Titta

UR Samtiden - Kvinna i politiken

UR Samtiden - Kvinna i politiken

Om UR Samtiden - Kvinna i politiken

Föreläsningar från konferensen "Kvinna i politiken. Villkor och (o)möjligheter". Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinna i politiken : Feministisk politik i praktikenDela
  1. Att tiden under hösten
    skulle förändra-

  2. -vårt synsätt så enormt hade jag
    aldrig kunnat föreställa mig.

  3. Tack. När jag såg vilka som
    skulle tala och deras rubriker-

  4. -så skiljer sig min rubrik
    lite från dem.

  5. Jag uppfattade att de andra
    skulle vara lite mer personliga.

  6. Det är möjligt att jag hade fel
    men jag har förberett mig så.

  7. Jag kan inte undgå att kommentera
    det sista här med Göran Persson.

  8. Det antyddes att vi
    kommer att få höra mer om det.

  9. Vi är flera här som har erfarenhet
    av honom, och så var det.

  10. Han använde de här sidorna.

  11. Nu blir det så här...
    "Men han var ju också snäll."

  12. Jag vill säga att jag saknar honom
    ibland, trots dessa sidor-

  13. -för han hade en politisk
    fingertoppskänsla som få-

  14. -och orkade fatta beslut som få.
    Det är viktigt det med, i politiken.

  15. Med det sagt, så vet jag inte
    om han egentligen var feminist-

  16. -men han sa det i alla fall.

  17. Det ordet tänkte jag inleda med.

  18. Det är inte, eller har inte varit,
    alldeles okontroversiellt.

  19. Alla såg sig inte som feminister
    i början på 90-talet...

  20. ...eller hur, Gudrun Schyman.
    Du och jag gjorde det inte.

  21. Vi hade en debatt om det,
    Gudrun och jag.

  22. Då hade jag just blivit feminist men
    Gudrun hade ännu inte blivit det.

  23. Men hur blir man feminist?
    Jag hade min ganska stereotypa bild-

  24. -av hur en feminist var och såg ut-

  25. -då på 80-talet
    och början på 90-talet.

  26. Men jag slog upp ordet.
    "Vad betyder ordet 'feminist'?"

  27. Då fick jag förklaringen. Det är nån
    som ser orättvisorna mellan könen-

  28. -och vill göra nåt åt det.

  29. Det var en enkel och bra förklaring
    och den räckte för mig.

  30. På den tiden
    var jag ordförande i S-kvinnor.

  31. Jag skrev genast ett förslag
    till ett feministiskt manifest-

  32. -som vi sen antog, och därmed
    blev en feministisk organisation.

  33. Det var inte helt okontroversiellt.

  34. 10 år senare blev Socialdemokraterna
    ett feministiskt parti.

  35. Då hade man vant sig.

  36. Men 10 år tidigare, 1993-

  37. -hade vi den diskussion
    som alltid kommer upp.

  38. "Är det inte klass?"

  39. "Om bara vi klarar av,
    som Marx sa"-

  40. -"att ta bort klasserna,
    så kommer det här att lösa sig."

  41. Det är möjligt, men det gick sakta
    och vi såg en annan dimension-

  42. -så vi ville lägga till kön.
    Det var det som feminismen sa.

  43. Efter en hel del diskussion blev
    vår kvinnoorganisation feministisk.

  44. När vi väl skulle fatta beslutet
    var det få som protesterade.

  45. Sen kan man fundera på feminism
    i praktiken.

  46. Jag tror man måste fråga sig hur.

  47. "Hur ska det gå till?"

  48. Och varför är det så svårt
    att inte få till det?

  49. Det är det. Det vet vi alla
    som har kämpat med det.

  50. Även utan det patriarkala motståndet
    är det svårt.

  51. Det är det stora motståndet.
    Men det finns också annat motstånd-

  52. -som jag kommer att beröra.

  53. För att förstå det andra motståndet
    måste man förstå-

  54. -de olika typerna av feminism
    som finns.

  55. De två stora olikheterna är-

  56. -likhetsfeminism och särartsfeminism.

  57. För 10-20 år sen kunde man se
    en klar skillnad här emellan-

  58. -i olika partier.
    Det är inte lika klart i dag.

