill tydliggöra att jag tycker
    att det är viktigt att slå fast-

  26. -att den här dagen inte är nåt
    som jag tycker att vi bör fira-

  27. -utan precis så som vi gör här i dag,
    att samla kraft gemensamt-

  28. -blicka bakåt, minnas dem som har
    gått före, den kamp som de bedrev-

  29. -uppmärksamma dem,
    men också samla kraft och energi-

  30. -och hitta nya vägar fram
    för att skapa en reell förändring.

  31. Och med det sagt
    så är det ju så att jag själv...

  32. Jag sa att jag alltid har varit
    feminist, men rätt så ofta-

  33. -så slås jag av det
    som Gudrun var inne på innan-

  34. -nämligen att det inte borde ta
    så lång tid att förändra.

  35. Jag jämför med min mammas farmor,
    som var aktiv i vårt förbund-

  36. -i Socialdemokraterna, S-kvinnor-

  37. -så drev hon samma frågor
    när hon var aktiv som jag gör nu-

  38. -som ordförande
    för S-kvinnor i Skåne.

  39. Det är sorgligt
    att vi inte har kommit längre-

  40. -att jag och min mammas farmor
    kämpar för samma frågor-

  41. -trots att det var väldigt länge sen.

  42. Jag kommer att beröra de frågor
    som vi har berört under förmiddagen-

  43. -och inte minst det som Hanna var
    inne på, om den strukturella nivån-

  44. -och försöka ge lite exempel utifrån
    min kontext som kommunalråd i Lund-

  45. -och diskutera kring de villkor-

  46. -omöjligheter och möjligheter
    som finns att förändra.

  47. Då ska vi se att jag... Titta!

  48. Det första som jag vill ta avstamp i
    är Stina Thybergs citat här-

  49. -som jag också tänker
    att vi har berört på olika sätt här.

  50. Hon säger: "Det finns måhända i dessa
    kvinnofrågor en viss benägenhet"-

  51. -"att låta orden
    få makt över tanken"-

  52. -"så att när problemen debatteras
    mycket länge, man till slut tror"-

  53. -"att de också är reellt lösta."
    Det sa alltså Stina 1962.

  54. På tal om vad jag precis sa
    skulle vi kunna ha sagt det i dag-

  55. -därför att jämställdhetsfrågorna
    och de feministiska frågorna-

  56. -faktiskt tar mer utrymme i dag,
    på den politiska agendan-

  57. -men det är ibland
    väldigt mycket prat.

  58. Det är också så att Sverige är ett
    av världens mest jämställda länder-

  59. -men det säger ju inget
    om vad vi har kvar att göra.

  60. Det är ju viktigt
    att gå från ordet till handlingen.

  61. Det tycker jag är väldigt målande,
    och nåt som vi ska ha med oss.

  62. För att förändra villkoren
    behöver vi koppla det till-

  63. -både som Margareta sa, strategier,
    men också konkret politisk handling.

  64. Ni får ursäkta
    att jag inte är nån expert på layout-

  65. -men det här är två bilder
    som symboliserar-

  66. -nutiden och den kontext
    som jag är i-

  67. -på tal om att prata väldigt mycket.

  68. Jag har skrivit "Historien
    upprepar sig (med få undantag)..."

  69. Bilderna kommer från den korridor
    där jag har mitt kontor-

  70. -på rådhuset på Stortorget i Lund.

  71. Det är bilder på tidigare
    kommunfullmäktigeordföranden.

  72. Det finns fler väggar
    som pryds likadant som dessa-

  73. -men jag tänkte att det räckte
    och att ni förstår symboliken.

  74. Jag ville ta med detta
    för att det är viktigt att se-

  75. -hur historien upprepar sig.

  76. Det är också ett bevis på hur kön
    faktiskt reproduceras och skapas-

  77. -om och om igen, om vi inte visar
    aktivt motstånd och arbetar mot det.