  59. Likhetsfeminismen
    omfattar väldigt många.

  60. Skillnaden mellan dem är
    att likhetsfeminismen-

  61. -förklarar skillnaderna
    med sociala konstruktioner.

  62. Särartsfeminismen
    menar att det är biologiska orsaker-

  63. -som gör att vi blir behandlade
    på olika sätt.

  64. Likhetsfeminismen
    rymmer flera partier.

  65. Centerkvinnorna är
    likhetsfeminister i dag-

  66. -liksom liberala kvinnor.

  67. Socialistisk feminism
    och radikalfeminism ryms där också.

  68. Där hittar vi socialdemokratiska
    kvinnor och Vänsterpartiets kvinnor.

  69. Feministiskt initiativ
    har jag haft svårt att kartlägga.

  70. Det får Gudrun klara ut.

  71. Jag tror ni ryms där också,
    när jag läser ert program.

  72. Varför säger jag det här då? Jo.

  73. Min syn på det här blir utgångspunkt
    för var jag befinner mig-

  74. -i den feministiska floran.

  75. Jag finns mellan radikalfeminism
    och socialistisk feminism.

  76. Det som kännetecknar oss är
    att vi ser könsmaktsordningen-

  77. -som det grundläggande
    som skapar orättvisorna mellan könen.

  78. Män som grupp är
    överordnade kvinnor som grupp.

  79. Därmed inte sagt att det inte finns
    enstaka kvinnor och enstaka män-

  80. -som inte låter sig inordnas
    i det här.

  81. Men som grupp är män överordnade
    och kvinnor underordnade.

  82. Vi anser inte att det är
    den enskilda kvinnans eget fel-

  83. -att hon är ojämställd.

  84. I söndags arrangerade jag
    en tillställning i Östersund-

  85. -i regionens regi, då jag är
    ordförande i regionfullmäktige.

  86. Då hade vi en politisk debatt.

  87. Jag blev upprörd
    av en av deltagarna-

  88. -som tillhörde ett borgerligt parti,
    dock inte Liberalerna.

  89. Hon säger: "Man måste väl
    försöka lite själv också."

  90. Det är ett uttryck för det här
    att "bara du försöker så kan du".

  91. Det är alltså ditt fel
    att du är där du är-

  92. -och din personliga förtjänst
    att du har kommit dit du har kommit.

  93. Min syn på det här är att det är
    en social konstruktion.

  94. Då blir slutsatsen
    att det går att förändra.

  95. Biologin är svårare att förändra
    även om det numera också kan göras.

  96. Men det är
    likhetsfeminismens kännetecken-

  97. -att man med politik kan förändra.

  98. Särskilt då radikalfeminismen
    och den socialistiska feminismen...

  99. Man kan göra nåt åt det.
    Man kan välja olika vägar.

  100. Man kan, som jag Barbro och Gudrun
    och kanske flera här-

  101. -ansluta sig till ett parti-

  102. -och bli riksdagsledamot
    och där driva frågorna.

  103. Man kan verka
    i en intresseorganisation-

  104. -och försöka påverka samhället
    den vägen-

  105. -genom att arbeta i organisationen
    mot det politiska systemet.

  106. Men det är det politiska systemet
    som till slut förändras.

  107. Regering och riksdag
    har makten att göra nåt åt det här.

  108. Även om en enskild kvinna
    kan vara väldigt stark-

  109. -och bli vd eller ordförande
    och få makt.

  110. Nu talar jag på gruppnivå.

  111. Hur blir politiken då feministisk?
    Hur går det till?

  112. Inför det här funderade jag
    på hur jag gjorde.

  113. Hur gick det till?

  114. Hur går det till i dag?
    Det är lite skillnad då mot nu.

  115. Jag var statsråd 1994-2003.

  116. Jag har viss insyn i arbetet i dag
    och de jobbar på ett lite annat sätt.

  117. Jag tror att det sätt
    man arbetar på i dag är bättre.

  118. Jag ska förklara vad jag menar.

  119. Det finns två perspektiv
    som man måste arbeta på.

  120. Ett strukturellt perspektiv
    och ett sakpolitiskt.

  121. Båda förutsätter att man först-

  122. -som parti, organisation
    eller regering-

  123. -sätter upp mål för vart man vill.

  124. Alla som kallar sig feminister
    har det stora målet för ögonen.

  125. Att orättvisorna mellan könen
    ska bort.

  126. Sen kommer en massa "hur"-

  127. -och det stora målet
    måste brytas ner i delmål.

  128. Det gjorde vi under min tid också-

  129. -även om det inte var-

  130. -lika genomtänkt och strukturerat
    som det är nu.

  131. Jag ska ta den här regeringen,
    eftersom jag är-

  132. -partimedlem
    i ett av regeringspartierna.

  133. Den här regeringen har,
    när det gäller jämställdhet-

  134. -och delmål
    för hur man vill förändra-

  135. -fem olika delmål.

  136. Det handlar om makt, betalt arbete
    som ger ekonomisk självständighet-

  137. -utbildning, omsorg och vård.

  138. Omsorg innefattar hemarbetet.

  139. Jag går inte in på
    hur det ska gå till.

  140. Jag börjar med det strukturella,
    och det är det tråkiga.

  141. Det är trist att hålla på med det.

  142. Varför det? Jo, man vinner inga val
    på att ha en plan.

  143. Man vinner inga val på
    att ha en struktur för nånting.

  144. Det är inte det människor vill höra.

  145. Men det strukturella måste till
    även om det är jättetråkigt.

  146. Andra kanske tycker
    att det är intressant.

  147. Det är ju intressant
    att skapa en strategi för något-

  148. -och att skapa en policy
    eller en plan för att nå ett delmål.

  149. Det är just planer
    som ingår i det strukturella.

  150. Jag tar några exempel som finns nu.

  151. Man har en plan för det fria ordet
    och en plan mot rasism och hatbrott.

  152. De planerna ska implementeras
    i samhället på olika nivåer.

  153. Dem som planerna vänder sig till
    ska kunna använda dem-

  154. -för att förändra verkligheten
    där man är.

  155. Plan är en strukturell och tråkig sak
    men den är jätteviktig.

  156. Det kanske viktigaste, men som inte
    heller är så roligt att hålla på med-

  157. -är jämställdhetsintegrering.

  158. Det är att implementera ett synsätt
    när vi gör politik-

  159. -som betyder
    att man alltid ska fråga sig:

  160. "Om jag fattar det här beslutet,
    hur påverkar det kvinnor, män"-

  161. -"flickor och pojkar?"

  162. Jag sysslade med det också
    och det var ganska intressant.

  163. Vi hade kurs i det här för statsråden
    och Göran Persson var med.

  164. Han ville väldigt gärna
    tala om klass.

  165. Han tyckte
    att det var det viktigaste.

  166. Men han gick kursen
    och sen blev han feminist.

  167. Nog skämtat om det. Det är viktigt.

  168. Men det är inte lätt att implementera
    ett jämställdhetsperspektiv-

  169. -i nästan alla politikområden.

  170. Jag vet inte om ni har hört
    denna underbara historia-

  171. -som Gertrud Åström brukar berätta.
    Då får ni höra den igen.

  172. Hon var en av lärarna
    på vår kurs med Persson.

  173. Hon pratade om olika områden där man
    skulle implementera jämställdhet.

  174. Hon kom in på kyrkan
    och kyrkogårdspolitik.

  175. Hon hade varit i ett kyrkoråd
    nånstans här utanför.

  176. Hon hade frågat: "Tror ni att man
    kan implementera jämställdhet"-

  177. -"i det ni sysslar med?"

  178. En sa: "Nja. Det kanske är varannan
    grav en kvinna"-

  179. -"och varannan grav en man."

  180. Men hon redde ut det åt dem
    och det var så roligt att lyssna på.

  181. Hon frågade var: "Var ligger kyrkan?"
    "En bit bort där."

  182. "Går det buss dit?"
    "Nej."

  183. "Vem har bil?" Det hade inte de gamla
    damerna som gick till kyrkan.

  184. De gamla männen hade ju dött
    före de gamla damerna.

  185. "När de väl kommer dit,
    hur ser det ut?"

  186. "Tänk om de har rullator.
    Är det grusgångar?" Ja, det var det.

  187. "Finns det regnskydd?
    Finns det nånstans att vila?" Nej.

  188. Jag tycker det är så åskådligt.

  189. Det är ett jämställdhetsperspektiv
    inom kyrkogårdspolitiken.

  190. En annan tråkig plan är
    jämställdhetsbudgetering.

  191. Att i en budget
    synliggöra hela befolkningen...

  192. ...både på myndighetsnivå
    och regional och lokal nivå.