  78. Som ni kanske noterar finns det
    faktiskt en kvinna på höger sida.

  79. Det är fullmäktiges ordförande för
    förra mandatperioden för moderaterna-

  80. -den första kvinnliga ordföranden
    i Lunds kommunfullmäktige-

  81. -vilket uppmärksammades
    för att det blev så tydligt-

  82. -att det hade tagit så lång tid
    att få en kvinnlig ordförande-

  83. -för kommunfullmäktige,
    som ju är vårt starkaste organ.

  84. Det tog så lång tid
    innan vi fick en kvinnlig ordförande.

  85. Det är klart att jag ville börja
    med den här bilden för att visa på-

  86. -att när det har tagit så lång tid
    innan det syns tydligt-

  87. -att representationen förändras,
    så präglas ju normerna i politiken-

  88. -i det spelrum som finns, i den
    politiska dagordningen och så vidare-

  89. -av de här normerna som finns
    när makten har varit så centrerad-

  90. -i alla fall
    på ledande positioner, till män.

  91. Jag hade kunnat ta nån annan kommun,
    men det är i Lund jag är kommunalråd.

  92. Det är väldigt tydligt
    att de här normerna finns kvar-

  93. -och att det tar tid att förändra,
    om vi inte aktivt visar motstånd-

  94. -och faktiskt försöker förändra det.

  95. Då tänker jag lite utifrån den bilden
    mer blicka tillbaka historiskt-

  96. -och uppehålla mig lite vid nuläget-

  97. -utifrån de frågeställningar
    som ställs i programmet inför dagen:

  98. "Är den politiska kulturen,
    lik den akademiska"-

  99. -"manligt präglad med manliga
    värderingar och prioriteringar?"

  100. Svaret på det är självklart ja.
    Det finns väldigt tydliga likheter.

  101. För mig är det tydligt
    att vi har en könsmaktsordning-

  102. -som går tvärs genom samhällets
    alla delar, och det påverkar-

  103. -både politiken och akademin.
    Det är viktigt att faktiskt säga det.

  104. Det är faktiskt så det ser ut.
    Så länge vi inte gör det-

  105. -så länge vi agerar som att akademin
    eller det politiska rummet-

  106. -skulle vara undantaget från detta
    skapar det mindre möjligheter-

  107. -att faktiskt också
    göra nånting åt det.

  108. Jag tänkte ge lite exempel
    på hur det kan se ut.

  109. Det var här jag tänkte
    att det finns väldigt många exempel.

  110. Vi har hört en hel del från nationell
    nivå, hur det här kan te sig-

  111. -men det var hög igenkänningsfaktor
    på Hannas forskning-

  112. -och därför tänker jag säga nåt kort
    om politiska prioriteringar.

  113. Det är en fråga
    som i sig är väldigt tydlig-

  114. -på att könsmaktsordningen faktiskt
    hanterar den politiska dagordningen-

  115. -vilka frågor som får ta plats,
    som tar längst tid att debattera-

  116. -som får mest resurser och som vi
    lägger arbete och prioritering på.

  117. Det är också så
    att det krävs en mer aktiv kamp-

  118. -för att föra upp
    de frågorna på dagordningen.

  119. Det blir en förhandlingsfråga
    snarare än andra frågor-

  120. -som kanske redan har en plats
    på den politiska dagordningen.

  121. Jag skulle också vilja uppmärksamma
    nåt som är tydligt i forskningen-

  122. -att vi har tydligt könskodade
    politiska områden och frågor.

  123. Det diskuterade vi lite innan,
    om det är positivt eller negativt.

  124. Om man ser det utifrån
    att det är kopplat till-

  125. -att kvinnor är underordnade män som
    grupp, och att det handlar om makt-

  126. -så är det ju självklart
    nånting som är negativt.

  127. Då tas inte alla frågor på lika stort
    allvar och får lika mycket plats.

  128. Vi pratar fortfarande
    om "mjuka" och "hårda" frågor-

  129. -och det hade jag hoppats
    att vi hade kunnat komma ifrån-

  130. -åtminstone att sluta säga
    mjuka och hårda frågor.