  193. Här har länsstyrelserna till uppgift-

  194. -att göra det här för regeringens
    räkning ute i landet.

  195. Det handlar också
    om samhällsorganisationen.

  196. Vi har nyligen fått
    en ny jämställdhetsmyndighet-

  197. -som ska se till att gjorda
    prioriteringarna blir verklighet.

  198. Det är bra men inte så roligt.

  199. Jag tror ingen från regeringen-

  200. -går till val på att man har gjort
    en jämställdhetsmyndighet.

  201. De får nog inga stora ovationer
    för det, men det är viktigt.

  202. Det var lite om det strukturella
    som måste göras-

  203. -och som tar rätt mycket tid
    för politiker på olika nivåer.

  204. Jag sitter i en region
    och gör såna planer för regionen.

  205. Det är inte särskilt roligt, men det
    måste göras för det är så viktigt.

  206. Det är viktigt vad man får in
    i planen och hur man uttrycker sig.

  207. Det är också en jämställdhetsfråga.
    Hur uttrycker vi oss-

  208. -när vi talar om invånarna,
    i mitt fall i Jämtland-Härjedalen?

  209. Nu till det sakpolitiska,
    som ju är väldigt roligt.

  210. Politiken
    måste också vara mera levande.

  211. Då handlar det
    om pengar till förlossningsvården.

  212. Det ger hurrarop.

  213. Mer pengar till kvinnojourerna.

  214. Ny sexualbrottslag
    - ja, säger en del, men inte alla.

  215. En ytterligare pappamånad - jättebra.
    Och så vidare...

  216. Det måste till
    för att få liv i det hela-

  217. -men jag vill samtidigt varna
    för det.

  218. Jag utreder socialtjänstlagen.

  219. När jag börjar grotta ner mig i den-

  220. -visar det sig att den kom till
    som en ramlag.

  221. Under tiden från 1982 till nu-

  222. -har den ändrats nästan 200 gånger.

  223. Man har gått in
    och pillat och petat i detaljer-

  224. -och "förtydligat",
    som det så fint heter.

  225. Det gör man av flera anledningar.

  226. Man tycker att lagen inte tillämpas.

  227. Den tolkas alltså inte
    på det sätt som lagstiftaren ville.

  228. Då vill lagstiftaren
    förtydliga lagen lite.

  229. Det betyder att man snävar in den.

  230. Men det kan också vara så
    att det händer nåt i samhället-

  231. -som blir väldigt uppmärksammat.

  232. Då ropar väljarna på åtgärder.

  233. Även om det
    kanske ryms inom en ramlag-

  234. -så ropar man på åtgärder och
    ber regeringen visa handlingskraft.

  235. Då går regeringen in
    och skruvar lite på lagen.

  236. Det handlar om
    vilket samhälle vi vill ha.

  237. Barbro Westerholm
    vet det här bättre än jag-

  238. -för hon är expert
    på socialtjänstlagen-

  239. -med sin bakgrund som generaldirektör
    på socialstyrelsen.

  240. Vill vi ha en sån här detaljstyrning?

  241. Eller vill vi ha
    en tillitslagstiftning?

  242. I Sverige
    har vi gått från ett tillitssamhälle-

  243. -till ett kontrollsamhälle.

  244. Man bör fundera på
    om man vill ha det så eller inte-

  245. -och hur man då ska komma tillbaka
    till ett tillitssamhälle.

  246. Det sakpolitiska
    är det som är lite roligt.

  247. Det är det politikerna måste engagera
    sig i när det händer nåt-

  248. -eller när de ser att lagen
    inte funkar som de har tänkt.

  249. Man måste arbeta
    både med strategi och sakpolitik.

  250. Strategi tar lång tid. Man genomför
    inte en plan på en mandatperiod.

  251. Det kan finnas saker man hinner
    men oftast tar det längre tid.

  252. Väljarna vill ju ha leverans.

  253. Om man lovar nåt som politiker
    vill väljarna se ett resultat.

  254. Där tjänar sakpolitiken ett syfte.

  255. Det hör ni redan nu i debatten
    när olika politiker talar.

  256. Jag tänker på regeringspartierna
    och Vänsterpartiet.

  257. Vänsterpartiet är ofta ute
    och talar om vad de har gjort.

  258. De räknar upp alla pengar
    man har fått igenom till förlossning-

  259. -och mer pengar till fler personer
    i vården och så vidare.