  131. Jag som är ansvarig för skolfrågor,
    som har halva kommunens budget-

  132. -det är rätt mycket pengar.
    Det är verkligen inga mjuka frågor.

  133. När man säger det på det sättet, och
    du lyfte ekonomin som ett exempel-

  134. -så är det inga mjuka frågor,
    men ändå pratar vi om det så-

  135. -som om de därmed borde
    sorteras bort från dagordningen.

  136. Sen handlar det också om
    vem som stöttar kvinnor.

  137. Det har vi också varit inne på i dag.
    Det är tydligt i min lokala kontext-

  138. -att det fortfarande är så
    att alla stöttar män-

  139. -men vem stöttar kvinnorna,
    och hur ska vi hantera det?

  140. Det är ett jätteproblem
    om vi har en uttalad gemensam vilja-

  141. -att kvinnor ska ta mer plats.

  142. Då är det ju så
    att det faktiskt krävs-

  143. -att man jobbar
    väldigt aktivt med detta.

  144. Det är också en diskussion
    som vi skulle kunna ha.

  145. Mina yngre manliga kollegor,
    oavsett parti, har en större tendens-

  146. -att faktiskt stötta mer
    och faktiskt ta mer ansvar.

  147. Nästa punkt:
    att ta plats kräver att plats finns.

  148. Det är också framför allt
    de yngre manliga kollegorna-

  149. -som tenderar att backa
    och inte säga samma sak-

  150. -som tre andra manliga kollegor
    har gjort. Det har redan blivit sagt.

  151. Medan det fortfarande finns
    en större andel äldre män-

  152. -som tycker att de behöver köra
    tre omgångar till.

  153. Det är ju på nåt sätt...
    Det är klart att det här...

  154. Nu generaliserar jag, men det är
    fler av de yngre manliga kollegorna-

  155. -som tar mindre plats
    och tar det ansvaret.

  156. Det är positivt att det ändå finns
    fler som är medvetna om detta.

  157. Men det är också så att, när det
    gäller att kvinnor ska ta plats-

  158. -så handlar det mycket om
    att kvinnor fortfarande skuldbeläggs-

  159. -när man inte tar plats.
    Man skyller på fel kompetens-

  160. -och det blir fortfarande ett skuld-
    beläggande på den enskilda kvinnan-

  161. -snarare än ett gemensamt ansvar
    att ha jämställd representation-

  162. -eller att alla ska få ta
    lika mycket plats och utrymme.

  163. Vi har varit inne på att det krävs
    att man jobbar aktivt med detta-

  164. -i våra olika partier
    för att se till att det finns plats.

  165. I mitt parti jobbar valberedningarna
    hårt med att fördela-

  166. -de olika könskodade områdena
    så att vi inte behöver-

  167. -reproducera könsstereotyper om
    och om igen, utan att jobba aktivt.

  168. Jag hade en klok syster
    i mitt parti som sa:

  169. "Du måste också jobba
    med vattenfrågor och miljöfrågor."

  170. "Du kan inte bara jobba med
    skolfrågor. Det är en fälla direkt."

  171. Jag uppskattar
    att kunna ha en diskussion om det-

  172. -för att faktiskt kunna se hur vi
    kan hantera de strukturer som finns.

  173. Sen skulle jag vilja säga när det
    gäller debatt- och medieklimat-

  174. -så är det väldigt tydligt
    att jag som politisk företrädare-

  175. -ska debattera
    och ta de diskussioner som finns-

  176. -utifrån den politiska dagordning
    som finns.

  177. Det är väldigt tydligt
    om jag jämför med manliga kollegor-

  178. -att jag och mina kvinnliga kollegor
    får en betydligt större del-

  179. -av hat och hot
    och trakasserier via mejl-

  180. -där man tycker att det är viktigt
    att framföra osakliga synpunkter-

  181. -det är lättare
    att skriva nånting i mejlform-

  182. -som inte har att göra
    med de sakfrågor som jag bedriver.

  183. Sociala medier ska vi inte tala om.
    Det går inte ens att hänga med-

  184. -alla kommentarer som man ska anpassa
    sig till. Det är så normaliserat-

  185. -och svårt att hantera,
    och därför vill jag lyfta fram det.

  186. Det är inte en nivå
    på det som vi vill uppnå.

  187. Det i sig är ett bevis på
    hur könsmaktsordningen och sexismen-

  188. -finns i debatt- och medieklimatet.

  189. Vi har varit inne på det. Gudrun
    var tydlig med hur man i media-

  190. -framställer kropp och klädsel,
    utseende när man börjar en debatt-

  191. -och jag får en kram,
    men mina manliga kollegor tar i hand.

  192. Jag skulle prata
    på nån gala förra året-

  193. -och då fick jag kommentaren att jag
    hade fast handslag för att vara tjej.

  194. Det är bara några exempel,
    och så är det fortfarande.

  195. Man blir chockad
    när det fortfarande ser ut så.

  196. Jag skulle också vilja säga
    att talarstolen...

  197. Lunds kommunfullmäktiges sammanträden
    är offentliga-

  198. -och det går att lyssna på nätet,
    och vem som helst kan lyssna.

  199. Det är så på andra ställen också.
    Man använder sexistiska begrepp-

  200. -i debattekniker, utan att
    vara medveten om att det är det.

  201. När man påpekar det
    blir man utsatt för härskartekniker:

  202. "Lilla gumman, kom inte och säg
    att det här inte är okej."

  203. Det fortsätter alltså än i dag.

  204. Och även på möten, då är det ju
    mer intimt än bara i talarstolen-

  205. -men även där är ju härskartekniker
    det som är vardagen-

  206. -för vårt politiska arbete.

  207. Och det är ju också så
    att maktordningar samverkar.

  208. Det är klart att vi hade kunnat ha
    en intersektionell analys-

  209. -på hur det här fungerar och hur kön
    påverkas av andra faktorer-

  210. -men det viktigaste är
    att se att det faktiskt är så-

  211. -och att både ålder, kön, etnicitet
    och andra faktorer samspelar.

  212. Det är viktigt att ha med sig när vi
    ser hur kön görs om och om igen-

  213. -och hur komplext det blir att
    hantera de här maktordningarna-

  214. -som också återfinns
    i samhället i stort.

  215. Kön reproduceras och upprätthålls.
    Förändring möter motstånd.

  216. Det är ju så att det kräver motstånd
    för att skapa förändring-

  217. -men samtidigt är det
    det som är det svåra.

  218. När man inte är en del av normen
    möter det mer motstånd.

  219. Jag vill gå in på det här,
    som vi också har varit inne på.

  220. Det kändes helt oundvikligt
    att prata om metoo-rörelsen i dag.

  221. Jag har själv skrivit under
    hashtaggen och Gudrun pratade mycket-

  222. -om hur metoo kunde ha
    så stor påverkan.

  223. "I maktens korridorer"
    var ju bara en av väldigt många.

  224. Vi har plockat ut ett citat
    från den artikel som skrevs-

  225. -som visar det klimat som jag har
    försökt beskriva med olika exempel.

  226. "Vi började med politik för att vi
    ville bygga ett bättre samhälle."

  227. "Vi fick snabbt lära oss att vi måste
    förändra politikens värld först."

  228. "Sexuella övertramp och övergrepp
    är en del av samhället"-

  229. -"och män inom politiken
    är inget undantag."

  230. "Många av oss ser oss över axeln.
    Vi är färdiga med det."

  231. Jag blir berörd varje gång jag läser
    det här. Det är nåt väldigt starkt-

  232. -i att vi engagerar oss politiskt
    för att göra nåt åt orättvisor-

  233. -och sen måste man hantera det
    i den vardag som man är en del av.

  234. Det är viktigt
    att prata om det och synliggöra det-

  235. -för att faktiskt kunna förändra det.