  260. De och alla partier vet
    att väljarna är otåliga-

  261. -och det är också ministrar
    och riksdagsledamöter.

  262. Det de har gemensamt är
    att de vill vinna val.

  263. De förstår
    att man måste ha gjort saker-

  264. -för att få
    väljarnas förtroende igen.

  265. Några andra svårigheter:

  266. Jag har funderat mycket
    efter höstens #metoo-upprop.

  267. Det var mycket bra
    och mycket fascinerande.

  268. Det visar en enorm omfattning-

  269. -och bredd, av vad
    det patriarkala samhället levererar.

  270. Bredden kan man dela in i två delar.

  271. Dels det som är kriminellt-

  272. -och dels
    det som är buret av värderingar.

  273. Det kriminella har tidigare ibland
    uppmärksammats och bestraffats.

  274. Däremot har det som bärs
    av värderingar tystats ner.

  275. Jag vet att även kriminella
    handlingar har tystats ner.

  276. Men de värderingsburna handlingarna
    har verkligen tystats ner-

  277. -och accepterats,
    och på något vis varit norm.

  278. Det har varit normalt att skämta om
    saker man i dag inte kan skämta om.

  279. En del av dem som har skämtat
    om de här sakerna i 30 år-

  280. -och nu plötsligt inte kan det,
    eller blir påkomna-

  281. -blir bestraffade på olika sätt.

  282. De blir väldigt förvånade.
    Men inte bara de.

  283. Värderingar förändras över tid.

  284. Men att tiden under hösten-

  285. -skulle förändra vårt synsätt
    och vår tolerans så enormt-

  286. -hade jag aldrig kunnat föreställa
    mig. Det är fantastiskt att se.

  287. Det kommer naturligtvis
    en motreaktion. Det gör det alltid.

  288. Det såg vi
    i början på 2000-talet också...

  289. ...med en stor motreaktion på
    jämställdheten när Könskriget kom.

  290. Eva Lundgren blev uthängd och hånad.
    Det var förfärligt.

  291. Sen har det tagit sig,
    men nu kommer en motreaktion.

  292. Den är inte så stark
    för medierna är inte med på den-

  293. -eftersom medierna själva
    är en del i det och de måste städa.

  294. Då kan de inte samtidigt säga
    att det inte var så farligt.

  295. Jag har i mina olika positioner
    på regional och lokal nivå-

  296. -fått ägna mig lite åt det här.

  297. Det är intressant
    att se hur män reagerar-

  298. -och hur organisationer reagerar.

  299. Hur kvinnor ibland reagerar...

  300. Män är oftast tysta
    för de vågar inte prata.

  301. Jag är aktiv i svenska kyrkan
    och det finns där med.

  302. #vardeljus heter den hashtagen.

  303. Jag har fått ta emot
    en del saker där.

  304. Man kan få höra:

  305. "Men han har vikt sitt liv till
    kyrkan. Inte ska han behöva sluta."

  306. "Inte kan vi ta bort honom."
    "Men han är ju så bra."

  307. "Det var väl inte så farligt."

  308. Från män kan man få höra:

  309. "Jaha, får man inte flirta nu?
    Jag vågar inte nånting."

  310. Jag ser också nåt som är intressant
    och ibland lite smärtsamt...

  311. Jag ser hur olika organisationer
    och partier tar hand om det här-

  312. -på väldigt olika sätt.

  313. Några är väldigt resoluta
    och andra är mer...

  314. "Vad synd att #metoo kom nu.
    Annars hade det här bara passerat."

  315. Det är inte så kul att höra.

  316. Det här upproret...

  317. Man kan nästan kalla det ett uppror,
    för det är det.

  318. Vid söndagens manifestation
    i Östersund kom en ung tjej fram.

  319. Vi hade en inledning med berättelser
    från scen-

  320. -som vi hade samlat in från vårt län.

  321. Hon var så lycklig. Hon sa:
    "Det här är det bästa som har hänt."

  322. "Jag tror det kommer att bli en stor
    förändring och jag är så glad."