  236. Lite mer om hur det ser ut.
    Jag har pratat om klimatet-

  237. -och gett lite exempel på
    de villkor som finns i kulturen.

  238. Jag visar den här bilden eftersom
    vi har pratat om representation.

  239. Det här är
    den numerära jämställdheten.

  240. Vi har gått genom
    hur många kvinnor och män vi har-

  241. -och hur ordförandeposterna ser ut.

  242. När det gäller ordförandeposter
    är vi jämställda-

  243. -men om ni kollar
    lite snabbt på ledamöterna-

  244. -så ser ni
    att det inte är jämställt.

  245. I kultur- och fritidsnämnden
    har jag en helt manlig sida-

  246. -på min vänstra sida,
    som är den blå sidan i politiken.

  247. Det är bara män
    i min kultur- och fritidsnämnd.

  248. I tekniska nämnden har vi
    en ordförande som är kvinna-

  249. -och också vice ordförande är kvinna.
    Där har vi jobbat aktivt med det.

  250. När det gäller kommunalråd
    och oppositionsråd från majoriteten-

  251. -så är vi två kvinnor,
    jag och en kollega från Miljöpartiet.

  252. Sen har vi en man också
    som är kommunalråd.

  253. Från oppositionen har vi
    två manliga oppositionsråd.

  254. Det är ändå bra att veta lite
    hur statistiken och siffrorna ser ut.

  255. Men utifrån det här, som vi
    också har hört här under förmiddagen-

  256. -så är det viktigt
    att gå in bakom statistiken-

  257. -och se var ansvaret ligger,
    och vem som har ordförandeskapet.

  258. Vem är det som sätter dagordningen?
    Vilka områden jobbar vi med?

  259. Jag har gett några exempel på hur vi
    försöker jobba med att styra om-

  260. -och bryta den struktur som finns-

  261. -så att vi försöker bryta det
    i praktiken, själva.

  262. Det här är också viktigt
    att reflektera kring i dag-

  263. -att representation i sig är viktigt,
    men vi måste se bakom statistiken.

  264. När jag var aktiv i
    samhällsvetenskapliga fakulteten-

  265. -så brukade nån ta som exempel-

  266. -att en styrelse kan vara 100 procent
    jämställd och 100 procent sexistisk.

  267. Vi måste prata både om representation
    och kultur och de koder som finns.

  268. Bara lite kort kan jag visa
    denna bild med färsk information.

  269. Jag har tre listor på toppnamnen från
    Centern, Moderaterna och Vänstern.

  270. Mitt parti har ännu inte
    satt sin lista-

  271. -men vi har en regel som handlar om
    att vi har varvade listor.

  272. Vi säger inte varannan damernas.

  273. Här ser ni lite olika exempel
    på representation och kultur-

  274. -i våra olika partier.
    Det har vi också hört här innan-

  275. -att Sverigedemokraterna ligger lägst
    när det gäller andel kvinnor-

  276. -och Miljöpartiet ligger högst.

  277. Det visar att det är viktigt att
    partierna jobbar aktivt med detta.

  278. Det blir svårt att hantera
    representationen i övrigt-

  279. -om inte partierna själva
    jobbar med det.

  280. Bara nåt kort om möjligheter.

  281. Det här är några saker som jag tänker
    att man kan ta med sig-

  282. -som jag också jobbar med
    för att förändra de här villkoren.

  283. Jag nämnde att jag är engagerad i ett
    separatistiskt förbund, S-kvinnor-

  284. -och det separatistiska arbetet
    är oerhört viktigt för att förändra-

  285. -den interna kulturen och strukturen
    i det parti som jag verkar i-

  286. -och också att hitta strategier
    i vardagen för det politiska arbetet.

  287. Jag vill också trycka på det här med-

  288. -att representationen aldrig kan
    ersätta den politiska agendan.

  289. Man ska inte bara visa upp
    jämn representation-

  290. -utan det handlar om
    vilken politik man för-

  291. -och vilka förändringar
    man är beredd att göra. En möjlighet-

  292. -är att vi har statistik
    och undersökningar som visar-

  293. -att unga är mer engagerade
    och intresserade än nånsin-

  294. -fast engagemanget ser annorlunda ut.
    Det är väldigt positivt-

  295. -och skickar en signal till partierna
    att vi har en läxa att göra-

  296. -när det gäller
    att jobba med våra interna kulturer-

  297. -så att de unga som är intresserade
    känner att de kan vara en del-

  298. -av det politiska arbetet, vilket är
    viktigt för att förändra samhället.

  299. Jag vill också kort säga att jag ser,
    inte minst i och med metoo-

  300. -att det faktiskt finns en bred
    samsyn kring vikten av jämställdhet.

  301. Men precis som Gudrun sa kan det
    i sig vara nånting problematiskt.

  302. Som jag började med att säga
    kan att säga att vi är överens-

  303. -bidra till att det bara blir prat
    och inte så handling.

  304. Det är både en möjlighet, men också
    nåt som vi behöver jobba vidare med.

  305. Vi behöver stå på barrikaderna
    tillsammans, både i vardagen-

  306. -och i mötesrummen, samtidigt
    som vi förändrar verkligheten.

  307. Det är väl för att sy ihop
    de olika delar jag har belyst.

  308. Den politiska kultur
    som präglar politiken-

  309. -är en del och en konsekvens
    av hur samhället ser ut i övrigt.

  310. Det behöver vi jobba med,
    oavsett var vi är.

  311. Vi behöver både de strategier
    som Margareta pratade om-

  312. -men vi måste också ha konkreta
    förslag som förändrar verkligheten.

  313. Vi måste stötta varandra
    i att ha den här nolltoleransen-

  314. -och vara det motstånd som krävs
    för att det ska kunna bli förändring.

  315. Jag vill avsluta
    med att knyta an till min rubrik-

  316. -på det här seminariet, eller den
    korta delen: "Kommer jag stå ut?"

  317. Jag kan väl bara konstatera
    att jag inte kommer att stå ut-

  318. -om det ska vara så att
    ett samhälle ska vara så präglat av-

  319. -den könsmaktsordning som finns.

  320. Det blir en symbol
    för att det är en strukturell fråga-

  321. -som vi är många som delar.

  322. Det handlar inte om jag,
    utan om vi, och att vi är många-

  323. -som behöver ta ansvar för att vi
    inte ska behöva tänka tanken-

  324. -"Kommer jag stå ut?" utan det
    måste vi förändra tillsammans.

  325. Jag hoppas att man inte
    kommer att behöva fortsätta-

  326. -med den tanken, men till dess kommer
    vi att behöva jobba vidare. Tack.

  327. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kommer jag stå ut!

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Förändringsarbete, Genusfrågor, Kvinnliga politiker, Kvinnofrågor, Kvinnor i politiken, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinna i politiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Feministisk politik i praktiken

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Vem leder vem och på vems villkor?

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kommer jag stå ut!

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kvinnan som anomali på den politiska arenan

Mia-Marie Hammarlin, docent vid Lunds universitet, talar om hur kvinnor knyts till det privata även när de verkar inom sina professionella yrkesroller. Om hur politiska sakfrågor tenderar att hamna i bakgrunden i nyhetsmedierna när det gäller kvinnliga politiker. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Att stå ut!

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Könskvotering - en möjlig utväg?

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Flyktingfrågor och antirasism

Antirasistiskt arbete

Panelsamtal om hur man kan bedriva antirasistiskt arbete och hur man bör förändra samhällsinstitutioner så att de inte reproducerar strukturell diskriminering. Varför är vissa grupper underrepresenterade inom vissa institutioner? Hur kan man få syn på och göra något åt diskriminering och rasism på olika institutioner? Medverkande: Ana Marega, Ungdom mot rasism Malmö; Jallow Momodou, European network against racism; Paula Mulinari, forskare vid Malmö högskola och Mujo Halilovic, Romskt informations- och kunskapscenter Malmö. Inspelat den 15 oktober 2015 på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.