  323. Jag ville ju inte grusa
    hennes glädje-

  324. -för den visar på en energi
    och att hon är beredd att arbeta.

  325. Men samhället-

  326. -med politiska partier,
    organisationer, myndigheter och allt-

  327. -där det här uppdagades-

  328. -var väldigt oförberett
    på den enorma reaktionen-

  329. -som det vållade.

  330. Frågan som kräver ett svar är
    vad som ska hända nu?

  331. Det är intressant.

  332. Åsa Regnér, den avgående
    jämställdhetsministern...

  333. ...fick i går ta emot förslag
    från #metoo-rörelsen...

  334. ...om vad man tyckte skulle göras.

  335. Jag har inte läst alla förslag
    men en del av dem.

  336. Där kan man se-

  337. -att förslagen visar
    det jag pekade på inledningsvis-

  338. -att det inte går fort.

  339. Förslagen är
    såna förslag som vi jobbar med.

  340. En bättre sex- och samlevnad
    i skolan.

  341. Planer in i myndigheter
    där man tar avstånd från det här-

  342. -och där man
    uppmuntrar visselblåsare.

  343. Men greppet att få stopp på det nu
    finns inte.

  344. Det är ingen quick fix.

  345. Värderingar låter sig inte förändras
    så här.

  346. Det är ett arbete över tid.

  347. Vem har då makten under den tiden-

  348. -att formulera vart man vill nå?

  349. Det som ska vara vägen till målet...

  350. Det är där de som är feminister-

  351. -har ett stort ansvar.

  352. Vi kan konstatera att ingen
    lämnar ifrån sig makten frivilligt.

  353. Det ser jag i #metoo-arbetet
    på lokal och regional nivå.

  354. Ingen lämnar ifrån sig makten
    frivilligt. Den måste tas.

  355. Men när den tas blir nån annan utan.

  356. Den som blir utan kämpar alltid
    för att få behålla den.

  357. Därför är
    uppföljningen av #metoo viktig.

  358. Annars kan vi stå här om två år
    och minnas hösten 2017-

  359. -med viss nostalgi.

  360. UN women, dit Åsa Regnér nu ska
    och bli vice-ledare...

  361. ...har som tema
    för årets stora möte i New York:

  362. "Time is now".

  363. "Rural and urban activists
    transforming women's life."

  364. Det passar väldigt bra.

  365. Det är bara att hoppas att vi
    kan göra detta till verklighet. Tack.

  366. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feministisk politik i praktiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Feminism, Genusfrågor, Kvinnliga politiker, Kvinnofrågor, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Statskunskap, Winberg, Margareta, 1947-
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinna i politiken

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Feministisk politik i praktiken

Margareta Winberg, före detta statsråd och ambassadör, berättar om sin syn på hur en feministisk politik bör praktiseras. Och hur hon kom att bli feminist. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Vem leder vem och på vems villkor?

Gudrun Schyman, partiledare för Feministiskt initiativ, berättar utifrån sina erfarenheter om varför det är svårt att arbeta för jämställdhet. Om hinder och strukturer som påverkar jämställdhetsarbetet. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kommer jag stå ut!

Är det så att man som kvinna måste stå ut med det samhälle vi lever i? Eller kan man göra något åt det och förändra villkoren? Om dessa frågor talar Elin Gustafsson (S), kommunalråd i Lund. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Kvinnan som anomali på den politiska arenan

Mia-Marie Hammarlin, docent vid Lunds universitet, talar om hur kvinnor knyts till det privata även när de verkar inom sina professionella yrkesroller. Om hur politiska sakfrågor tenderar att hamna i bakgrunden i nyhetsmedierna när det gäller kvinnliga politiker. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Att stå ut!

Barbro Westerholm (L), riksdagsledamot, berättar här om kvinnors arbete inom politik och riksdag. Hon talar bland annat om hur kvinnliga riksdagsledamöter genom åren arbetat över partigränserna för att driva kvinnofrågor och genomföra reformer. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinna i politiken

Könskvotering - en möjlig utväg?

Lenita Freidenvall, docent vid Stockholms universitet, berättar här om kvinnor inom politiken ur ett globalt perspektiv. Om kvotering som införts och effekterna av den, och vad statistiken säger om kvinnors deltagande i politiken. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2018. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.